Titta

Bilderna som förändrade vetenskapen

Bilderna som förändrade vetenskapen

Om Bilderna som förändrade vetenskapen

Några av vetenskapshistoriens största ögonblick finns förevigade som fotografier, skisser eller filmer. Det är bilder som varit omstörtande för vetenskapen och vår verklighet. Vi berättar om Hubbles bild av universum, Apollos foto från månytan, Joseph Altman som visade att det skapas nya celler i den vuxna hjärnan och många fler som förändrat vår syn på världen.

Syfte

Att ge fördjupande kunskap om följande avgörande och vetenskapshistoriska upptäcker: nanoteknik, nybildning av hjärnceller, DNA-spiralen, den evolutionära principen, beviset på att antipartiklar existerar, människans anatomi, Vintergatans plats i förhållande till andra galaxer, beviset för Einsteins allmänna relativitetsteori, solen som solsystemets mittpunkt, teorin om kontinentaldrift och plattektonik, upptäckten av den amerikanska kontinenten och betydelsen av månlandningen.

Till första programmet

Bilderna som förändrade vetenskapen : Till universums slutDela
  1. Vetenskapshistorien
    består av en rad paradigmskiften.

  2. Vid varje paradigmskifte
    finns en bild-

  3. -som anger tonen
    för de nya perspektiven.

  4. Svampmolnet, DNA-spiralen...
    Alla känner igen dem.

  5. De är symboler för 2000-talet. De
    har nästan ersatt det kristna korset.

  6. Bilder är viktiga,
    för synintryck är viktiga för oss.

  7. Man säger ju "man tror det man ser".

  8. Alla bilder berättar en historia.
    Men vissa är viktigare än andra.

  9. Det är en banbrytande bild.
    Den vände ut och in på universum.

  10. Det var en bild som förändrade
    vårt sätt att se på universum.

  11. I en bild visas den mest omfattande
    samlade kunskap om jorden-

  12. -som fanns vid slutet av 1400-talet.

  13. Några av vetenskapshistoriens största
    genombrott har lämnat spår efter sig-

  14. -i form av bilder
    som blivit moderna klassiker.

  15. Den här serien
    berättar några av de historierna.

  16. Vår kunskap om den yttre världen
    är en 500 år lång resa i bilder.

  17. En resa som tagit oss från
    jordens yta till kosmos utkanter.

  18. Vi börjar den 20 juli 1969-

  19. -på en plats som erbjuder
    ett svårslaget perspektiv-

  20. -på vårt lilla hörn av universum.

  21. Undertill står det:
    "Människor från planeten jorden"-

  22. -"landsteg för första gången på månen
    i juli 1969."

  23. Förmodligen är historiens mest
    berömda resebilder de från Apollo 11-

  24. -där man för första gången satte
    ner människor på en annan himlakropp.

  25. Vi hade inte planerat
    vad vi skulle ta för bilder.

  26. Bilden av mitt fotavtryck stod
    till exempel inte på att göra-listan.

  27. Nu har de fått upp flaggan.

  28. Bilderna gav oss ett nytt perspektiv
    på jorden och vår egen tillvaro.

  29. Det vi tog med oss var bilder av vår
    jord som vi aldrig sett den förut.

  30. Jag gick åt det hållet,
    och då sa han:

  31. "Buzz, vänd dig om
    och titta in i kameran."

  32. Ännu finns en
    av de två första månbesökarna kvar-

  33. -och kan berätta
    vad som hände sommaren 1969.

  34. I byggnaden där borta-

  35. -byggde Rockwell
    kommandomodulen.

  36. Den såg inte ut exakt så här.

  37. Den var lite mer flygduglig.

  38. Efter tre dygns resa lägger sig
    Apollo 11 i omloppsbana runt månen.

  39. Alla var nervösa. Folk på marken-

  40. -hade lika svårt att sova som
    astronauterna, för de var så spända.

  41. De låste dörrarna
    till kontrollrummet-

  42. -så att ingen kunde gå in eller ut
    under själva landningsförsöket.

  43. -60 sekunder.
    -Vi var fortfarande 90 m över marken.

  44. Jag började bli lite orolig-

  45. -över att vi bara
    hade 60 sekunder på oss att landa.

  46. Det var en krater där
    med klippblock runtomkring.

  47. Det lättaste
    är att bara flyga över den.

  48. Men det tar mer tid och bränsle.

  49. En varningslampa tändes
    för att bränslenivån var låg.

  50. När de landade på månen-

  51. -hade de nog bränsle
    för ytterligare 30 eller 40 sekunder.

  52. Månlandarens landningsben nådde
    mark, de stängde av raketmotorerna-

  53. -och anropade Nasa: "Houston,
    det här är Stillhetens bas."

  54. Örnen har landat.

  55. Neil Armstrongs första ord
    har blivit klassiska.

  56. Det är ett litet steg
    för en människa...

  57. ...men ett jättelikt språng
    för mänskligheten.

  58. Även Buzz Aldrin kommenterade
    landskapet som låg framför honom.

  59. När vi hade pratat lite-

  60. -nämnde Neil ordet "vacker".

  61. Jag tänkte: "Det är inte vackert.
    Det är en storslagen ödslighet."

  62. Aldrin gjorde en sak till, innan det
    var dags att utforska månytan.

  63. Ärligt talat:
    spänningen i att se Neil där nere-

  64. -och att jag själv skulle ner,
    gjorde att jag måste urinera.

  65. Bland det första jag gjorde-

  66. -var att använda urinuppsamlingspåsen
    i rymddräkten.

  67. Sen var det mycket lättare
    att göra allt det andra.

  68. -Mr Aldrin - trevligt att träffa er.
    -Hej.

  69. -Jag kände igen er.
    -Det var väl solglasögonen.

  70. Armstrong och Aldrin
    blev superkändisar-

  71. -så fort det meddelades
    att just de två-

  72. -skulle bli de första människorna
    att gå på månen.

