Titta

UR Samtiden - Fakta om cannabis

UR Samtiden - Fakta om cannabis

Om UR Samtiden - Fakta om cannabis

Efter alkohol och tobak är cannabis den mest använda drogen idag, och användningen bland unga människor har de senaste åren ökat kraftigt. Internationella och vetenskapliga rapporter visar också att cannabis är ett ökat folkhälsoproblem. Forskare redogör här för hälsoriskerna, på lång och kort sikt, med cannabisrökning. Originaltitel: Nationella konferensen om cannabis. Inspelat i februari 2013. Arrangör: Nationella cannabisnätverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Fakta om cannabis : Marijuana som medicinDela
  1. Hej, kul att jag fick komma hit.

  2. Jag är överläkare
    på beroendekliniken i Linköping.

  3. Jag har jobbat
    med lite olika beroendeproblematik.

  4. Min egen forskning har jag gjort
    på tunga narkotikamissbrukare-

  5. -inom kriminalvården,
    tittat på riskbeteende.

  6. Utifrån den forskning kunde vi
    konstatera hur man kommer in-

  7. -hur de tunga missbrukarna kommer in i
    det så var cannabis nästan alltid-

  8. -som var debutdrogen.

  9. Medianåldern när man började
    var 14-årsåldern.

  10. Det jag kommer att presentera i dag är
    inte från min egen forskning.

  11. Ja, dagens ämne
    handlar om marijuana som medicin-

  12. -eller som det heter på engelska
    medical marijuana.

  13. Ni som jobbar med ungdomar framför allt,
    behöver känna till om det här.

  14. Det är nåt som ungdomar hör talas om
    och ett argument som de för fram:

  15. "Men, marijuana används som medicin.
    Det kan inte vara farligt."

  16. "Det är bara här i Sverige
    som vi inte har förstått det ännu."

  17. Då behöver ni veta vad det är för nåt
    för att bemöta ungdomarna.

  18. Den första frågan vi ska ägna oss åt är
    att reda ut det här.

  19. Är cannabis narkotika eller medicin?

  20. Ja, då kan man fråga om andra droger.
    Är opium narkotika eller medicin?

  21. Opium används inom medicinen, men det
    är också narkotika. Det är både ock.

  22. Amfetamin då? Det är narkotika,
    men det används också inom medicinen-

  23. -till ADHD även om andra amfetamin-
    liknande substanser är vanligare.

  24. Är medicin och läkemedel samma sak?

  25. Ja, läkemedel är medicin.
    Men är medicin alltid läkemedel?

  26. Det är knepigt. Man kan säga: "Jag tar
    ett glas whisky som medicin."

  27. Eller man använder allt möjligt.
    Man kan ha motion som medicin.

  28. Medicin är ett
    mycket vidare begrepp och...

  29. ...än läkemedel.
    Läkemedel är ett modernt begrepp.

  30. Det återspeglar att läkemedel ser vi som
    nåt där vi har nån kontroll-

  31. -att det är effektivt, att det gör det
    det utsäger sig att vilja göra.

  32. Till exempel noshörningshorn har ni hört
    talas om, och utrutningshotet.

  33. Man tror att malet noshörningshorn
    stimulerar potensen.

  34. De använder det som medicin, men är det
    effektivt? Är det ett läkemedel?

  35. Det är inte troligt. Läkemedel
    vill vi ha nåt som är effektivt-

  36. -nåt som är säkert, att det inte är
    farligt. Det skiljer dem åt.

  37. Medicin kan ha effekt
    eller man tror det.

  38. Vetenskapen är inblandad i läkemedel,
    det ska vara effektivt och säkert.

  39. En annan viktig sak att skilja på
    som ni säkert har hört.

  40. Det är cannabis å ena sidan,
    då pratar man om växten.

  41. Cannabis sativa, hampan, och det man
    direkt kan framställa ur växten.

  42. Cannabinoider,
    det är renframställda substanser.

  43. De har eller inte har
    farmakologiska effekter.

  44. Sen har ni hört om de naturliga,
    kroppsegna cannabinoiderna-

  45. -och också till sist
    de syntetiska cannabinoiderna.

  46. Det vill säga det vi hittar i drogen som
    kallas för spice.

  47. Har man använt cannabis som medicin?
    Ja, precis som man använt opium-

  48. -i flera tusen år.
    Det har också medicinska effekter.

  49. På illamående, smärta, spasticitet,
    alltså muskelsammandragningar.

  50. Också som Maria berättade
    så kan man bli hungrigare av det.

  51. Om man har dålig aptit kan man
    få bättre om man använder cannabis.

  52. Det pågår mycket forskning
    på renframställda substanser-

  53. -för att se
    om man kan utveckla läkemedel.

  54. Det finns flera stycken godkända
    läkemedel som Marinol och Sativex.

  55. Marinol består av ett rent THC
    och det fanns redan-

  56. -godkänt 1985 i USA
    för behandling av-

  57. -illamående vid cellgiftsbehandling och
    extrem avmagring vid AIDS.

  58. Men det har för mycket biverkningar.
    Det är inte särskilt effektivt.

  59. Det finns bättre läkemedel, så det
    är ingen stor efterfrågan på det.

  60. Sativex är faktiskt godkänt
    i Sverige. December 2011.

  61. Mot spasticitet vid MS. Muskel- kramper
    man kan få vid MS-sjukdomen.

  62. Det är inte förstahandsmedel, men det
    finns alltid de som inte tål dem-

  63. -eller som får otillräcklig effekt. Har
    inte hört att det missbrukats.

  64. Det är en munsprej man sprejar under
    tungan, som tas upp via slemhinnan.

  65. Sativex är en blandning av
    THC och CBD, cannabidiol.

  66. Det har en motverkande effekt mot de
    hallucinogena och psykosframkallande-

  67. -effekterna av THC. Det är en klok
    strategi att kombinera dem.

  68. Ja, hur är det då? Är marijuana,
    cannabis godkänt som läkemedel?

  69. Är det ett läkemedel så ska det vara
    kontrollerat. De som kontrollerar-

  70. -effektivitet och säkerhet
    är Läkemedelsverket i Sverige-

  71. -och i USA heter motsvarande
    Food and Drug Administration, FDA.

  72. De ställer mycket höga krav.
    Det är komplicerat och kostsamt-

  73. -att få ett medel godkänt
    som läkemedel.

  74. Substansen ska vara väldefinierad
    kemiskt och kontrollerad-

  75. -samma mängd ska ge samma dos.
    Den ska vara säker och effektiv.

  76. Administrationssättet
    ska vara säkert-

  77. -om man tar genom mun, slemhinnan eller
    stoppar upp det i rumpan.

  78. Plåster är också
    en vanlig administrationsform.

  79. Man ska ha prövat den på försöksdjur
    och sen på människa i flera steg.

  80. Själva tillverkningen
    ska vara kontrollerad-

  81. -och en
    väl beskriven biverkningsprofil.

  82. Alla effektiva läkemedel
    har i princip biverkningar.

  83. Men de får inte
    vara värre än sjukdomen.

  84. Boten får inte vara värre än soten.
    Uppfyller cannabis kraven-

  85. -som man ställer på ett läkemedel?
    Är innehållet väldefinierat?

  86. Det kan man inte säga. Över 60
    cannabinoider plus andra ämnen.

  87. Sammanlagt över 400 substanser
    som inte är väldefinierade.

  88. Hur är det med säkerhet
    och effektivitet?

  89. Ja, ni har fått höra om biverkningarna
    eller effekterna-

  90. -av cannabis på psyket,
    psykoser, depression och ångest.

  91. Men också kroppsliga biverkningar,
    på lungorna framför allt.

  92. Både KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom
    och lungcancer t.ex.

  93. Som Maria beskrev
    är cannabis beroendeframkallande.

  94. Minst lika beroendeframkallande
    som alkohol.

  95. Hur är det med effektiviteten?
    Den har medicinska effekter.

  96. Men det är inte så imponerande,
    smärtlindringen ligger på samma nivå-

  97. -som två Magnesyl, tar man mer cannabis
    kan man få motsatt effekt.

  98. Det är ett ganska smalt fönster om
    man ska ha en smärtlindrande effekt.

  99. Den har effekt mot illamående,
    men det finns bättre mediciner.

  100. Är administrationssättet säkert?

  101. Att röka ett läkemedel? Det finns inget
    som är godkänt för rökning.

  102. Inhalation kan man ha. När man röker får
    man i sig massa skadliga ämnen-

  103. -just på grund av att man röker, t.ex.
    kolmonoxid, som är giftigt.

  104. Därför är inte rökning godkänt
    för nåt läkemedel.

  105. Prövningar på försöksdjur och
    människa? Det har gjorts försök-

  106. -och det har anslagits pengar
    för försök på människa-

  107. -mot de olika symptom
    som man vill ha behandling för.

  108. Det har varit problematiskt.
    Svårt att få ihop försökspersoner.

  109. De enda som varit pigga på att delta
    är vana cannabisrökare-

  110. -och de är redan tillvanda,
    man kan inte mäta effekterna på dem.

  111. Därför har det inte blivit några bra
    studier av det skälet.

  112. Tillverkningsprocessen. Är den
    kontrollerad? Det är den inte alls.

  113. Höga halter insektsbekämpningsmedel
    används, som kan vara skadliga.

  114. Och naturförstöringen på de här stora
    arealerna som man odlar på.

  115. När det gäller biverkningsprofilen
    så finns det ingen fastställd sån.

  116. När man levererar cannabis
    eller marijuana som medicin-

  117. -finns det ingen innehållsförteckning
    eller hur mycket man ska ta-

  118. -eller hur länge man ska ta det.
    Inget sånt finns beskrivet.

  119. Kan det verkligen vara så att FDA
    har godkänt marijuana som läkemedel-

  120. -i USA? Nej, det har de inte.
    Det skulle vara väldigt konstigt.

  121. De är jättestränga, minst lika stränga
    som Läkemedelsverket.

  122. De har tagit avstånd från marijuana för
    medicinska ändamål.

  123. Det är fortfarande förbjudet att inneha,
    överlåta och sälja cannabis.

  124. De är också förbjudet att köra bil med
    cannabis i kroppen.

  125. I USA är det vanligt förekommande
    att företagen drogtestar slumpvis.

  126. De som testar positivt på cannabis-

  127. -det har testats i domstolar i USA,
    att om en arbets...

  128. Ett företag kan avskeda
    den som vägrar sluta röka cannabis-

  129. -även om det är medicinsk marijuana
    och de har papper som styrker det.

  130. Det gäller inte då.

  131. Men vad är det som har hänt i USA?
    Nåt är det ju. Det som hänt är-

  132. -ja, USA är en federation av stater.

  133. Staterna har
    ganska stort självbestämmande-

  134. -och man kan ha lokala folkomröstningar
    i delstaterna.

  135. Man kan samla ihop namnunderskrifter
    för att få en fråga till omröstning.

  136. Det började 1996 i Kalifornien
    och nu i sammanlagt 18 delstater-

  137. -där man röstat igenom att i den här
    delstaten ska man få röka marijuana-

  138. -på medicinsk indikation, utan
    att man ska åka fast för polisen-

  139. -inom den här delstaten.

  140. För att få igenom det här har man drivit
    mycket omfattande-

  141. -och påkostade och tjusiga kampanjer
    med filmer och så.

  142. Tv-filmer, inslag och debatter.

  143. I tv-filmerna har man ofta haft gamla,
    svårt sjuka patienter-

  144. -som beskriver hur cannabisrökning
    lindrat deras lidande.

  145. Det är många som tycker: "Herregud, det
    ska man väl inte missunna dem..."

  146. "...att må lite bättre när de är sjuka
    och har det svårt."

  147. De som inte varit
    så entusiastiska för det här-

  148. -de har inte haft samma ekonomiska
    möjligheter till tjusiga kampanjer.

  149. Var kommer de här pengarna ifrån?

  150. Det är några ganska mäktiga
    organisationer i USA-

  151. -som står för medparten av det här,
    bland annat-

  152. -Marijuana Policy Project
    och The Drug Policy Alliance-

  153. -National Organisation
    for the Reform of Marijuana Laws.

  154. Den har funnits väldigt länge.

  155. Det gemensamma för dem är att de har
    legalisering av cannabis på agendan.

  156. Medical marijuana är deras strategi-

  157. -för att jobba mot legalisering
    och det är inte på nåt sätt hemligt.

  158. I själva verket har det varit
    en omröstning i Kalifornien-

  159. -där det blev nej,
    men det var väldigt nära.

  160. Det var runt 50 % som var för,
    så det gick inte igenom.

  161. Men nu i höstas 2012-

  162. -var det flera såna här omröstningar, i
    Washington State och Colorado-

  163. -så har man röstat igenom legaliseringen
    av cannabis.

  164. Ingen vet hur det ska gå till
    och vad som gäller-

  165. -men det måste USA förhålla sig till och
    ta ställning till.

  166. Om vi backar... Hur funkar
    medicinsk marijuana i praktiken?

  167. Då är det så här.

  168. Om en läkare kommer fram till att du
    har symtom som lindras av cannabis-

  169. -så kan han skriva en rekommendation,
    det är inte ett recept.

  170. Men man kan skriva en rekommendation-

  171. -och sen kan han utse en anhörig eller
    vän som din vårdare.

  172. Då kan ni båda inhandla
    en viss mängd cannabis-

  173. -eller odla ett antal plantor,
    som man har rätt att inneha-

  174. -utan att man ska bli lagförd,
    dvs. åka fast för polisen.

  175. Sen i och med det här etableras butiker
    som säljer marijuana.

  176. De brukar kalla dem för dispensers,
    dispensärer kan vi översätta det som.

  177. Rekommendation räcker i ett år,
    vare sig du blir frisk eller inte-

  178. -och den kan med lätthet förnyas.

  179. Det här är en bild från Los Angeles som
    min son tog.

  180. Det här är The Green Doctors.
    Där kan man göra allt på en gång.

  181. Man kan träffa en doktor som gör en
    bedömning om man har en sån åkomma-

  182. -och sen kan man också handla,
    så kan det se ut.

  183. Så här kan marijuana cards,
    eller rekommendationerna se ut-

  184. -och där står förstås
    patientens namn-

  185. -och att doktorn anser att de har en sån
    åkomma, men man behöver inte-

  186. -ange vilken sjukdom det är, men
    den skulle bli bättre av marijuana.

  187. Och just i det här fallet har han
    skrivit ett tillägg som är lite kul.

  188. Han skriver att patienten använder
    marijuana topically - utvärtes.

  189. Det gör
    att han behöver särskilt mycket-

  190. -därför rekommenderar doktorn att
    patienten får ha upp till 75 plantor-

  191. -och upp till five pounds,
    2,5 kilo torr marijuana.

  192. Det låter inte så seriöst. Gör han nåt
    te som han smörjer in sig i-

  193. -eller hur gör han?
    Så där kan det se ut i alla fall.

  194. Och så här kan det se ut.
    Det står hur starka beredningarna är.

  195. Lite olika,
    om det är olika smaksättningar.

  196. Det sker ingen kontroll hur mycket
    en patient odlar eller innehar-

  197. -och man kan handla på flera ställen
    samma dag, så att säga.

  198. Det finns inget krav på uppföljning.
    Blev patienten bra?

  199. De som ställer upp på att skriva
    rekommendationer annonserar i media.

  200. Alla läkare ställer inte upp.

  201. På ett ställe i Kalifornien var över 50
    % av alla rekommendationsbrev-

  202. -skrivna av två enskilda läkare.

  203. Många läkarförbund
    som Society of Addiction Medicin-

  204. -avråder från att rekommendera patienter
    på det här sättet.

  205. Det är inte konstigt. Dels för alla
    farliga biverkningar man kan få-

  206. -att det är beroende framkallande
    och cancer framkallande.

  207. Det är förbjudet enligt federal lag.
    Det är viktigt för läkarna.

  208. De är inte försäkrade.
    De kan mista legitimationen.

  209. Det finns tunga skäl
    att hålla sig undan det här.

  210. Ja. Vad är det då för patienter?

  211. Man måste inte redovisa det,
    men det har man gjort-

  212. -och man har gjort vissa studier
    på vilka som är patienterna.

  213. Det här var från Kalifornien. 52 % var
    under 30, 72 % var under 40 år.

  214. De vanliga diagnoserna var
    sömnsvårigheter, ångest, depression.

  215. Bara två procent som hade cancer,
    glaukom eller hiv/AIDS-

  216. -som var diagnoserna som dominerade i
    filmerna som man hade i kampanjerna.

  217. I Colorado har de bra statistik,
    där kan man få fram en del.

  218. Där röstade man igenom medical marijuana
    år 2000.

  219. 2010 hade Colorado 99 599
    registrerade användare.

  220. Det var 2 % av befolkningen.

  221. Det var högst andel bland de välbärgade
    delarna av staten.

  222. 94 % var registrerade
    på smärtdiagnoser av nåt slag.

  223. Då fanns det 809 marijuana dispensärer,
    fler än Starbuckskaféer.

  224. Här är en bild på hur det ser ut med
    läkarnas engagemang.

  225. Ni ser att det var en doktor
    som hade över 10 000 patienter.

  226. Två som hade mellan 5 000 och 10 000.
    De måste jobba väldigt hårt.

  227. Några har ganska många,
    sen var det väldigt många doktorer-

  228. -som har ganska få patienter, mindre än
    sex. Jag grubblade över det.

  229. Det är inte så lätt
    om man är privatpraktiserande-

  230. -och en patient säger: "Om jag röker
    marijuana släpper min huvudvärk"-

  231. -"som jag har annars. Kan du inte skriva
    en rekommendation?"

  232. Säger man nej, då kanske man mister
    patienten till en annan läkare.

  233. Det fodras lite civilkurage
    att säga nej.

  234. Men ändå är det bara 9 % av Colorados
    läkare som registrerat sig-

  235. -för att kunna rekommendera cannabis
    som medicin, det känns skönt.

  236. Den stora ökningen av marijuana
    just i Colorado-

  237. -skedde under 2009, då ändrades reglerna
    för dispensärerna.

  238. Det blev mer tillgängligt.
    Då fick man en kraftig höjning.

  239. Åldersgränsen för medical marijuana är
    18 år i Colorado.

  240. Då var det en barnpsykiater
    som oroade sig för:

  241. "Hur går det för ungdomarna?
    De som är under 18 år.

  242. Gör åldersgränsen
    att tonåringarna sparas i alla fall?

  243. Han undersökte det.
    Då visade det sig att-

  244. -marijuanarökning senaste månaden
    i high school.

  245. Det är ungefär motsvande
    vår gymnasieundersökning.

  246. Där visade det sig att det
    var en ökning från 19 till 30 %-

  247. -mellan 2008-2010, den period där
    medical marijuana ökade kraftigt.

  248. Det var en ökning med 58 %.

  249. Skolrelegeringar på grund av droger
    ökade från 534 till 767-

  250. -under samma period,
    en ökning på 44 %.

  251. Trots att ungdomarna själva inte hade
    tillgång till medical marijuana-

  252. -så ökade användningen.
    Används marijuana medicinskt-

  253. -minskar respekten för drogen.

  254. Ungdomarna hade fått tag i marijuana via
    nån som hade det som medicin.

  255. Jag vet att ni fått höra
    om den här studien från...

  256. Det här är särskilt oroande
    med tanke på det vi pratat om i dag-

  257. -att det är särskilt farligt
    för tonåringar.

  258. Det kanske inte gör så mycket om en
    vuxen röker på. Det kan vara farligt-

  259. -men det är farligare
    när ungdomar gör det.

  260. Det är framför allt
    de som är nyfikna.

  261. Den här studien från Nya Zeeland
    där man följt-

  262. -över tusen ungdomar från 13
    till 38-årsåldern är väldigt viktig.

  263. Det är en väldigt välgjord studie
    även om det kommit invändningar.

  264. Många ogillar resultatet.

  265. Faktum var att när man jämförde IQ,
    alltså intelligenskvoten-

  266. -vid 13-årsåldern med intelligenskvoten
    vid 38-

  267. -så såg man
    en väldigt dramatisk förändring-

  268. -hos dem som utvecklat cannabis-
    beroende redan vid 18-årsåldern.

  269. Det var 52 stycken, vilket är mycket.

  270. Men cannabisrökning
    är väldigt utbrett på Nya Zeeland.

  271. 92 fick det senare än 18-årsåldern.

  272. Bland dem såg man ingen sänkning.

  273. De som fått diagnosen är de som röker
    mycket, de utvecklar beroendet.

  274. De som utvecklar beroendet
    blir de som röker mycket.

  275. Hade man utvecklat beroendet vid 18 hade
    man åtta punkter lägre IQ-

  276. -vid 38, även om man slutat röka
    före 38-årsåldern.

  277. Man såg inte förändringen hos resten.

  278. Här är en bild
    på hur studien var upplagd.

  279. Första IQ-mätningen vid 13
    och sista vid 38.

  280. Under de mellanliggande åren
    har man tre omfattande intervjuer-

  281. -med de här personerna.

  282. På den här bilden har man lyft ut de som
    inte rökte vid 38-årsåldern.

  283. Då ser ni att de
    som börjat röka varje vecka-

  284. -det är ungefär de som var beroende före
    18, där ser man sänkningen-

  285. -medan de som hade börjat röka...

  286. ...regelbundet, varje vecka,
    och det är att vara beroende-

  287. -efter att ha fyllt 18. Där ser man inte
    den förändringen.

  288. Det är en stor välgjord studie,
    publicerad i en ansedd tidskrift.

  289. Om vi skulle sammanfatta. Vad är
    det för nåt, marijuana som medicin?

  290. Enligt mitt sätt att se,
    min subjektiva bedömning det är-

  291. -att det är en välorganiserad,
    välfinansierad strategi-

  292. -med ett enda syfte, att legalisera all
    användning av cannabis-

  293. -med hjälp av dålig vetenskap och
    okunskap i den allmänna befolkningen.

  294. Genom att vädja
    till människors medlidande.

  295. Här är lite olika källor.
    Det var vad jag hade att säga.

  296. Hur mycket pengar får läkemedels-
    industrin om det legaliseras?

  297. Jag är ingen ekonom,
    men man kan säga så här-

  298. -tobaksbolagen är bekymrade
    över att folk slutar röka-

  299. -att rökning går ner
    i vår del av världen.

  300. De ser det nog
    som en möjlig ny inkomstkälla.

  301. Det är alltid så med en vara
    som är beroendeframkallande-

  302. -den är lukrativ, man behöver inte göra
    lika mycket reklam.

  303. Det är nog mycket pengar.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Marijuana som medicin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att kunna slå hål på myterna om de positiva effekterna av cannabis är det viktigt att känna till fakta om de medicinska effekterna och vilka biverkningar som finns, menar överläkaren Kerstin Käll. Ett vanligt argument från ungdomar är att marijuana används som medicin och då kan ju inte vara farligt. Inspelat i februari 2013. Arrangör: Nationella cannabisnätverket.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Cannabis, Cannabismissbruk, Drogberoende, Drogmissbruk, Hälsorisker, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Fakta om cannabis

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Skador av hasch och marijuana

Vilka direkta och indirekta skador kan cannabisrökning leda till? Överläkare Jan Ramström menar att det är svårt att nå fram med forskning om skadeverkningarna när så mycket propaganda sprids över internet och intressegrupper trycker på för att legalisera drogerna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Risk för schizofreni och andra psykoser

Peter Allebeck, professor folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, berättar om sambandet mellan psykoser och cannabisrökning. Kan cannabismissbruk leda till schizofreni - eller är det de psykiska besvären som leder till ett missbruk?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Belöningssystemet

Hur påverkar cannabis hjärnan? Maria Ellgren, forskare i farmakologi vid Uppsala universitet, berättar om beroende och hur cannabis påverkar hjärnan och belöningssystemet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

En kritisk analys

Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Journalisten Pelle Olsson har följt drogdebatten på nära håll sedan 1980-talet. Ofta sägs att den information som kommer från experter är vinklad - trots att dagens forskare faktiskt är överens om de skador som cannabisrökning leder till.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Marijuana som medicin

För att kunna slå hål på myterna om de positiva effekterna av cannabis är det viktigt att känna till fakta om de medicinska effekterna och vilka biverkningar som finns, menar överläkaren Kerstin Käll.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Metod för behandling

Att röka cannabis kan jämföras med en förälskelse, berättar psykologen Thomas Lundqvist. Samma centra i hjärnan påverkas och leder till lustkänslor. Som terapeut handlar det om att bekräfta de här känslorna istället för att komma med förmaningar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.