Titta

Liv med autism

Liv med autism

Om Liv med autism

Möt barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrumet. Deras familjer berättar om utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och om möten med läkare, psykologer, pedagoger och assistenter. Sorg, kamp och frustration speglas i programmen, men också hopp och förtröstan. Vi möter en rad pedagoger, assistenter och behandlare. Föreläsare och forskare kompletterar med teoretiska fakta.

Till första programmet

Liv med autism : En blick från MimmiMaterialDela
  1. -Ja.
    -Ja.

  2. "För länge sen, i en liten stuga
    på landet, bodde en grismamma."

  3. "Och hon hade tre små pojkar."

  4. Vill du känna på boken?

  5. Jag kommer ihåg en sak.
    Jag kommer ihåg när jag födde Mimmi.

  6. Jag har ju Lisa att jämföra med.

  7. När jag tittade på henne, kände jag
    att jag inte nådde henne med blicken.

  8. En, två, tre.

  9. Hon föddes 2006.
    2007 började den här oron.

  10. 2008, på vårterminen, kom jag ihåg
    att jag ofta bad till Gud.

  11. "Snälla, snälla, gör vad du vill
    med mig, bara min dotter är normal."

  12. De har sagt att det är genetiskt, men
    jag känner: "Vad var det som hände?"

  13. "En helt annan person."

  14. Hon kunde säga ord.
    Hon kunde säga: "Gå ner, gå upp."

  15. Hon kunde peka på lampan.

  16. Framför allt kunde hon möta blicken.

  17. Sen började vi märka
    att hon mådde dåligt.

  18. Hon tog sig för huvudet och skrek.

  19. Vi åkte in till Astrid Lindgren
    flera gånger.

  20. Men beskedet var
    att det inte var nåt.

  21. Sen började hon förskolan-

  22. -och personalen signalerade
    att hon inte hörde riktigt.

  23. Då lät det lite:
    "Vi går hitåt, men Mimmi går ditåt."

  24. "Hör hon ordentligt?"

  25. Det visade sig
    att hon hade igenkloggade öron.

  26. I början när hon skulle lära sig
    prata, hörde hon inte nåt.

  27. Vi trodde då att det bara var det.

  28. Vi tog kontakt med läkare.
    Det visade sig att hon hörde.

  29. Sen började de
    kalla till extrasamtal.

  30. De pratade om att det kanske inte
    stod rätt till med hennes utveckling.

  31. Jag tyckte att Mimmi var skön.

  32. Men det kom fler och fler signaler,
    och vad gör man nu?

  33. Det här är all dokumentation
    om Mimmi.

  34. Det här visar vårt liv. Vi har fyllt
    på med papper för att försöka förstå.

  35. Vi har gjort mängder
    med undersökningar.

  36. Helena har varit duktig. Hon har sökt
    och sökt och informerat sig.

  37. Hon har läst på och verkligen...
    förstått sammanhang.

  38. Har du sett vilken gullig häst.

  39. Mimmi blev mycket mer stereotyp
    på den här förskolan.

  40. De var ute mycket och promenerade,
    men hon blev enormt stereotyp.

  41. När jag kom, stod hon ofta
    vid grinden på uteplatsen-

  42. -och bara slog.
    Hon stod i dörrar och slog.

  43. Sen var hon otroligt trött
    och hyperaktiv.

  44. Sen kom hon hem och röjde allt.

  45. Hon hade inga strategier för
    att bryta sina negativa mönster.

  46. Det fanns ingen möjlighet
    att fortsätta så.

  47. Man är så slut att man inte vet
    vart man ska, vad man heter.

  48. Klockan fem på morgonen hade Mimmi
    inte lagt sig, utan skulle busa.

  49. Hon rev ner allt som satt löst.

  50. Jag var så maktlös i min situation.
    Jag och Jocke hade separerat.

  51. Och...man kunde inte bolla med varann
    kring Mimmis svårigheter.

  52. Jag var maktlös, eftersom jag
    inte kunde kommunicera med henne.

  53. Det blev fullständigt splittrat,
    och all livsork tog slut.

  54. Jag sa till biståndshandläggaren-

  55. -att jag var orolig för
    att jag skulle slå mitt barn.

