Titta

UR Samtiden - Hundar som jagar

UR Samtiden - Hundar som jagar

Om UR Samtiden - Hundar som jagar

Adventure dog conference 2012. Tema: Hundens jaktlust och hundar som jagar. Jägare och jakthundsdressörer samt forskare och professorer i bland annat biologi, etologi, lingvistik och filosofi talar och samtalar om jakthundar ur olika aspekter. Det handlar om skotträdsla och fyrverkerier, beteende både vid och utanför jakten, luktsinne, eftersökshundar och apporterande hundar. Inspelat på Thorildsplans gymnasium den 8 december 2012. Moderator: Ulrika Förster. Arrangör: Hundutbildningsgruppen

Till första programmet

UR Samtiden - Hundar som jagar : Att jaga in en jakthundDela
  1. Nästa man har annorlunda teorier
    om hur man tränar en jakthund.

  2. Han är erfaren dressör, instruktör
    och entreprenör.

  3. Efter många års arbete
    med tjänstehundar och deras förare-

  4. -vid hundskolan i Sollefteå-

  5. -står han nu här-

  6. -och ska prata om sitt specialområde:
    jakthundens dressyr och träning.

  7. Varmt välkommen, Mattias Westerlund.

  8. Det är alltid bäst
    att börja med applåderna.

  9. Okej. Vad är en hund?

  10. Innan man tränar en hund
    bör man veta vad en hund är.

  11. Det är ett flockdjur. När den är
    hos oss är den med i vår flock-

  12. -oavsett om vi redan har hundar
    eller om det är den första hunden.

  13. Om vi släppte ut alla era hundar-

  14. -skulle det snabbt bli en flock-

  15. -och en av hundarna
    skulle få bestämma.

  16. Vem skulle då få bestämma?

  17. Inte den som går på styva ben
    och säger:

  18. "Jag bestämmer".

  19. Den hund som skulle få styra flocken-

  20. -är den som de andra tjänar på.

  21. Det ska vi direkt överföra
    till dressyren.

  22. Om hunden inte lyder när ni säger
    "sitt", tjänar den inte på att lyda.

  23. Om ni säger "sitt"
    och korrigerar en hund-

  24. -tjänar den inte heller på oss,
    vilket vi vill.

  25. Om vi säger nåt en gång ska hunden göra
    som vi vill. Då belönar vi den.

  26. Här ute finns mer folk och skräp-

  27. -och hundarna börjar gå
    mot mina trakter i Arjeplogsfjällen.

  28. Flera kommer in i löpen-

  29. -men bara några av hundarna
    kommer att få föra sina gener vidare-

  30. -och det blir också en parning
    där det föds fram valpar.

  31. Men vad händer i norra Sverige?
    Det är väldigt dåligt med mat.

  32. Då blir det så att kanske din hund, din
    hund och din hund-

  33. -får svälta ihjäl
    för att din hund ska överleva.

  34. Så viktigt är det för en hund
    att ha en ledare-

  35. -och är inte vi ledare
    så blir hunden det.

  36. Har vi hundar som inte är könsmogna,
    alltså yngre hundar-

  37. -så bildar de en flock-

  38. -men det är som om de är könlösa, så det
    kan vara två tikar och en hane.

  39. När hundarna sen blir könsmogna
    konkurrerar de inte mot varandra.

  40. Men om man har
    några hundar tillsammans-

  41. -och en bestämmer
    att de ska gå på jakt...

  42. Försöker då en hund gå förbi
    så skulle den skälla.

  43. "Håll dig på plats."

  44. Men i en annan situation
    på ett annat ställe-

  45. -är det en hund som av en slump
    öppnar och släpper ut alla hundarna.

  46. Då skulle den hunden i den bilden
    få vara den som leder flocken.

  47. Här är en vanlig arbetsdag för mig-

  48. -med flera olika typer av hundar.

  49. Vad ser vi?

  50. Den hunden säger:

  51. "Ingen går förbi mig.
    Jag kräver det här utrymmet."

  52. Han vet sin plats,
    och settern som ligger på fjället-

  53. -kräver också sin plats
    på ett annat sätt.

  54. Det finns en stor likhet:
    Alla hundarna här-

  55. -har människor och hundar kring sig.

  56. Settern som ligger här... Där sköt vi
    ripor i riset nedanför.

  57. Hunden skulle vilja jaga men vet
    att jag säger till när vi ska åka-

  58. -så den kan slappna av.
    Han tjänar på att lyda.

  59. Vad gör hunden här borta...?

  60. Det låter
    som om jag har dålig kondition.

  61. Den här rösten...

  62. Vad gör border collien?
    Den säger till vorstehn-

  63. -som kom dit och var lite för på.

