Titta

Liv med autism

Liv med autism

Om Liv med autism

Möt barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrumet. Deras familjer berättar om utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och om möten med läkare, psykologer, pedagoger och assistenter. Sorg, kamp och frustration speglas i programmen, men också hopp och förtröstan. Vi möter en rad pedagoger, assistenter och behandlare som säger sig ha gjort sitt livs yrkesval den dagen de började arbeta med barn och unga med autism. Föreläsare och forskare kompletterar de personliga berättelserna med teoretiska fakta. Medverkar gör bland andra Christopher Gillberg, professor, Gunilla Gerland, författare och utbildare, Bo Hejlskov Elvén, psykolog och föreläsare och Christina Renlund, psykolog och psykoterapeut.

Till första programmet

Liv med autism: Två själar - samma patosMaterialDela
  1. Nu så ramlar du inte ur!

  2. Nu kan vi snurra och gunga.
    Hej och hå, gunga på!

  3. Nelly, hon gungar högt i det blå.

  4. Jesper är hönan, och så är Simon med
    kycklingarna och samlar ihop dem.

  5. Jag är kycklingen!
    Jag är en kyckling!

  6. Barn behöver barn,
    barn behöver kompisar.

  7. Barn mår gott av
    att få nån att samspela med-

  8. -och bli glad av och bli ledsen med.

  9. Och vi märker i den här lilla gruppen
    att de börjar relatera-

  10. -till oss vuxna,
    som jobbar hårt med det.

  11. Men när de börjar relatera till
    varandra händer det stora saker.

  12. Vi startade upp
    "kommunikationsklass"-

  13. -för att det var
    några föräldrar som efterfrågade-

  14. -en skolverksamhet
    för sina sexåringar.

  15. De hade barn med autismdiagnoser men
    ingen utvecklingsstörning.

  16. Därför var särskolan
    inget alternativ.

  17. Och de tyckte att vanliga skolan
    kanske hade stora klasser.

  18. Hichem kan börja.
    - Elias, du kan gå in.

  19. Är Assi här i dag? Är Assi här i dag?

  20. -Säg ja.
    -Han är här.

  21. -Josef är här i dag. Nej.
    -Var är Josef?

  22. -Han är sjuk.
    -Då blir det ett S.

  23. -Och är Max här i dag?
    -Ja!

  24. Vi funderade mycket på
    vilken benämning vi skulle ha.

  25. Vi enades om "kommunikationsklass"-

  26. -för barnen har
    kommunikationssvårigheter.

  27. Inom autismspektrum har man svårig-
    heter med samspel, kommunikation-

  28. -men också med tal och språk.

  29. Och också med
    intressen och beteenden.

  30. Sex, sju, åtta, nio, tio...
    Ska du börja gissa en bokstav?

  31. -A.
    -Tamim sa A. Vi har ett A här.

  32. -Hichem, då?
    -R.

  33. Det slutar på R.
    Den här maten slutar på -AR.

  34. -Kan jag få ta E?
    -Jättebra.

  35. En jättebra gissning,
    men tyvärr var den inte med.

  36. -Max?
    -G.

  37. -Bra gissning, men tyvärr.
    -Typiskt!

  38. -Nu blev det en stolpe. - Assi?
    -Köttbullar!

  39. Köttbullar, köttbullar!

  40. Köttbullar, köttbullar, köttbullar!

  41. Det var en bra gissning,
    och den är rätt.

  42. Den biologiska åldern är 6-7 år,
    men den kan pendla.

  43. Ibland är man 2, ibland är man 4-5,
    och ibland är man som sin ålder.

  44. Där är den stora skillnaden.

  45. Vi får hela tiden hitta
    barnens nivåer.

  46. Nån är stark i matematik
    och har stort intresse av det.

  47. Nån annan är väldigt motorisk
    och smidig och har förmågor där.

  48. Men oftast är det
    en väldigt ojämn utveckling.

  49. Ett intresse från början
    var att få leka.

  50. Direkt gick de på leksakerna vi hade.

  51. Vi märkte snabbt att där kunde vi
    bygga mycket vad gällde turtagning-

  52. -samförstånd,
    kommunikation, språk, tal...

  53. Det var via leken
    som vi kunde nå varandra.

  54. Sen såg vi ganska tidigt
    att en del hade svårare att leka.

  55. Man lekte sina begränsade lekar
    som man var van vid.

  56. Men vi har ju en tanke om
    att vi hjälper till med leken.

  57. När vi gör det ser vi att
    det händer andra saker med barnen.

  58. De blir motiverade.

  59. Självkänslan växer. Att man är
    en person som klarar och vågar saker.

  60. Så tar du inte bort nånting.
    En nolla.

  61. Fyra minus två.
    Fyra och så ta bort två.

  62. Två.

  63. Sen har ungarna blivit jätteduktiga
    på att jobba med sina skoluppgifter.

  64. Det ligger med i
    sexårsförberedelserna.

  65. Man ska lära sig att sitta still och
    man ska ta instruktioner av vuxen.

  66. Ett monster.

  67. Det där ser ut som ett monster.

  68. Oj, oj, titta, bra monster!

  69. Simon, kom och samla ihop dem nu.

  70. Hur många är ni?
    Titta, det är bara en kvar.

  71. Vi är vuxentäta
    så de får mycket bekräftelse.

  72. Vi ser och hör dem hela tiden, så
    barnen känner att de finns i fokus.

  73. -Så.
    -Han sparkade på mig.

  74. -Och så...
    -Det var inte det som hände nu.

  75. Hichem stod här. Och här stod Assi.

  76. Han kastade sand på Hichem.

  77. Var du glad då?
    Nej. Du var lite arg, kanske.

  78. Och då... Vad hände med Hichem
    när han fick sand på sig?

  79. -Blev han ledsen?
    -Hichem ville sparka på Assi.

  80. -Blev han arg?
    -Nej. Han blev arg på Hichem.

  81. -Då fick Hichem sitta på bänken.
    -Nu var det Assi som kastade sand.

  82. Hichem blev ledsen.

  83. Då tar vi den här. Kasta sand...

  84. Det är fel. Eller hur?

  85. Vad bra. Då kan vi det.

  86. "Ritpratet" är ett sätt
    att förtydliga det mellanmänskliga.

  87. Det är en-till-en-relation med ett
    barn att förtydliga med streckgubbar.

  88. Det gör att barnet börjar reflektera
    litegrann om sig självt-

  89. -och att det får ord på
    det som händer.

  90. Och barnet får självinsikt.

  91. -...två, tre.
    -Tre små djur hoppade i sängen.

  92. Ett ramlade ner...

  93. Vi har sett utveckling. Våra grabbar
    började i augusti i fjol.

  94. Det var en samling
    väldigt egensinniga individer.

  95. Vi har jobbat fram en grupp
    där man är mån om varandra.

  96. Man frågar efter varandra
    när nån inte är här.

  97. Man har också koll på varandra
    ute på gården.

  98. Sen så ska vi jobba en liten stund
    och äta lite frukt.

  99. Och nu kan du få komma fram
    och sätta dagarna i rätt ordning.

  100. -Tisdag. Sen kommer...?
    -Onsdag.

  101. Sen kommer...? Vad heter den, då?

  102. Torsdag. Och i morgon är det...?
    Fredag.

  103. Lördag och söndag.
    Ska vi lyssna vad du har satt?

  104. Vi har tragglat dessa veckodagar.
    Vi började i augusti förra året-

  105. -och hos några sitter det i dag,
    men inte hos alla.

  106. Då kollar du.

  107. Kolla. Ser du vilka som är rätt?
    Onsdagen och söndagen.

  108. Nu blev det svårt för Max.

  109. -Jag förstår inte.
    -Max gillar inte att göra fel.

  110. Ska jag hjälpa dig lite, Max?

  111. Det är exempel på såna övningar
    som inte så lätt sätter sig.

  112. Likaså ramsräkning eller bokstäver.
    Man får traggla på lite olika sätt.

  113. Titta på mig. Sju dagar har veckan,
    sju dagar har veckan

  114. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag,
    fredag, lördag och söndag

  115. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag,
    fredag, lördag och söndag

  116. Då kan du tänka på det, Hichem.

  117. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag,
    fredag, lördag och söndag

  118. -Bra! Nu satt den! Eller hur?
    -Ja!

  119. Det är klart nu
    Vi sätter fart nu

  120. Det blir
    en lång, lång resa genom kroppen

  121. Allting ska med nu
    Ni ska få se nu

  122. Den går från tårna, händerna
    i kroppen

  123. De är ju väldigt oförutsägbara.
    Det gillar ju jag.

  124. Det är kul när man inte vet vad
    som kommer ut eller vad som händer.

  125. Samtidigt får man inte vara för
    tosig, utan man måste ju anpassa sig.

  126. Vi vill inte ta bort personligheter.

  127. Däremot måste man ju lära sig
    vissa regler och sociala normer.

  128. -Vilken stor muskel.
    -Slappna av. Vi vilar.

  129. -Det är svettigt i rumpan.
    -Ja.

  130. Nu får ni lägga er ned.

  131. När man är så här liten... För man är
    lite liten när man har autism.

  132. Det dröjer lite innan man mognar.

  133. När man är liten ska man få
    maximal specialpedagogisk hjälp.

  134. Åren när man grundlägger
    sin socialisering med andra.

  135. Som i vanliga livet, när man är 6-7
    år börjar man lämna lite av familjen-

  136. -och så är det världen
    som öppnar sig. Kompisar.

  137. Med dessa barn
    dröjer det lite längre.

  138. Då kan man behöva lite tid
    och lite hjälp på vägen.

  139. Sen hoppas vi att flertalet kan gå in
    i vanliga klasser så småningom.

  140. Hej, Rasmus!

  141. -Får jag filma?
    -Vill du filma också?

  142. Då går vi in.

  143. Varsågod.

  144. Det är bra. Gå upp på trottoaren.
    Går du in då, Haris.

  145. Hej, Haris. Välkommen.

  146. -Mormor!
    -Mormor ska komma och hämta dig.

  147. Vi ska tala om vad alla ska göra.

  148. -Vem var det, Nelly?
    -Maggan.

  149. Ja, god morgon. Det var ju jag.

  150. Det är det roligaste jobb man kan ha.

  151. Jag valde ju själv
    att jobba med barn med autism.

  152. Så blev det när jag jobbade
    första året på vårdhemmet.

  153. Jag kom sist. Jag fick
    barnen som ingen annan ville ha.

  154. Barn med svårast beteendestörningar.

  155. Det var precis rätt för mig.
    Dem eleverna ville jag ha.

  156. Förr sades att barn med autism skulle
    ha så lite material som möjligt.

  157. Så när jag började i den dåvarande
    klassen för barn med autism-

  158. -fanns i princip ett tomt klassrum.

  159. Nu tror jag att vi har
    det mest innehållsrika klassrummet-

  160. -på hela stora skolan
    som jag jobbar på.

  161. Så, sitter du bra?

  162. Var är räven nånstans? Titta här.
    Fick vi apan igen?

  163. Titta här, ska du få se. Här, kolla.
    Där har du räv.

  164. Är det en räv? Bra!

  165. Titta, vad bra! Jättebra!

  166. Sen ska vi ha...? Sen har vi ett...?

  167. Nej, vi har ett...? Öga.
    Då får vi titta här. Var har du ögat?

  168. Nelly går sin... Det blir tredje
    terminen som hon precis har börjat.

  169. Det är bilder, även bokstäver. Vi
    har börjat med ordbilder och siffror.

  170. Det är mycket lika på lika. Jag vet
    inte hur många ordbilder Nelly kan-

  171. -men hon har lärt sig en hel del.

  172. -Vad är sista bilden?
    -Apa.

  173. Men vad bra! Vad duktig du var!
    Jättebra.

  174. Barnen kanske kommer
    som 5-6-åringar.

  175. Jag vill ha dem så tidigt som möjligt
    för då är utvecklingen lättare-

  176. -ju yngre de är.

  177. Varje barn har sitt kontor där de har
    arbetsuppgifterna på vänster sida.

  178. De jobbar på sitt bord och ställer
    den färdiga uppgiften till höger.

  179. Nu har du bara en kvar.

  180. Det är variationer på uppgifter.
    Det ska vara roligt och tilltalande.

  181. Det ska ingå finmotoriska övningar
    med ögat och handens samarbete.

  182. Vad ska vi skriva om, tycker du?

  183. -Nelly, ska vi gå in till Rasmus?
    -Är det en serie, eller?

  184. Ska du gå på toa först? Ja, gör det.

  185. -Ska du ha lite nytt vatten?
    -Ja.

  186. Fina färger. Ja.

  187. -Duktig.
    -Ja, du är så duktig, så.

  188. -Gleerups Skolatlas.
    -Var det den vi skulle ha?

  189. Haris, han läser.

  190. Riktigt när han knäckte läskoden
    och hur det gick till, vet ingen.

  191. En vacker dag
    så bara läste han ur en bok-

  192. -flytande, en vuxentext
    med så här små, små bokstäver.

  193. Vad ska den heta, vår resa?
    Indiana Marita och professor Haris?

  194. -Ja.
    -Ska jag skriva det, då?

  195. När han kom till oss
    hade han inget talat språk.

  196. Nelly kunde prata lite,
    men har utvecklat språket.

  197. Haris hade egentligen inget talat
    språk över huvud taget när han kom.

  198. -Ett avsnitt.
    -Ska jag skriva "avsnitt" efter det?

  199. Det heter...
    "Den stora greven i Phoenix".

  200. Om du bokstaverar så skriver jag.

  201. P-H-E-N-I-X.

  202. -Phoenix? Blev det rätt då?
    -Ja.

  203. Skrivförmågan hänger inte med,
    men kommer efterhand.

  204. -Ser de ut som dockor?
    -Ja.

  205. Kraftwerk? Kraftwerk box,
    vad är det för nånting, Haris?

  206. -Vad innehåller den? Är det musik?
    -Det är musik.

  207. Det har Maggan ingen aning om.
    Jag vet inte alls vad det är.

  208. Internet är fantastiskt. Det är driv-
    kraften för att de ska komma i gång.

  209. -Titta.
    -Vad heter den skivan, då?

  210. Det är "Autobahn".

  211. Autobahn, just det. Motorväg, ja.
    Autobahn är tyska.

  212. -Ja.
    -Ska du börja lära dig tyska?

  213. Vill han ut på nätet
    måste han kunna skriva.

  214. När han har hört ett ord och inte
    sett det skrivet måste han försöka.

  215. Då ljudar han lite, men har han en
    gång skrivit det har han ordbilden.

  216. Då kan han bara skriva.

  217. Nellys bok. Hon
    har börjat säga "jag" om sig själv.

  218. Det var för tre veckor sen.
    "Det är jag", sa hon.

  219. -Vi tittade på bilder.
    -Hon säger både "Nelly" och "du"...

  220. ...men "jag" kommer undan för undan.

  221. Haris har blivit duktigare på
    att avsluta saker.

  222. Det blir inte lika mycket konflikter.
    Han är duktig att avsluta rätt fort.

  223. Det har gått mycket, mycket bättre.

  224. I dag sa han att han inte skulle gå
    på Röris. "Titta på ditt schema."

  225. Först tittade han på bildschemat,
    sen tittade han vad du har skrivit.

  226. Då sa jag: "Titta, det står Röris."
    "Man måste följa schemat", sa han.

  227. Och så kom han.

  228. I morgon är det historia
    för pojken här som jag jobbar med.

  229. Vi ska jobba med Lidköpingsanknytning
    med Läckö slott.

  230. Då har jag gjort material i magnet,
    så att han ska klara det.

  231. Jag får fylla i korgarna,
    annars rör jag väl till det.

  232. Och så tar jag texten i den.

  233. Då var det laddat till honom
    i morgon.

  234. Jag får nya idéer hela tiden, många
    gånger när jag åker hem i bilen.

  235. Så i stället för att plocka i disk-
    maskinen hamnar jag i plastmaskinen.

  236. Haris har börjat visa intresse
    för att räkna, så jag gör mattetal.

  237. Jag har försökt få till-

  238. -hur man ska kunna åskådliggöra
    minus.

  239. Jag vill att
    man både ska ta och känna antalet.

  240. Och det tränar även motoriken.

  241. -Vad ska du börja med?
    -Jobba i bänken.

  242. Det ska du göra sen.
    Vad ska vi göra först?

  243. -Samling.
    -Då kan du ta med dig den.

  244. Då ska vi se om vi hittar grejerna.

  245. -Levern.
    -Var har du levern?

  246. -Levern renar blodet.
    -Tjocktarmen.

  247. -Bäst att du tar det i din ordning.
    -Magsäcken.

  248. -Och där har du...?
    -Röd.

  249. Jag hjälpa!

  250. Och där... - Behöver du hjälp igen?

  251. Då ska vi se.

  252. Att be om hjälp är inte självklart
    när socialt samspel är svårt.

  253. Man vet inte vad man har andra till.

  254. Det är nytt för Haris i år
    att han kan be om hjälp.

  255. Tidigare sa han: "Det här vill jag
    inte göra." Han blev arg och skrek.

  256. Eller så slängde han i väg det. Nu
    ropar han i stället: "Kom och hjälp!"

  257. -Nu kommer det lite historia.
    -Lidköpings historia.

  258. Ja. Kan du läsa vad det står?

  259. "Läckö slott
    var först en biskopsborg."

  260. "För länge sedan
    var Läckö en ö i Vänern."

  261. På detta sätt, med detta material,
    har eleverna lärt sig läsa.

  262. "På torget i Lidköping finns
    en kopia av De la Gardies jaktslott"-

  263. -"som var rådhus i den nya staden."

  264. Nu fick vi lära oss lite
    om Lidköping.

  265. Nu är det dags att gå till...?
    Motorikrummet, ja. Vi tar med den.

  266. Förr var barn med autism
    "de sköra barnen".

  267. Med är det några som är starka...
    De har en annorlunda perception-

  268. -och har svårt i sociala sammanhang.

  269. De är jättestarka som klarar detta.

  270. Textning: Helena Lindén
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Två själar - samma patos

Avsnitt 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är av största vikt att barn med någon grad av autism tidigt erbjuds anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Målet är att ge dem bättre förutsättningar för utveckling av språk och social förmåga. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass för 6-7-åringar med hög personaltäthet där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt med tydlig individuell utveckling och ökad förmåga att samspela i grupp. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist har arbetat med barn med autism sedan 1970-talet. Hon märkte att de saknades språkutvecklande material för barn med autism och började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Barn med autism, Elever med särskilda behov, Specialpedagoger, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Liv med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1

När 4-åriga Mimmi får diagnosen autism med utvecklingsstörning börjar familjens långa resa genom träningsprogram, skolformer och boendealternativ. Det är en berättelse om sorg och frustration, men också om hopp och förtröstan.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2

Efter elva år med Kalles autism är den en del av familjen Hjelms vardag. På friskolan Kajan finns all den specialpedagogiska kompetens som Kalle behöver. Men vägen dit har kantats många utredningar, behandlingar och sökande efter rätt skolformer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3

Hunden Essie och en flexibel rektor spelar en stor roll i försöket att få skolvägrande Albin att återvända. Successivt ökas antalet skoltimmar, liksom antalet personer i hans närhet. Och Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. När barnen märker att de för första gången har hamnat i rätt skolform, visar det sig också i resultaten. Här är inte normaliseringen det viktiga

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5

Det är av största vikt att barn med någon grad av autism tidigt erbjuds anpassade skolformer och individuellt stöd. Specialpedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Målet är att ge dem bättre förutsättningar för utveckling av språk och social förmåga.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Se till mig som syskon är

Avsnitt 6

I familjer med autism riktas mest uppmärksamhet mot det diagnosticerade barnet och syskonen hamnar lätt i skuggan. Men de behöver själva tidigt stöd, egen tid och plats i familjen för att inte utveckla psykisk ohälsa.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7

Nils och Axel föds friska, men Nils får i späd ålder epilepsi och autism. Tillkommande fysiska sjukdomar gör att han får allt svårare att utvecklas och lära sig saker. Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8

Vad har livet efter skolan att erbjuda den som har autism? De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad daglig verksamhet. Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolval - lek eller nytta?

Vi tittar närmare på skolornas demokratiuppdrag och hur ett skolval passar in i den bilden. På närmare 1 800 skolor landet över har det arrangerats skolval. Här möter vi elever och lärare från skolor med olika sätt att förbereda sig. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, berättar hur de ser på skolvalens roll.

Fråga oss