  56. Då började de reagera.

  57. Då fick Mimmi sova borta i tre dygn,
    sen tio och sen varannan vecka.

  58. Så ska vi se.

  59. Hårspänne...

  60. Nu är hon där,
    och man pendlar mycket-

  61. -mellan det rationella
    och det känslomässiga, känner jag.

  62. När hon flyttade dit
    var det fantastiskt.

  63. Man var i ett euforiskt tillstånd.
    Man kunde koka kaffe, läsa tidningen.

  64. Det var så underbart.

  65. Men sen kom bakslaget. Man insåg
    att hon var där. "Varför är hon där?"

  66. "Har jag övergivit mitt barn?
    Är jag en dålig människa?"

  67. Jag har perioder
    då jag känner mig...

  68. ...ganska misslyckad eller svag.

  69. När man kommer och säger:
    "Hjälp mig. Jag behöver hjälp"-

  70. -har man som förälder försökt
    så otroligt mycket.

  71. Man har tagit hjälp av dem man kan,
    så när man kommer är man så trött.

  72. Och man behöver få hjälp att se
    att vi hjälper till.

  73. -Hallå.
    -Hallå.

  74. -Kolla, Mimmi. Vem är det?
    -Tjena, Mimmi.

  75. Hej.

  76. Alla försöker. Det är fantastiskt
    att alla jobbar med det här.

  77. Men jag har inte varit trygg.
    Det har jag inte.

  78. Det tror jag inte man kan vara
    om man inte är nära sitt barn.

  79. Det är fel
    att inte vara nära sitt barn.

  80. Det är det som är "clashen"
    hela tiden.

  81. Mentalt förstår man hur det är.

  82. Men hjärtat undrar vad som händer.

  83. Man känner i kroppen
    att det är helt fel.

  84. Det är viktigt att man som förälder
    känner och att man verkligen-

  85. -är delaktig i barnets liv.

  86. Men man måste också få känna
    att man får återhämta sig-

  87. -så att man kan ge allt
    som en förälder ger.

  88. Som vi aldrig på nåt sätt
    kan kompensera.

  89. Det finns barn
    som har bott på barnboenden-

  90. -tills man har återupprättat
    strukturen och kan bo hemma igen-

  91. -med stöd från oss,
    eller från annan typ av verksamhet.

  92. Det är inga livslånga beslut,
    eftersom barn förändras så mycket.

  93. "Jag är Mimmis nya kompis, och jag
    har kommit hit för att hälsa på."

  94. "Har du borstat tänderna i dag?"

  95. "Det ser bra ut. Duktig tjej."

  96. Vänta med att prompta,
    så ser vi vad som händer.

  97. Chips.

  98. Mimmi ska lära sig, att när hon vill
    ha nåt och ser den här bilden-

  99. -ska hon ta den, lyfta upp den
    och räcka över den i en öppen hand-

  100. -till personen i närheten.

  101. "Hej masken, ropar larven i trädet.
    Kom upp till mig."

  102. "Men solen skiner,
    och det är för hett för masken."

  103. När hon tar bilden,
    var snabb att prompta henne.

  104. Läsa bok.

  105. "Gräshoppan ropar på masken."

  106. Vår roll från habiliteringen är
    att hjälpa föräldrar och personal-

  107. -så att de kan hjälpa Mimmi, träna
    med henne och vara bra pedagoger-

  108. -och bli bättre pedagoger varje dag.

  109. Vi struntar i vad det är på den här,
    utan nu betyder det "kittla".

  110. Kittla?

  111. Det gäller att fortsätta undersöka
    alla typer av fysiska lekar.

  112. Allt som får henne att skratta
    är toppen. Det ska vi hitta mer av.

  113. Det var svårt att hitta saker hon
    gillar, så vi började första mötet-

  114. -med vad hon äter, vad hon gillar att
    dricka, vad hon gillar att leka med.

  115. Halsband.

  116. Det finns fyra faser, eller tre
    viktiga grundsteg som ska tas-

  117. -innan det används
    som kommunikationsmedel.

