Titta

UR Samtiden - Forskning i väst

UR Samtiden - Forskning i väst

Om UR Samtiden - Forskning i väst

Forskare från Högskolan Väst föreläser om olika ämnen. Inspelat den 7 februari 2013. Arrangör: Högskolan Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskning i väst : Dejting och våldDela
  1. I dag ska vi prata om något tråkigt.

  2. Vi ska prata om våld
    inom tonårsrelationen.

  3. Vanligtvis så använder man
    begreppet dejtingvåld-

  4. -när vi pratar om våld mellan tonåringar
    som har en intim relation.

  5. Antingen romantisk, sexuell
    eller både och.

  6. Så det har att göra med våld
    inom dejtingrelationen.

  7. Det kan naturligtvis
    innefatta vuxna också-

  8. -men dejtingvåldet
    gäller inte dem som bor tillsammans.

  9. Eftersom vuxna tenderar att flytta ihop,
    är det en annan typ av våld.

  10. Så när vi pratar om dejtingvåld-

  11. -så är det tonåringar
    och unga vuxna som vi pratar om.

  12. Vilken typ av våld är det vi menar?

  13. Det kanske vanligaste vi tänker på
    är den här typen av våldshandlingar:

  14. Örfilar, slag,
    att ruska, att putta, att knuffas.

  15. Att bitas, att brännas,
    eller ännu allvarligare saker.

  16. Det går under begreppet fysiskt våld.
    Att när en individ i en relation-

  17. -medvetet, mot den andra parten,
    gör något av detta-

  18. -som antingen skadar, gör illa,
    eller i värsta fall dödar den andra.

  19. Sedan har vi en form av fysiskt våld
    som vi kallar för sexuellt våld.

  20. Sexuellt våld har att göra med när man
    tvingar sig på den andre parten-

  21. -utan att den andre vill det.

  22. Man kanske utnyttjar den andre i en
    situation då den inte kan stå emot-

  23. -att man t.ex.
    har fått den personen berusad.

  24. Eller att den på något annat sätt
    är oförmögen att säga nej.

  25. Ytterligare en form av våld
    är det emotionella våldet.

  26. Ett annat ord för det
    är "känslomässigt våld".

  27. Det kan vara
    att man förnedrar den andra-

  28. -sprider rykten
    eller isolerar den andra.

  29. Ett exempel kan vara
    att man inte är särskilt förtjust i-

  30. -att den andre är ute
    med sina kompisar.

  31. Att man övertalar andra att stanna
    hemma, att bara vara med en själv.

  32. Man förstår inte varför inte den andra
    hellre vill vara med en.

  33. Det kan vara exempel på isolation.

  34. Det kan också vara att göra narr
    och få den andra att känna sig dum.

  35. Det är kränkande handlingar
    som syftar till-

  36. -att den andra ska må
    känslomässigt dåligt.

  37. Eller att kontrollera
    eller manipulera den andra.

  38. Det här är tre former av våld
    som tillsammans utgör dejtingvåld.

  39. Men det är inte bara de här tre formerna
    som utgör dejtingvåld.

  40. Vi menar också att hot om de här
    formerna av våld är inkluderat.

  41. Att säga "Om du inte gör detta eller
    detta, då kommer jag att slå dig".

  42. Eller "Om du inte...
    Ja, då kommer jag att lämna dig".

  43. "Då talar jag om för andra." Att man
    försöker kontrollera på olika sätt.

  44. Så även hot om våld
    inkluderas i dejtingvåld.

  45. Vi ska prata om det här
    med framtid och konsekvenser.

  46. Det är fruktansvärt obehagligt
    att vara i en sådan här situation.

  47. Jobbigt, ledsamt och frustrerande-

  48. -men det har också vissa konsekvenser
    för framtiden.

  49. Mer än att det är jobbigt
    att vara i situationen.

  50. Det kan vara omedelbara
    negativa effekter.

  51. Att man blir fysiskt skadad, att
    det är så illa att man får skador.

  52. Det kan också ha att göra
    med det emotionella våldet-

  53. -med bristande självförtroende.

  54. Det är relativt omedelbara effekter.
    Mer långsiktiga effekter-

  55. -kan vara att vi ser ökade nivåer
    av depression.

  56. De som har varit med om dejtingvåld får
    ofta en mindre bra självkänsla-

  57. -ökade depressioner.
    Man ser att konsumtionen-

  58. -av cigaretter och alkohol
    ökar i den här gruppen.

  59. Självmordstankar, ätstörningar
    är andra sådana effekter.

  60. Och dåliga utbildningsresultat.
    Vilket inte alls är konstigt.

  61. Om man mår så här dåligt
    så upptar ju det ens tid-

  62. -och det är svårt att koncentrera sig på
    sin utbildning.

  63. En annan långvarig negativ effekt är att
    vi ser att det är inte vanligt-

  64. -att om man är i en relation
    där dejtingvåld förekommer-

  65. -så tenderar man att hamna
    i sådana relationer framigenom också-

  66. -om man inte bryter mönstret.

  67. Detsamma gäller den
    som utöver dejtingvåld.

  68. Det är ofta något som man tar med sig
    in i nya relationer-

  69. -om man inte bryter mönstret.

  70. Ja, hur är det då?
    Vilka är det som utövar dejtingvåld?

  71. När vi tittar på de här faktorerna-

  72. -så ser vi att det finns
    ett antal riskfaktorer-

  73. -för att utöva dejtingvåld.

  74. Och de har att göra med
    faktorer som är just nu-

  75. -och faktorer
    som är...historiska faktorer.

  76. När vi pratar om riskfaktorer
    så är det ibland svårt att veta-

  77. -vad är hönan och vad är ägget?

  78. Är det så
    att en riskfaktor uppkommer-

  79. -på grund av
    att du utövar dejtingvåld-

  80. -eller att du är utsatt
    för dejtingvåld?

  81. Eller är det någonting som bidrar
    till att du utövar det?

  82. Ja, en sådan samtida riskfaktor-

  83. -som vi ser hänger ihop
    med att utöva dejtingvåld-

  84. -det är kamratpåverkan.

  85. Väldigt ofta så ser vi att ungdomar som
    utövar dejtingvåld-

  86. -är i kamratgrupper där dejtingvåld-

  87. -är en accepterad social dejtingnorm.

  88. Det betyder att man inte
    kanske reagerar så starkt-

  89. -på den här formen
    av dejtingbeteenden.

  90. I de här kamratgrupperna-

  91. -så är aggressivt beteende
    vanligare och mer accepterat.

  92. Ofta är det rätt homogena kamrat-
    grupper, vilket gör att de normer-

  93. -som är etablerade i kamratgruppen,
    de ifrågasätts inte.

  94. Det är först när någon ifrågasätter dem
    som man kan bryta det hela.

  95. De här attityderna mot våld
    ser vi också är positivare-

  96. -hos dem som utövar dejtingvåld.

  97. Man är positivare till våld
    rent generellt.

  98. Men man har också
    en mer accepterad attityd-

  99. -mot t.ex. våldtäkter,
    våldtäktsmyter.

  100. Det hänger nära ihop med utövandet.

  101. Droganvändning och alkoholpåverkan-

  102. -är något som också hänger ihop
    med utövandet av dejtingvåld.

  103. De tre första samtida riskfaktorerna
    hänger ihop på det sättet-

  104. -att de kan vara
    en del av en kamratgrupps beteende.

  105. Därför är de kanske också svåra
    att bryta-

  106. -man måste jobba med alla faktorerna.

  107. Men de är möjliga att bryta.

  108. Innan vi pratar om vad som är viktigt
    för de samtida riskfaktorerna-

  109. -så tar vi upp personliga faktorer. Vi
    ser att de som utövar dejtingvåld-

  110. -många gånger
    har ett utåtagerande beteende-

  111. -som är våldsamt-

  112. -eller att de avreagerar sig
    på ett utåtagerande sätt.

  113. Men det är också så
    att de kan ha depressioner-

  114. -må dåligt rent känslomässigt, själva.

  115. En annan faktor är att de har svårare
    att hantera konflikter-

  116. -så man hanterar ofta konflikterna
    med hjälp av våld.

  117. Vi har ett antal samtida riskfaktorer.

  118. De är ändå möjliga att arbeta med.

  119. Det är ofta de samtida faktorerna-

  120. -som man arbetar med när man försöker
    förebygga dejtingvåld.

  121. Det finns naturligtvis
    ett antal historiska riskfaktorer-

  122. -som har att göra med
    uppväxtförhållanden och föräldrar.

  123. Föräldrar som själva har utövat våld,
    antingen gentemot personen-

  124. -eller gentemot varandra,
    så att barnet har blivit vittne-

  125. -till det här sättet
    att lösa konflikter-

  126. -och det här sättet
    att ha en relation.

  127. Man kan också se att i familjer
    där man löser problem med våld-

  128. -finns det ett samband med
    att senare utöva dejtingvåld.

  129. Men de historiska riskfaktorerna
    är ju familjeförhållanden-

  130. -som vi måste arbeta med
    på en generell nivå i samhället.

  131. Det finns många andra risker förenade
    med sådana uppväxtförhållanden.

  132. När vi pratar om förebyggande
    så är det de samtida riskfaktorerna-

  133. -s.k. dynamiska riskfaktorer.
    Hur många är det då som drabbas?

  134. Vi har gått igenom: Vilka löper risk för
    att utöva dejtingvåld-

  135. -och vad får det för effekter?
    Vi ska... Jag pekar ditåt.

  136. Vi ska hoppa tillbaka till den
    sidan här. Den är lite spännande.

  137. Det finns inte överväldigande
    många studier inom det här området.

  138. Det är framför allt material
    från Nordamerika och Europa-

  139. -men de pekar
    på ungefär samma siffror.

  140. Det finns en variation. Ibland visar
    studierna på att det är 10-15 %-

  141. -och ibland så mycket som 45 %.
    Det beror på vad man inkluderar.

  142. Inkluderar man bara fysiskt våld,
    vilket vissa studier gör-

  143. -får man lägre siffror, tar man
    alla former får man högre siffror.

  144. Det intressanta är att vi kan se
    att siffrorna är ungefär desamma-

  145. -för killar och tjejer
    att drabbas av dejtingvåld.

  146. Det är definitivt sant
    för emotionellt våld.

  147. För fysiskt våld
    är siffrorna nästan desamma-

  148. -däremot sexuellt våld, där är det
    övervägande tjejer som drabbas.

  149. Slår vi ihop det här skulle vi få
    ett genomsnitt på 25 %.

  150. Vilket i en klass på 25 personer
    är sex elever, vilket är mycket.

  151. Ja, under...ett par år här nu-

  152. -så har jag jobbat i ett projekt
    som har handlat om dejtingvåld.

  153. Det är ett EU-finansierat projekt
    och vi är fyra länder.

  154. Det är Sverige, naturligtvis,
    och Belgien, Tyskland och England.

  155. Under de här två åren
    har vi genomfört intervjuer-

  156. -med ungdomar om deras inställning
    till dejtingvåld.

  157. Vi har även konstruerat ett dataspel,
    ett s.k. kunskapsspel-

  158. -i syfte att ändra attityder
    kring dejtingvåld.

  159. Jag ska börja med att prata om:

  160. Vad säger svenska ungdomar
    om dejtingvåld?

  161. Då har vi vänt oss
    till gymnasieelever.

  162. Det är en öppen intervju
    om deras åsikter kring dejtingvåld.

  163. Jag har valt att peka på tre
    av de kanske viktigaste resultaten-

  164. -från den intervjustudien.

  165. Är det okej att använda dejtingvåld?
    Nej, det är det inte, säger alla.

  166. Men när vi fortsätter prata
    så framkommer undantagen.

  167. De är ju intressanta
    att titta på närmare.

  168. Det är okej om det är vid otrohet.

  169. Då kan den andra vara värd det,
    så att säga.

  170. Det kan också vara okej
    om det är en engångsföreteelse.

  171. De säger också att det är okej
    om det är inom ramen för ett skämt.

  172. Att man står med kamrater, och den ena
    partnern gör narr av den andra.

  173. Inte på ett fördelaktigt sätt-

  174. -men det är ändå som om det vore ett
    skämt. Då kan det också vara okej.

  175. Så vi ser att de till att börja med
    rätt negativa attityderna-

  176. -de har vissa avkall, så att säga.

  177. Något annat som vi fick fram
    var det här-

  178. -med skillnaden
    mellan killar och tjejer.

  179. Nu pratar jag inte om
    hur ofta man drabbas.

  180. Vi pratade om deras tankar
    och inställning till det.

  181. Då framkom det...

  182. "Nej, det har en viss skillnad
    om det är en kille eller en tjej."

  183. Om förövaren är en kille så kan skadan
    bli värre. Han är ju starkare.

  184. Det var det ena.
    Något annat som var intressant:

  185. Om en kille utsätts kanske vi inte ens
    kan kalla det dejtingvåld.

  186. Herregud, det är ju en tjej! Det kan väl
    inte räknas som dejtingvåld?

  187. Det var en åsikt som framkom,
    vilket medförde att om man är kille-

  188. -oavsett hur illa det känns
    så kan man väl inte söka hjälp?

  189. Då är man väl inte riktigt man?
    Det här är jätteintressanta resultat.

  190. Det betyder
    att killar kan vara dubbla offer.

  191. Dels har de blivit utsatta
    för dejtingvåld-

  192. -men också att det inte finns
    en legitimitet att söka hjälp.

  193. När vi frågade om det här
    med att söka hjälp-

  194. -vem vänder man sig till som drabbad?

  195. Helst vänder man sig inte till någon.

  196. Det känns lite pinsamt.

  197. Vänder man sig till någon
    så är det kamraterna.

  198. Kamraterna är jätteviktiga.
    Dem kan man prata med.

  199. Inte alltid för att få hjälp, vilket
    sätter vännerna i en viss situation.

  200. Man vill anförtro sig åt någon.

  201. Vuxna, speciellt föräldrar,
    vill man hålla utanför.

  202. En kille sa:
    "Man vill inte göra mamma ledsen."

  203. Så...

  204. Dels det, och att: "Vuxna,
    vad vet de om tonårsrelationer?"

  205. Det var längesedan de var tonåringar.
    Vad ska man prata med dem om?

  206. Det här är tre resultat som är
    otroligt viktiga att gå vidare med.

  207. Ska vi jobba med det här
    behöver vi veta mer.

  208. Bl.a. så är det
    de här tre resultaten-

  209. -som har legat till grund
    för det spel som vi har konstruerat.

  210. Det här spelet utspelar sig
    på en skola, "Green Acres High".

  211. Spelet är på engelska. Det beslutet tog
    vi efter att ha frågat ungdomar:

  212. "Ska vi översätta det?"

  213. "Låt det vara kvar" sa de flesta. "Det
    blir roligare att spela det då."

  214. På den här skolan
    så finns det lärare och elever-

  215. -och så har vi killen i mitten
    som heter Jake.

  216. Han är budbärare eller den
    som förmedlar budskap i spelet.

  217. Man tas runt i skolan
    med hjälp av en telefon-

  218. -en platta och lite andra hjälpmedel.

  219. Man är med när eleverna
    tar upp olika dilemman-

  220. -och man får jobba med dem.

  221. Ni kommer ihåg att vi pratade om
    att det finns ett antal riskfaktorer-

  222. -som man kan arbeta med. I det här
    spelet arbetar vi med attityderna-

  223. -och målet är
    att förändra attityderna.

  224. Det är ett undervisningsverktyg,
    det är ingenting man spelar hemma-

  225. -utan man spelar det i skolan.

  226. Det bygger på fem lektioner
    som man antingen spelar separat-

  227. -eller så kan man klustra dem.

  228. De handlar om fem saker
    som vi upptäckte var viktiga-

  229. -när vi gjorde intervjuerna.
    Bra relationer - vad är det?

  230. Varningssignaler,
    för vad som är dejtingvåld.

  231. Men också riskfaktorer...

  232. ...för att hamna i den situationen
    eller för att själv utöva det.

  233. "Konflikthantering" är en lektion
    och den sista är "Att söka hjälp".

  234. Jag tänkte visa er
    två stycken snuttar.

  235. Den ena handlar om fysiskt våld.

  236. I den här snutten
    har ni både ljudet och texten.

  237. Mina föräldrar är idioter. När vi
    gifter oss ska vi inte skilja oss.

  238. Gifter oss?

  239. Ja. Jag vill att vi håller ihop
    så att vi slipper all dramatik.

  240. Jag är inte redo att gifta mig än.

  241. Vill du göra slut? Du tänker väl
    dumpa mig för någon annan?

  242. Nej,
    men jag vill göra en massa grejer.

  243. -Menar du att vara med flera tjejer?
    -Va?

  244. -Jag visste att du var otrogen!
    -Jag tror att jag går hem i dag.

  245. Aj, sluta. Vad är det med dig?

  246. Förlåt. Det kommer aldrig att hända
    igen. Jag ska gottgöra det.

  247. Spelet består av ett antal små filmer
    samt att man svarar lite på frågor.

  248. Varje lektion är ungefär 15 minuter.
    Därefter behöver man diskutera.

  249. Bara den här lilla filmsnutten
    innehåller mycket att diskutera.

  250. Våldet i sig, och en könsaspekt
    som är intressant att diskutera.

  251. Men inte minst slutet på filmen.
    Vad är det hon gör? Hon säger:

  252. "Snälla, snälla, förlåt mig.
    Det kommer aldrig att hända igen."

  253. Är det en engångsföreteelse?

  254. Hur många gånger köper killen det här
    som en engångsföreteelse?

  255. Det finns mycket att diskutera.

  256. Det ska man tänka på
    när man använder spelet.

  257. Det ersätter inte läraren, det är till
    för att trigga diskussionerna.

  258. Det var ett exempel på fysiskt våld,
    det här är emotionellt våld.

  259. Vi gjorde läxor hos mig häromdagen.

  260. Åh, vad svårt.
    Jag klarar inte det här.

  261. Förlåt att jag frågar igen,
    men kan du hjälpa mig?

  262. Nu igen?

  263. Du är så dum. Hur kan du inte fatta?
    Jag kan inte tro att du är så dum.

  264. Det här var en liten kort snutt-

  265. -om att trycka ner någon i skorna.
    Säga saker som får den att må dåligt.

  266. Emotionellt våld inkluderar inte
    att man är osams-

  267. -man måste ju få vara osams i en
    relation och ha den typen av bråk.

  268. Det är när osämjan går över till
    att inkludera beteenden som innebär-

  269. -att man kontrollerar, manipulerar
    och trycker ner den andra.

  270. Varför göra ett spel? Det finns ju
    andra typer av interventionsprogram-

  271. -eller preventionsprogram
    där man gör rollspel.

  272. Vi valde att göra ett spel för
    att de flesta ungdomar spelar spel.

  273. De flesta spelar det.
    Det är något man är van vid.

  274. Det är en engagerande
    och annorlunda skoluppgift.

  275. Det är det som gör
    att vi kan ha den här sortens grafik.

  276. Forskning har inte alls samma budget som
    spelindustrin.

  277. Så vi kan inte ha en grafik
    som man har på Sims eller andra spel.

  278. Det här köper man som tonåring
    för att det är i skolkontexten.

  279. Det kan spelas individuellt,
    i par eller i grupp-

  280. -beroende på vad läraren
    anser vara lämpligt.

  281. Man kan ta andras perspektiv
    utan att behöva utsätta sig-

  282. -för att vara den som är förövare.

  283. Feedback och länkar är inkluderade.
    Det är lätt att sprida till lärarna-

  284. -tillsammans med materialet. Spelet
    hoppas vi ska påverka attityderna.

  285. Vi har testat det.
    När vi mäter attityder-

  286. -före och efter, så är de förändrade.

  287. Ungdomarna har mindre positiv attityd
    till våld när de har spelat spelet-

  288. -vilket gläder oss. Så, ja.

  289. Vi hoppas att genom det här projektet
    som vi ska fortsätta arbeta med-

  290. -kunna bidra till relationer
    som är roliga, spännande-

  291. -fulla av ömhet, tilltro, framtid,
    respekt för sig själv och för andra.

  292. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Dejting och våld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Våld i tonårsförhållanden är vanligare än vi tror. En fjärdedel av dejtande ungdomar utsätts för våld; fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Nu tar forskarna krafttag för att kartlägga och motverka dejtingvåld. Psykologiforskaren Emma Sorbring berättar. Inspelat den 7 februari 2013. Arrangör: Högskolan Väst.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Dejting, Psykologi, Ungdomar, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi, Våld, Våld i nära relationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskning i väst

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

Dejting och våld

Våld i tonårsförhållanden är vanligare än vi tror. En fjärdedel av dejtande ungdomar utsätts för våld; fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Nu tar forskarna krafttag för att kartlägga och motverka dejtingvåld. Psykologiforskaren Emma Sorbring berättar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

Lurad av en psykopat

En tredjedel av de personer som dömts för mord är psykopater säger Anna Dåderman, universitetslektor i psykologi. Psykopater kan bli våldsamma, saknar empati och ljuger utan samvete. Vad som avgörs av arv och miljö är inte tillräckligt utforskat.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.