  64. Han säger till henne att lugna sig,
    och det gör vorstehn.

  65. Om ser på den här bilden-

  66. -så har vi ett team
    med en jägare och två hundar.

  67. Om ni ser på bilderna så är det så-

  68. -att för att fälla fåglarna -
    riporna och den gamla tjädertuppen-

  69. -krävs samarbete.

  70. Det är också genetiskt programmerat-

  71. -att när en fågel flyger upp
    säger hunden: "Jag ska ta dig!"

  72. Det är jaktlust.

  73. Vårt jobb - ert eller mitt-
    blir att få hunden att tjäna på-

  74. -att inte göra nåt
    som den genetiskt vill göra.

  75. Språkinlärning och underkastelse.

  76. Vad är intressant i det här exemplet?

  77. Hundskolan födde upp
    500 valpar per år.

  78. Det år vi födde upp minst
    födde vi upp 140 och köpte in 140-

  79. -så jag har sett många valpar.

  80. Det intressanta är
    att den lilla valpen-

  81. -inte har lärt sig hundarnas språk. Det
    ska han lära sig nu.

  82. Jag tog med en hund.

  83. Den flyger ganska mycket med SAS.

  84. En har flugit mer.
    Det är rävhunden Ada.

  85. Vad ser vi i det här fallet...?
    Jag ska inte fastna.

  86. Här ser vi en valp som har diat
    och hållit på med syskonen.

  87. Nu helt plötsligt börjar tiken tycka att
    det är jobbigt.

  88. Valpen vill dia,
    men det vill inte tiken-

  89. -så för första gången i valpens liv
    blir tiken stel i kroppen-

  90. -och morrar.

  91. Valpen har aldrig hört det,
    så han går på igen-

  92. -och då gör hon så här...

  93. Vad händer då? Han hade
    uppstående öron, kom hit bort-

  94. -väntade lite
    och fällde öronen bakåt.

  95. Varför gör han det?
    Jo, han blir lite osäker.

  96. Vad hände? Om han haft hängande öron
    hade han skrövlat dem bakåt-

  97. -och funderat på vad som hänt.

  98. Han hade ändrat sin kroppshållning
    och gått försiktigt fram mot tiken.

  99. Nu har hunden lärt sig
    att när man blir stel i kroppen-

  100. -är det allvar.

  101. Vilka hundar har svårast för det här?

  102. Det kan vara mindre hundar.

  103. Man tjänar mycket på att de är vackra så
    man flaskuppföder dem-

  104. -och de lär sig aldrig det där,
    så du eller jag får problem.

  105. Fostran, då...?

  106. Vad är det första
    vi måste lära hunden?

  107. Det absolut första vi lär en hund
    är vad "bra" är.

  108. När ni säger "bra"
    ska den vifta på svansen.

  109. Varför lär vi hunden det först?
    Jo, vet den inte vad bra är-

  110. -kan vi omöjligen lära den
    att följa ett spår eller sätta sig.

  111. Då kan vi inte säga
    "Du är på rätt väg".

  112. Jag brukar lägga 168 timmar
    på att lära hunden vad "bra" är.

  113. Hela första vecka
    som jag har hunden-

  114. -ser jag bara till att lära den
    att bli glad när jag säger "Bra".

  115. Veckan efteråt lär jag den vad "nej" är,
    men jag måste börja med "bra"-

  116. -och under tiden kan jag lära den
    att sitta och komma-

  117. -för jag gör övningar
    så att hunden blir motiverad-

  118. -och känner trygghet.

  119. Då ska ni få hänga med på en film.

  120. Hur en hund viftar på svansen
    spelar mindre roll.

  121. En spets viftar på ett sätt
    och en terrier på ett annat sätt-

  122. -men det är framförallt att han viftar
    på svansen som är viktigt.

  123. Nu ska vi se...

  124. "Bra" är det första kommandot
    vi måste lära en hund.

  125. Först lär vi hunden
    att vi kan ta i den-

  126. -så hunden upplever det
    som nåt positivt.

  127. Det första ord vi måste lära hunden är
    "bra".

  128. Säger ni "bra" ska hunden vifta på
    svansen. En spets viftar på ett sätt-

  129. -och en hund som knappt har en svans
    viftar på ett annorlunda sätt.

  130. Det viktiga är
    att hunden viftar på svansen.

  131. Varför är det viktigt?
    Jo, vet hunden inte vad som är bra-

  132. -så kan vi inte lära den att sitta
    eller följa ett spår.

  133. Hur ska vi säga-

  134. -att det är det beteendet
    vi är ute efter?

  135. Det första ord vi nånsin lär hunden
    är "bra"-

  136. -och hunden ska verkligen bli glad när
    ni säger det.

  137. Man blir betydelsefull-

  138. -och kan lära hundar saker.

  139. Sitt!

  140. Se till att de gång på gång lyckas, så
    blir ni värdefulla.

  141. Ni säger nåt en gång
    och hunden gillar er.

  142. Titta på hundens svans.

  143. Vi börjar all träning
    med koppel inomhus-

  144. -så river hunden inte hallen när ni går
    ut, för kopplet betyder inget.

  145. Vi ger den ett ben gång på gång-

  146. -men sen säger jag "nej".
    Det måste hunden också lära sig.

  147. Det är det andra ordet
    vi lär en hund.

  148. Det bästa sättet
    att lära en hund "nej"-

  149. -är att ha hunden kopplad inomhus
    och ge den ett litet ben.

  150. Man säger "varsågod", ger den benet
    och låter den äta upp det.

  151. Man gör så vid några tillfällen.

  152. Man har hunden kopplad
    säger "varsågod"-

  153. -och stoppar snabbt ner benet
    som hunden får ta direkt.

  154. Efter några gånger ska ni lära hunden
    vad "nej" betyder.

  155. Då har ni ett lite större ben, som ni
    stoppar ner utan att säga "varsågod".

  156. Hunden dyker på det,
    men då säger jag: "Nej!"

  157. Då ska hunden pipa och verkligen
    ta till sig av det ni säger.

  158. Nu lär sig hunden
    att den får en annan kroppshållning.

  159. Den viker öronen bakåt och
    ser ynklig ut, precis som vi vill.

  160. Vi låter den se ynklig ut en stund-

  161. -och sen säger vi "Varsågod".

  162. Har ni gjort det bra
    dyker hunden inte på benet igen-

  163. -utan ser lite fundersam ut
    och tar benet successivt.

  164. Nu har vi lärt hunden
    i en inomhusmiljö vad "nej" betyder.

  165. Det kan vi göra med milda metoder-

  166. -men vi får maximal effekt
    av vårt nej.

  167. Vi ser hur hundarna gör mot varandra.

  168. Vi kan höja ljudet.

  169. Nu ska vi lära hunden samma sak.

  170. Titta på hundens kroppshållning.

  171. Titta på hunden efteråt.

  172. Nu ser hon att delar av filmteamet
    är borta. Vad gör hon då?

  173. Nu förstår hunden "Nej"
    och ni behöver aldrig mer ta i den.

  174. Hunden tar till sig det vi vill
    och reagerar som vi vill.

  175. Titta nu på sinnesstämningen.
    Jag har knappt sagt "Nej".

  176. Ni säger "Varsågod".

  177. Hunden får benet.

  178. Nu kan vi rädda hunden
    från att skada sig allvarligt.

  179. Det är då vi använder "Nej".

  180. Så här ser det tyvärr oftast ut.

  181. De tror varken på "bra" eller "nej".

  182. Hej! Är ni här?

  183. Nej, vad gör du?!

  184. Det vi lärt inne flyttar vi bara ut.

  185. Här är ett äckligt papper eller glas-

  186. -så jag räddar hundarna
    från att skära sig.

  187. Nu nyttjar jag det.

  188. Nej!

  189. Jag menar det.

  190. Men det handlar inte om att säga nej
    utan om att berömma en hund-

  191. -och se till att den verkligen
    blir glad igen och är så här.

  192. Det ger oss massor av fina stunder.

  193. Vad är det man oftast...?

  194. Vad är det man oftast gör?

  195. Jo, man gör många gånger
    för svåra övningar.

  196. Man utsätter hunden
    för nåt den inte kan.

  197. Då blir det ju så...

  198. Därför ska man de första 168 timmarna
    inte använda "nej"-

  199. -utan få hunden att bli glad
    och träna den på det den kan-

  200. -och göra det lite svårare
    varje gång.

  201. Sen måste vi lära hunden
    vad "nej" är. Det är naturligt-

  202. -men vi ska inte använda det
    i tid och otid.

  203. Men säger vi det ska vi mena det.

  204. Jag har en hund här
    som är 19 månader.

  205. Den har fått hederspris,
    så nån annan har sagt att den är bra.

  206. Nån har bedömt att den kan
    jaga med mig och apportera.

  207. Den här hunden har jag
    på ett år och åtta månader-

  208. -sagt "nej" till nio gånger.

  209. Och om jag säger det
    får det en viss effekt.

  210. Vi ska ju lära hunden nåt.

  211. Jag är ju yrkesdressör, men jag
    kan egentligen inte lära en hund nåt.

  212. Vad menar jag? Jo, en hund kan sitta,
    lägga sig ner-

  213. -och plocka upp en pinne.