  118. Mimmi är på första steget.

  119. Titta här. Vad är det här?

  120. Giraff, giraffen.

  121. Det var inte så kul. Ta nåt annat.

  122. Rekommendationen är
    att man tränar intensivt i början.

  123. Man måste få till många tillfällen
    varje dag.

  124. Hej.

  125. Så. - Det är min väska.

  126. Så gumman. Mamma ska ta sin väska.

  127. Oj, nu ska vi gå in här.

  128. Titta.

  129. Oj, här är din sko.

  130. Titta, Mimmi. Känner du igen dig?
    Har du sett?

  131. Titta. - Hej, Maggie.

  132. Hej.

  133. Jag är fritidspedagog,
    och har mest jobbat inom förskola.

  134. Inom förskolan ser vi leken som ett
    av de främsta sätten att lära sig.

  135. När det gäller barn med
    funktionshinder, så glömmer vi det.

  136. Hej.

  137. Hallå. Hej.

  138. Det som barn lär sig i lek, som
    till exempel språk, kommunikation-

  139. -flexibilitet, fantasi...
    Allt sånt lär sig typiska barn i lek-

  140. -och det har barn med funktionshinder
    svårt med.

  141. För mig var det obegripligt
    att vi inte satsade mer på leken.

  142. Jag kunde inte förstå det.

  143. Titta här.

  144. -Jag följer efter.
    -Gör det. Det är meningen.

  145. Hon ska hellre vilja ha sällskap
    än att vara själv.

  146. Just det.

  147. Synen är nära förskolepedagogikens
    sätt att tänka kring lek.

  148. Det är en utvecklingspsykologisk
    modell. Fokus läggs på relationen-

  149. -i lärandet,
    och de individuella skillnaderna.

  150. Framför allt
    de perceptuella skillnaderna.

  151. Jag har inte träffat nån, som inte
    har varit annorlunda perceptuellt-

  152. -av dem med autismdiagnos.

  153. Vi ger det några minuter,
    så får vi se.

  154. Man är så på, i stället för
    att vänta och se vad hon gör.

  155. Hon hinner inte ta initiativ, därför
    att vi tar initiativ hela tiden.

  156. Exakt.

  157. När man känner att det gnistrar till,
    när det är vi två-

  158. -då...är det härligt.

  159. Jag vet inte hur jag ska göra.

  160. Men tänk dig en liten unge
    du har på skötbordet.

  161. Då håller du ju på så, och räcker
    de ut tungan...så gör du det.

  162. Tänk dig ett spädbarn,
    så behöver det inte bli onaturligt.

  163. Men vi har såna önskningar om att
    barnen ska leka med dockor och tåg-

  164. -innan de är där.
    Vi kan lära ut såna beteenden-

  165. -som gör
    att de inte blir så avvikande.

  166. Vi vill att barnen ska komma
    till vår värld. Hon ska vara med oss.

  167. Men vi måste vara lika intresserade
    av hennes värld-

  168. -för att det ska bli en ömsesidighet.

  169. Vi ser det som om problemet ligger
    hos det funktionshindrade barnet.

  170. Men vi är ju två stycken.

  171. 50 % jobbar vi med barnet,
    och 50 % med oss själva.

  172. -God morgon.
    -God morgon.

  173. Ska vi knacka vilka som är här?

  174. -Marianne.
    -Ska Alexander knacka?

  175. Alexander.

  176. Maggan.

  177. Ska Mimmi knacka?

  178. Mimmi.

  179. När man får en ny elev,
    som man inte vet nånting om-

  180. -så får man observera och iaktta,
    och släppa och se vad som händer.

  181. Så att man vet hur man ska kunna
    jobba och försöka hitta elevens nivå.

  182. Mimmi.

  183. Ja, det är din docka.

  184. Mimmi är här i dag.

  185. Man lägger pussel,
    och bygger på efter som.

  186. Det går inte att ha en färdig
    "Så här ska jag jobba i höst".

  187. Man får ändra sig vecka för vecka.

  188. Vem är det? Ja, det är Alexander.
    Alexander.

  189. Man vet inte
    hur mycket Mimmi förstår.

  190. Man får utgå ifrån
    att hon förstår många saker-

  191. -samtidigt som man måste ligga lågt.
    Man får kombinera det där.