  73. Bra!

  74. De suddiga tv-bilderna visade för 600
    miljoner tittare i direktsändning-

  75. -hur de två astronauterna förflyttade
    sig på den främmande himlakroppen.

  76. Men det var de superskarpa
    stillbilderna som blev ikoniska.

  77. Den här bilden, ja.
    Jag känner igen den.

  78. Det vi skapade
    när vi bara gick omkring-

  79. -var fotavtryck som var så perfekta-

  80. -att jag verkligen tyckte
    att vi måste fotografera dem.

  81. Det vi ser här är det första tydliga
    fotavtrycket på en annan planet.

  82. Vi ser skuggorna, vi ser hur stoftet
    pressas ihop och så vidare.

  83. Vi får reda på
    hur tjockt stoftlagret på månen är.

  84. Mycket, mycket finkornigt när man
    kommer nära - nästan som puder.

  85. Vissa trodde att rymdfarkosten
    skulle sjunka i dammet på månen-

  86. -och att vi aldrig
    skulle få se astronauterna igen.

  87. Det var ett sånt där beslut
    som togs i stundens ingivelse-

  88. -och som resulterade
    i en viktig bild.

  89. Bilden som mer än någon annan
    fångade den banbrytande expeditionen-

  90. -i ett enda ögonblick, var den här.

  91. Buzz fick hålla i kameran
    större delen av tiden.

  92. De bytte bara vid ett enda tillfälle.

  93. Jag gick åt det hållet.
    Neil tog ett foto, och sen sa han:

  94. "Buzz, vänd dig om
    och titta in i kameran."

  95. Jag vände mig om
    och tittade in i kameran.

  96. I visiret ser man en spegelbild
    av månlandaren.

  97. Man ser Neil Armstrong
    som tar bilden-

  98. -och så klart skuggorna.

  99. Det här betraktades som den första
    bilden av en man på en annan planet.

  100. Vi fick se någon promenera
    på en planet som helt saknade liv.

  101. Ansiktet syntes inte, men
    man visste att det var en människa.

  102. Vårt synsätt förändrades. Vi tänkte:

  103. "Vi har tagit oss till en plats
    där ingen någonsin har varit."

  104. Det var en annan värld.

  105. Man har frågat mig
    varför den här bilden är så viktig.

  106. Jag brukar skämta
    om att det finns ett uttryck-

  107. -som förklarar
    varför bilden är så viktig:

  108. "Allt handlar om läget!"

  109. Det här är besättningen på Apollo 11:
    Neil Armstrong och Mike Collins-

  110. -och så där såg jag ut 1969.

  111. Bilderna från Apolloprogrammet
    fick också en lite oväntad betydelse.

  112. När vi åkte till månen
    tävlade vi med ryssarna.

  113. Vi försökte hinna före dem.
    När vi väl hade tagit oss dit-

  114. -och vände blicken mot horisonten
    och såg jorden stiga upp-

  115. -så insåg vi hur små och obetydliga
    vi är i universum.

  116. Det har sagts att det viktigaste med
    månresan var att vi upptäckte jorden.

  117. Bilderna på vårt hem
    omgivet av ett kallt, svart kosmos-

  118. -markerar på många sätt
    början på den moderna miljörörelsen.

  119. Det här är vår planet, och vi måste
    ta hand om den. Den är allt vi har.

  120. Jakten på ny kunskap och nyfikenheten
    att utforska sin omgivning-

  121. -har varit centrala
    i människans utveckling.

  122. Långt innan människor tog sig
    till månen reste man ut i det okända.

  123. Det fanns en tid
    för runt 500 år sedan-

  124. -när människor inte hade en aning
    om hur vår planet egentligen såg ut.

  125. Bortom horisonten
    låg enorma oupptäckta kontinenter.

  126. En karta från 1490
    tros ha varit viktigare än andra-

  127. -för att expandera
    kunskapen om jorden.

  128. I en bild visas den mest omfattande
    samlade kunskap om jorden-

  129. -som fanns vid slutet av 1400-talet.

  130. Kartan sägs vara startskottet-

  131. -för européernas utforskning
    av Den nya världen.

  132. Kartan är också viktig
    för att den omedvetet ingick-

  133. -i en av den europeiska historiens
    största lurendrejerier.

  134. Man lurade i
    de rikaste härskarna i Europa-

  135. -att de borde finansiera
    en dyr sjöfärd in i det okända.

  136. Hit till Florens kom runt 1480
    en tysk kartograf.

  137. Han hette troligen Heinrich Hammer,
    men fick namnet Henricus Martellus-

  138. -av sina rika uppdragsgivare,
    familjerna Medici och Martelli.

  139. Det här är ett viktigt hörn.
    Det ligger mellan Medicipalatset-

  140. -och Martellifamiljens palats.

  141. Vi vet inte exakt
    var verkstaden låg...

  142. Martellus jobbade i de här kvarteren,
    i hjärtat av staden-

  143. -där mäktiga familjer nu började
    satsa på vetenskapen och konsterna.

  144. Florens var en av Europas
    mest sprudlande platser.

  145. De som var rikast,
    Medici- och Martellifamiljerna-

  146. -lyckades införa en viss kultur.
    De förvandlade Florens-

  147. -till ett kulturellt centrum
    på global eller europeisk nivå.

  148. Fortfarande på 1480-talet byggde
    all kunskap om världens geografi-

  149. -på över tusen år gamla kartor
    av greken Ptolemaios.

  150. Hans "Vägledning inom geografin"
    visar det romerska rikets utbredning-

  151. -vid den tidpunkt
    då det var som störst.

  152. I familjen Medicis ägo fanns en
    av tidens bäst bevarade kopior-

  153. -av Ptolemaios världskarta. Den hade
    Martellus i uppdrag att uppdatera.

