Titta

UR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

UR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

Om UR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

Ulrika Wolff, forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, berättar om en studie där de satt in programmet RAFT, Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness, för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter. Innan träningen drar igång träffas lärare och elev för ett motivationssamtal för att noga igenom vad som skall hända under träningsperioden som oftast sträcker sig över 12 veckor. Inspelat i november 2012. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvagaDela
  1. Välkomna hit.
    Jag ska berätta om en studie-

  2. -där vi har tittat på läs- och skriv-
    svårigheter och satt in ett program.

  3. Det här programmet kallas för RAFT.

  4. Det står för Reading and Fluency
    Training Based on Phonemic Awareness.

  5. "Raft" betyder ju flotte,
    därav symbolen.

  6. För att kunna läsa är det ju en hel
    massa olika saker man behöver kunna.

  7. Till exempel måste man ha
    en viss grammatisk kompetens-

  8. -man måste ha
    ett ordförråd som räcker till-

  9. -man måste kunna göra inferenser,
    alltså att läsa mellan raderna.

  10. Man måste också ha ett visst läsflyt,
    alltså ha en viss hastighet i texten-

  11. -och man måste gjuta liv i texten
    genom intonation.

  12. Att gjuta liv i texten och ha en viss
    hastighet underlättar läsförståelsen.

  13. Sen måste man kunna avkoda symboler.

  14. Texten vi har måste vi kunna omsätta
    till språkljud-

  15. -till ord, helt enkelt.

  16. En forskare på 60-talet, Fries,
    sa att allt detta är nödvändigt-

  17. -men att egentligen är allt det här
    lika nödvändigt i vanliga samtal.

  18. Det enda som är speciellt
    för läsningen är avkodningen.

  19. Gough och Tunmer har kommit på ett
    genialiskt sätt att betrakta läsning.

  20. Det kallas för
    "The simple view of reading".

  21. De säger att läsning,
    alltså läsförståelse-

  22. -är produkten av förståelse,
    vilket är allt det här med vokabulär-

  23. -att ha grammatisk kompetens o.s.v.-

  24. -och avkodningen, som alltså är
    att avkoda symbolerna till ljud.

  25. Det fina här är att läsning inte
    är en summavariabel, utan en produkt.

  26. Det innebär att om en av faktorerna
    är noll uppstår det ingen läsning.

  27. Det betyder också att förståelse
    och avkodning förstärker varandra.

  28. Förståelse och avkodning är båda
    nödvändiga faktorer, en räcker inte.

  29. Alltså tycker vi att båda är viktiga,
    men i just den här studien-

  30. -riktar vi oss mot de barn som har
    avkodningssvårigheter, t.ex. dyslexi.

  31. Sen kan man som sekundärt problem
    få svårt att förstå en text.

  32. Men här gäller det barn som primärt
    har avkodningssvårigheter.

  33. Inför studien får jag ju titta
    på tidigare forskning.

  34. Det första man märker är att det inte
    finns nån svensk forskning om detta.

  35. Det är framför allt i engelsktalande
    länder som nåt har gjorts.

  36. Jag refererar
    till Torgersen från Florida.

  37. Han lät 60 barn på mellan 8 och 10 år
    ingå i studien.

  38. De hade klara
    ordavkodningssvårigheter.

  39. Torgersen säger
    att specialundervisningen i USA-

  40. -och, som jag tycker, också i Sverige
    och säkert i andra västländer...

  41. På skolorna har man en pott pengar
    och många barn som behöver stöd.

  42. Då pytsar man ut potten så att man
    får tio minuter två gånger i veckan-

  43. -eller kanske en kvart i veckan,
    och så håller det på så.

  44. Då kan man få barnen att hänga med,
    men de kommer aldrig i kapp de andra.

  45. Det kallar han för "close the gap",
    och för att göra det-

  46. -behöver man intensiv,
    strukturerad undervisning.

  47. Det han gav var 67,5 timmar
    i en-till-en-undervisning.

  48. Två femtiominuterspass per dag
    i åtta veckor.

  49. De jobbade strukturerat med att
    koppla fonem-grafem till varandra-

  50. -och med ordbilder, som är viktigare
    i engelska än i svenska.

  51. De jobbade med två program.
    Ett av dem har jag tagit intryck av.

  52. Det kallas för "LiPS program". Man
    jobbar mycket med var ljuden bildas.

  53. Till exempel kallar de B och P
    för "lip poppers".

  54. Vad som visade sig i resultatet
    - för att ta det snabbt - är alltså-

  55. -att de direkt efter undervisningen
    hade stor framgång i att avkoda.

  56. De blev väldigt mycket bättre, och
    även 1-2 år senare höll detta i sig.

  57. Det som däremot var problematiskt
    var att få upp läshastigheten.

  58. Syftet i studien jag ska berätta om
    var att utforma ett svenskt program-

  59. -för nioåringar
    med läs- och skrivsvårigheter.

  60. Men man ska börja
    så fort ett barn behöver hjälp.

  61. Det skulle genomföras i en-till-en-
    undervisning varje dag i tolv veckor.

  62. Vi ville titta på effekten av detta,
    direkt efteråt och ett år senare.

  63. För att få tag på eleverna med
    svårigheter gjorde vi en screening-

  64. -på 2 212 elever.
    Föräldrarna gav sitt samtycke innan.

  65. Vi identifierade, med olika typer av
    ordavkodningstest, en grupp elever-

  66. -112 stycken,
    som hade såna här svårigheter.

  67. De 112 lottade vi sen in
    i en interventionsgrupp-

  68. -och en kontrollgrupp. Det är viktigt
    att ha ett sånt lottningsförfarande.

  69. Kontrollgruppen fick
    den undervisning som skolan erbjöd-

  70. -vanligtvis nån specialundervisning-

  71. -medan interventionsgruppen
    fick den här speciella träningen.

  72. Den träningen står på tre ben-

  73. -och ett av dem är just träning av
    koppling mellan ljud och bokstav.

  74. Det var absolut den största delen,
    60-65 % av hela tiden.

  75. Det kallas "phonics" på engelska.
    Vi har inget bra ord på svenska.

  76. Det handlar inte bara om en enkel
    koppling mellan bokstav och ljud.

  77. Det kan bero på sammanhang.
    C låter ju ibland "s" och ibland "k".

  78. Det är ett större grepp som är taget.

  79. Förutom den här träningen
    jobbade också vi med läsflyt.

  80. Som ni minns lyckades de inte så bra
    med att få upp läshastigheten-

  81. -så här har vi träning av det. Det
    har man inte gjort så mycket förut.

  82. Det finns studier
    där man har tränat bara läshastighet.

  83. Man har sagt att det är problemet,
    men det gav inte heller bra resultat.

  84. Vi vill göra
    en multikomponent studie-

  85. -där man både tränar kopplingen
    fonem-grafem, alltså precision-

  86. -och läshastighet kombinerat
    med strategier för läsförståelse.

  87. Det är inte mycket här som är nytt.

  88. Ingredienserna i studien är inte nya.

  89. Vi har satt ihop sånt som forskningen
    har visat ger bra resultat.

  90. Det viktiga är också att det
    är strukturerat och intensivt.

  91. De här delarna måste även eleverna
    vara medvetna om, inte bara läraren-

  92. -så inför träningen träffas lärare
    och elev för ett motivationssamtal.

  93. Man pratar om vad som ska hända under
    de här tolv veckorna och varför.

  94. Man talar också om praktiska
    arrangemang som schema.

  95. "Ska du komma till mig eller ska jag
    hämta dig vid klassrummet?"

  96. Det blir en signal till eleven
    att det här verkligen ska genomföras.

  97. För tyvärr verkar väldigt mycket tid
    försvinna i skolorna i dag-

  98. -och så ska inte detta vara.

  99. Man pratar också om vad man gör
    om nån är sjuk, läraren eller eleven.

  100. Så varje dag... Det här är alltså
    tolv veckor, fem dagar i veckan.

  101. För varje dag finns sju punkter
    strukturerade, vad som ska hända.

  102. Vissa dagar kan saker uteslutas,
    men strukturen finns.

  103. Det är läraren som ser punkterna,
    fast eleven vet att de finns.

  104. Då står det vad som är nytt i dag,
    vad man ska träna, man repeterar.

  105. Sen går man igenom vilken ny
    bokstav-ljud man behöver jobba med.

  106. Man jobbar med att bilda ord,
    man jobbar mycket vid whiteboard.

  107. Man jobbar med arbetsblad, men inte
    såna där eleven fyller i på rutin-

  108. -utan läraren är med
    och ställer aktiverande frågor.

  109. Vi har en del laborativa övningar,
    diktamen, upprepad läsning-

  110. -och läsförståelse.

  111. Här är en munbild. Det har funnits
    ett material utifrån "LiPS program"-

  112. -men det här är de bilder vi använder
    i det nya RAFT-programmet.

  113. Det här ska vara "s".

  114. Man tänker på hur man har tänderna
    och tungan, hur stämbanden känns...

  115. Här är "s", "a", "l" - och så
    kopplar man det till bokstavskorten.

  116. Munbilderna ska underlätta för eleven
    att identifiera var ljudet finns-

  117. -och koppla det till bokstav, men det
    ska också avdramatisera skrivandet.

  118. Lärare skriver med bara munnar och
    eleven får själv göra det ibland-

  119. -och så får läraren läsa det, allt
    för att få det roligt och lärorikt.

  120. Det här är multisensoriskt
    på mer än ett sätt-

  121. -för vi använder också "tapping",
    fingerläsning.

  122. Man läser alltså "s", "a", "l"
    - och sen drar man ihop det: sal.

  123. Det är både ögon,
    öron och hand med i detta.

  124. Det här håller man på med så länge
    man tycker att det är bra för eleven.

  125. De får lära sig metoden i alla fall.

  126. Vi jobbar också med vokalschema.

  127. På det här sättet sätts schemat upp
    efter hand som de lär sig vokalerna.

  128. Det är som
    ett vanligt fonetiskt vokalschema-

  129. -där man går från slutna vokaler till
    öppna och från främre till bakre.

  130. Och de går varje dag...

  131. För vokaler
    är speciellt svårt vid läsning.

  132. Man går dagligen igenom vokalschemat,
    t.ex. med handen under hakan.

  133. Det här är för läraren, att tänka på
    att det är kort och lång vokal.

  134. Man säger den korta
    och den långa vokalen-

  135. -så att eleven känner vad det är som
    händer, vad som är skillnaden.

  136. Det är sånt som innebär svårigheter-

  137. -när de börjar med dubbelteckning.
    Men här tas inte stavningsregler upp.

  138. Mycket går ut på
    att lära sig förutsättningarna-

  139. -för att ljuda och för att kunna
    gå till mer komplicerade strukturer.

  140. Då har man grunderna klara och det
    blir lättare att lägga på reglerna.

  141. Den här flickan håller i ett diagram.
    Det handlar om att träna läsflyt.

  142. Det kan gå till på olika sätt, men i
    RAFT-programmet, som är tolv veckor-

  143. -har vi delat upp det i två perioder.

  144. Den första perioden har man
    sex texter som är likvärdiga.

  145. Första gången eleven läser det
    ska det ta ca fem minuter.

  146. Första veckan
    läser man varje dag samma text.

  147. Eleven tar tid, läraren räknar felen-

  148. -och eleven gör sen såna här staplar.
    Det går allt fortare.

  149. Sen händer samma sak i sex veckor
    och eleven får sex såna här diagram.

  150. Det har gått fortare eftersom man
    har tränat och läst samma text.

  151. Nu tar man första stapeln i varje
    diagram, och då är det en okänd text-

  152. -och så sätter man ihop det
    till ett sjunde diagram.

  153. Trots att det är okända texter
    går det fortare.

  154. Träning lönar sig, och det här är ett
    enkelt och effektivt sätt att träna.

  155. Vi har också läsförståelsestrategier.

  156. Om dem kan jag bara säga
    att läraren behöver läsa högt-

  157. -för många av eleverna kan inte läsa
    en text tillräckligt bra-

  158. -för att ställa inferensfrågor
    om den.

  159. När man efter de här tolv veckorna
    jämför med kontrollgruppen-

  160. -visar det sig att läsning, både vad
    gäller hastighet och läsförståelse-

  161. -kan förbättras med instruktion
    baserad på fonem-grafem-övningar-

  162. -i kombination med träning av läsflyt
    och läsförståelsestrategier.

  163. Här var det så att interventions-
    gruppen presterade betydligt bättre.

  164. Men ett sånt här program
    tar man inte bara...

  165. Även om det är detaljerat är det inte
    ett program som man bara genomför.

  166. Det är viktigt att man har goda
    kunskaper om språkets uppbyggnad.

  167. Alla RAFT-pedagoger som ingick
    i studien var välutbildade.

  168. Ändå var det så att... De gjorde ett
    test om språkets uppbyggnad innan-

  169. -och då visade det sig
    att trots deras goda kunskaper-

  170. -var det så att utöver effekten
    av interventionen-

  171. -hade lärarens kompetens
    i skriftspråket effekt-

  172. -på hur mycket elevernas stavning
    förbättrades.

  173. Avslutningsvis ska jag...
    Det här är ju statistiska resultat.

  174. Men jag vill ge
    nåt mer "mjukt" resultat.

  175. Det var en specialpedagog som testade
    en elev och som sa till pojken:

  176. "Har det varit bra att vara med
    på träningen?" "Ja", sa han.

  177. "Borde fler barn få ta del av den?"
    "Nej", sa han. "Inte för många."

  178. "Varför inte det, då?"
    "Då blir det ingen tid över för mig."

  179. Han hade förstått systemet i skolan,
    och testaren var klok, så hon sa:

  180. "Men om det hade funnits många
    Elisabeth, då?" Hon hette Elisabeth.

  181. "Ja", sa han. "Det hade behövts
    170 000 Elisabeth." Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulrika Wolff, forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, berättar om en studie där de satt in programmet RAFT, Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness, för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter. Innan träningen drar igång träffas lärare och elev för ett motivationssamtal för att noga igenom vad som skall hända under träningsperioden som oftast sträcker sig över 12 veckor. Inspelat i november 2012. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

UR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

Ulrika Wolff, forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, berättar om en studie där de satt in programmet RAFT för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.