Titta

UR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

UR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013 : Hjärnkraft presenterar undersökningDela
  1. Det är en förmån att få
    prata om brukarupplevd kvalitet.

  2. Det är ju här de riktigt spännande
    frågorna kommer in, verkligen.

  3. Allt vi har hört är spännande,
    men vad brukarna tycker och tänker-

  4. -om vården och behandlingen-

  5. -tycker åtminstone jag
    är det mest intressanta.

  6. Vi har fått i uppdrag att undersöka
    hur brukarna har uppfattat kvalitén-

  7. -på landstingens
    rehabiliteringsinsatser-

  8. -och även samhällets stödinsatser.

  9. Det har vi gjort med en särskilt
    framtagen enkät för ändamålet-

  10. -där Birgitta Andersson vid RTP
    har varit projektledare-

  11. -och den som har varit drivande.

  12. Hon har också
    haft en ganska god bild-

  13. -av vad man ska fråga om,
    och kommit med väldigt många frågor.

  14. Det blev mycket "kill your darlings"
    när vi gick igenom alla frågor.

  15. Vi har kompletterat undersökningen
    med en s.k. EQ-5D-undersökning-

  16. -där vi ser på, vad heter det...

  17. ...medborgarupplevd hälsokvalité.

  18. När vi gjorde den här
    patient- eller brukarundersökningen-

  19. -så kom jag att tänka på en bild-

  20. -som jag såg i en gammal SPRI-skrift.

  21. Det kanske finns en och annan
    som har upplevt SPRI.

  22. Det var en bild på en person
    som stod och letade efter nycklar-

  23. -under en gatulampa.

  24. En kille frågade: "Vad håller du på
    med?" "Jag letar efter mina nycklar."

  25. "Var tappade du dem?"
    "Där borta."

  26. "Varför letar du här, då?"
    "Det är ju här det är ljust."

  27. Vi har gått i väg till mörkret nu,
    och letat -

  28. -inte efter nycklarna, men efter
    vad brukarna uppfattar som kvalité.

  29. Det är inte lätt. Det är som att lysa
    med en ficklampa in i ett mörkt rum-

  30. -och du vet inte
    hur många rum till det finns-

  31. -eller vad du har att förvänta dig
    när du tittar runt.

  32. Om det tar stopp
    eller bara fortsätter.

  33. Så det har varit väldigt spännande,
    men framför allt väldigt utmanande.

  34. Dels för att det finns få
    undersökningar inom den här gruppen.

  35. Väldigt få typer av patient- eller
    brukarundersökningar har gjorts.

  36. Dels för att den ena, lilla gruppen
    som ingår i den större mätningen-

  37. -är personer med stroke-skador.

  38. Det finns väldigt väl dokumenterat
    vad den gruppen tycker.

  39. Det finns också principdokument för
    hur man behandlar och vårdar gruppen.

  40. Vi har svårt att definiera
    eller avgränsa den här målgruppen.

  41. Vi har svårt att hitta gruppen.
    Var får man tag i de här patienterna?

  42. Vi har också frågat oss
    när vi ska mäta.

  43. Alltså, när i tid ska vi mäta?

  44. När patienterna befinner sig på
    sjukhuset under rehabiliteringsfasen-

  45. -under vårdcentralsrehabiliteringen,
    när man har lämnat vårdcentralen?

  46. Det har också varit en utmaning
    att veta när vi ska plocka patienter-

  47. -och ställa de här frågorna.

  48. Så det var väl en av
    de här utmaningarna som vi slogs med.

  49. Utgångspunkten har varit
    vårt validerade frågeformulär-

  50. -som vi använder i vårt företag
    och i nationella patientenkäter-

  51. -där vi frågar om delaktighet,
    bemötande, upplevd hälsa o.s.v.

  52. Vi vaskade fram,
    efter en pilotundersökning-

  53. -48 olika frågor som vi ställde
    till patienterna och brukarna.

  54. Fyra av frågorna
    är öppna till sin karaktär.

  55. Där har brukarna själva
    fått skriva och kommentera-

  56. -det de upplevde
    var viktigt och inte viktigt.

