Titta

Liv med autism

Liv med autism

Om Liv med autism

Möt barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrumet. Deras familjer berättar om utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och om möten med läkare, psykologer, pedagoger och assistenter. Sorg, kamp och frustration speglas i programmen, men också hopp och förtröstan. Vi möter en rad pedagoger, assistenter och behandlare. Föreläsare och forskare kompletterar med teoretiska fakta.

Till första programmet

Liv med autism : Hur ska vi lära oss förstå Kalle?MaterialDela
  1. Håll i styret!

  2. "'Vi måste prata om Kalle.'
    Dagisfröken har tagit mig åt sidan."

  3. "Jag har precis lämnat Kalle,
    som rusat in utan att säga 'Hej då'."

  4. "Han har alltid bråttom."

  5. "Elin ser besvärad ut. 'Konstigt',
    tänker jag, 'Vad är det frågan om?'."

  6. -Autism hade jag inte funderat på.
    -Det fanns inte i vår värld.

  7. Inte alls.

  8. Men det var nåt
    som inte stämde utvecklingsmässigt.

  9. Vi stöttade oss länge på det,
    innan mötet kom i gång-

  10. -och trodde
    att de skulle prata om Kalles språk-

  11. -och ord.

  12. Vi hade ingen tanke på
    att han inte lekte med andra barn.

  13. -Hemma funkade det bra.
    -Ja, det tyckte vi.

  14. Ska vi gå och grilla?

  15. Jag reagerade panikartat direkt-

  16. -och kände att jag måste agera
    och att det måste redas ut.

  17. Jag drog på som jag alltid gör.

  18. Jag letade efter metoder på nätet,
    köpte piller och allt möjligt.

  19. -Du laborerade.
    -Ja, för att få snabba lösningar...

  20. ...i stället för att tänka:

  21. "Vad är Kalle var för pojke?
    Hur ska vi förstå honom?"

  22. När vi träffade barnläkare
    på Akademiska för en second opinion-

  23. -hade jag redan tagit det till mig,
    men du sökte fortfarande.

  24. Första höstterminen var vi där jämt.

  25. Vi träffade massor av folk och
    det kom till resurspersoner på dagis.

  26. Han kan lägga lika med.

  27. När man har fått
    en diagnos för sitt barn-

  28. -upplever vi nästan i alla fall
    att det är en lättnad.

  29. Man känner sig inte ensam,
    och man kan dela-

  30. -synpunkter, idéer och problem
    med andra.

  31. Vi vet redan vilka de generella
    svårigheterna är för barn med autism.

  32. Man har svårt att rikta
    sin uppmärksamhet och kommunicera-

  33. -och det är svårt att samspela,
    så man lägger upp övningar-

  34. -där man tar till vara på de sakerna-

  35. -och lär känna barnet mer,
    så att vi vet vad det gillar.

  36. Hej! Nu ses vi igen.

  37. Vad vill du ha?

  38. Ofta var jag och Kalle trötta,
    men tränade ändå. Det blev inte bra.

  39. Det var kris jämt det första åren.

  40. Man ska fungera som en professionell
    lärare till sitt sjuka barn.

  41. Det är horribelt.

  42. Kalle, ta den.

  43. Det ska finnas en del förutsättningar
    för optimal utveckling.

  44. Man ska få
    intensiv träning i vardagen-

  45. -och då menar man
    20-25 timmar i veckan.

  46. Det kan låta mycket-

  47. -men ska man påverka
    små barns hjärnor för utveckling-

  48. -måste det vara intensivt.

  49. -Kan du sånt här?
    -Jag har aldrig provat på det.

  50. Den perioden, under förskoletiden,
    var det kaos här hemma.

  51. Sista terminen på dagis hade det
    blivit mer utåtagerande beteende-

  52. -mot andra barn,
    så det fanns mycket att ta tag i.

  53. Det var i grevens tid
    han fick börja i sexårsverksamheten.

  54. Han kom bort i dagisgruppen
    så han fick inte det han behövde.

  55. Trots resurspersoner
    funkade det inte.

  56. Håll i dig. Sätt upp fötterna.
    Ett, två och...?

  57. Tre... Nej!

  58. Pappa kommer,
    men Kalle måste hålla här.

  59. När han var så liten var han hyper,
    så vi stack ut så fort han kom hem.

  60. Vi tog bilen och åkte till skogen.

  61. Det var mycket utflykter
    och bilåkande.

  62. -Han blev lugn av att åka bil.
    -En var med honom hela tiden.

  63. Så är det fortfarande.

  64. Bilen, bilen!

  65. Ska du prova själv?

  66. Det är bra!

  67. -Vad är det för fel?
    -Det tar för lång tid.

  68. Mamma ska köra.

  69. Att Kalle blev arg berodde först på-

  70. -att han trodde att cykeln innebar
    att vi skulle köpa glass.

  71. Sen accepterade han att åka bil och
    äta glass, men det gick för långsamt.

  72. Det var lite strul med bältet-

  73. -och blir han otålig
    så blir det så.

  74. Han litar inte på att han ska
    komma i väg, men det går fort över.

  75. När ett annat föräldrapar föreslog
    att vi skulle starta en egen skola-

  76. -gick vi in stenhårt för det
    under ett år.

  77. Den här skolan
    satsar på individuella lösningar-

  78. -och de är ofta okonventionella.

  79. Vi tittar på varje elev,
    ser på deras svårigheter-

  80. -analyserar vad vi kan hjälpa dem med
    och vad vi ska träna.

  81. Det är vår styrka
    och gör att eleverna utvecklas.

  82. Vi har grundskola, grundsärskola-

  83. -och grundsärskola
    med inriktning mot träningsskola.

  84. På träningsskolan går Kalle.

  85. Hennes morfar satt och nynna
    på en sommarmelodi

  86. Plötsligt spratt det till i gubben
    han blev ung och han blev fri

  87. Han tog av sig sin kavaj,
    sparka av sig båda skorna

  88. och så spotta han ut snuset och sa:
    Min sköna får jag lov.

  89. Hon var vacker. Han var stolt.
    Rak i ryggen som en fura.

  90. Det var sommar, det var glädje,
    och dom dansade och sjöng.

  91. Lalala lalalala lalala lala la la la

  92. Snyggt. Vad är det?

  93. -Cykel!
    -Bra. Händer still.

  94. -Vad är det?
    -Data.

  95. -Bada.
    -Snyggt, Kalle!

  96. -Bra jobbat.
    -Godis!

  97. -Så fint du sitter. Vad är det?
    -Pinne.

  98. Det övar man in i början. Man lär sig
    sitta och ha händerna still.

  99. Det är för att fånga
    Kalles koncentration.

  100. Annars kan han fippla,
    och då hör han inte.

  101. Händer still.

  102. Händer still.

  103. Bra. Vad är det?

  104. Många barn med autism
    har lättare att lära sig visuellt.

  105. De har svårare ljudmässigt.

  106. Ljud är mer abstrakt och försvinner,
    men bilder finns kvar.

  107. Bra, killen!

  108. Kalle har en målstege,
    och när han gör rätt flyttar vi fram-

  109. -så han ser att det går framåt.

  110. När han är klar
    får han välja vad han jobbat för-

  111. -på förstärkningskartan.

  112. Han gör en mening: "Jag vill ha..."

  113. Jag vill ha tv!

  114. -Jag vill ha tv.
    -Okej. Varsågod.

  115. Bra jobbat!

  116. Vill du kolla på tv? Bra pratat.

  117. Busa.

  118. -Jag vill busa.
    -Okej!

  119. Färdig.

  120. -Jag vill busa!
    -Bra sagt!

  121. -Färdig.
    -Bra pratat.

  122. "Jag har återigen haft drömmen
    där Kalle börjar prata och resonera."

  123. "Den återkommer med jämna mellanrum,
    och är lika ljuvlig varje gång."

  124. "Jag blir inte längre nedslagen när
    jag märker att det inte är riktigt"-

  125. -"att det bara var en dröm."

  126. Men i dag pratar han.
    Han resonerar inte, men han pratar.

  127. Vi börjar med nuläget,
    och med hur det är hemma.

  128. Det är bättre
    än när vi träffades sist.

  129. -Han har fortfarande lite utbrott.
    -Fast det är mindre.

  130. I går var det inget alls.

  131. Det är bara utbrott
    vad gäller "nej"-

  132. -missförstånd och när det går sakta.

  133. -I "väntasituationer"?
    -Ja, det är otåligheten.

  134. Salivstim är det nästan inget av nu.

  135. Ibland har jag sett att det kommer
    vid krav.

  136. -Krav som...?
    -Om han inte får käka riskakor, t.ex.

  137. Är det fortfarande
    vid "nej" och "vänta"?

  138. Bra, Kalle.

  139. Det är lätt att tro
    att Kalle är kravkänslig-

  140. -och jag hör ofta det,
    både från hemmet och från skolan.

  141. Men han går gärna med på saker-

  142. -och då får man fundera över
    vilka krav som är svåra för Kalle.

  143. Vår fördel är
    att vi har en personal per elev.

  144. Det gör att man kan fokusera mycket.

  145. Alla barn dessutom en kontaktperson-

  146. -som fokuserar mer på den eleven.

  147. Man jobbar mycket med att de ska bli
    så självständiga som de kan bli-

  148. -inom deras utvecklingszon-

  149. -och lära dem
    att själva hantera sin problematik.

  150. Det kan vara sånt som: "När jag blir
    så här arg, hur hanterar jag det?"

  151. Sen får vi stötta dem i det.

  152. Nej!

  153. Busar du med mig?

  154. Färdig.

  155. Man jobbar mycket med ADL,
    Active Daily Living-

  156. -som handlar om hur man klär på sig-

  157. -och vilka kläder som passar vädret.

  158. Det kan vara
    hur man duschar, borstar tänderna-

  159. -eller större saker som hur man lagar
    en tre rätters middag och dukar.

  160. Det beror på elevernas nivå.

  161. -Hej, Jakob.
    -Hej.

  162. -Så fint du tittar. Vad är klockan?
    -Tre.

  163. -Tre! Bra. Vad är klockan?
    -Fem.

  164. Snyggt!

  165. När man ser att de tar små steg
    blir man glad själv-

  166. -och det triggar en att fortsätta.

  167. Ibland går det snabbt
    och ibland långsamt.

  168. Tar det för lång tid
    får man göra nåt annat-

  169. -för eleven bestämmer
    hur jag ska jobba i slutändan.

  170. Går eleven inte framåt gör jag fel
    eller så är nåt i miljön fel.

  171. Jag kanske ställer för höga krav
    eller har tråkiga övningar.

  172. Då går det inte.

  173. Ska vi prova en ny siffra?

  174. Arton.

  175. Mycket bra! Så ska det se ut.

  176. Träningsskolan har egna kursplaner-

  177. -med fem ämnen, till skillnad från
    grundsär som har fler.

  178. De har inte svenska,
    utan kommunikation.

  179. Lägg i ordning och berätta.

  180. Pojken har en ballong.
    Pojken blåser ballong.

  181. Pojken blåser ballongen stor.

  182. Ballongen spricker!

  183. Bra!

  184. Vi strävar efter att han ska vara
    social och kommentera omgivningen.

  185. Han har nytta av det,
    och det vi tränar-

  186. -ska ha en hög funktionell nivå
    så han använder det.

  187. Vi strävar efter att han
    ska använda det i verkliga livet-

  188. -i vardagen.

  189. Träningsskolan är speciell,
    för det är en bortglömd skolform.

  190. På lärarutbildningen
    vet man knappt vad det är.

  191. Det är viktigt
    att ha kunskap om det här-

  192. -för de här eleverna kostar mycket
    jämfört med en vanlig elev-

  193. -och det är lätt att skära i det,
    men då inser man inte konsekvenserna.

  194. De här eleverna behöver de bästa
    pedagogerna och det bästa stödet.

  195. Jag blir så himla stolt.
    De är så duktiga-

  196. -som vågar ställa sig där
    och ta plats-

  197. -och tillåter andra att ta plats.

  198. De i publiken är
    lika duktiga som de på scen.

  199. Man släpper fram sina vänner
    och lyfter upp dem.

  200. Man applåderar
    och säger att de var duktiga.

  201. Jag hörde "Bra jobbat!"
    från eleverna-

  202. -och det visar att personalen
    har lyft upp sina elever.

  203. Då lyfter eleverna upp varandra.
    Det är ett bra kvitto-

  204. -på att personalen sköter sig,
    när eleverna är så mot varandra.

  205. Grilla.

  206. I stimmet som kan vara ett snöre-

  207. -som han springer omkring med så...

  208. Det ser märkligt ut, men jag tror
    att han hittar ett lugn där.

  209. Vi stimmar alla på vårt sätt,
    och Kalle ligger i ytterkanten-

  210. -och förr störde jag mig på
    hans udda beteende, men inte längre.

  211. Jag blir inte så irriterad på dem
    som stör sig, för jag förstår det.

  212. Det är inte konstigt att de tittar,
    men det är som det är.

  213. Med åren ser man att det går att leva
    ett liv med nån som Kalle - bra-

  214. -trots svårigheterna.

  215. Man får glömma bort de mål eller
    förväntningar man hade från början-

  216. -men i slutändan tycker jag...

  217. Jag hade ju önskat
    att han inte hade funktionshindret-

  218. -men nu har han det,
    och det är ingen jättebelastning.

  219. "Kriget är hemskt. Men det finns
    lugna perioder även under ett krig."

  220. "Ibland blir det vapenvila.
    Ibland upphör skottlossningen."

  221. "Vänskapsband knyts med människor
    du aldrig skulle lärt känna annars."

  222. "Goda tider blir ännu bättre,
    för du vet vad du jämför med."

  223. "Livet är bra, men det blir aldrig
    normalt. Men hur kul är 'normalt'?"

  224. Har nån av er träffat en person
    med autismdiagnos som var envis?

  225. Det finns inte. För att få en autism-
    diagnos ska man vara inflexibel.

  226. Det betyder "Jag kan inte ändra mig",
    men envishet innebär "Jag vill inte".

  227. Personer med autism är inflexibla,
    och det är en enorm skillnad.

  228. Om han är envis, är det hans ansvar
    att situationen blir bra-

  229. -men om han är inflexibel
    ska jag ändra mig.

  230. När jag läser "Han är envis"
    tänker jag "De är amatörer"-

  231. -för de har inte förstått. Säger man
    till folk med autism "Nu ska vi gå"-

  232. -så säger de flesta "Nej".

  233. Jag vill skapa en upplevelse, så
    att lyssnarna ändrar sitt beteende.

  234. Då är aha-upplevelsen viktig.

  235. Man måste se hur irrelevant
    man själv har uppträtt. Det är bra-

  236. -att se sig själv i ögonen.
    Det är intressant-

  237. -och det ska man göra hela tiden.

  238. Har nån av er träffat en person med
    särskilda behov som sprungit i väg?

  239. Upp med händerna.

  240. Tyckte personen det var ett problem?

  241. Nej, det var en lösning.

  242. När han ser det som en lösning, är
    det svårt att få honom att låta bli.

  243. Hur kan vi då göra? Varför tycker han
    att han måste springa i väg?

  244. Vi ska prata om olika lösningar.

  245. Vanliga människor som ser
    nån med autism kan inte gå in i det.

  246. Då hade vi inte behövt
    kalla det autism.

  247. Vi har diagnosen
    för att det är annorlunda och svårt-

  248. -och nåt annat ska till
    än de flesta tror.

  249. Minst 70 % av de konflikter vi har
    på det specialpedagogiska fältet-

  250. -uppstår då personalen ställer krav.

  251. Tar vi riktigt våldsamma situationer
    beror 85 % på att vi ställt krav-

  252. -så det är en viktig situation
    att kunna handskas med.

  253. Omsorgen, skolan och de sammanhang
    där vi träffar personen-

  254. -är till för att vi ska ställa krav
    så att personen utvecklas bra-

  255. -men vi kan inte göra det
    på vilket sätt som helst.

  256. Det är bara en liten metod
    i en stor arsenal som bygger på-

  257. -att få personen lugn,
    snarare än att ta kontroll.

  258. Traditionellt hade vi tänkt: "Jag
    bestämmer och måste lösa konflikten."

  259. Det är inte effektivt eller bra.

  260. Såna tankar ska in i utbildningar.

  261. Det finns olika metoder. Jag gillar
    medbestämmande och delaktighet.

  262. Det betyder att när vi får personen
    att tycka att det är en bra idé.

  263. Vi kan säga: "Nu går vi en promenad
    och sen gör vi så. Vad tycker du?"

  264. Eller så säger vi: "Vart ska vi gå?"
    Då är han med om att bestämma.

  265. Det är bra, men det är svårt
    att jobba med belöningar-

  266. -för man måste veta att det funkar.

  267. Det kan bli att han säger "Jag går
    en promenad om jag får en kaka"-

  268. -och då har vi inte fått honom
    att gilla promenader.

  269. Låt honom vara med och bestämma.

  270. Vi känner av andra människors känslor
    från att vi är små.

  271. Sen utvecklar vi empati utifrån det.

  272. Jag kan inte bedöma vem du är om jag
    inte har en känsla för din känsla.

  273. Personer med särskilda behov
    upplever andras känslor så som vi-

  274. -men får problem senare, oftast med
    att de inte vet vem som har känslan.

  275. Är vi stressade på jobbet väntar vi,
    andas djupt och går lugnt in.

  276. Vi skäller eller smäller inte,
    utan försöker behålla lugnet.

  277. Forskning visar att om personalen
    är irriterade på varandra-

  278. -ökar självskadefrekvensen med 50 %.

  279. Men det viktigaste
    jag säger i kväll är:

  280. När vi ställer krav
    går vi ofta närmare, så här...

  281. "Ta fram boken", säger vi,
    men vi går fram till honom först.

  282. Det är konstigt, för vi ökar stressen
    genom att gå fram och genom kravet.

  283. Vi kan ta bort 80 % av de konflikter
    vi har i kravsituationer-

  284. -genom att gå ett steg bakåt
    när vi ställer kravet.

  285. Jag sysslar inte med träning,
    utveckling eller behandling-

  286. -utan hur vi ser till att personen
    får blomma ut på sitt eget sätt-

  287. -på bästa sätt.

  288. När folk gör saker
    som vi ser som problem-

  289. -är det för att personen
    inte mår bra i omgivningen.

  290. Då får vi ändra det. Alla uppför sig
    bra om världen runt dem är bra.

  291. Upp med fötterna!

  292. Trampa, trampa.

  293. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Barn med autism, Elever med särskilda behov, Föräldrar till barn med funktionsnedsättning, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Träningsskolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Liv med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1 av 8

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2 av 8

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3 av 8

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är alldeles för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4 av 8

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7 av 8

Nils fick epilepsi och autism i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8 av 8

De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad "daglig verksamhet". Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar. I Lidingö kommun finns Ögruppen. Där kan man få arbetslivserfarenhet, praktik och ibland ett fast jobb. Professor Christopher Gillberg tycker att den sociala kompetensen idag övervärderas av arbetsgivare. Yrkeskunnande och specialisering borde stå högre i kurs, tycker han.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?

Fråga oss