Titta

Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet

Om Jakten på det demokratiska klassrummet

I den nya läroplanen står att: "Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum.

Till första programmet

Jakten på det demokratiska klassrummet : Roskilde UniversitetDela
  1. Enligt dansk lag ska alla elever lära
    sig demokratiska värderingar-

  2. -och förberedas för att kunna leva i
    ett demokratiskt samhälle.

  3. Demokrati är en grundprincip och
    en självklarhet ända från lågstadiet.

  4. Är danska elever därför annorlunda
    än unga från andra nationer?

  5. Kan man verkligen märka skillnad?

  6. Varje år tar Roskilde universitet
    emot tusentals nya studenter.

  7. Av dem är cirka 200 stycken
    internationella studenter.

  8. Fler än 50 nationaliteter är
    inskrivna på Roskilde universitet-

  9. -eller RUC som det kallas i folkmun.

  10. De internationella studenterna
    är utbytesstudenter-

  11. -doktorander
    eller läser masterutbildning.

  12. Gemensamt för dem är
    att RUC:s undervisningsmetod-

  13. -är mycket annorlunda
    mot vad de är vana vid.

  14. Det var hemskt. Jag funderade på
    att åka hem stället-

  15. -för de hade för mycket frihet.
    De gjorde vad de ville. Helt annorlunda.

  16. Jag skulle inte säga "dårhus"-

  17. -men i början tittar man och säger:

  18. "Vad fan pågår här?
    Vad sysslar ni med?"

  19. Det stämmer med den ursprungliga
    idén om hur demokrati fungerar.

  20. Man argumenterar för sin sak,
    och den som lyckas bäst-

  21. -får med sig gruppen
    och sen jobbar gruppen för den idén.

  22. För att beskriva fallstudien...

  23. Danskarna är vana vid grupparbete
    och diskussioner elever-lärare.

  24. Det är nytt för
    de internationella studenterna.

  25. Vi ska studera den speciella
    danska undervisningsmodellen-

  26. -dess kultur och väsen, sett genom
    de utländska studenternas ögon.

  27. För att förstå RUC:s metoder är det
    viktigt att resa tillbaka i tiden.

  28. Tor Nørretranders gick i en av
    de första klasserna, på 70-talet.

  29. Han har botaniserat i DR:s arkiv.

  30. RUC slog upp dörrarna 1972.

  31. Universitetet utanför Köpenhamn fick
    undervisningsvärlden att se rött.

  32. De 723 eleverna undervisades enligt
    en metod som inte hade tillämpats.

  33. Studenterna skulle ägna
    halva tiden åt grupparbete-

  34. -och på demokratiskt vis arbeta med
    problemställningar och uppgifter.

  35. Utantillärandet
    ersattes av samarbetet.

  36. Grupparbeten och grupptentor
    blev hatobjekt-

  37. -för andra universitet
    och för politiker.

  38. RUC anklagades för att vara oseriöst
    och ovetenskapligt.

  39. Åsikterna har varit mycket negativa-

  40. -och har präglats av
    avsaknad av kontakt.

  41. Det är som om man har fingret
    på avtryckaren vad gäller Roskilde.

  42. Ruc skapades i en tid
    då man ville förändra samhället.

  43. Mycket diskuterades och förändrades.

  44. Det gjorde att man slog hål på
    vissa saker och var före sin tid.

  45. Man började med grupparbeten,
    projekt, tvärvetenskaplighet.

  46. Man sysselsatte studenterna
    på ett sätt-

  47. -som i dag ses som ganska naturligt,
    men som då bröt kraftigt-

  48. -med universitetsvärlden
    och dess katederundervisning.

  49. Lärare höll långa föreläsningar
    i ett ämne åt gången.

  50. Studenterna tog till sig metoderna
    och njöt av det studentlivet-

  51. -med Karl Marx bok om kapitalet
    under armen.

  52. Men en häftig debatt rasade
    utanför de grå betongmurarna.

  53. Inte bara om metoderna, utan också
    om universitetets politiska färger.

  54. Jag tycker inte
    att vi skiljer oss så mycket-

  55. -från en del av befolkningen.