  57. Den delen av undersökningen är också
    föremål för en särskild rapport-

  58. -som kommer att presenteras senare
    i vår, och där vi ska göra en analys-

  59. -av de så kallade baksidesfrågorna
    eller öppna kommentarerna.

  60. Urvalsramen
    för den här undersökningen-

  61. -är medlemmar inom RTP
    och Hjärnskadeförbundet-

  62. -som är över arton år. Det är ramen.

  63. Efter en del överlappningar
    har vi identifierat 1 267 individer-

  64. -som har besvarat enkäten.
    1 267 personer.

  65. På brukarenkäten har vi fått
    en svarsfrekvens på 57 procent-

  66. -och 55 procent för EQ-5D-enkäten.

  67. Då har vi korrigerat för avlidna,
    för felaktiga adresser och så vidare.

  68. Vi följde upp det från den 12
    september till den 12 november-

  69. -så allt har skett under hösten 2012.

  70. Vi har använt en postal metod.
    Vi diskuterade innan om det var rätt.

  71. Det kan man alltid ifrågasätta,
    och vi får diskutera framöver-

  72. -om det finns andra, bättre metoder
    när man ska följa upp gruppen-

  73. -som är lämpligare
    för att nå fram till alla.

  74. Men i det här fallet valde vi
    en postal metod med två påminnelser.

  75. Total Design Method, som är
    en vetenskapligt accepterad metod.

  76. Enkäten har skickats hem
    till brukaren eller till det boende-

  77. -som brukaren skrivs ut till
    från sjukhusrehabiliteringen.

  78. Man har fått den till sin hemadress
    eller permanenta adress-

  79. -så att man i lugn och ro kan
    fylla i enkäten utan att känna tryck-

  80. -eller någon form av påverkan
    från sjukvården eller verksamheten.

  81. Man gör det
    oberoende från verksamheten.

  82. Två påminnelser har gått ut
    med två veckors mellanrum.

  83. Resultatet från undersökningen-

  84. -om man ska kika specifikt
    på vad vi kom fram till...

  85. När det gäller rehabilitering efter
    skada är det ett genomgående problem-

  86. -att det är väldigt många av brukarna
    som hade velat få rehabilitering-

  87. -för syn, för initiativförmåga,
    för koncentration, för trötthet-

  88. -men som inte har fått det. Det är
    ungefär en tredjedel av de frågorna-

  89. -där brukarna säger att de ville ha
    rehabilitering men inte har fått det.

  90. Alltså en otroligt stor del.

  91. Vi har också frågat om
    rehabiliteringen uppfyller behoven.

  92. Här har vi fått lite varierande svar,
    kan man säga.

  93. Om man har fått hjälp efter behov, om
    man har fått en rehabiliteringsplan-

  94. -det har vi kikat på. Väldigt många
    säger att de inte har fått en plan.

  95. De som har fått en plan
    har inte varit delaktiga i planen.

  96. Vi ser att när vi korrigerar
    för när skadan inträffade...

  97. De som är vårdade och behandlade
    år 2000 och senare...

  98. ...har oftare fått en rehabili-
    teringsplan och varit delaktiga...

  99. ...jämfört med dem som fick vård
    och behandling före år 2000.

  100. Så vi kan se att det har skett
    en förbättring under resans gång.

  101. Även om den inte är jättestor så
    finns den där, vilket är positivt.

  102. Och sen tillgång till hjälpmedel.

  103. Där finns det också stora brister.
    Många respondenter upplever-

  104. -att de inte får tillgång
    till de hjälpmedel som de behöver.

  105. Tittar vi på bakgrundsfrågorna
    och ser vilka som har svarat-

  106. -så är det 96 procent
    som har svenska som modersmål-

  107. -och fyra procent som inte har det.

  108. Vi tror att det finns ett mörkertal
    för personer med annat modersmål.

  109. Det här måste vi ta i beaktande
    när vi tolkar resultatet.

  110. Vi måste också fundera på
    hur vi ska nå de grupperna.

  111. Det är lite fler män än kvinnor
    som har besvarat frågorna.

  112. På bilden ser vi att 40 procent
    av dem som har besvarat enkäten-

  113. -har skadats år 2000 eller senare.

  114. Men den stora gruppen, 57 procent,
    är skadade 1999 eller tidigare.

  115. Det är problemet med vårt urval-

  116. -det vill säga medlemsregistret
    i de två föreningarna.

  117. Då har vi ju i vissa fall
    en väldigt lång skadeperiod.

  118. Tittar man
    på patienternas öppna kommentarer-

  119. -så finns det de
    som har skadats för 30, 35 år sen.

  120. Det är ett väldigt långt
    sjukdomspanorama vi har här.

  121. 56 procent av personerna som har
    besvarat enkäten har ett trauma.

  122. Det är det som är orsaken till
    skadan. 25 procent svarar stroke-

  123. -och 16 procent anger annan orsak.

  124. När det gäller sysselsättning
    förvärvsarbetar 15 procent.

  125. Det är alltså bara 15 procent
    som har ett arbete.

  126. 51 procent av de här personerna
    har ingen sysselsättning alls.

  127. 16 procent säger att de inte
    fick någon rehabilitering alls-

  128. -efter sin skada.

  129. När vi frågar om rehabiliteringen
    uppfyller behoven som brukarna har-

  130. -så säger 56 procent
    att de uppfylls delvis-

  131. -medan ungefär en femtedel svarar nej
    på den frågan - de uppfylls inte.

  132. Sen har vi alla rehabiliterings-
    problem för syn och koncentration...

  133. ...där ungefär en tredjedel av de
    svarande säger att de inte har fått-

  134. -tillräcklig rehabilitering.
    Jag går inte in på detaljerna nu.

  135. "Har du fått en individuell
    skriftlig rehabiliteringsplan?"

  136. 38 procent svarar ja,
    och 62 procent svarar nej.

  137. Ordet för dagen var väl "utmaningar".
    Jag ser det här som en stor utmaning.

  138. Både att ta fram och utveckla den här
    typen av rehabiliteringsplaner-

  139. -och att delaktiggöra brukarna,
    så att brukarna får vara med.

  140. En brukare lämnade kommentaren: "Jag
    vill gärna vara med och bestämma."

  141. Det var så enkelt - det var
    det enda som stod på den sista sidan.

  142. Problemet med brukarna är ju oftast
    att de inte kan kommunicera-

  143. -på ett enkelt sätt. Har man inte tid
    att vänta och lyssna in vad de vill-

  144. -så får man ingen bra kommunikation.

  145. "Har du fått vara med och bestämma
    om vad som skrevs in i planen?"

  146. 49 procent
    svarar att man delvis har fått det.

  147. 18 procent svarar blankt nej
    på den frågan.

  148. Så delaktighet tror jag är
    en väldigt stor fråga i sammanhanget.

  149. "Upplever du att hjälpen och stödet
    du fått har räckt för dina behov?"

  150. 41 procent svarar "delvis",
    28 procent svarar "nej".

  151. Om man jämför med undersökningar
    från Socialstyrelsen-

  152. -så är väl det här
    kanske en bild man kan få:

  153. Att man har ett utvecklingsbehov-

  154. -i fråga om brukartillfredsställelse.

  155. "Har du blivit kallad för uppföljning
    på vårdcentralen efter hjärnskadan?"

  156. Närmare 70 procent säger att de inte
    har blivit kallade till vårdcentral.

  157. Mindre än en tredjedel
    har blivit kallade.

  158. Sen kan respondenterna självmant
    ha tagit kontakt med vårdcentralen.

  159. "Upplever du att personalen
    förstår dig och dina behov?"

  160. 47 procent svarar "delvis",
    och 21 procent svarar "nej".

  161. "Anser du att du har tillgång
    till de hjälpmedel du behöver?"

  162. Ungefär en fjärdedel
    av alla respondenterna-

  163. -anser inte att de har tillgång
    till de hjälpmedel de behöver.

  164. Hjälpmedel i just den här gruppen
    är en väldigt central fråga.

  165. När det gäller vårdcentralen
    är det svårt att jämföra resultaten-

  166. -från en sån här undersökning
    med dem från Nationell Patientenkät.

  167. Men anmärkningsvärt
    är att det är så stora skillnader-

  168. -mellan vad män tycker
    och vad kvinnor tycker.

  169. Det är signifikanta skillnader i om
    man bemötts med respekt och hänsyn-

  170. -mellan män och kvinnor.
    Det är även signifikant skillnad-

  171. -mellan om personalen
    förstår mig och mina behov.

  172. Det finns dock ingen signifikant
    skillnad för personalens kunskap.

  173. Det här är ett mönster som vi
    känner igen i Nationell Patientenkät:

  174. Skillnaden mellan vad män och kvinnor
    tycker och hur delaktiga de blir.

  175. Det är givetvis inte acceptabelt
    med de skillnaderna.

  176. Jämför vi det här med EQ-5D så ser vi
    att de här undersökningarna-

  177. -går väldigt mycket hand i hand.

  178. Man har ett högre EQ-5D-värde
    på dem som menar-

  179. -att man får den information
    man behöver.

  180. Och får man de hjälpmedel man behöver
    så svarar man också bättre-

  181. -på EQ-5D-frågan.

  182. Sen ska jag nämna någonting
    kring de öppna kommentarerna.

  183. Och där har man kunnat...

  184. Utan att gå alltför djupt in
    på vad brukarna har sagt och tyckt-

  185. -så är det många som ger uttryck
    för sin frustration-

  186. -som ung traumaskadad-

  187. -att sitta på ett geriatriskt hem
    eller boende-

  188. -och vårdas med 70-, 80-åringar
    varje dag.

  189. Någon skrev att det
    är som att vara inlåst i sig själv-

  190. -att sitta där dag ut och dag in.
    Man vill bara få dagarna att gå.

  191. Och vad händer
    när stödåtgärderna tar slut?

  192. När rehabplanen och stödet
    från Försäkringskassan tar slut?

  193. Vem tar hand om mig då?

  194. Det är en fråga
    som dyker upp ganska frekvent.

  195. Vi ser att unga människor
    har ett enormt stöd av sin familj.

  196. Motsatsvis kan man tänka sig
    att är man inte ung utan äldre-

  197. -så har man svårare att få det här
    stödet som man får av sin familj.

  198. Om man inte har någon
    på närmare håll.

  199. Vad gäller personalen anser brukarna-

  200. -att det är mycket fokus
    på akut smärtlindring. Någon skrev-

  201. -att de kom in med skador på ben och
    armar. Dem fick man hjälp med snabbt.

  202. "Men inuti var jag trasig,
    men det var ingen som såg det."

  203. "Lyssna på patienten! Jag vill
    vara delaktig" var det någon som sa.

  204. Det finns återkommande önskemål
    om någon form av koordinator-

  205. -en "hjärnskadekoordinator"
    eller "vårdkoordinator".

  206. "Biståndskoordinator" är nog ett sam-
    manfattande namn på det man vill ha.

  207. Någon som samordnar stöd från Försäk-
    ringskassan, kommun och landsting...

  208. ...från samhället, för det här
    är en grupp som inte kan ta för sig.

  209. De behöver hjälp med att veta vad de
    har för rättigheter och guidas fram.

  210. Och en efterlysning om bättre sam-
    arbete mellan kommun och landsting.

  211. Till slut: "Rehabiliteringen jag fick
    genom sjukhuset var mestadels bra."

  212. "Men nu vet jag inte
    vad jag ska göra."

  213. "Jag har inte rätt till sysselsätt-
    ning. Jag är stressad och ledsen."

  214. Det sammanfattar ganska väl vad många
    av brukarna säger i sina kommentarer.

  215. -Rita?
    -Jag har haft förmånen...

  216. ...att få sitta med i referensgruppen
    för brukarkartläggningen-

  217. -och har fått ta del av-

  218. -hur man ringar in vad man behöver
    ta reda på i det här mörka rummet.

  219. Vad ska vi börja lysa på? Vi
    har inte undersökt det tidigare.

  220. Jag har även fått förmånen att sitta
    med i Socialstyrelsens utredning-

  221. -och fått följa hur man ringar in för
    att utreda. Båda undersökningarna-

  222. -är enkätundersökningar. Den ena
    vänder sig direkt till brukaren.

  223. Den andra vänder sig till landstingen
    som ansvariga för en verksamhet.

  224. Båda är enkätundersökningar, och
    utifrån det försöker vi titta på...

  225. Självklart finns det ju svagheter
    i båda undersökningarna.

  226. Det är första gången Socialstyrelsen
    har tittat på det här-

  227. -och första gången man har gjort
    en sån här undersökning-

  228. -bland personer med förvärvade
    hjärnskador, så det finns svagheter.

  229. Vi kan inte
    dra för mycket slutsatser-

  230. -men jag skulle vilja säga
    att båda hjälper oss-

  231. -att få en lite bättre bild
    av hur situationen ser ut.

  232. Landstingen beskriver sin verksamhet
    ur ett organisatoriskt perspektiv-

  233. -med fokus på de första åren.
    Det kan man se på svaren.

  234. Patienterna beskriver sin uppfattning
    om hur behoven har blivit uppfyllda-

  235. -och det ur ett livslångt perspektiv,
    så det är senare man mäter.

  236. Redan där har vi en skillnad-

  237. -men vi får en bättre bild
    genom att slå ihop dem.

  238. Vi behöver båda perspektiven.

  239. Sen är det ingen som har sagt
    vad syftet med rehabilitering är.

  240. Vi säger att vi ska jobba med reha-
    bilitering och att det är viktigt.

  241. Men vad är det vi vill åstadkomma?
    Klart att rehabilitering är bra.

  242. Om man tittar i den litteratur
    som finns internationellt sett-

  243. -brukar man summera det
    i tre punkter.

  244. Man pratar om att maximera patientens
    delaktighet i sociala sammanhang.

  245. Lars plockade upp ganska många
    exempel på att vi har utmaningar här.

  246. Vi pratar om att minimera plåga och
    påfrestningar som patienten upplever-

  247. -och det sista citatet som Lars
    lyfte fram är ett exempel på det.

  248. Vi har lite kvar där
    - det är en utmaning.

  249. Dessutom ska vi minska påfrestningar
    och stress hos familj och vårdgivare.

  250. Det har vi inte alls berört
    i någon av de här undersökningarna.

  251. Om vi tittar på Lars presentation-

  252. -så sa han att 51 procent
    inte har någon sysselsättning alls.

  253. Nu pratar vi inte om arbete
    - ingen sysselsättning.

  254. Tre av tio har assistans,
    och 17 procent har hemtjänst.

  255. Om man plockar med sig det och frågar
    "Vad är syftet med rehabilitering?"

  256. "Vad är det vi har uppnått?
    Kan vi uppnå något annat"-

  257. -"om vi lägger upp det
    på ett annat sätt?"

  258. Här hade vi Ingvars presentation
    också - jag ser inte var han sitter.

  259. Vad är prislappen
    och vad är resultatet längst bort?

  260. Det här tycker jag
    är väldigt viktiga fynd.

  261. Om vi tittar
    på nationella riktlinjer-

  262. -som är en av de frågor man lyfter
    i Socialstyrelsens utredning-

  263. -så kan man konstatera i
    undersökningen att riktlinjer saknas-

  264. -och det finns få vårdprogram för
    personer med traumatiska hjärnskador.

  265. TBI betyder Traumatic Brain Injury.

  266. I brukarkartläggningen
    så kommer det fram-

  267. -att 25 procent av dem som
    undersöktes hade stroke, inte TBI.

  268. I de analyser man gör
    ser man att de upplever-

  269. -att deras behov
    är bättre tillfredsställda.

  270. Och där finns det
    nationella riktlinjer.

  271. Där kan vi fundera på vad vi ser
    av de två undersökningarna.

  272. Hur ska vi tolka det här,
    och hur kan vi använda oss av det?

  273. Innehåll i rehabilitering har varit
    frågor i båda enkätundersökningarna.

  274. Om jag då plockar fram siffrorna
    från brukarna-

  275. -så är man är nöjd med innehållet
    för rehabilitering som riktar sig-

  276. -mot rörlighet. Det är det man
    är mest nöjd med - 76 procent.

  277. Jag försöker välja det som är posi-
    tivt nu. Det är man mest nöjd med.

  278. Minne - 53 procent.

  279. Koncentration, trötthet, tal
    och språk - mellan 40 och 45 procent.

  280. Ångest, huvudvärk, initiativ,
    synproblem... Synproblem tolkar jag-

  281. -som att det
    är en hel del perceptionsstörningar.

  282. Det handlar inte om hur jag ser med
    mina glasögon utan om något annat.

  283. Och det är mindre än 30 procent
    som är nöjda med det de har fått-

  284. -och tycker att de
    har fått sina behov tillfredsställda.

  285. Om man tittar
    i Socialstyrelsens kartläggning-

  286. -finns det inga platser för patienter
    med traumatiska hjärnskador.

  287. Det här är ju problem som är vanliga
    efter en traumatisk hjärnskada.

  288. Det är klart
    att man bör kunna få det här.

  289. Varför ger vi just för rörlighet?
    Varför blir det bäst?

  290. Då kommer jag tillbaka till Ingvars
    bild. "Jag fick plåster på kroppen."

  291. Är det lättare att se och att ta på?
    Tar vi personer med hjärnskador-

  292. -och försöker få dem
    att passa i en kontext-

  293. -i våra rehabkliniker som är byggda
    för personer med rörelsehinder-

  294. -till följd av neurologiska
    nedsättningar? Det måste undersökas.

  295. Här har vi bara börjat
    att se lite konturer-

  296. -genom att titta
    på båda undersökningarna.

  297. Om vi tittar på långsiktighet-

  298. -så är det väldigt många
    olika organisatoriska delar.

  299. Inte minst när Socialstyrelsens
    utredning började ta form.

  300. Hur skulle man ställa frågorna? Man
    såg att det var otroligt komplext.

  301. Resultaten visar ju också att det
    är många organisatoriska delar.

  302. Vem ska samordna? Hur ska den skadade
    veta vem som ansvarar för vad?

  303. Vi kan inte rita upp en enkel
    kartbild och säga hur man ska gå.

  304. Man vet inte. Ett viktigt fynd om
    långsiktighet är att vårdcentralerna-

  305. -ansvarar för uppföljning,
    men endast 20 procent av männen-

  306. -och 14 procent av kvinnorna tycker
    att personalen har kunskaper nog.

  307. Båda undersökningarna berör det här.
    Man får olika information-

  308. -men vi får en bild:
    Här finns nog en utmaning för oss.

  309. Vi vet inte hur många som lever-

  310. -med konsekvenser av traumatisk
    hjärnskada i Sverige.

  311. Hur kan vi då planera och organisera
    rehabilitering och omhändertagande?

  312. Det saknas kunskap
    om återhämtning över tid-

  313. -och om när olika insatser ska komma.

  314. Jag tycker att både Camilla och Per-

  315. -gav exempel på det. "Jag behövde
    insatsen då eller då eller..."

  316. Det var väldigt tydliga bilder här
    om att det kanske inte var...

  317. Där saknar vi faktiskt kunskap.

  318. Och vi vet inte hur åldrandet-

  319. -påverkas av traumatisk hjärnskada.

  320. Vi har sett att
    i andra patientgrupper-

  321. -i polio, i postpolio,
    bland ryggmärgsskadade-

  322. -i långsiktiga uppföljningar - efter
    20, 30 år - uppstår nya problem.

  323. Vi vet inte om hjärnskador fungerar
    på samma sätt. Där saknar vi kunskap.

  324. Nu har jag bara två bilder kvar.
    Det här hörde jag i dag:

  325. "Tur att jag har träffat Christina,
    min sjukgymnast!"

  326. Det är ett alldeles för vanligt
    uttryck 2013.

  327. Jag hör det jätteofta: "Jag har haft
    tur" - som om det vore ett lotteri.

  328. Är det så vi vill ha det?
    Nu ska jag hoppa lite snabbt...

  329. ...till framtiden. "Jag har just
    inlett min livslånga rehabilitering."

  330. "Det finns en långsiktig plan. Jag
    får uppföljning av specialister"-

  331. -"inom hjärnskaderehabilitering
    under resten av livet."

  332. Det uttalandet
    vill jag kunna presentera 2015.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hjärnkraft presenterar undersökning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur uppfattar brukarna kvalitén på de rehabiliterings- och stödinsatser som samhället ger personer med hjärnskador? Hjärnkraft och RTP presenterar den kartläggning som de har genomfört. En fjärdedel av deltagarna i undersökningen anser inte att de har tillgång till de hjälpmedel som de behöver. Kvinnor upplever också att de får sämre vård jämfört med männen. Med Lars Fallberg, forskare Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, och Rita Ehrenfors, arbetsterapeut. Inspelat i januari 2013. Arrangör: Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Personskadeförbundet RTP.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärnskador, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Rehabilitering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Livet efter skadan

Camilla drabbades av en svår hjärnskada och har idag kommit så pass långt i sin utveckling att hon kan resa runt i landet och berätta om sin väg tillbaka. Här berättar hon tillsammans med sin sjukgymnast och sin storebror om den långa vägen tillbaka till ett värdigt liv.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Behov efter skadan

Cecilia Röe, professor i medicin och rehabilitering vid Oslo universitetssjukhus, berättar om de många unga vuxna som skadas i trafiken. De här patienterna ska leva med sina skador under lång en tid, något som man måste ta med i beräkningen när man planerar deras rehabilitering.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Hjärnans anpassningsförmåga

Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet, berättar om våra hjärnors förmåga att förändra sig. Ny forskning har upptäckt att hjärnan är plastisk hela livet ut vilket är grunden till nyinlärning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Ett värdigt liv

Polisen Per Lindblad råkade för åtta år sedan ut för en lättare hjärnskada i samband med en trafikolycka. Till att börja med verkade allt okej men så småningom börjar problemen dyka upp. I ett samtal med psykologen Christian Oldenburg berättar Per om den långa vägen tillbaka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Eftervård i Norden

Hur ser eftervården ut för hjärnskadade i Danmark och Norge? Med Jörgen Feldbaeck, professor i klinisk neurorehabilitering vid Århus universitet, och Cecilia Röe, professor i medicin och rehabilitering vid Oslo universitetssjukhus.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Vårdkedjan i Sverige

Nya rön visar att tidig rehabilitering av hjärnskador ger mycket goda resultat för patienten. I ett nystartat kvalitetsregister ska sjukhus kunna jämföra sina insatser i vården av hjärnskadade. Med Catharina de Boussard och Marianne Langsjö, överläkare vid Danderyds respektive Sandvikens sjukhus.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Vad kostar en hjärnskada?

Idag kan man med ganska stor exakthet räkna ut vad en hjärnskada kostar samhället. Ingvar Nilsson, nationalekonom vid Institutet för socialekologisk ekonomi, berättar hur det som verkligen bli dyrt när det handlar om hjärnskador är att avstå från rehabilitering.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Socialstyrelsen kartlägger rehab

Socialstyrelsen presenterade nyligen sin kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser för personer med traumatisk hjärnskada. Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin, menar att det vore oanständigt av politiker och huvudmän att avstå från att tilldela resurser till rehabilitering av hjärnskadade.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Hjärnkraft presenterar undersökning

Hur uppfattar brukarna kvalitén på de rehabiliterings- och stödinsatser som samhället ger personer med hjärnskador? Hjärnkraft och RTP presenterar den kartläggning som de har genomfört. Med Lars Fallberg, forskare Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, och Rita Ehrenfors, arbetsterapeut.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnskadeforum 2013

Röda mattan, svarta hålet och ättestupan

Paneldebatt med landstingsråd Stig Nyman, regionråd Lena Hult, utredare Björn Harrysson, riksdagsledamot Maria Lundqvist Brömster, Meta Wiborgh, ordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, och Jörgen Borg, professor i rehabiliteringsmedicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vad händer i hjärnan när vi sover?

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Professor Maria Engstrand berättar om sömn och hur olika sjukdomar påverkar sömnen. När vi lägger oss för att sova och vila händer väldigt mycket i hjärnan. De senaste 10 åren har det inom forskningen gjorts stora framgångar i att förstå människans hjärna och hur den utvecklas. Inspelat den 17 september 2015 vid Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss