Titta

UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Om UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Hur har den höviska litteraturen från 1100-talet kommit att påverka den västerländska synen på kärlek? Och vad händer när en kvinnlig poet tar till orda under den mansdominerade renässansen? Carin Franzén och Johanna Vernqvist, professor respektive forskare i språk och kultur vid Linköpings universitet, tar oss med på en vandring genom kärlekspoesins historia. Arrangör: Linköpings universitet. Inspelat i september 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur : Kärleksdiktens kvinnliga röstDela
  1. Vi ska dröja oss kvar
    i renässansen.

  2. Mitt fokus ligger
    på kärleksdiktens kvinnliga röst-

  3. -och framför allt
    på Gaspara Stampa.

  4. Jag ska inleda föredraget
    med ett citat.

  5. "Konsten gjordes av och för män.
    Oifrågasatt ansågs det normalt"-

  6. -"att män hade kontrollen
    i den offentliga sfären."

  7. "Några kvinnliga patroner,
    alltså konstbeställare"-

  8. -"bidrog till mindre
    gränsöverskridande av normerna."

  9. "Dessa gränsöverskridanden
    visar hur flexibla"-

  10. -"de artistiska konventionerna var"-

  11. -"och att kvinnor kunde förändra dessa
    konventioner."

  12. Så skriver Catherine King
    i "Women as patrons" från 1995.

  13. Hon skriver om konst och kvinnors
    villkor under renässansen.

  14. Jag menar att citatet illustrerar
    de villkor kvinnor allmänt hade-

  15. -vad gäller kulturella uttryck
    under perioden.

  16. Jag ser en koppling-

  17. -till den italienska författaren Gaspara
    Stampa.

  18. Hon levde mellan 1523 och 1554.

  19. I sin roll som poet
    visar hon att kvinnor-

  20. -just kunde förändra
    de artistiska konventionerna.

  21. Hennes ambition syns tydligt
    i inledningsdikten-

  22. -till samlingen "Rime",
    som gavs ut postumt-

  23. -av systern Cassandra bara månader
    efter Gasparas död 1554.

  24. Gaspara skriver följande:

  25. "Lyssnare till denna kärlekssaga, om du
    ädelboren ädelt tänker"-

  26. -"ej jag begär
    att du mig ömkan skänker"-

  27. -"ej ska du mina kval,
    min sorg beklaga."

  28. "Nej, avund må du skänka mig
    och ära"-

  29. -"och ropa ödet an
    om du är kvinna"-

  30. -"att samma lott
    det måtte dig beskära"-

  31. -"att låta lika hett
    ditt hjärta brinna."

  32. Denna oblyga ambition skiljer sig
    från hennes föregångare-

  33. -Francesco Petrarca ganska markant
    och jag återkommer till det.

  34. Märk hur hon särskilt
    påkallar kvinnors uppmärksamhet.

  35. Det gör hon genomgående
    i sitt litterära verk.

  36. Dels hoppas hon att de läser henne
    och blir inspirerade-

  37. -dels att de avundas henne
    hennes talang.

  38. Gaspara föds i Padua runt 1523.
    Fader är juvelhandlare Bartolomeo.

  39. Pappan dör ganska tidigt,
    och då flyttar mamman Cecilia-

  40. -de tre barnen Cassandra,
    Gaspara och Baldassarre-

  41. -till Venedig, där de har släkt.

  42. Det är här syskonens
    utbildning påbörjas.

  43. De får en god utbildning
    för att höra till medelklassen.

  44. Gaspara och systern anses
    särskilt musikaliskt begåvade.

  45. Mamman öppnar hemmet för kultureliten
    och håller salong-

  46. -eller "ridotti" på italienska-

  47. -för många högt ansedda filosofer,
    poeter och konstnärer.

  48. Det tidiga mötet med litteratur,
    musik och konst-

  49. -låter Gaspara knyta kontakter-

  50. -odla sina intressen och lära sig
    av de kunnigaste kulturpersonerna.

  51. Hon träder in i stadens salonger
    runt 1545-

  52. -en tid då petrarkismen
    kommit att blomstra.

  53. Hon blir snabbt en omtyckt
    och hyllad poet i sin samtid-

  54. -en av de mest populära
    kvinnliga poeterna.

  55. Gaspara är högst medveten
    om sitt litterära arv.

  56. I Domenico Veniers salong,
    en av Venedigs högst ansedda-

  57. -samlas den litterära eliten,
    många utländska kulturpersoner-

  58. -och även många begåvade kvinnor.

  59. Petrarkisterna
    för litterära diskussioner-

  60. -gällande form, metaforer
    och imitationens värde.

  61. Stampa lär sig
    om poesins olika sidor-

  62. -såsom rytm, form, meter och rim.

  63. Petrarkismen beskrivs så här
    i Nationalencyklopedin:

  64. Tydligt är att petrarkismen inte
    ger plats för poeten själv-

  65. -att vara innovativ, nyskapande.

  66. Tvärtom värderas den poet högst
    som på bästa sätt imiterar-

  67. -de petrarkiska kärlekssonetterna-

  68. -med en sublimerad kärlek
    till den upphöjda damen.

  69. Vi hör kopplingen
    till den höviska kärlekslyriken.

  70. Den stilbildande Petrarca
    levde 1304 till 1374.

  71. Han skrev sina sonetter
    i "il dolce stil nuovo"-

  72. -den sköna nya stilen-

  73. -där folkspråket användes
    i stället för latinet.

  74. Temat är den idealiserade, uppskjutna
    kärleken-

  75. -till damen, Laura.

  76. Likt Dantes Beatrice
    är hon oåtkomlig-

  77. -då hon inte längre lever.

  78. För att visa det ideal som
    renässanspoeterna eftersträvade-

  79. -så följer en
    av Petrarcas mest kända dikter.

  80. Petrarcas kärleksideal
    är dualistiskt, alltså tvådelat.

  81. Den fysiska åtrån, begäret,
    är ond och den själsliga god.

  82. Vi ser en rörelse
    från fel och brister-

  83. -i den kroppsligt rotade kärleken-

  84. -och en rörelse mot
    den gudomliga, goda kärleken.

  85. Kärleksobjeket, kvinnan, Laura-

  86. -är snarast att se
    som en ledsagare-

  87. -i mannens väg
    mot själslig fullkomlighet.

  88. Vi kan se hur hon lyft hans öga
    "ovan skyn", och i tredje strofen:

  89. "Från henne utgår kärleken
    som blott sänder dig"-

  90. -"mot det högsta goda,
    blott du minnes att sky-

  91. -"vad människor begär så hett."

  92. Alltså kroppsligt begär.

  93. Detta ideal kom senare
    att definiera nyplatonismen-

  94. -en filosofi som blev populär
    i Europa och utgick från Italien-

  95. -inte minst genom filosofer
    som Marsilio Ficino.

  96. På 1400-talet översatte han
    stora delar av Platons verk.

  97. Filosofin kom att betyda mycket för
    kärlekslitteraturen-

  98. -som skrevs under renässansen.

  99. För Stampa innebär medvetenheten
    om det litterära arvet-

  100. -idealet och traditionen nåt annat än
    för manliga efterföljare.

  101. Hon verkar inom en kod
    skapad av och för män-

  102. -där rösten tillhör mannen.

  103. Som Gordon Braden skriver:

  104. Kan en kvinna
    skriva petrarkisk kärlekslyrik-

  105. -utifrån
    en kvinnlig subjektsposition?

  106. Som nämnt inledningsvis-

  107. -så har Gaspara Stampa
    tydliga ambitioner för sin lyrik-

  108. -redan det skiljer sig markant
    från traditionen.

  109. Hon säger: "Ej jag begär
    att du mig ömkan skänker"-

  110. -"ej ska du mina kval,
    min sorg beklaga."

  111. "Nej, avund må du skänka mig
    och ära."

  112. Avund och ära.

  113. Dikten ses av forskare
    som en omskrivning av-

  114. -Petrarcas inledningssonett
    till hans "Canzoniere"-

  115. -det namn som getts till de samlade
    sonetterna om Laura.

  116. Petrarcas ordval
    är dock markant annorlunda.

  117. Han uttrycker sin ambition så här:

  118. "Jag hoppas att ni som prövat Amors
    pilar kan lida med mig"-

  119. -"inte blott förlåter."

  120. "Kan lida med mig,
    inte blott förlåter."

  121. Han kallar sonetterna
    ungdomssynder-

  122. -utan större litterärt värde.

  123. Han tror väl egentligen inte
    att de förtjänar uppmärksamhet.

  124. Han vill i alla fall framställa sig på
    detta ödmjuka sätt-

  125. -denne man som bl.a.
    skrev sitt eget hyllningstal-

  126. -då han kröntes med lagerblad
    som bevis på den lärda person-

  127. -han ansågs vara.

  128. Stampa är mer direkt i sin lyrik-

  129. -och uttrycker sig
    på motsatt vis mot Petrarca.

  130. Hon alluderar även
    på ännu ett verk av Petrarca-

  131. -hans "Triumphus Cupidinis"-

  132. -i vilket den antika kvinnliga
    poeten Sapfo omnämns.

  133. Stampa avslutar sin dikt med förhoppning
    att gå sida vid sida-

  134. -"a paro"
    med denna kvinnliga föregångare-

  135. -som redan under renässansen
    hyllades som poet.

  136. Inte en helt oblyg ambition
    från vår Gaspara Stampa.

  137. Julen 1548 träffar Gaspara Stampa-

  138. -den man som förmodligen
    kom att inspirera hennes "Rime":

  139. Greve Collaltino di Collalto.

  140. Relationen varar i tre år
    och de gifter sig inte.

  141. Collalto spenderar
    långa perioder utomlands-

  142. -som aktiv militär,
    framför allt i Frankrike.

  143. Han lämnar slutligen Stampa,
    kanske är hon av för låg börd.

  144. Men under den treårsperioden
    skriver hon merparten-

  145. -av sin nyskapande kärlekspoesi.

  146. Vi ska äntligen se
    ett exempel på en hel dikt.

  147. Vi ser att hon talar
    utifrån ett kvinnligt jag.

  148. Hon skapar därmed
    en kvinnlig subjektsposition.

  149. Det går inte ihop
    med petrarkismens syfte-

  150. -eller dess syn
    på egen innovation.

  151. Mary B. Moore menar att Stampa
    följer Petrarca stilmässigt-

  152. -men att hon förnyar och skapar ett
    rivaliserande synsätt-

  153. -mot det kärleksideal
    som petrarkismen står för.

  154. Det kvinnliga subjektet
    åtrår dessutom ett manligt objekt-

  155. -som i sin tur berövats sin röst.

  156. På så vis har de traditionella
    positionerna inverterats.

  157. Mannen är hennes musa,
    vilket hon beskriver-

  158. -i sonett 139 med orden:

  159. "Se kärlekstörst
    och saknad hette kraften"-

  160. -"som fick mitt hjärtas
    diktaråder sprudla."

  161. Men lika ofta gestaltas kärlekens kval
    och smärta hos Stampa-

  162. -vilket vi ska se i sonett 38.

  163. För Gaspara är den kroppsliga passionen
    central, nödvändig.

  164. Stampa vill undergräva
    den dualistiska synen på kärleken-

  165. -och den misogyni som petrarkismen
    faktiskt står för.

  166. I första sonetten jag visade
    finns ett subjekt som inte prisar-

  167. -i motsats till Petrarca
    och petrarkisterna-

  168. -den "myckna ära",
    alltså dygden, utan som påpekar-

  169. -att hon inte alls
    avundas änglarna den.

  170. Hon skriver vidare
    att hon likt dem, men på jorden-

  171. -bländas av en "oändlig skönhet".

  172. Och som känner en så stor glädje-

  173. -att den knappast ryms
    i hennes hjärta, då hon-

  174. -"av dessa ögons ljus belyses."

  175. Det menar jag är en helt klart positiv
    inställning-

  176. -till den jordiska, kroppsliga,
    fysiska kärleken och begäret.

  177. En annan kvinnlig poet,
    Vittoria Colonna-

  178. -en av samtidens uppskattade poeter-

  179. -skriver för att
    hylla sin bortgångne make-

  180. -ett kärleksobjekt
    som inte finns i denna värld-

  181. -och som var hennes enda kärlek.

  182. Men Gaspara Stampa skriver
    om åtrå, längtan och saknad-

  183. -efter en högst levande man.

  184. Hon hyllar
    och älskar fysiskt i sin kropp-

  185. -och har ingen önskan
    att förenas med älskaren i döden.

  186. Tvärtom, livet är ju inget värt
    utan kärleken.

  187. Som vi kan se.

  188. Här skiljer hon sig markant,
    inte bara från Petrarca-

  189. -utan från de flesta
    samtida författares-

  190. -dualistiska syn på kärleken.

  191. Dessutom finner vi inte
    bara en älskare hos Stampa-

  192. -ett kärleksobjekt, utan två
    eller kanske t.o.m. tre.

  193. Relationen till Collalto
    varar i dryga tre år.

  194. Inte långt efteråt
    inleder Stampa ett förhållande-

  195. -med Bartolomeo Zen.

  196. Det anser många gestaltas
    i hennes senare sonetter.

  197. Vi kan där läsa:

  198. Här är en poet
    som inte bara är kvinna-

  199. -hon skriver dessutom lyrik
    inom en genre skapad för män.

  200. Hon gör sin röst hörd där den
    traditionellt inte existerar.

  201. Hon gör mannen till musa
    och beskriver kroppslig åtrå-

  202. -efter denne man.

  203. Kanske kan man säga att hon
    beskriver en mer verklig kärlek.

  204. Hon skriver detta genom koderna
    som Petrarca skapat.

  205. Hon skriver om och svarar
    på Petrarcas sonetter.

  206. Hon är inte oblyg i sin ambition
    att bli läst-

  207. -inte minst av andra kvinnor.

  208. Många forskare har därför kallat Stampa,
    inte för en petrarkist-

  209. -utan för en anti-petrarkist.

  210. Stampa-forskningen
    är en intressant historia för sig.

  211. Jag ska avsluta föreläsningen-

  212. -med en inblick i tolkningen
    av hennes verk.

  213. Många forskare har lockats att tolka
    Stampas poesi biografiskt.

  214. Det faktum att Stampa var kvinna
    har stått i fokus-

  215. -för hennes uttolkare,
    från 1700-talet till vår samtid.

  216. Många har undrat hur en ogift kvinna
    kunde skildra kärleken-

  217. -på ett så lidelsefullt sätt.

  218. Är dikterna att ses som en dagbok?
    Var Stampa kurtisan, prostituerad?

  219. Den slutsatsen har ofta dragits,
    p.g.a. de amorösa skildringarna-

  220. -hennes kärleksrelationer
    som ogift-

  221. -och även det faktum att hon
    hade tillträde till salongerna.

  222. Slutsatserna har aldrig grundats
    i en historisk dokumentation.

  223. De har snarare baserats på fiktion. Jag
    återkommer till det.

  224. Intresset för Gaspara dog
    kort efter hennes död-

  225. -för att sen återväckas
    på 1700-talet.

  226. Då valde en släkting till Collalto
    att göra ett nytryck av "Rime".

  227. Syftet var att hedra släktnamnet
    Collalto, men det gav nya läsare.

  228. Den biografiska tolkningen
    tog överhand-

  229. -och intresset låg främst
    på Stampa som lidande kvinna.

  230. Det är i enlighet med det romantiska
    idealet som växer fram.

  231. Hennes tidiga död vid 31 års ålder
    passade alltför bra in på temat.

  232. Hon skulle ha dött
    av brustet hjärta.

  233. Fokus låg inte på poesin.

  234. Det skrevs pjäser
    om Gaspara Stampa-

  235. -såsom Jacopo Cabiancas
    "Gaspara Stampa" från 1857.

  236. Bara ett år senare
    kom en treaktare med samma namn-

  237. -skriven av Giuseppe Pieri.

  238. Den fiktiva figuren
    fick mer eller mindre eget liv-

  239. -och tog över
    den verkliga Gaspara Stampa.

  240. Man såg inte hennes skrivande
    som konst-

  241. -utan som biografisk beskrivning.

  242. Det kom att färga många
    av de efterföljande forskarna.

  243. Vi kan nämna att år 1918
    skrev Benedetto Croce-

  244. -en artikel där han i brist
    på historiskt källmaterial-

  245. -använde Stampas poesi
    som biografisk källa-

  246. -och på så vis suddar ut
    eller struntar i-

  247. -gränsen som finns mellan
    verkligt liv och livet gestaltat-

  248. -inom konst.

  249. Croce och många andra la ingen
    stor vikt vid Stampas kvaliteter-

  250. -men påpekar mer än gärna
    hennes könstillhörighet.

  251. Han skriver i min översättning:

  252. En inte särskilt smickrande slutsats kan
    man tycka.

  253. Det tycker inte forskningen
    som kommer efter.

  254. Synen på den skrivande kvinnan är mer
    grundad i forskarens samtid-

  255. -och kontext än i den kontext
    som Gaspara Stampa befann sig i.

  256. Forskare som Fiora Bassanese
    beskriver det träffande:

  257. "Precis som poesin inte separerades
    från-

  258. -"de biografiska episoder
    som kan ha inspirerat till den"-

  259. -"så separerades inte
    kvinnan från författaren."

  260. Många forskare har alltså
    kommit att opponera sig-

  261. -dels mot den biografiska tolkningen i
    sig-

  262. -dels mot det ständiga refererandet i
    negativ bemärkelse-

  263. -till den kvinnliga författaren.

  264. Det gäller inte minst
    inom den feministiska forskningen.

  265. 1955 ger Greta von Frenckell-Thesleff
    ut-

  266. -"Den italienska Sappho. Gaspara Stampa
    och hennes kärlekssånger."

  267. Hon vill med nya dokumentfynd korrigera
    den bild av Stampa-

  268. -som spritts,
    och hon säger upprört:

  269. 1955.

  270. Frågan är om de biografiska detaljerna
    alls är intressanta-

  271. -i en analys
    av Stampas litterära verk.

  272. I så fall ska man vara noga med
    på vilket sätt de är intressanta.

  273. I min mening är det viktigast
    att kontextualisera-

  274. -att se till den skrivandes
    egen samtid-

  275. -för att förstå vilken betydelse
    det litterära verket haft och har.

  276. Forskningen, med bl.a. Jane Tylus
    tvåspråkiga utgåva-

  277. -av Stampas "Rime"
    som är värd att nämna-

  278. -pekar i dag mot en ny renässans,
    ett nytt upptäckande-

  279. -av de kvinnliga författarnas
    bidrag till litteraturhistorien.

  280. Bilden av Gaspara Stampa
    och hennes verk börjar förändras.

  281. Allt fler ser henne
    som en välutbildad talang-

  282. -som lyckades använda och vända
    de litterära normerna och koderna-

  283. -till innovation
    och som så lyckades ge-

  284. -den petrarkiska kärleksdikten
    en kvinnlig röst.

  285. Tack så mycket.

  286. Textning: Katarina Pellijeff
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kärleksdiktens kvinnliga röst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer när en kvinna tar till orda inom en av män dominerad litterär tradition? Med den italienska renässanspoeten Gaspara Stampa som representant för kärleksdiktens kvinnliga röst visar Johanna Vernqvist, forskare i språk och kultur vid Linköpings universitet, hur Stampa använder den poetiska stil som kommit att kallas petrarkismen. Den präglade renässansens kärlekslyrik och utmärks av motiv som kvinnans skönhet, kärleken som en ljuv plåga och den älskandes kval. Vernqvist menar att Stampa visade att kvinnor kunde förändra de artistiska konventionerna. Arrangör: Linköpings universitet. Inspelat i september 2012.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Genusfrågor, Italiensk litteraturhistoria, Italienska kvinnliga författare, Italienska poeter, Kvinnliga poeter, Kärlekspoesi, Könsmaktsordning, Litteraturvetenskap, Poesi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Stampa, Gaspara, 1523-1554
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Den romantiska kärlekens vagga

Är känslor eviga eller påverkas de av vilka ord som benämner känslorna? Med utgångspunkt i 1100-talets trubadurdiktning spårar Carin Franzén, professor i språk och kultur, hur den höviska litteraturen har kommit att dominera den västerländska synen på kärlek.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Kärleksdiktens kvinnliga röst

Vad händer när en kvinna tar till orda inom en av män dominerad litterär tradition? Med den italienska renässanspoeten Gaspara Stampa som representant för kärleksdiktens kvinnliga röst visar Johanna Vernqvist, forskare i språk och kultur, hur Stampa förändrade de artistiska konventionerna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.