  192. Det som fungerar en vecka,
    kanske inte fungerar nästa vecka.

  193. Man får prova många gånger.

  194. Antingen är det jättebra och vi går
    vidare, eller så är det för svårt-

  195. -och det lägger vi bort.

  196. "I dag är det tisdag."

  197. I dag är det tisdag.

  198. Många av de här eleverna med autism
    har svårt med fantasin-

  199. -så vi måste vara deras redskap till
    att tänka ut vad de vill göra.

  200. Vi måste ha tålamod, fantasi
    och mod att prova nya saker.

  201. Schemat, Mimmi.

  202. Varje elev i träningsskolan
    har mål inom olika ämnesområden-

  203. -och då bygger man
    runt de individuella målen.

  204. Kolla. Vad ska vi göra nu?

  205. Kan du ta den?
    Ska vi jobba med Babblarna? Ja!

  206. Vi har satt upp mål för Mimmi
    inom fem områden-

  207. -och vad hon ska jobba mot.

  208. Här är alla Babblarna.

  209. Ja... jag lägger dem här borta.

  210. Det tog många veckor
    innan jag fick ögonkontakt.

  211. När det kommer blir man så glad.

  212. När jag jobbar nu,
    så är ju det här ett språkmaterial.

  213. Men hon ska ju titta upp när man
    säger sitt namn, och vi lurar henne-

  214. -till ögonkontakt
    genom att leka med figurerna.

  215. Vi försöker leka fram det.
    Det är viktigt att få kontakt.

  216. Kolla, det är Babba.
    "Hej, hej, Mimmi."

  217. Hej, här är Babba.

  218. Hej.

  219. Det är Babba som kommer.

  220. "Hej, Mimmi", säger Babba. "Hej."

  221. Det ser kanske inte ut så,
    men vi har kommit en lång bit på väg.

  222. Så, nu får Mimmi gå på toaletten.

  223. Oj!

  224. De flesta barn gör som barn gör, men
    här vet man aldrig vad som ska hända.

  225. Vi vill att barnen ska må bra, och
    det ska vara spännande och roligt.

  226. Det är just det
    som det här rummet bjuder på.

  227. Att upptäcka nya saker. Roliga lampor
    och saker som rör på sig.

  228. Titta. Vem är det där?

  229. Och vem är det där?

  230. Mimmi verkar väldigt harmonisk.

  231. Även om man inte alltid får kontakt,
    märker jag att hon är harmonisk.

  232. Mimmi...

  233. Här. Ska du prova dem?

  234. Man kämpar för att varje stund
    i Mimmis liv ska vara värdig, härlig-

  235. -och mer av mamma och pappa. Men
    kan man anpassa världen efter Mimmi-

  236. -är det löst. Det är både kostsamt
    och kräver folks engagemang.

  237. Man förstod inte
    att man kunde få hjälp med det.

  238. Vi visste ju inget i början.

  239. Det är en bra period just nu. Mimmi
    får en medicin som gör henne lugnare.

  240. Den gör att man lättare
    får kontakt med henne.

  241. Det är roligare att träffa henne.
    Hon visar att hon tittar mycket.

  242. Det är helt fantastiskt
    och hjärtskärande i samma smet.

  243. Det går i cirklar, men framåt
    och uppåt, och ljusare blir det.

  244. På nåt sätt.

  245. Det som för andra framstår
    som väldigt små framsteg-

  246. -när det gäller kontakt, glädje
    och social interaktion-

  247. -är små varje gång vid autism.
    Men för den som har barn med autism-

  248. -upplevs det som ett jätteframsteg.

  249. Men det är ju en annan nivå
    på utvecklingstakten-

  250. -och man anpassar sig till den.
    Man uppfattar små framsteg-

  251. -som stora, lyckliga ögonblick
    i tillvaron.

  252. Ju oftare man får ha
    en begränsad grupp människor-

  253. -som känner barnet över många år,
    desto bättre går det.

  254. Så fort ni börjar byta ut personalen
    eller assistenterna-

  255. -och det är en massa olika människor
    som har kontakt med barnet-

  256. -så går det inte bra.

  257. Det är angeläget att föräldrar och
    även vuxna personer som har autism-

  258. -får möjligheten
    att ta reda på vad orsaken är.

  259. Det är oftast gener inblandade-

  260. -men det är också mycket troligt
    att det är andra miljöfaktorer.

  261. Det är en kombination av
    att man har en disposition-

  262. -för autistiska drag
    eller en autistisk läggning-

  263. -och sen kan nån annan faktor
    som prematuritet, för tidig födsel-

  264. -med skador i nervsystemet till följd
    av det. Det är inte ovanligt.

  265. Man kan få nån form
    av toxisk påverkan i hjärnan.

  266. Det finns antiepileptiska mediciner
    som ökar risken för att få autism.

  267. Alkohol i stora mängder under vissa
    skeden av graviditeten, ökar risken.

  268. Troligen har D-vitaminbrist
    en sån liknande utlösande effekt.

  269. Mimmi.

  270. Kom, Mimmi.

  271. Varför behöver vissa hjälp-

  272. -när andra med samma symptom eller
    läggning inte behöver nån hjälp?

  273. Ett svar är att de som behöver hjälp,
    har nåt mer än sina autistiska drag.

  274. De har psykisk utvecklingsstörning,
    en svår språkstörning eller ADHD.

  275. De har svårt att koncentrera sig,
    sitta still-

  276. -och hämma sina egna impulser
    till exempel.

  277. Eller så har de epilepsi
    eller en medicinsk sjukdom-

  278. -som gör att de är funktionshindrade
    i mycket högre grad.

  279. Får jag låna din hand?
    Kom så går vi och gungar.

  280. Barnavårdscentralerna
    har en nyckelroll i sammanhanget.

  281. Det är viktigt att personalen
    får utbildning om de här sakerna-

  282. -och lär sig
    att känna igen avvikelser.

  283. Min förhoppning är att man inom kort
    kommer att starta-

  284. -mer sammanhängande barncentrum-

  285. -där barnpsykiatri, barnmedicin,
    habilitering, logopedi-

  286. -finns på samma ställe,
    eller arbetar väldigt nära ihop.

  287. Så att föräldrarna vet
    att de får professionell hjälp-

  288. -var de än kommer in nånstans.
    Kommer de rätt från början-

  289. -så minskar alla möjliga såna
    sekundära problem, kan man säga.

  290. Textning: Karolina Gustafsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

En blick från Mimmi

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Autismspektrumstörningar, Barn med autism, Föräldrar till barn med funktionsnedsättning, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Liv med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1 av 8

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2 av 8

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3 av 8

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är alldeles för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4 av 8

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7 av 8

Nils fick epilepsi och autism i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8 av 8

De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad "daglig verksamhet". Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar. I Lidingö kommun finns Ögruppen. Där kan man få arbetslivserfarenhet, praktik och ibland ett fast jobb. Professor Christopher Gillberg tycker att den sociala kompetensen idag övervärderas av arbetsgivare. Yrkeskunnande och specialisering borde stå högre i kurs, tycker han.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärarens arbetsmiljö

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Staten ger första hjälpen till problemskolor

Med sina 21 vitesförelägganden om totalt drygt 14 miljoner kronor utmärker sig skolkoncernen Praktiska Sverige AB bland de skolor Skolinspektionen har granskat. Koncernen är nu en av de skolhuvudmän som Skolverket har inlett en dialog med inom den statliga satsningen Samverkan för bästa skola. Satsningen är ett uppdrag från Regeringen och ska erbjuda hjälp och stöttning till skolor med problem. Skolutvecklaren och debattören Per Kornhall är kritisk till att staten går in och håller skolföretag under armarna på det här sättet. Han menar att man lappar och lagar ett system som är felbyggt i grunden och att staten istället borde ta över skolor som inte fungerar.

Fråga oss