  56. När man kallar den
    "marxistisk skola" eller "röd"...

  57. Det tyder bara på okunskap.

  58. I dag har antalet studenter ökat
    från 723 till 9 000.

  59. Metoderna är desamma, och idéerna har
    införts på andra skolor i Danmark.

  60. På universitetsområdet ligger
    ett studenthem som heter Korallen.

  61. Här bor internationella studenter
    som ska vistas i Danmark ett år.

  62. De är alla i 20-årsåldern och
    vana vid andra undervisningsformer.

  63. De reagerar på samma sätt på RUC:s
    metoder som danskarna gjorde 1973.

  64. Mitt första intryck var
    att det var som ett zigenarland.

  65. Jag kunde inte ta det på allvar.
    Det var raka motsatsen.

  66. "Ska jag verkligen studera här?"

  67. I början var det väldigt knäppt-

  68. -för man gör saker
    på ett helt annat sätt än i Italien.

  69. De har grupparbeten - det har aldrig vi.

  70. De verkade läsa mindre
    och ha det lättare.

  71. De lärde sig mindre
    än turkiska studenter.

  72. Finsk undervisning är individualistisk.

  73. Grupparbete betraktas som
    slöseri med tid och som nåt lättsamt-

  74. -inte som nåt akademiskt.

  75. Här fick jag verkligen lära mig nåt nytt
    och ändra mitt gamla tänkesätt.

  76. I Danmark jobbar man med projekt.
    Det är helt nytt för mig.

  77. I Japan sitter jag bara
    och lyssnar på föreläsningen-

  78. -och antecknar. Det är passivt.

  79. Det var så annorlunda. Femtio procent
    av undervisningen var grupparbete.

  80. Att hantera alla i gruppen
    var svårt.

  81. Man kanske kommer från
    ett auktoritärt system-

  82. -och plötsligt ska man hitta rätt själv.
    Ingen bestämd disciplin gäller.

  83. Man ska undersöka verkligheten och
    förstå den med hjälp olika discipliner.

  84. Det är nog en stor chock om man
    är van vid att traggla sina läxor-

  85. -i sitt eget land.

  86. En tennisspelare
    som ska lära sig en bra backhand-

  87. -ska lära sig av med
    sin halvdana backhand.

  88. Man går ner i funktion
    när man ska lära sig nåt nytt.

  89. När man byter inlärningsteknik
    lär man mindre.

  90. Man kanske bara har fortsatt
    på samma sätt som i gymnasiet-

  91. -och byggt på det hela tiden.

  92. Plötsligt ska man börja t.ex. definiera
    matematik i förhållande till samhället.

  93. Då lär man sig mindre i en period.
    Det är ett slags omskolning-

  94. -eller ett sätt att vidga sitt fokus,
    som kostar extra i början.

  95. Ilaria och Alberto kom till Danmark
    från Italien för två månader sedan.

  96. De ska studera kommunikation
    i ett år.

  97. Likt alla utbytesstudenter
    bor de på universitetets studenthem-

  98. -och tillbringar i stort sett all
    sin tid på universitetsområdet.

  99. I dag sätter upp affischer om
    en italiensk fest som de tänker ha-

  100. -för att lära känna danska studenter.

  101. Planeringen av
    festen var en svår uppgift.

  102. Hemma bor de hos sina föräldrar,
    och här måste de göra allt själva.

  103. -Vi ska så klart laga italienskt.
    -Så klart.

  104. Jag tror att det kommer att bli kul.

  105. -Många kommer.
    -Ja.

  106. -Italiensk mat lockar mycket folk här.
    -Ja.

  107. Det är intressant att testa det en gång.

  108. Jag har aldrig organiserat
    en fest själv förr.

  109. Man måste tänka på mat,
    dekorationer, musik, underhållning.

  110. För Sayaka
    är det en ännu större utmaning.

  111. Hon är 900 mil hemifrån och kämpar
    inte bara med kulturchocken-

  112. -utan också med undervisningsspråket
    engelska.

  113. Sayaka är nöjd
    och har inte ångrat sig.

  114. Jag hörde att danskarna
    är lyckligast i världen-

  115. -för man har bra social trygghet.

  116. Man värnar om naturen.

  117. Många kvinnor jobbar
    precis som män.

  118. Och de talar engelska
    som vore det deras modersmål.

  119. Jag ville se hur ett sånt land fungerar.

  120. Sayaka ringer hem via Skype
    flera gånger i veckan.

  121. Det kan vara svårt att förklara
    vardagen på universitetet.

  122. Är den på? Jag ser dig inte.

  123. -Nu ser jag dig. Är allt bra?
    -Ja då, bara bra.

  124. -Hur länge har du varit borta?
    -I snart sju månader.

  125. -Har du några problem?
    -Nej, inte direkt.

  126. Jag ska snart ha tenta,
    och sen är det påsklov.

  127. Sen är det tenta igen,
    och sen börjar ett projekt.

  128. Undervisar man mycket
    i argumentationsteknik i Danmark?

  129. Man slutar tydligen i grundskolan
    eller gymnasiet.

  130. -Så du har inga problem?
    -Nej, inte nu längre.

  131. Är det nåt du gillar speciellt mycket?

  132. Att det är lugnt här.

  133. I kväll ska jag laga japanskt
    med några kompisar.

  134. -Nu måste jag sluta.
    -Redan?

  135. -Hälsa pappa. Hej då.
    -Din bror hälsar.

  136. -Tack. Hej då.
    -Vi hörs snart.

  137. En av grundstenarna
    i grupparbetet på RUC-

  138. -är att gruppen ska formulera
    problemet de vill undersöka-

  139. -innan de kan börja med arbetet.

  140. Sayaka har gått på
    universitet i Kobe.

  141. Hon är inte van vid
    problemorienterat grupparbete.

  142. Hon ta in information och få svar.

  143. I dag träffar hon sin grupp
    och dess vägledare.

  144. -Hej, allihop.
    -Hej.

  145. Man kan ställa många frågor,
    men det intressanta är-

  146. -det underliggande problemet,
    det som man vill undersöka.

  147. Hur nära är ni
    en riktig problemställning?

  148. Vi har lite problem
    med problemställningen.

  149. -Det brukar vara problemet.
    -Ja.

  150. Vi måste titta på
    den exakta problemställningen-

  151. -för den fungerar som er kompass.

  152. När ni har slagit fast den,
    rör ni er i den riktningen.

  153. Medan ni rör er genom landskapet
    kanske ni måste justera riktningen.

  154. Då justerar man problemställningen.
    Den är viktig.

  155. Sayaka säger inte mycket
    under gruppmötena.

  156. Hon är inte van vid
    att delta i diskussioner.

  157. Det är svårt för mig att säga min åsikt
    inför många människor.

  158. Ibland, eller ganska ofta,
    tycker jag synd om gruppen-

  159. -för jag sitter bara
    och följer med i deras diskussion.

  160. Jag är rädd för att göra fel
    eller missförstå nåt.

  161. För att säga nåt dumt eller fel.

  162. Jag är rädd att jag stör samtalet.

  163. De två intervjuobjekten-

  164. -kommer deras skilda sociala status
    att påverka?

  165. Definitivt,
    och det är väldigt intressant.

  166. I Japan är föreläsarna-

  167. -inte intresserade av att lära ut.
    De föredrar att forska.

  168. Vissa kurser är tråkiga.

  169. De är inte så intressanta, tycker jag.

  170. I Danmark varar föreläsningarna
    i två och en halv timme-

  171. -men läraren kan inte sluta.

  172. Trots att han har hållit på i
    två och en halv timme, fortsätter han.

  173. Om studenterna har frågor,
    fortsätter han-

  174. -att lyssna på frågor eller kritik.

  175. Ibland fortsätter de att diskutera.

  176. Det är väldigt intressant
    och nytt för mig.

  177. Trots att RUC:s metoder
    är ganska omvälvande-

  178. -brukar de flesta
    tycka om grupparbete-

  179. -och de problem som uppstår.

  180. Det var jobbigt att vissa i gruppen
    inte kunde engelska så bra-

  181. -och att vissa saknade motivation.

  182. Det handlar inte bara om inlärning,
    utan även projektledningsteknik.

  183. När jag ändrade inställning och förstod
    att jag kunde få kunskaper-

  184. -som inte erbjuds på andra universitet,
    så började jag gilla det.

  185. Hur diskuterar man med nån
    utan att bli ovänner?

  186. Säger man: "Håll tyst, idiot."
    Naturligtvis inte.

  187. Det finns en diplomatisk dynamik.

  188. Hur man kommunicerar
    utan att trampa nån på tårna-

  189. -men ändå få sagt sin åsikt.

  190. Men sen insåg jag att det är viktigt
    att kunna handskas med människor.

  191. Grupparbetet lär en
    att diskutera sina åsikter-

  192. -vara enig, vara oenig,
    säga sin åsikt-

  193. -och ibland slåss för sin idé
    och klara av alla människotyper.

  194. Vi jobbar med folk
    från hela världen.

  195. Efter en termin såg man de stora
    framstegen, och då kändes det bättre.

  196. Det stämmer med den ursprungliga
    idén om hur demokrati fungerar.

  197. Ibland kan man inte komma överens.

  198. Inte ibland - mestadels.

  199. Man är fyra eller fem personer
    med olika åsikter-

  200. -så ibland blir det kaos.

  201. Alla delar med sig av sina åsikter,
    och till sist övertygar nån de andra.

  202. Då är problemet löst.

  203. Ruc-studenter lärde sig:
    "Du tillhör en grupp."

  204. "Du ska hantera problemställningen."

  205. "Du ska själv hitta vetenskapliga
    discipliner som belyser projektet."

  206. Man måste fördela de olika
    synvinklarna på gruppmedlemmarna-

  207. -och knyta ihop allt i slutet. Man ska
    klara allt vad samarbete innebär.

  208. Resultatet blev folk som kunde allt det.

  209. För dem var det självklart att man
    skulle samarbeta, dela perspektiv-

  210. -och förstå
    att man kan ha olika åsikter.

  211. Det var nyttigt för samhället. Den
    sortens kunskap är eftertraktad i dag.

  212. Liksom grupparbetet,
    som upptar halva studietiden-

  213. -är förhållandet mellan lärare
    och elev annorlunda här.

  214. På RUC kallar undervisarna sig inte
    lärare utan hellre supervisors-

  215. -sparringspartners eller vägledare.

  216. Okej. Vi måste komma överens om
    vad ni ska göra till nästa gång.

  217. En intervju ska vara färdig. Kanske två.
    Det beror på när nästa lektion är.

  218. Nästa gång är det seminarieövningar.
    Utvärderingar.

  219. Vi måste prata om
    vad ni ska förbereda inför det.

  220. Det här är verkligen konstigt.

  221. I Turkiet är lärarna
    väldigt auktoritära.

  222. De är väldigt viktiga. Vi får inte prata
    med dem när som helst.

  223. Vi får inte ställa frågor när vi vill.

  224. Man måste skriva ett mejl
    och boka ett möte.

  225. Här äter och dricker vi ihop
    och pratar även när lektionen är slut.

  226. Vi kan fråga efter föreläsningens slut
    eller när man äter. Jättekonstigt.

  227. I Turkiet tilltalar man alltid en lärare
    med namn och titel.

  228. Här säger man deras förnamn.
    Man kan sitta vid samma bord.

  229. Man kan ställa frågor när man vill,
    även konstiga frågor.

  230. De säger aldrig:
    "Det var en dum fråga."

  231. Men i Turkiet, om man ställer en
    konstig fråga, så kan läraren svara:

  232. "Nej, en så dum fråga
    vill jag inte svara på."

  233. Jag blev chockad över att läraren är
    som en av studenterna. Det är bra.

  234. Det faktum att vi inte
    tilltalar dem med deras titel-

  235. -gör universitetet mer demokratisk.
    Alla är lika.

  236. Jag tycker att det danska
    universitetssystemet är demokratiskt.

  237. Ja, för både studentens och lärarens
    åsikter är värda lika mycket.

  238. I Turkiet känner jag mig som ett barn,
    och här är jag vuxen.

  239. Jag fattar mina egna beslut.

  240. Den största skillnaden
    är definitivt hur man tilltalar lärarna.

  241. Man säger aldrig deras titel.

  242. De vill det inte.

  243. Gör man det, så säger de:
    "Säg mitt namn i stället."

  244. På så sätt försvinner
    en jättelik mur.

  245. Man är på samma nivå
    och kan fråga när man vill.

  246. Under lektionen
    brukar studenterna fråga nåt-

  247. -och framföra kritik.

  248. I Japan händer det normalt sett inte.
    Det känns konstigt.

  249. När jag pratar med min syster och
    kompisar som läser i Makedonien-

  250. -undrar jag alltid
    varför det inte är likadant där.

  251. Det är ingen nyhet
    för Michael Kluth, lektor på RUC.

  252. Han brukar vägleda
    internationella studenterna-

  253. -och upplever på nära håll hur de
    chockas över de danska lärarnas roll.

  254. Det har vi alla upplevt.

  255. Efter ett tag
    försöker man lägga band på sig.

  256. Det får bli en lagom dos dansk humor-

  257. -och man ska undvika att fråga
    en massa om deras bakgrund.

  258. På så sätt
    kan man förhoppningsvis undvika-

  259. -att studenterna upplever jämlikheten
    som påträngande.

  260. Danskar är generellt sett egalitära
    och inriktade på att alla är lika.

  261. På Ruc är vi det i ännu högre grad.

  262. Man måste vänja sig. Det kan upplevas
    som oseriöst till en början.

  263. I köket på studenthemmet-

  264. -börjar den italienska festen
    ta form.

  265. Ilaria och Alberto
    har satt alla i arbete.

  266. Festen blir inte
    som de danska festerna-

  267. -som flödar över av alkohol
    och där lärarna deltar.

  268. -Hon vänjer sig inte.
    -Det är märkligt.

  269. Unga människor,
    och kanske också de äldre-

  270. -dricker från tre, fyra
    på eftermiddagen.

  271. Det är konstigt.
    Och speciellt dricker de mycket öl.

  272. Jag gillar inte öl, så folk undrar
    varför jag valde Danmark.

  273. -Jag frågar alltid det.
    -Ja, han gillar öl.

  274. De älskar att dricka och bli fulla.

  275. Det är helgalet!

  276. I Italien dricker jag när jag går ut,
    men alltid efter middag.

  277. Jag börjar dricka vid klockan nio,
    tio på kvällen. Det är konstigt här.

  278. De börjar dricka vid klockan tre
    och fortsätter till efter midnatt.

  279. De dricker på torsdagar, på fredagar,
    under helgen - hela tiden!

  280. I Turkiet dricker man en flaska vin
    eller ett glas öl en gång i veckan.

  281. De gillar att festa.
    De dricker, skämtar-

  282. -dansar på universitetsområdet.

  283. Alkohol är förbjudet på universitet
    och skolor i Turkiet.

  284. Här i matsalen finns en bar
    som är öppen torsdag och fredag.

  285. Man kan köpa öl där. Det är konstigt.

  286. Men det är bra. Det är sånt
    som kommer med frihet.

  287. I Japan dricker vi,
    men vid matbordet.

  288. Vi dricker till maten.
    Men i Danmark-

  289. -fokuserar man på
    att dricka och dansa.

  290. Det är inte så främmande för mig
    som för många andra.

  291. Men en sak som chockade mig
    var hur tidigt de börjar dricka.

  292. Man kan öppna en öl före klockan tolv.
    Det ser man inte ofta i Finland.

  293. Den italienska festen ska hållas
    i Roskilde i konsertlokalen Gimle.

  294. De har lånat en bil
    för att frakta mat till lokalen.

  295. Snart är stället fyllt med andra
    internationella studenter-

  296. -som vill festa och prata om
    att vara student i Danmark.

  297. Jag har ett nytt sätt att studera
    som jag kommer att fortsätta med.

  298. Jag ska försöka ordna grupparbeten
    i Italien-

  299. -för det är ett bra sätt
    att dela med sig av sina idéer.

  300. Jag tar med mig grupparbetet,
    förståelsen för andra människor.

  301. Inte för att göra det lätt,
    utan för att arbeta tillsammans-

  302. -och jobba för att det ska flyta på
    även med helt olika individer.

  303. Jag uppskattar olikhet.

  304. Jag vill ta med mig det här
    hem till Japan.

  305. Vara mer kritisk
    och samtidigt fördomsfri.

  306. Jag har mer frihet.
    Jag tror att jag klarar mig själv nu.

  307. Översättning: Veronika Haraldson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På Roskilde universitet är eleverna vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Sedan 1972 har Roskilde universitet använt denna demokratiska undervisningsmetod. I början fick metoden mycket kritik. Numera finns studenter från femtio olika nationaliteter inskrivna på universitetet. Detta sätt att undervisa är något helt annat än de är vana vid hemifrån. Vi studerar den danska modellen sedd genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när denna undervisningsmodell infördes på 70-talet. Vi möter en japansk student som inte brukar yttra sig i grupp. En student från Turkiet säger att hon är van vid att läraren är auktoritär. De danska lärarna på Roskilde universitet ser sig själva som vägledare.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Danmark, Grupparbete, Högskoleundervisning, Högskoleundervisningens pedagogik, Högskolor, Pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på det demokratiska klassrummet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

I utbildningsmodellen "Learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på Bucklands Beach Intermediate School på Nya Zeeland.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Ansvar är ett av ledorden på skolan. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Ungas rätt att hitta sitt musikaliska uttryck

Musikundervisning i skolan är en demokratisk rätt, som kan göra stor skillnad, säger Markus Enorsson, musiklärare på Kronan i Trollhättan. Hör honom utveckla sina tankar om musikämnet och om sitt uppdrag att jobba fram Kronans kulturprofil, som ska vara med och lyfta kulturlivet i stan.