  214. Men vi ska få hunden att göra det-

  215. -första gången vi säger det.

  216. Vi ska lära en hund att sitta.

  217. Vi har en hund och en godbit
    och säger "Sitt".

  218. Sen får valpen godbiten,
    och så säger man "Sitt. Varsågod".

  219. Sen tar man en godbit...

  220. Så skulle jag aldrig göra.

  221. Varför inte?

  222. Jag ger ju hunden bekymmer. Den
    kan inte ens det beteende vi vill åt.

  223. Ni säger "sitt" som inte betyder nåt, så
    hunden misslyckas.

  224. Den blir lika ledsen
    som om man säger "nej".

  225. Det handlar om
    att få hunden att förstå beteendet.

  226. Jag skulle ha samma hund och anpassa
    godbiten efter hundens storlek.

  227. När hunden gör så här
    får den godbiten.

  228. Jag har godbiten och hunden.
    När hunden tar godbiten-

  229. -vänder ni er och säger "Varsågod".

  230. Hunden sitter fortfarande
    och "Varsågod" betyder inget.

  231. Men efter några repetitioner
    med godbiten...

  232. Ni kan satsa den sista på
    att när ni drar den-

  233. -så gör hunden som ni vill.

  234. När det stora ögonblicket är här
    gör man så här:

  235. Man säger "Sitt"
    följt av det han kan.

  236. Hunden sätter sig första gången han hör
    er, och ni blir betydelsefulla.

  237. Nu är en hund så enkel eller så svår,
    beroende på hur man ser det...

  238. Jag visar er olika bilder,
    och det är så för hundar också.

  239. Jag kan lära en människa att sitta.

  240. Sen kan han sätta sig
    även om jag är fem meter bort.

  241. Det kan en hund inte göra.

  242. För man säger till hunden "Sitt"
    och "Bra. Det är rätt".

  243. Sen flyttar ni ett steg bak,
    och hunden sätter sig.

  244. Jag tar nån i publiken
    som får hålla upp den här.

  245. Nu sätter sig er hund
    på det här avståndet.

  246. Ni kan inte i er vildaste fantasi
    ställa er här och säga "Sitt".

  247. Hunden sätter sig aldrig, så ni
    går mot den tills den sätter sig.

  248. Den förstår att det där är bilden
    för att sitta, och då sätter den sig.

  249. Hur ska man då lära en hund?

  250. Jag gör det sjutton gånger per dag-

  251. -och hinner flytta sjutton steg ut.

  252. Jag flyttar så lite att hunden alltid
    lyckas och blir motiverad att sitta.

  253. Men hunden
    har bara sett mig framifrån-

  254. -så jag kan inte stå här
    och säga "Sitt".

  255. Jag kan inte stå en meter bakom den-

  256. -för då vrider den på huvudet
    och undrar vad jag sa.

  257. Hur får man hunden att sätta sig?
    Man ändrar bilden lite varje gång.

  258. Han har bara sett den här vyn.

  259. Jag börjar här och flyttar längre ut.

  260. Ganska snabbt sitter hunden
    längst ut i kopplet.

  261. Alla hundar har jaktlust.
    Det här är en visionsripa.

  262. Det är ingen riktig fågel,
    men jag kan kasta den till en hund.

  263. En knähund jagar den tills den
    inte längre ser den, och sen ge upp.

  264. En jaktlabrador jagar den
    så länge den ser den-

  265. -och söker sen i några minuter.

  266. Varför är det så?

  267. För hundra år sen,
    eller kanske lite längre sen-

  268. -satt man med en knähund i slottet.

  269. Om Fiffi flög hon i väg efter råttor
    spann hon sönder klänningen-

  270. -så man tog hundar som allt mindre ville
    springa efter råttorna.

  271. Vad hände mer? Man pratade franska.

  272. Då for Fiffi i väg.

  273. Vad gjorde man med yrkesjägarens hund
    som skulle ta fåglar i kallt vatten?

  274. Den labrador
    som inte hämtade en fågel sköt man.

  275. Så har man ändrat
    hur hundarna har blivit-

  276. -men alla hundar har jaktlust.

  277. Det är ju ingen riktig fågel,
    men det är beteendet jag vill åt.

  278. Jag vill få in att när nåt flyger...

  279. Jag kan skjuta över skallen-

  280. -eller under här,
    och de faller alltid ner.