  154. Han verkar ha varit
    mer lämpad än andra för jobbet.

  155. Martellus lyckades
    använda all denna information-

  156. -och rita en ny världskarta.

  157. Han använde sig
    av sina tekniska färdigheter-

  158. -och förmågan
    att välja ut information-

  159. -när den kunskap som fanns
    motsade sig själv.

  160. De viktigaste nyheterna
    från omvärlden kom från portugiserna.

  161. De var stora sjöfarare och kartlade
    framför allt Afrikas västkust.

  162. Man ville hitta en sjöväg österut,
    för att lättare nå Asiens rikedomar.

  163. Portugiserna hade
    rest längs Afrikas kust sen 1415-

  164. -och där kom Henricus Martellus in.
    Trots att han arbetade i Florens-

  165. -hade han information
    om portugisernas senaste upptäckter.

  166. Liknande information nådde, ungefär
    samtidigt, kartografer i Venedig-

  167. -men av någon anledning hade de
    inte riktigt lika ny information.

  168. En viktig upptäckt görs 1488
    av Bartolomeu Diaz.

  169. Han lyckas runda Afrikas sydspets,
    Godahoppsudden.

  170. Han seglade runt Afrikas sydspets,
    och visade att de hade nått-

  171. -kontinentens yttersta punkt.
    Det otroliga är-

  172. -att denna information
    fanns här i Florens år 1490.

  173. Vi kan följa Afrikas konturer.

  174. Omkring 1490
    ritar Martellus en karta-

  175. -som mer korrekt än någon annan
    avbildar jordens utseende.

  176. En enda bild,
    som vi kan anta var just den bild-

  177. -just den framställning av världen
    som Columbus hade tillgång till.

  178. En växande skara forskare
    tror nu att Henricus Martellus karta-

  179. -inte bara var tidens mest korrekta.
    Den spelade även en avgörande roll-

  180. -för världshistoriens
    kanske enskilt viktigaste expedition.

  181. Den här kartan fick Ferdinand
    och Isabella att finansiera-

  182. -det som ledde till Amerikas upptäckt
    - en av historiens största händelser.

  183. Det finns inga bevis, men det verkar
    troligt att det var Martellus karta-

  184. -som Christofer Columbus visade upp
    för det spanska kungahuset.

  185. Vi vet att den tryckta kartan
    fanns i omlopp i Europas hov.

  186. Det är den modernaste typ av karta-

  187. -som Columbus kan ha visat
    för potentiella finansiärer.

  188. Kartan visade visserligen
    en öppen sjöväg österut-

  189. -via Indiska oceanen
    till Asiens rika länder-

  190. -men den visade också att det
    var en lång omväg för att ta sig dit.

  191. Här ser man hur södra Afrika
    sträcker sig utanför ramen-

  192. -vilket framhäver
    hur långt söderut det ligger.

  193. För någon som Columbus fanns det
    mer stöd att hämta i Martellus karta.

  194. När någon som Columbus
    tittade på den här bilden-

  195. -kunde han med enkelhet se
    att avståndet mellan de två kanterna-

  196. -var mycket litet.

  197. Det gällde hur stor
    man trodde att planeten var.

  198. Han använde Ptolemaios koordinater,
    och trodde inte att det var så långt.

  199. De visste alltså att det var långt
    från Spanien till Asien-

  200. -men det var ändå
    snabbare och säkrare-

  201. -att segla västerut
    än att segla österut.

  202. I dag vet vi
    att Columbus fick sin finansiering.

  203. Han seglade västerut i tio veckor.
    Den 12 oktober 1492 nådde han land.

  204. Men det var förstås
    varken Japan, Kina eller Indien.

  205. När man 30 år senare
    korsar den enorma oceanen-

  206. -på andra sidan
    de amerikanska kontinenterna-

  207. -förstår man att planeten är oerhört
    mycket större än vad någon trott.

  208. Columbus expedition möjliggjorde
    kartläggningen av planeten västerut.

  209. En kunskapsexplosion följde,
    vars startpunkt kan härledas-

  210. -till en enskild karta
    framtagen i Florens trånga gränder-

  211. -av en ung tysk
    som kallades Henricus Martellus.

  212. Ungefär samtidigt som upptäckts-
    resorna, sker en annan revolution.

  213. En man höjer blicken över horisonten
    och frågar sig-

  214. -om allting verkligen står rätt till
    på natthimlen.

  215. I dag är det lätt
    att skratta åt dåtidens tänkande-

  216. -men på 1500-talet talade inget för-

  217. -att jorden
    inte var universums centrum.

  218. De trodde att alla himlakroppar
    snurrade runt jorden.

  219. Så ser det ju ut om man tittar
    på planeterna från natt till natt.

  220. Solen antas stiga i öster och gå ner
    i väster. Allt snurrade runt jorden.

  221. Den här bilden ger en ny världsbild
    som går emot det sunda förnuftet.

  222. Den vände ut och in på universum.
    Det var det den gjorde.

  223. På det här slottet
    i den polska staden Olsztyn-

  224. -bodde och jobbade Kopernikus
    under några viktiga år av sitt liv.

  225. Här finns det enda av den
    store astronomens instrument bevarat.

  226. Han hade en administrativ post
    i stiftet Ermland.

  227. Medan han bodde här i slottet gjorde
    han den här astronomiska tabellen-

  228. -som är det enda astronomiska
    instrument som finns bevarat i dag.

  229. Det är en sorts kalender för ett
    av tidens astronomiska problem.

  230. Den julianska kalendern
    var inte perfekt.

  231. Astronomiskt sett låg vårdagjämningen
    fel med ungefär elva dagar.

  232. Den här tabellen var en sorts lösning
    på det problemet.

  233. Man satte en spegel på fönsterbrädet.

  234. På en särskild dag, vårdagjämningen-

  235. -hamnar solreflexerna
    på en rak linje.

  236. På det sättet hittade Kopernikus
    vårdagjämningens rätta datum.

  237. Men det fanns ett större problem
    för Kopernikus och hans kollegor.

  238. Man levde i tron
    att jorden var universums centrum.

  239. Det var, återigen, greken Ptolemaios
    man lutade sig mot.

  240. Hans geocentriska världsbild
    hade jorden i mitten-

  241. -och, roterande runt oss, månen,
    Merkurius, Venus och därefter solen.

  242. Intrikata rörelsebanor krävdes
    för att få modellen att fungera.

  243. Jorden och planeterna
    rör sig ju faktiskt runt solen.

  244. Om man försöker ordna dem
    i banor runt jorden-

  245. -måste man hitta på
    en mängd komplicerade lösningar.

  246. Planeterna stannade och rörde sig
    västerut i en retrograd rörelse.

  247. Det var mycket svårt att förklara
    varför de rörde sig i såna banor.

  248. Planeter som ibland förflyttade
    sig snabbare och ibland långsammare-

  249. -och sen rörde sig i motsatt riktning
    var märkligt, tyckte Kopernikus.

  250. Jag tror att han ville göra det
    mer konstant. Det var vad han sa.

  251. Kopernikus antog
    att rörelserna var konstanta.

  252. Det förekom
    inga hastighetsförändringar.

  253. När Kopernikus försökte lösa
    märkligheterna i Ptolemaios modell-

  254. -testade han en kosmisk rockad.

  255. På något sätt blev det så
    att han i sina teorier-

  256. -prövade idén
    om att placera solen i mitten.

  257. När han gjorde det, ordnades
    planeterna efter sina hastigheter.

  258. Plötsligt blev planeternas rörelse på
    himlavalvet betydligt mer begripliga.

  259. När man placerade solen i mitten
    fick man fram en rationell ordning.

  260. Det måste ha övertygat honom.

  261. God dag. Skulle jag kunna få låna
    Kopernikus bok "De revolutionibus"?

  262. Jag letar efter den berömda figuren i
    första boken av "De revolutionibus".

  263. På den här bilden
    ser man solen i mitten-

  264. -och planeternas omloppsbanor.

  265. Merkurius, Venus och jorden.

  266. Kopernikus berömda bok kom ut 1543.

  267. Men i dag vet vi att han bar på sin
    idé i flera decennier innan dess.

  268. Omkring år 1510
    verkar han ha berättat om det här-

  269. -för ett fåtal personer.
    Han sa att han skrev på en bok.

  270. Men det blev aldrig någon bok.
    Det gick flera årtionden-

  271. -och han var tyst hela tiden.

  272. Kopernikus tid var religiös, och han
    hade anledning att vara försiktig.

  273. Kopernikus var inte dum. Han förstod
    att han kunde bannlysas och torteras-

  274. -om han gick ut med såna här idéer.

  275. Han väntade för att han var rädd.

  276. Kopernikus var rädd
    att folk skulle anklaga honom-

  277. -för en form av kätteri.

  278. Hade det inte varit för ett oväntat
    besök 1539 av en ung tysk astronom-

  279. -kanske Kopernikus hade tagit
    sin nya världsbild med sig i graven.

  280. Hans lärjunge, Rheticus, var en
    ung matematiker från Wittenberg-

  281. -som hade hört talas
    om Kopernikus teorier.

  282. Han var inte väntad
    - den unge mannen dök bara upp.

  283. Han reste 80 mil
    för att få träffa honom.

  284. Rheticus blev Kopernikus lärjunge
    och har en avgörande roll-

  285. -i att övertyga honom
    att publicera sina tankar.

  286. Han övertalade Kopernikus
    att publicera texten.

  287. Han tog med sig
    ett exemplar av manuskriptet-

  288. -till Nürnberg,
    och fick boken tryckt där.

  289. När boken väl hade börjat tryckas
    fick Kopernikus ett slaganfall.

  290. Så fort han fick de sista sidorna
    dog han.

  291. Han fick alltså aldrig se
    hur hans bok togs emot.

  292. Kopernikus heliocentriska världsbild,
    med solen, inte jorden, i centrum-

  293. -markerar starten
    för den moderna astronomin.

  294. Det var den här bilden som satte i
    gång den kopernikanska revolutionen.

  295. Boken blev startskottet
    för en ny utveckling.

  296. Plötsligt uppstod
    en ny generation astronomer-

  297. -som inte var bundna till den gamla
    bilden med rötter hos Ptolemaios.

  298. När teorin väl accepterats
    av astronomerna reagerade kyrkan.

  299. År 1616 började Galileo Galilei
    företräda Kopernikus synsätt.

  300. Det var då kyrkan
    beslöt att förbjuda boken.

  301. Så farlig ansågs Kopernikus bild
    att den fanns med-

  302. -på den katolska kyrkans lista över
    bannlysta böcker ända fram till 1835.

  303. Det var första steget mot ett synsätt
    där jorden inte är annorlunda-

  304. -utan bara är en planet i rymden.

  305. Renässansens astronomi
    och upptäcktsresor-

  306. -lade grunden för vår kunskap om
    jorden och dess plats i solsystemet.

  307. Men det dröjde århundraden innan man
    förstod något om jordens förhistoria.

  308. Många hade sett hur märkligt bra
    kontinenternas former passade ihop.

  309. Sydamerika och Afrika
    var som två bitar i ett pussel.

  310. I en bild från 1900-talets början
    fanns en lösning som ingen trodde på.

  311. Det här är kartor
    över hur kontinenterna hänger ihop.

  312. För 200 miljoner år sen började
    kontinenterna röra sig från varandra-

  313. -och Atlanten började uppstå.

  314. Bilden antydde att planeten
    haft en dramatisk bakgrund-

  315. -och att våldsamma krafter
    format om dess ansikte.

  316. Först på 1970-talet publicerades
    den första kompletta världskartan.

  317. En karta som visar hela jordskorpan,
    även delen som döljs av världshaven.

  318. Det här är Heezens och Tharps
    karta över världshavens bottnar.

  319. Den publicerades 1977
    och var den första framställning-

  320. -som visade de mest framträdande
    formerna på havsbottnen.

  321. Världens största struktur
    visades på kartan-

  322. -nämligen Mittatlantiska ryggen,
    som utgår från Norra ishavet-

  323. -och går längs mitten av Atlanten...

  324. Den så kallade Mittatlantiska ryggen
    visade sig bära på bevisen-

  325. -för en teori
    som formades för hundra år sedan.

  326. Den tyske meteorologen
    och geofysikern Alfred Wegener-

  327. -blev först med en teori
    som korrekt tacklade gåtan-

  328. -om Afrikas och Sydamerikas
    märkliga passform.

  329. Wegener granskade fossil från olika
    delar av världen och såg ett mönster.

  330. Samma arter fanns på kontinenter
    som nu låg långt ifrån varandra-

  331. -till exempel reptilfossil
    i Sydamerika och Afrika.

  332. När fossilen placerades på kartan
    och Wegener förde ihop landmassorna-

  333. -såg han att de passade in i varandra
    och bildade en superkontinent.

  334. Vi hade fossil som visade-

  335. -att samma djur tidigare
    hade funnits på båda platserna.

  336. Det fanns alltså starka bevis för att
    kontinenterna hade hängt samman-

  337. -och Wegener
    sammanställde bevisen i sin teori.

  338. Jättekontinenten fick namnet Pangea-

  339. -och Wegener kallade processen som
    bröt upp Pangea för kontinentaldrift.

  340. Men bilden
    som beskrev det dramatiska skeendet-

  341. -applåderades inte
    av forskaretablissemanget.

  342. Han lade fram sina teorier 1912,
    och de blev mycket impopulära.

  343. Det fanns ingen mekanism
    som kunde förklara förskjutningen-

  344. -och som verkade sannolik
    vid den tiden.

  345. Först på 1950-talet kunde Wegeners
    idéer bevisas och förklaras.

  346. Jag har inte varit här på länge.

  347. -Hur många borrprover finns det här?
    -Omkring sex tusen.

  348. Vi har prover som
    är allt från 150 miljoner år gamla-

  349. -till 80 eller 60 miljoner år gamla.

  350. -Hela den tidiga förskjutningen?
    -Ja.

  351. På Lamont, på Columbia University,
    förvaras borrprover från havsbottnen.

  352. De äldsta är från Pangeas uppbrott,
    när Atlanten började öppna sig.

  353. Du var väl ute på de där fartygen
    i långa perioder?

  354. -Tre månader?
    -Tre till fyra månader.

  355. Bill Ryan är en av dem
    som samlat in proverna.

  356. Sedimentprover samlas upp i rör.

  357. Rören monteras isär, läggs på däck...

  358. Arbetet leddes av geologerna
    Marie Tharp och Bruce Heezen-

  359. -som gjorde otaliga resor över
    Atlanten och kartlade havsbottnen.

  360. De hade fartyg som korsade Atlanten-

  361. -och lodade djupet under fartyget.

  362. Det var tiotals kilometers avstånd
    mellan fartygen.

  363. Marie Tharp
    började utifrån mätpunkterna ta fram-

  364. -den första korrekta kartan
    över havsbottnen.

  365. Hon gjorde översikter
    över havsbottnen utifrån lodningarna.

  366. Sen började hon försöka
    få fram tredimensionella modeller-

  367. -och sätta samman en bild
    av havsbottnen-

  368. -utifrån dessa glesa lodningar.

  369. Tharp och Heezen såg att havsbottnen
    var kilometertjock vid kontinenterna.

  370. När båten närmade sig Atlantens mitt,
    tunnade havsbottnen ut dramatiskt.

  371. När man
    korsade Mittatlantiska ryggen-

  372. -blev den tunnare: ett par hundra
    meter, hundra meter, femtio meter...

  373. Och plötsligt saknades sediment.

  374. Mitt i Atlanten
    hittade man en bergsrygg-

  375. -som bar på förklaringen
    till fenomenet.

  376. Det som Heezen och Tharp upptäckte-

  377. -var att den Mittatlantiska ryggen
    har en riftdal i mitten.

  378. Det är sänkan som man ser här.

  379. Längs bergsryggen löpte en sprickdal,
    där ny jordskorpa bildas.

  380. Man hade hittat mekanismen
    som styrde Wegeners kontinentaldrift.

  381. Som i en skräckfilm. Folk kommer
    att skratta när de ser det här.

  382. Det är här havsbottnen föds.

  383. Sprickan vidgar sig och fylls med
    lava med några års mellanrum.

  384. Det sker om och om igen.

  385. Skorpan bildas i riftdalen
    och trycks ut som på löpande band.

  386. Den rör sig bortåt samtidigt
    som ny skorpa ständigt bildas.

  387. Jordskorpan
    består av ett dussintal plattor-

  388. -som rör sig
    på en bädd av flytande magma.

  389. På vissa ställen gnider plattorna
    mot varandra. På andra kolliderar de.

  390. Så kan kontinenterna
    vara på väg bort från varandra-

  391. -som vid Mittatlantiska ryggen,
    där magma blir till ny havsbotten.

  392. Plattektonik är teorin om att
    jordens yta är uppdelad i plattor.

  393. Spridningszoner till havs
    är en sorts plattgränser.

  394. Tharp och Heezen hittade den fysiska
    motor som Wegener hade letat efter:

  395. Mekanismen
    för att flytta kontinenter.

  396. Man bevisade att Wegeners
    kontinentaldriftsteori var korrekt-

  397. -och tillhandahöll mekanismen
    som saknades hos Wegener.

  398. Man kunde nu spela upp en film som
    visade hur superkontinenten Pangea-

  399. -under 200 miljoner år lösts upp och
    format världen till den vi har i dag.

  400. Det hände mer inom tysk natur-
    vetenskap vid 1900-talets början.

  401. Medan Wegener arbetade fram
    sin kontinentaldriftsteori-

  402. -klev en annan viktig forskare in
    på scenen.

  403. Albert Einstein är vetenskaps-
    historiens mest kända frontfigur...

  404. ...och en av dess
    absolut mest innovativa tänkare.

  405. När hans allmänna relativitetsteori
    kom ut 1915-

  406. -kunde bara en handfull kollegor
    acceptera eller ens förstå den.

  407. Den innebar att Newton hade haft fel-

  408. -så självklart
    fanns det en massa människor-

  409. -som inte bara
    gick med på vad Einstein sa.

  410. Det är tack vare ett enskilt foto
    som en skeptisk forskarelit-

  411. -övertygas om teorins styrka.

  412. Med den här bilden
    omkullkastade Einstein-

  413. -tre hundra år av newtonsk fysik.

  414. Den är enormt viktig.

  415. Den bevisar Albert Einsteins
    allmänna relativitetsteori.

  416. Man bad honom skriva en
    populärvetenskaplig artikel för Time.

  417. Han var så berömd att folk ville läsa
    en förklaring skriven av honom själv-

  418. -eftersom det
    var en mycket svårbegriplig teori.

  419. Einsteins teori fick tidens största
    fysiker att klia sig i huvudet.

  420. Vid den tiden var det en spekulativ
    teori. Alla höll inte med.

  421. Det krävdes utbildning för att förstå
    grunderna till denna komplexa teori-

  422. -som förde in nya
    matematiska redskap och begrepp.

  423. Relativitetsteorin
    gick på tvärs med Newtons lagar-

  424. -som varit rättesnöre
    i hundratals år.

  425. Den var nog annorlunda
    på nästan alla sätt.

  426. Einsteins relativitetsteori placerar
    händelser i något som är en ny idé-

  427. -nämligen rumtid. Rumtiden
    bestämmer universums form.

  428. Alla föremål i universum rör sig
    längs så kallade geodetiska linjer.

  429. Einsteins relativitetsteori
    medför helt nya begrepp.

  430. En av teorins förutsägelser
    var att stora objekt som solen-

  431. -förvränger ljuset.

  432. Universum självt är som en glaslins.

  433. Glaslinser är osynliga, men
    de märks eftersom de bryter ljus.

  434. Redan Newton tänkte att himlakroppars
    gravitation påverkar sin omgivning.

  435. Enligt Einsteins teori gör rumtiden
    att påverkan är mycket större.

  436. Einstein ville kontrollera
    om detta stämde.

  437. Han skrev ett brev till den berömde
    astronomen George Ellery Hale.

  438. "Professor Hale, tror ni"-

  439. -"att man kan kontrollera på dagtid
    om ljuset böjs?"

  440. Hale svarar naturligtvis genast:

  441. "Nej, det kan vi inte kontrollera
    på dagtid."

  442. Det finns en astronom som inte bara
    följer med i Einsteins tankegångar.

  443. Arthur Eddington har en idé om
    hur ljusbändningen kan kontrolleras.

  444. Han tänker hitta Einsteins bevis
    med hjälp av en solförmörkelse.

  445. Vid solförmörkelsen den 29 maj 1919
    var det uppenbart-

  446. -att det skulle finnas stjärnor
    nära solen som gick att fotografera-

  447. -och vars positioner var välkända.
    Man skulle kunna se om ljuset böjdes.

  448. Eddington
    skickar sin assistent till Brasilien.

  449. Själv åker han till ön Principe
    utanför Afrikas västkust.

  450. Det tog dem många veckor
    att resa fram och tillbaka-

  451. -och solförmörkelsen
    fick inte döljas bakom moln.

  452. Den 29 maj erbjuder inga idealiska
    förhållanden på de två platserna.

  453. Tyvärr var förhållandena inte så goda
    för Eddington i Principe.

  454. Det var molnigt.

  455. Under förmörkelsen
    lättar molnen visserligen en aning.

  456. Men när Eddington åker hem är han
    långt ifrån säker på om expeditionen-

  457. -verkligen har lyckats.

  458. Av de närmare 40 plåtarna var
    i stort sett alla helt misslyckade.

  459. Men Eddington har tur.

  460. Till slut framkallade de plåtarna-

  461. -från teleskopet på tio centimeter
    i Sobral i Brasilien-

  462. -och det avgjorde saken
    för Eddington.

  463. En av bilderna hade fångat beviset
    för den allmänna relativitetsteorin.

  464. Så småningom kommer vi
    till det här berömda fotografiet.

  465. Här är solens lysande korona,
    och här kan man skönja-

  466. -ett par streck: två stjärnor.

  467. På bilden syns solen med dess korona
    bakom den förbipasserande månen.

  468. Och så ljuset från stjärnor som
    är på platser där de inte ska vara.

  469. Två stjärnor till, och två till.

  470. Vi vet exakt var stjärnorna ska vara
    i förhållande till andra stjärnor.

  471. Man kan använda jämförelsen
    mellan bilden som tagits på natten-

  472. -och den som tagits
    under förmörkelsen.

  473. Då ser man
    hur mycket de verkar ha förskjutits.

  474. Det beror på att ljuset som kommer
    från stjärnorna och går förbi solen-

  475. -böjs in en smula mot solen
    på grund av solens gravitationskraft.

  476. Noggrannare mätningar
    visar att ljusbändningen-

  477. -är precis så stor
    som teorin förutspått.

  478. Plåtarna överensstämde
    alldeles utmärkt med Einsteins teori.

  479. Han säger att rummet är krökt,
    och denna extra krökning-

  480. -gör att ljuset böjs två gånger
    så mycket som i Newtons teori.

  481. Eddingtons bild öppnade upp
    för en helt ny syn på fysiken.

  482. Newtons teorier fungerar i vardagen
    här på jorden.

  483. Men i mycket starka gravitationsfält,
    såna som uppstår runt svarta hål-

  484. -krävs Einsteins relativitetsteori
    för att man ska förstå någonting.

  485. Einstein blev över en natt ett namn
    som i stort sett alla kände till.

  486. Einstein blev berömd över en natt.
    Han kastades in i rampljuset.

  487. När han kom till New York
    var han en superstjärna.

  488. Einstein var aldrig orolig för att
    bilderna skulle fälla den nya teorin.

  489. När man frågade vad som hade hänt
    om experimentet hade misslyckats-

  490. -svarade Einstein: "Då hade Gud
    gjort ett misstag. Teorin stämmer."

  491. Sakta har insikten om vår
    obetydliga plats i kosmos växt fram.

  492. Jorden
    är inte centrum av solsystemet.

  493. Vårt solsystem
    är inte centrum av galaxen.

  494. Och resan stannar inte där.

  495. Det här är Edwin Hubble,
    en av 1900-talets främsta astronomer.

  496. Han förbereder sig för ännu en kall
    natts arbete i bergen vid Pasadena.

  497. Om man frågade en astronom
    år 1920 vad universum var-

  498. -skulle de flesta
    svara "Vintergatan".

  499. "Det vi ser är det som finns.
    Det är det som är universum."

  500. Han tar snart ett foto-

  501. -som avgör en av vetenskapshistoriens
    mest inflammerade dispyter.

  502. Det var en bild som förändrade
    människans sätt att se på universum.

  503. Det var världsomvälvande.
    Med detta enda fotografi-

  504. -expanderade universums volym
    exponentiellt.

  505. Det är svårt att förstå att man valde
    det förorenade Los Angeles-området-

  506. -för världens mest kraftfulla
    teleskop.

  507. Men de som byggde Mount Wilson-
    observatoriet visste vad de gjorde.

  508. Den jämna atmosfären
    och antalet klara dagar per år-

  509. -gör den här platsen fördelaktig.

  510. Därför har man byggt observatoriet
    här på Mount Wilson.

  511. Det ses som en av 1900-talets
    största tekniska utmaningar.

  512. Det var en enorm uppgift att bygga
    det - som att bygga pyramiderna.

  513. Vägen som allt material
    transporterades på-

  514. -var från början bara en obelagd väg,
    en vandringsled.

  515. Hubble kom hit, för på Mount Wilson-

  516. -fick han tillgång till världens
    största och mest kraftfulla teleskop.

  517. Det stora hundratums-teleskopet
    stod färdigt 1917.

  518. Snart kom Hubble hit för att ta tag
    i en av tidens stora olösta gåtor.

  519. Vad var det för märkliga gasmoln som
    låg utspridda över hela stjärnhimlen?

  520. Astronomerna kallade dem nebulosor-

  521. -men var oense om vad det var för
    något och hur långt bort de låg.

  522. På 1910- och 1920-talet
    diskuterade man-

  523. -om allt det suddiga, som astronomer
    kallade för "spiralnebulosor"-

  524. -bara var små gasmoln i Vintergatan-

  525. -eller om de
    var självständiga galaxer.

  526. Oenigheten berodde på svårigheten
    att mäta avstånd i rymden.

  527. Är en starkt lysande stjärna nära oss
    eller långt borta men stor och klar?

  528. Det avgörande är avståndsmätningar
    till olika föremål i universum.

  529. Det avgörande är att veta
    vilken ljusstyrka föremålet har.

  530. Det blev en av 1900-talets mest
    infekterade vetenskapliga debatter.

  531. Frågan var så kontroversiell
    att vetenskapsakademin-

  532. -anordnade
    den så kallade "stora debatten".

  533. På ena sidan i debatten
    står Harlow Shapley.

  534. Han menar att de stjärnor vi ser
    på natthimlen utgör hela universum-

  535. -och att nebulosorna därför
    befinner sig relativt nära oss.

  536. Heber Curtis leder den andra gruppen,
    som tror att vår galax inte är ensam-

  537. -och att nebulosorna i själva verket
    är egna galaxer långt ifrån oss.

  538. Man reste till Smithsonian
    Institution i Washington år 1920-

  539. -för att diskutera galaxens storlek-

  540. -och spiralnebulosornas beskaffenhet.

  541. Det är 1923, natten
    mellan den 5 och den 6 oktober-

  542. -som Hubble tar ett foto
    som i ett slag avgör debatten.

  543. Han kom säkert hit tidigt
    och talade med teleskopoperatören.

  544. Sen förberedde han sin utrustning.

  545. En sån här plåt
    använde Edwin Hubble-

  546. -när han tog sin berömda bild
    i oktober 1923.

  547. Den fotografiska emulsionen på glaset
    placerades i den här plåthållaren.

  548. Hubble siktar på det klarast lysande
    av de mystiska gasmolnen på himlen:

  549. M31, mer känt för oss
    som Andromedagalaxen.

  550. När allt var klart öppnade han
    slutaren och exponerade plåten-

  551. -för natthimlen och,
    i det här fallet, Andromeda.

  552. Han måste stirra genom
    en liten okularlins i flera timmar-

  553. -tills han var klar med exponeringen
    och kunde stänga slutaren igen-

  554. -och ta ner sin plåt
    och framkalla den.

  555. När Hubble framkallat plåten förstod
    han inte vad han fångat på bild.

  556. Vid framkallningen såg han stjärnor
    vars ljusstyrka hade ändrats.

  557. Han gjorde noteringar om dem, och
    märkte ut en av dem som en nova.

  558. Han trodde först att det var en nova,
    men insåg sen att det var en stjärna-

  559. -med känd ljusstyrka,
    det vill säga en cepheid.

  560. Hubble identifierade en av stjärnorna
    i Andromeda som en cepheidvariabel-

  561. -en typ av stjärnor
    med känd ljusstyrka-

  562. -som astronomerna kan använda för att
    avståndsbedöma objekt i rymden.

  563. Han såg att den
    hade periodiskt variabel ljusstyrka.

  564. Då strök han ordet "nova" och
    skrev "var." och ett utropstecken.

  565. Det här var den avgörande stund
    när Edwin Hubble hade alla data-

  566. -och kunde beräkna avståndet
    till Andromeda.

  567. Och det visade sig
    vara flera miljoner ljusår.

  568. Plötsligt gick universum
    från att vara hundra tusen ljusår-

  569. -till flera miljoner
    eller miljarder ljusår.

  570. Andromeda var inte ett litet gasmoln
    i vår egen galax-

  571. -utan en egen lika stor galax-

  572. -mer än en miljon ljusår bort.

  573. Resultatet var helt enkelt så
    chockerande att alla tappade hakan.

  574. Det avgjorde debatten. Hubble
    skickade sina resultat till Shapley.

  575. Folk förstod vad det innebar.
    Nu var galaxen inte speciell längre.

  576. Det fanns många andra galaxer
    som var som Vintergatan.

  577. I dag vet vi att universum består
    av hundratals miljarder galaxer.

  578. Det är fantastiskt.
    Då kunde folk inte tänka sig-

  579. -ett universum med flera miljarder
    galaxer. Det gav dem huvudvärk.

  580. Hubbles bild gav en våldsam skjuts
    till astronomin.

  581. Åren efter upptäckten
    gjordes flera viktiga genombrott.

  582. Ju mer avlägsen en galax var,
    desto snabbare rörde den sig bort.

  583. Det antyder att universum expanderar.

  584. Spelar man filmen baklänges, är det
    som att se en explosion baklänges.

  585. Den katolske prästen och kosmologen
    Georges Lemaitre-

  586. -blir först med tanken att om alla
    galaxer är på väg ifrån varandra-

  587. -betyder det att de allihopa
    utgått från en och samma punkt-

  588. -något som senare
    kommer att kallas "big bang".

  589. Och här slutar resan.

  590. Det här är ungefär så långt bort,
    och så långt tillbaka i tiden-

  591. -13,2 miljarder år -
    som vi kan titta för tillfället.

  592. Ett kosmiskt ögonblick
    från universums dramatiska födelse.

  593. Framtida instrument kommer att kunna
    titta ännu djupare i tid och rum.

  594. Nästa stora revolution blir
    gravitationsvågdetektorer-

  595. -instrument som kan mäta vibrationer
    från själva skapelseögonblicket.

  596. Lyckas man fånga skapelseögonblicket
    på bild tar den en självklar plats-

  597. -i vetenskapshistoriens
    stora fotoalbum.

  598. I nästa program går resan inåt.

  599. Det är som ett 500 år gammalt
    fotografi.

  600. Människokroppen öppnas.

  601. -Allt är fullständigt korrekt.
    -Ett av tidernas viktigaste foton.

  602. Livets hemligheter avslöjas.

  603. De hade inte kunnat bygga modellen
    om de inte hade haft foto 51.

  604. Och färden
    slutar i atomernas paradoxala värld.

  605. Jag började skriva m:et, och
    gjorde fel. Atomen rörde sig inte.

  606. Efter ett tag utvecklar man
    ett personligt förhållande-

  607. -till den envisa atomen
    som vägrar röra sig.

  608. Allt fångat på bild.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Till universums slut

Avsnitt 1 av 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi berättar om sex bilder som förändrat vår syn på vetenskapen och den yttre världen. Kopernikus diagram visade solen som universums centrum och kullkastade den tidigare uppfattningen. Arthur Eddingtons bild av solförmörkelsen bekräftade Einsteins relativitetsteori och Martellus världskarta anses ha övertygat spanska kungahuset att finansiera Columbus vågade expedition.

Ämnen:
Bild, Biologi, Fysik, Kemi, Teknik
Ämnesord:
Bilder, Konst, Naturvetenskap, Vetenskapshistoria
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Bilderna som förändrade vetenskapen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBilderna som förändrade vetenskapen

Till universums slut

Avsnitt 1 av 2

Sex bilder som förändrat vår syn på vetenskapen och den yttre världen. Kopernikus diagram kullkastade tidigare uppfattning om universums centrum. Arthur Eddingtons bild bekräftade Einsteins relativitetsteori och Martellus världskarta beredde vägen för Columbus expedition.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBilderna som förändrade vetenskapen

Mot atomens kärna

Avsnitt 2 av 2

Sex bilder som förändrat vår syn på vetenskapen och den inre världen. Läkaren Andreas Vesalius teckningar avslöjade människokroppens anatomi. Joseph Altmans fotografier visade att det skapas nya celler i den vuxna hjärnan. I en skiss sammanfattade Charles Darwin evolutionsteorin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejkskolan

Marx och Trump - riktade budskap och anpassad information

Donald Trumps politiska utspel under sin valkampanj kunde ofta verka improviserade. Men han hade gjort en noggrann research innan han gav sina vallöften. Trump kommunicerar till stor del genom sociala medier, ofta genom microtargeting. Men han var inte först med att anpassa sig efter publiken. I mitten av 1900-talet var Bröderna Marx biodukens humorkungar. Sina sketcher testade de på tusentals personer innan filmerna spelade in. Inget ordval lämnades åt slumpen. Trumps analytiker - en del på Cambride Analytica - arbetade med algoritmer som byggde på flöden på nätet. Marxbrödernas skämt mötte publik i olika städer, med olika bakgrund. Humorn - precis som politiken - skräddarsyddes. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva undersöker hur riktad marknadsföring och personligt spetsad information för olika målgrupper kan påverka oss. Och kanske våra visioner.