  281. Då de alltid faller ner, slutar hundarna
    att bli upphetsade över det.

  282. Om det är en fågelhund
    hjälper det mig väldigt mycket.

  283. Det var nån för hundra år sen
    som kom på den här också.

  284. Det är inte heller en fågel, men man lär
    hunden att hålla, bära och gripa.

  285. Efter några få situationer
    med riktiga fåglar för man över det.

  286. Jag vill ju bo i Moussetjolme.

  287. Jag vet ibland själv inte var det är.

  288. Men jag kan inte vara beroende av
    om det är bra eller dåliga jaktår.

  289. Vad är "kravfas" för nåt?
    Det är ingen bra bild egentligen.

  290. I kravfasen
    gör man det bara lite svårare.

  291. Man ska inte plötsligt säga
    "Nu är det så!"-

  292. -utan göra det lite svårare
    och lägga på störningar successivt.

  293. Nu tittar vi på det. Titta på stadga.

  294. Ni får se en hund
    som har lärt sig med visionsripa.

  295. Han kommer att kasta sig fram
    när fågeln far upp. Lyssna också.

  296. Sen ser ni den andra. De flesta
    som kommer till mig har gjort fel-

  297. -så jag gör en nyinlärning,
    och man har ofta gått för fort fram.

  298. En hund vill inte genetiskt stanna
    när nåt flyger upp.

  299. Då säger den "Jag ska ta dig!"-

  300. -så det är vår uppgift att lära den
    att den tjänar på att sätta sig-

  301. -så att han är trygg i det.
    "Bra! Duktig kille!"

  302. Man ska inte skrika åt den.

  303. Då kör vi.

  304. Hör ni bra?

  305. Va...? Bra.

  306. Nu tittar vi.

  307. Du kan höja ljudet lite.

  308. Det vanligaste är
    att hunden har tränat för lite.

  309. Då ska jag lära den det.
    Den är sugen den är på visionsripan-

  310. -men jag har lärt den att sitta,
    och jag kan berömma den.

  311. När jag sen säger "Varsågod"
    kastar den sig mot den.

  312. Den här hunden är mer tränad
    och kan vara längst ut i kopplet.

  313. Den är tränad att sitta längst ut.

  314. Nu ändrar ni bilden. Nåt som flyger
    framifrån betyder inte samma sak.

  315. Jag kunde säga "Bra".

  316. När hunden gör det perfekt i koppel
    släpper ni den lös.

  317. Sen adderar man hundar
    och byter miljö.

  318. Det är första fågeln.

  319. Bra!

  320. Precis det är vi ute efter.

  321. Det bästa är att allt det här
    inte har med mig att göra.

  322. Det hade varit roligare...

  323. Det har inget med mig att göra,
    för ni kan göra det här lika bra-

  324. -eller ännu bättre.

  325. Kunskapen ger jag till er nu.

  326. Två sätt för hur hundar lär sig
    är viktiga:

  327. Habituering och associering.

  328. När ska man inte använda habituering?
    T.ex. när man säger "Hit".

  329. Man ropar "Kom", men inte förrän man
    skriker igen kommer den.

  330. Den har lärt sig att det inte betyder
    nåt först, men att det sen är allvar.

  331. När ska man använda habituering, då?
    I skott, för det ska inte betyda nåt.

  332. Vi ska först lära hunden
    att skott inte betyder nå-

  333. -för betyder det
    att det faller fåglar eller hjortar-

  334. -får vi svårare att sätta hundarna.
    Skott betyder ingenting.

  335. Sen kan vi lära hunden att sätta sig i
    skott, för de kan associera.

  336. Att lära en hund det
    är lika enkelt som det här.

  337. Första gången det prasslar i en påse
    betyder det ingenting för hunden.

  338. Sen prasslar det,
    och då får hunden en godbit.

  339. När det sen börjar prassla i påsen
    undrar den: "Hade ni nåt till mig?"

  340. Så lär jag en hund att sätta sig
    i skott, om skott inte betyder nåt.

  341. Pang! Pang!

  342. När ni kan skjuta,
    och hundens öron bara far upp...

  343. Ni har lärt hunden
    att sätta sig när ni säger "Sitt".

  344. Då gör ni så här: Ni skjuter,
    och hundens öron far upp.

  345. Det smäller, ni säger:
    "Sitt. Bra... Varsågod."

  346. Pang! "Sitt. Duktig kille. Varsågod."

  347. Pang! "Bra, nu satte du dig
    på skottet. Duktig kille."

  348. Det är lika enkelt att lära en hund-

  349. -som att lära den
    att om det prasslar i påsen...

  350. Titta nu. Först ser vi en hund
    som hör skott nummer 20.

  351. Sen ser ni en hund
    som lägger sig ner när jag skjuter.

  352. Det är säkert för hunden
    och enkelt för ägaren.

  353. Som jägare vill jag
    att det ska smälla.

  354. Häng med.

  355. Nu tittar vi på skottet.

  356. Först är det skott 20.

  357. Hunden reagerar. Den här har vi lärt att
    ligga när det smäller.

  358. Titta igen.

  359. Nu flyger visionsriporna upp.
    Han sätter sig innan.

  360. Titta på hunden som sitter bakom mig
    när det kommer en visionsripa till.

  361. Han luktar.

  362. Jag skjuter och träffar alltid.

  363. Nu ska ni få höra lite snabbt...

  364. Orkar ni?

  365. Mårdhund i vatten. Jag är i Danmark.

  366. Hör på hur labradoren skäller.

  367. Vi ska få fast mårdhunden
    för ett forskningssyfte.

  368. Jag visar vad man ska tänka på
    vid injagning med hundar.

  369. Hör på skallet. Den säger så här:

  370. "Stanna upp om du känner för det.
    Det här är roligt."

  371. "Vi ska försöka ta fast dig."

  372. Mårdhunden säger:
    "Stick härifrån! Stick härifrån!"

  373. Att en mårdhund spelar död
    stämmer inte.

  374. Det är så här mårdhundarna reagerar
    många gånger när hundarna gör rätt.

  375. Går hunden för hårt på så spelar de
    döda, men då gör hunden fel-

  376. -och då har man jagat in hunden fel.

  377. Vi tittar på och lyssnar på skallet.

  378. Skruva ner lite, men inte för mycket.

  379. Hör på skallet.

  380. "Stanna upp då, grabben!
    Vi ska bara..."

  381. Där hörde ni.

  382. Nu får ni hänga med till Finland,
    där en annan hund säger:

  383. "Stå stilla! Jag varnar dig
    bara en gång! Hör på vad jag säger!"

  384. Lyssna på skallet.

  385. Alla hundarna har jaktlust.
    Det hjälper dem som äger dem.

  386. Jag tränar bara de här hundarna.

  387. Man får fram det bästa i hunden-

  388. -om hunden
    så många gånger som möjligt lyckas-

  389. -och vi inte säger "Nej"
    i tid och otid-

  390. -men när vi säger nej menar vi det.

  391. Vill ni se klipp från Kanada
    eller klipp om fågelhundar?

  392. Vi kan se på fågelhundarna,
    och ta Kanada om vi hinner.

  393. Nu får ni se flera moment
    som en fågelhund måste kunna.

  394. Skottet känner ni igen.

  395. Om ni vill få en väl fungerande hund
    så följ med i serien steg för steg.

  396. Bra.

  397. Hundarna måste kunna sitta en och en.
    Sen kan man lägga ihop dem.

  398. De ser visionsripan.
    Jag skjuter inga ripor så nära-

  399. -men om de har sett det många gånger
    blir de inte upphetsade.

  400. Det gör tiden ihop med hundarna
    mycket trevligare.

  401. Det dyraste vi har i dag är ju tid.

  402. Då vill vi att fritiden är fridfull,
    och vi ska inte vara hesa.

  403. Här ser ni full koncentration. Det är
    därför de inte blir raketforskare.

  404. Vi börjar all träning inomhus
    med hunden i koppel.

  405. Ska vi få en hund att gå långt, om t.ex.
    fågeln dimper ner långt bort...

  406. Oavsett ras kan jag lära hunden
    att gå linjetag, om den litar på mig.

  407. Jag kan skicka den i rätt riktning.

  408. Om jag säger till så sätter han sig.

  409. Vi vill att det ska se ut så här.

  410. Hundarna har olika ras och bakgrund.

  411. Den här är från England, och gjorde
    massor av fel innan hon kom hit.

  412. Där ser hon.

  413. Bra!

  414. Jag berömmer hunden.

  415. Om en hund ska bära en räv krävs det
    träning. Den gör det inte spontant.

  416. Nu skickar jag ut hunden.
    Den måste gå i den riktning jag...

  417. Vi jägare kan råka fälla ett vilt
    som dimper ner en bit bort-

  418. -och då vill man skicka hunden dit.

  419. Där plockade hunden upp det. Titta
    på svansen. Det här är ett samarbete.

  420. Hunden gör det för att ni
    har lärt den att det är roligt.

  421. Nu tittar vi på skottet igen.
    Det är en viktig del.

  422. Först lär vi dem
    att inte reagera i skott.

  423. Sen lär vi dem
    att t.ex. sitta eller ligga.

  424. Den här rullar ut.
    Ni ska få se slutet.

  425. Var är vi...?

  426. Det är det här det handlar om.

  427. Efter skottet...

  428. Det är en flock.

  429. Nu när hundarna kan det här
    behöver vi inte ha dem i koppel.

  430. Vad säger vi?

  431. "Varsågod."
    Hundarna får göra vad de vill-

  432. -tills vi säger "Nu är det slut".
    Då ska de komma och vifta på svansen.

  433. De här hundarna
    tycker att de tjänar på det.

  434. Där är jag tvungen att avsluta-

  435. -och när jag säger "Varsågoda"
    får ni göra vad ni vill.

  436. Vi har tid för
    en liten snabb frågestund.

  437. Har nån frågor eller kommentarer?

  438. Hallå.

  439. Är det glasklart? Det gillar jag.

  440. Jaha.
    Här borta har vi en liten fråga.

  441. Mikrofonen kommer nu.
    Med lite samarbete fixar vi det.

  442. Hej.
    Jag undrar om "Nej" som du lär ut.

  443. Jag kan uppfatta att vissa terriersorter
    lär sig-

  444. -att huka och kisa med ögonen
    för att få käft på matte.

  445. Vad gör du om de har lärt sig
    att undvika det och spela undergivna?

  446. Det här gäller alla hundar:

  447. Har man en hund som inte reagerar
    så som man vill när man säger "Nej"-

  448. -måste man bli tydligare.

  449. Varför ska man börja inomhus, då?
    Jo, ute kan hunden springa omkring-

  450. -och fly i väg så att man tänker:
    "Herregud, hur gick det?"

  451. Om jag skulle råka trampa på hunden
    blir den trebent.

  452. Alltså är det inne vi ska säga till.

  453. Där är han trygg, för där är ni största
    delen av er tid.

  454. Vi kan låtsas vara hur mycket jägare vi
    vill, men det är en sällskapshund.

  455. Hunden är inne där den är trygg-

  456. -så om du säger till den där får du
    bättre resultat. Sen flyttar man ut.

  457. De flesta hundar man säger nej till
    gör ett utfall mot en annan hund-

  458. -och blir väldigt okänsliga.

  459. Man ska flytta in det. Med små mått får
    då man maximalt resultat.

  460. Det handlar inte så mycket om att säga
    nej, men den måste förstå det.

  461. Okej?

  462. Längst bak, varsågod.

  463. Vad gör du med en hund
    som har skotträdsla?

  464. En hund med skotträdsla...

  465. Jag vill ju tjäna pengar
    och göra så lite som möjligt-

  466. -så jag jobbar med habituering.

  467. Jag ser till att hunden är trygg-

  468. -och att den är extra mycket rastad.

  469. Allt i hunden säger:

  470. "Nu ska han gå och lägga sig
    så jag lägger mig."

  471. Då sätter jag på en cd med ett skott.

  472. Det är bara så lite att han reagerar.

  473. Sen spelar jag det till hunden sover.

  474. Nästa natt höjer jag volymen, och till
    slut är det full skottlossning.

  475. Sen flyttar man ut det.
    Har ni fler frågor?

  476. Ett ögonblick så kommer mikrofonen.

  477. Dina "Nej" är ganska tydliga,
    t.o.m. i den här lokalen.

  478. Vilket tonläge har du
    när du är hemma och tränar?

  479. Det är alltid samma tonläge.
    I Moussetjolme är det inga problem-

  480. -men är man bland folk-

  481. -så måste du mena det du säger.

  482. Jag plockar upp hunden.

  483. Säger jag nej till en hund så här...

  484. ..."Nej" så tror hunden inte på det.
    Du behöver inte...

  485. Jag menade volym.

  486. Jag säger "Nej" två gånger.
    Ena gången säger jag så här: "Nej!"

  487. Andra gången säger jag så här: "Nej!"

  488. Hunden kommer att tro på mig.

  489. Det finns ju
    några dressörer i Storbritannien-

  490. -som säger:
    "Det är bra, men det är för mycket."

  491. Så även om du är estradör, tyckte jag
    att du skrek väl högt.

  492. Det handlar om...

  493. Fler frågor? Man måste mena det-

  494. -och inte använda "Nej".

  495. Använder ni det sparsamt får det maximal
    effekt oavsett tonläge.

  496. Då får vi tacka Mattias
    för underhållningen.

  497. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att jaga in en jakthund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mattias Westerlunds jobb är att träna jakthundar. Han lär dem att de tjänar på att göra som han säger och att veta att de ska lugna ner sig. Det är först när de är i det läget som de får följa med. För att kunna jaga så krävs det också ett samarbete. Det handlar alltså om att få hunden att förstå att den vinner på att sätta sig när den jagar fågel, istället för att följa generna och ge sig av efter dem. Inspelat i december 2012. Arrangör: Hundutbildningsgruppen.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Hunddressyr, Husdjurslära, Jakthundar, Lantbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hundar som jagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Frågor och svar om beteende och utseende

Hundar är, som andra biologiska varelser, summan av sina gener. Leif Andersson, professor i molekylär husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, talar om hur gener kan styra egenskaper. Moderator: Ulrika Förster.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Skotträdsla eller hjärnskada

Både vapen och fyrverkerier kan utlösa skotträdsla hos hundar. Anette Säljö, forskare i cellbiologi, talar om skotträdsla, posttraumatisk stress och hjärnskador.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökande jakthundar

Jägare har ofta en övertro på hur bra just deras hund spårar, menar Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet. Han berättar om försök som gjorts där hundar får spåra gps-märkta djur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jaktbeteenden och belöningssystem

Har djur känslor? Man kan se hur djur beter sig, men vi vet inte vad de upplever, säger etologen och djurtränaren Karolina Westerlund. Hon resonerar kring djurens beteenden, belöningssystem och sju centrala känslor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Test av vildsvinshundar

Det går inte att säga vilken hundras som är bäst på att jaga vildsvin, säger Kjell Bräster, från Svenska kennelklubbens jakthundskommitté. Han talar om försök som gjorts för att se vilka hundar som är bäst på vildsvinsjakt. Bräster tar även upp de kriterier som brukshundsklubben arbetat fram tillsammans med Jägarförbundet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens luktsinne

De flesta varelser styrs av doftämnena feromoner och dofter av mat. Fredrik Schlyter är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han resonerar kring hur hundens utvecklade doftsinne fungerar och styr dess beteende. Här finns både styrka och begränsningar. Det måste finnas vind för att hunden ska kunna hitta luktens riktning. Dessutom får vi veta hur man kan lära bin att räcka ut tungan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Faror i skogen

Vilka skador är de vanligaste en jakthund drabbas av? Ib Ahlén, marknadsområdeschef på försäkringsbolaget Agria, talar om vilka dödsorsaker som är vanligast för jakthundar och vilka vilda djur som kan utgöra en fara.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Att jaga in en jakthund

Mattias Westerlunds jobb är att träna jakthundar. Han lär dem att de tjänar på att göra som han säger och att veta att de ska lugna ner sig. Det är först när de är i det läget som de får följa med.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens jaktbeteende

Det finns inte en hund som inte springer efter en sak man kastar framför den. En panel bestående av en filosof, en professor i etologi och en professor i lingvistik samt en expert på hundmentalitet resonerar kring hundens natur. Vad är en hund i förhållande till människan? Vad är framavlat och vad ligger djupt i generna?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Vildsvinshunden

Jakthundsinstruktören Mikael Schepler resonerar kring vad vildsvinsjägare bör tänka på när en vildsvinshund lärs upp. Har du flera hundar som kommer in på ett vildsvin är risken större att de blir skadade, säger han. En panel med bland annat en filosof och en professor i etologi diskuterar hundens och jägarens relation i samband med vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Den apporterande hunden

När jakten utvecklades i England på 1800-talet behövde man en ny typ av hund, som gärna apporterade, men inte hade så stort jaktbehov. Jakthundsinstruktören Lasse Johnsson berättar att hunden behövde vara stresstålig. Den lilla newfoundlandshunden blev en lösning. Retrivern har fungerat bra som apporthund och sällskapshund. En panel med bland annat en filosof och en professor i etololgi diskuterar hundens beteende.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökshunden

Eftersöksjägaren och jakthundsinstruktören Lars Ronnby berättar hur ett eftersök läggs upp. För mig är hundarna ett verktyg för att eftersök ska fungera, säger han. En panel med bland annat en expert i hundmentalitet och en professor i etologi diskuterar. Vet hunden vad som finns i slutet av spåret eller går den enbart på instinkt?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jakt ur hundens perspektiv

Min ingång på ämnet jakthundar har bland annat varit direktiven för en ny djurskyddslag, säger David Selin, utbildningsansvarig vid Hundutbildningsgruppen. Han menar på att alla hundar har jaktlust. Men att jaga godis eller en kastad boll räcker inte för hunden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vårdmiljöns betydelse för hälsan

Vårdmiljöns betydelse för hälsan

Forskaren Helle Wijk berättar om vilka faktorer i vårdmiljön som är viktiga för att vi skall må bra och tillfriskna snabbt. Även de som jobbar i en sjukhusmiljö påverkas av hur det ser ut och sänder signaler patienten. Inspelat december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss