Titta

UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Om UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Hur påverkas den europeiska muslimska identiteten av media? Vilken roll har framväxten av internet spelat i den mediabild som formats? Det här är exempel på två centrala frågor som belyses i ett seminarium som gästas av flera världskända talare som refererar till sina egna erfarenheter och sin forskning på området. Originaltitel: The role of the media in the creation of Muslim identities in Europe and the USA. Inspelat i mars 2013. Arrangör: British Council och Södertörns högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Muslimsk identitet och media : Muslimen i populärkulturenDela
  1. Religion diskuteras, analyseras,
    kritiseras och försvaras dagligen.

  2. Massmedia nämner ofta religion-

  3. -när de rapporterar om
    och förklarar olika sociala fenomen.

  4. Medierna berättar om internationella
    händelser med religiös bakgrund-

  5. -som kan förvåna många svenskar.
    Jag heter Jenny Berglund-

  6. -och jag är moderator här, så jag
    försöker hålla oss till schemat.

  7. Så gott det går.
    Jag ska också presentera talarna.

  8. När det gäller vår första talare-

  9. -vill jag börja med att säga att det
    finns minst 40 personer här inne-

  10. -som under den här månaden
    har daglig kontakt med honom.

  11. De bör i alla fall ha det. 40 studenter
    som läser religionsvetenskap-

  12. -studerar just nu islam
    och professor Espositos bok-

  13. -"Islam - den raka vägen"
    i svensk översättning.

  14. Esposito är professor
    i religion, internationell politik-

  15. -och islamologi
    vid Georgetown University.

  16. Hans bibliografi
    är längre än en svensk vinter-

  17. -så jag läser inte upp allt.
    Han har skrivit över 45 böcker-

  18. -medverkat i flera uppslagsverk
    och har blivit flitigt översatt-

  19. -till över 35 språk. Det är en ära att
    få välkomna professor Esposito.

  20. Tack så mycket.
    Jag är glad att få vara här i dag.

  21. Jag har inte varit här på tio år,
    så det är roligt att vara tillbaka.

  22. Mina minnen av Stockholm
    speglar min personlighet-

  23. -som inte är särskilt intellektuell.

  24. Sist jag var här, även om det var
    av intellektuella anledningar-

  25. -är det jag minns bäst nån jag åt
    frukost med, från ett svenskt institut-

  26. -som hade den mest fantastiska
    frukostmacka jag hade sett-

  27. -med tre ostar och bacon och
    så vidare. Jag önskade mig en sån.

  28. Jag har drömt om det sen dess,
    och i går kom jag nära.

  29. På mitt hotell
    gör de helt otroliga ostburgare.

  30. Den var så stor.
    Den får inte plats i munnen.

  31. Så nu har jag gjort reklam för dem
    både på tv och här på universitetet.

  32. I amerikanska mediers behandling av
    muslimer ska man tänka på följande:

  33. När jag började i slutet
    av 60-talet och mitten av 70-talet-

  34. -var islam helt osynligt i USA.

  35. Det fanns kyrkor och synagogor-

  36. -men inga moskéer eller hinduistiska
    eller buddistiska tempel.

  37. Det var osynligt
    även när det gällde befolkningen.

  38. Det fanns muslimer,
    men inte särskilt många-

  39. -och folk lade inte märke till dem.

  40. Det var osynligt
    i vårt utbildningssystem.

  41. Jag upptäckte islam
    som doktorand, av en slump-

  42. -på en kurs om världens religioner.

  43. Oftast hade man judendom
    och kristendom på en sida-

  44. -och islam ihop med hinduism,
    buddism och japanska religioner.

  45. Ändå vet vi att islam ligger nära
    judendomen och kristendomen.

  46. Islam var osynlig i medierna
    och i statsapparaten.

  47. Statstjänstemän
    fick ingen utbildning i religion-

  48. -inte ens när de åkte till platser
    där religionen spelade roll-

  49. -till exempel när man
    lärde upp utländska diplomater.

  50. Det var osynligt i utrikespolitiken.

  51. Det fanns ingen anledning
    att tänka på det. Religion sågs-

  52. -både av akademiska experter
    och av många inom affärsvärlden-

  53. -eller inom diplomatkåren, som nåt
    som vissa sysslar med i u-länderna-

  54. -men som tillhörde det förflutna.

  55. Även om det fanns skulle länderna
    när de blev mer moderna-

  56. -behöva välja mellan Mekka
    och mekaniseringen.

  57. Okej. Det är bakgrunden.

  58. Hur blev folk då engagerade?

  59. Vi hade bombdådet i Oklahoma.
    Ett av de största bombdåden i USA.

  60. Mediernas första respons
    var "araber och muslimer".

  61. ABC ringde mig
    efter bombdådet i Oklahoma-

  62. -och bad mig vara med i programmet.
    "Vad vill ni intervjua mig om?"

  63. "Araber och muslimer." Men varför det
    när vi visste vem som hade gjort det?

  64. Om jag inte kom skulle nån annan
    säga att det var araber och muslimer.

  65. Men det var det inte.
    Sen måste man också titta på-

  66. -när den konflikten ägde rum.
    Revolutionen i Iran.

  67. För många amerikaner och för
    medierna var det bilderna av Iran-

  68. -och folk som skanderade
    "Död åt USA".

  69. Det var att man tog
    amerikanska diplomater som gisslan.

  70. Medierna började bevaka det och
    man startade programmet "Nightline"-

  71. -som startade Ted Koppels karriär.
    Våra båda karriärer-

  72. -och min Lexus
    kom tack vare ayatolla Khomeini.

  73. Det vill säga att på den tiden, när jag
    var färdig doktor på 70-talet-

  74. -fanns inga jobb inom islam.
    Jag hade studerat fyra religioner-

  75. -så jag fick undervisa
    om världens religioner.

  76. Då startade "Nightline", men inte
    med titeln "Amerikaner som gisslan"-

  77. -utan "Amerika som gisslan".
    Man såg det här som nåt-

  78. -som påverkade nationen,
    men som också samlade nationen.

  79. Som elfte september, där inte bara
    några muslimer sågs som ansvariga-

  80. -nitton arabiska muslimer-

  81. -utan man sa att det var
    muslimer som gjorde det-

  82. -och man använde
    den generaliseringen.

  83. Det följdes av mediebevakning
    och oro bland diplomater-

  84. -för att revolutionen skulle exporteras.
    Vad skulle kunna hända?

  85. Det var fullständigt otänkbart-

  86. -att en gammal imam med långt skägg
    som hade levt i exil i Paris i 20 år-

  87. -ayatolla Khomeini, kunde ligga bakom
    revolutionen som störtade shahen.

  88. Efter Israel hade han
    Mellanösterns största krigsmakt.

  89. Han hade olja och USA, Storbritannien
    och Israel som allierade.

  90. Traumat som uppstod
    när det omöjliga inträffade-

  91. -gjorde att det verkade möjligt
    att revolutionen skulle spridas.

  92. Sen följde Iraks uppgång, invasionen
    av Kuwait, bin Laden och al-Qaida.

  93. Där har vi sammanhanget.

  94. Ett sammanhang som skapar
    uppmärksamhet i medierna.

  95. Ett sammanhang som gör islam
    synligt, inte bara i medierna-

  96. -utan även vad gäller bokförsäljning.
    Varje gång de här kriserna uppstår-

  97. -ökar bokförsäljningen omedelbart.

  98. På bibliotek i USA hittade man förr
    en vägg med böcker om kristendom-

  99. -och en hel vägg om judendom,
    fast bara två procent är judar.

  100. Där fanns kanske två böcker om islam.
    Kanske Koranen och en bok till.

  101. Sen exploderade
    intresset och kunskapen.

  102. Även inom utbildningssystemet
    och myndigheterna.

  103. Men den huvudsakliga motivationen
    var att förstå ett hot, en rädsla.

  104. Det var viktigt
    och är fortfarande viktigt-

  105. -men då fokuserar man bara på en del
    utan ett sammanhang att placera den i.

  106. Det vore som att...
    Mina liknelser är inte så bra.

  107. Det vore som att inte veta nåt
    om katolicismen-

  108. -och plötsligt stöta på global pedofili.

  109. Om man inte har sammanhanget
    och vet hur de flesta katoliker är-

  110. -hur de flesta präster är
    och så vidare, vad skulle man då tro?

  111. Här kommer kärnan
    av det som jag vill prata om.

  112. Antiislamska uttalanden,
    diskriminering och våld-

  113. -beskrivs som
    en reaktion på elfte september.

  114. Men det finns en lång historia
    av negativa inställningar mot islam.

  115. Det går tillbaka
    till islams grundande.

  116. Islam sågs, när kristendomen
    blivit statsreligion i romarriket-

  117. -en både politiskt och teologiskt
    imperialistisk kristendom-

  118. -som en utmaning
    och till och med ett hot.

  119. Men nåt som ligger närmare i tiden,
    som många människor förbiser-

  120. -är att i 20 år innan elfte september-

  121. -ser vi i litteraturen
    speciellt i USA och Västeuropa-

  122. -en idé om att islam
    utgör ett trefaldigt hot.

  123. Om man ser på Iran och
    terrorhandlingarna i Mellanöstern-

  124. -kan man förstå det politiskt.
    Men det var också ett civilisationshot.

  125. Slutligen var det ett demografiskt hot.
    "Muslimerna kommer hit."

  126. "De blir fler och fler. Vad ska hända?"

  127. Allt det skedde mycket tidigare.
    Min bok "The Islamic Threat"-

  128. -kom efter Kuwaitkriget 1991-

  129. -och där diskuterade jag idén
    om islam som ett politiskt hot.

  130. 1999, i den andra utgåvan, diskuterar
    jag även det demografiska hotet.

  131. Många av de artiklar jag citerar från
    amerikanska och europeiska tidningar-

  132. -kan man tro är skrivna
    efter elfte september-

  133. -men de är tio år äldre,
    och de lägger en grund.

  134. Det intressanta är att Edward Said
    redan 1981... 1981.

  135. Lewis och Huntington
    skrev inte om civilisationskrockar-

  136. -förrän i början av 90-talet. Tio år
    tidigare sa Edward Said så här:

  137. "För allmänheten i USA och Europa
    innebär islam otrevliga 'nyheter'."

  138. "Medierna, myndigheterna
    och strategerna..."

  139. "...och akademikerna, som inte
    påverkar allmänheten i stort..."

  140. Han menade att akademiska experter
    inte spelar roll för kulturen-

  141. -med undantag som Edward och jag.

  142. "...är överens om att islam hotar
    västvärldens civilisation."

  143. Han sa det 1981.
    Det var väldigt förutseende.

  144. "Jag menar inte att man bara hittar
    nedsättande karikatyrer av islam..."

  145. "...i västvärlden. Det jag säger..."
    skriver Edward Said...

  146. "...är att negativa bilder av islam är
    mer förekommande än andra."

  147. "Såna bilder stämmer inte överens
    islam som det är"-

  148. -"eller vad islam är, utan vad vissa
    sektorer i ett visst samhälle"-

  149. -"tror att det är. Utgör islam i
    västvärlden en civilisationskrock?"

  150. Han använder den frasen
    långt före Lewis och Huntington-

  151. -som brukar sägas
    vara de som myntade frasen.

  152. "De sektorerna har makt och vilja
    att sprida den bilden av islam."

  153. "Den bilden blir därför
    mer synlig än alla andra."

  154. Vi spolar fram tio år och ser att
    det händer, efter elfte september.

  155. I slutet av 80-talet och på 90-talet-

  156. -ser vi hur man skriver mer och mer
    om islams krig mot västvärlden.

  157. Boston Globe hade en serie om islam-

  158. -där den första artikeln hette
    "Islams svärd". Den första artikeln.

  159. Skriv likadant
    om judendom eller kristendom.

  160. Det kan man göra.
    Man kan läsa Gamla Testamentet-

  161. -i termer av krigföring
    och erövringar i Guds namn.

  162. Man kan läsa kristen historia.
    Kristna älskar att prata om Jesus.

  163. De vill inte att prata om
    den kejserliga kristendomen-

  164. -och institutionaliserad kristendom
    och våld, erövringar och så vidare.

  165. Tron på den här krocken
    ses i rubriker från Europa och USA.

  166. "Det heliga kriget är på väg."
    "Jihad i USA."

  167. "Fokus på islamsk terror:
    en global självmordsstyrka."

  168. Det är sent 80-tal och tidigt 90-tal.

  169. "Kulturkrock. Islam skakar Frankrikes
    befolkning och får reaktioner."

  170. Det låter som under Sarkozy.

  171. "Fokus: islamsk terror."
    Jag älskar den här:

  172. "Prins Charles har fel.
    Islam hotar västvärlden."

  173. Det handlar om ett tal
    som prins Charles höll.

  174. Sen kommer Lewis och Huntington.

  175. Om man läser Lewis
    "The Roots of Muslim Rage"-

  176. -handlar den om 1 400 år
    av jihad och korståg-

  177. -men artikeln antyder
    att det var muslimer som började-

  178. -och korstågen gjordes i självförsvar,
    vilket är att förvränga historien.

  179. Han skriver också
    "Plötsligt har USA blivit ärkefienden"-

  180. -"ondskan personifierad, motståndaren
    till allt som är gott inom islam."

  181. Så beskriver Lewis det, som om
    USA:s utrikespolitik inte betyder nåt.

  182. Som om det inte finns
    andra orsaker, och så vidare.

  183. Sen började politiska kommentatorer
    varna för en global intifada.

  184. En global intifada.
    Sen kom artiklar i USA och Europa-

  185. -som handlade om demografiska hot.
    En artikel av Pat Buchanan-

  186. -handlade om att islam
    kan ta över västvärlden.

  187. Medan vi oroar oss
    för politisk islam i Mellanöstern-

  188. -och flygkapningar och gisslandramer-

  189. -har vi en explosionsartad ökning av
    antalet muslimer i Europa och USA.

  190. I en artikel berättar han om Tyskland,
    "...där kondomen är kung."

  191. Det är en väldigt katolsk fras,
    som kommer ur en katolsk kultur.

  192. Han har också examen från
    Georgetown. Jag försöker glömma det.

  193. Han talar om det faktum
    att turkiska läkare-

  194. -utför aborter på infödda tyskar.

  195. Vi har ett sekulärt samhälle
    där befolkningen blir allt mindre-

  196. -men nu har man många turkar
    i Tyskland som har stora familjer.

  197. De turkiska läkarna
    som utför aborter på tyskar-

  198. -har själva fem eller sju barn.
    Det är idén om ett demografiskt hot.

  199. Och efter elfte september har man
    i Europa myntat uttrycket "Eurabien".

  200. Eller "Londistan",
    som kom tio-femton år senare.

  201. Vi ser andra rubriker:
    "Det heliga kriget kommer till USA."

  202. "Islam belägrat."
    "Islams nya gryning."

  203. "Den globala kampanjen
    mot den sekulära staten."

  204. Efter elfte september
    ökar intensiteten.

  205. Tidigare det fanns en tidig rörelse,
    som jag har pratat om-

  206. -i samhället och medierna,
    men då var den begränsad.

  207. Nu har den även infekterat
    populärkulturen, och det har blivit-

  208. -en del av populärkulturen och
    den allmänna diskursen i samhället.

  209. Islam och muslimer, inte bara
    extremister och terrorister-

  210. -utpekas som den radikala "andra"
    i medierna.

  211. På ledarsidor, i serier, i filmer.
    De blir tv-skurkarna.

  212. Om mitt folk... När jag växte upp...
    Jag är italiensk-amerikan.

  213. Vi sågs som ett internt hot. Maffian.

  214. Vi var skurkarna på tv
    i gangster- och maffiahistorier.

  215. Även om inte skurken var
    italiensk såg han sån ut.

  216. Mörk och med ungefär min hudfärg.
    Vem var det? Det var maffian.

  217. Det var de
    som slog kvinnor och så vidare.

  218. Det förändras. Den andra blir i stället
    den som "ser ut som en muslim".

  219. Det finns ett element av rasism här,
    tillsammans med religionen.

  220. Den här attityden
    exploderar med sociala medier.

  221. Ju större de sociala medierna blir...

  222. Många människor tillbringar mer tid
    på sociala medier än med böcker-

  223. -eller tidningar varje dag.
    Där får de sina nyheter-

  224. -och även sin världsåskådning.

  225. Man ser på Facebook och webbsidor-

  226. -som kanske kallas "Family Security",
    "Secure America" eller liknande.

  227. Därifrån får de sin inställning.

  228. Därifrån får de budskap,
    som jag ska tala om senare.

  229. Inrikes har man sett hur islamofobin
    har vuxit explosionsartat.

  230. Antiislamska attityder och beteenden-

  231. -har ökat mängden diskriminering
    och antalet hatbrott-

  232. -samtidigt som det har påverkat
    muslimers medborgerliga rättigheter-

  233. -och har påverkat utrikespolitiken. Om
    man har en "annan" som är fienden-

  234. -och den inte bara finns utomlands,
    utan även har kommit hem hit-

  235. -då får man en studseffekt.

  236. Det som är utomlands hotar att komma
    hem, som elfte september-attackerna.

  237. Medierna har spelat en viktig roll,
    inte bara för balanserad information-

  238. -utan även för en brist på balans
    och antiislamska uttalanden-

  239. -av politiska ledare, medie-
    kommentatorer och hatpredikanter.

  240. Med det menar jag både religiösa
    predikanter men även politiker-

  241. -som attackerar hela islam.

  242. Det kan vara nån som Newt Gingrich,
    en tidigare presidentkandidat-

  243. -som kan säga om planerna
    på ett islamskt center på Manhattan-

  244. -att det vore som att nazister
    demonstrerade vid Förintelsemuseet.

  245. Det kan vara en kongressledamot
    från Texas som för två veckor sen-

  246. -talade om diskussionen
    att minska antalet vapen och sa-

  247. -att vi behöver skydda oss
    mot att sharia tar över.

  248. Jag är säker på
    att han inte vet vad sharia är.

  249. Hur ska en uppsättning lagar
    ta över med hjälp av vapen?

  250. 29 delstater i USA
    vill lagstifta mot sharialagar-

  251. -när ingen försöker genomdriva dem
    och konstitutionen skulle stoppa det.

  252. Varför måste våra amerikanska
    politiker, även presidentkandidater-

  253. -som Rick Santorum och andra,
    spela det här spelet?

  254. Politiker och religiösa kommentatorer
    på högerkanten säger obehindrat-

  255. -sånt som aldrig sägs
    om andra religioner eller raser.

  256. I USA och Europa säger man inte
    vissa saker om judar eller om svarta-

  257. -som man kanske tidigare fick säga,
    men i dag får man inte det.

  258. Om man tar det som sägs på tv,
    i medier och i sociala medier-

  259. -och byter ut "islam" och "muslim"
    mot "judendom" och "jude"-

  260. -så skulle man aldrig se det.
    Det skulle aldrig få lov att tryckas.

  261. Man kan se det som
    att man gör ett undantag för islam.

  262. På nåt sätt är islam
    en speciell och våldsam religion.

  263. Vi citerar Koranen ur sitt sammanhang
    utan att bry oss om när det sägs-

  264. -att man ska döda de otrogna.
    Det handlar om hedniska Mekkabor-

  265. -som förföljer muslimer, men man
    säger att de menar judar och kristna.

  266. Man gör precis det bin Laden gör.
    Man förvränger texten.

  267. Men vi ser inte på Gamla Testamentet,
    där det finns många texter-

  268. -där Gud befaller att man ska
    döda andra för att ta deras land.

  269. En amerikansk expert
    säger att av all religiös litteratur-

  270. -är det bara Gamla Testamentet där
    Gud vill att man ska utföra folkmord.

  271. Man förvränger det ena
    och accepterar det andra.

  272. Vissa mediekommentatorer säger:

  273. "Vi borde invadera deras land,
    döda ledarna och tvångskristna dem."

  274. Den ökända Ann Coulter.

  275. Eller: "Araber och muslimer måste
    tvångskristnas."

  276. "Det är enda sättet
    att göra människor av dem."

  277. En framstående radiokommentator
    med en doktorshatt.

  278. Hans efternamn beskriver honom bra -
    Michael Savage.

  279. Daniel Pipes,
    doktor från Chicagos universitet.

  280. Före detta akademiker, efter
    elfte september islamofob populist.

  281. "Muslimerna i det här landet
    är inte som alla andra."

  282. "Bland dem finns många, mångdubbelt
    fler än bin Ladens agenter"-

  283. -"som liksom flygkaparna hatar USA."

  284. Han säger att det finns
    väldigt många amerikanska muslimer-

  285. -som är anhängare av bin Laden
    och som hatar USA-

  286. -och som vill göra USA till ett land
    som styrs av militant islam.

  287. Han citerar Lewis som säger
    att Europa är muslimskt om hundra år.

  288. Jag kan inte citera mer. Jag har bara
    hunnit till de första tre minuterna.

  289. Jag har lärt mig tala av Castro och
    Gaddafi. De håller på i åtta timmar.

  290. Vi ska dricka te
    och äta lunch innan jag går av.

  291. Pipes säger att man i Europa
    alltid har haft olika etniska grupper-

  292. -men att de här speciella människorna
    är speciellt obehagliga.

  293. Det vill säga muslimer.

  294. De har annorlunda mat,
    som luktar väldigt annorlunda.

  295. De luktar annorlunda själva.
    De har så olika seder och bruk.

  296. Låter det inte lite rasistiskt?
    Men så får man säga.

  297. Man kommer undan med det.
    Sen kompliceras allt av sociala medier.

  298. Under de senaste fem till åtta åren
    har det uppstått-

  299. -ett organiserat islamofobt nätverk.

  300. OIN. Ett nätverk av experter,
    bloggare, författare-

  301. -dokumentärfilmare,
    lobbyister och folkvalda politiker.

  302. Det är en hemindustri, förstår ni?

  303. Den är inte enhetlig.
    Det är ett nätverk, inte en enhet-

  304. -men det är en hemindustri
    som styrs minutiöst-

  305. -av folk som har
    en ideologisk dagordning.

  306. De är antimuslimska polemiker
    som får stora bidrag.

  307. Center for American Progress
    gjorde en stor studie och upptäckte-

  308. -att under en tioårsperiod
    har sju stora stiftelser-

  309. -som ger bidrag
    till alla möjliga ändamål-

  310. -och kanske inte visste
    vad de gjorde, under en tioårsperiod-

  311. -gett 42,5 miljoner dollar i bidrag.

  312. 42,5 miljoner dollar-

  313. -till antiislamska webbsidor-

  314. -och antiislamska
    och antimuslimska författare-

  315. -och grupper och webbsidor
    som Jihadwatch och andra.

  316. Många av de människor och grupper-

  317. -som nämns i den här studien-

  318. -citeras av Andreas Breivik
    i hans manifest. Med uppskattning.

  319. Han gillar dem. Jag är stolt att säga
    att på sidan 66 eller sidan 91-

  320. -i det manifestet attackeras jag
    och mitt centrum personligen-

  321. -för att vi har motsatt åsikt.
    Poängen är att det har inflytande-

  322. -internationellt. Det får den effekten.

  323. De har mycket pengar, bra
    organisation och många webbsidor.

  324. Jag ska prata mer
    om det här i eftermiddag.

  325. Det leder till att amerikanska muslimer
    utsätts för diskriminering-

  326. -rättighetskränkningar, politisk
    exkludering och marginalisering.

  327. Jag ska säga lite mer om det.

  328. Islamofoba konspirationsteorier
    och berättelser-

  329. -startar nästan alltid på nätet och
    kommer sen in i traditionella medier.

  330. Ett klassiskt exempel är Pam Geller,
    som är aktiv i många sammanhang.

  331. Hon ska vara med på tv här. Hon ska
    vara med i "Vanguard avslöjar."

  332. Jag satt och förberedde mig och trodde
    att jag skulle slippa magsår-

  333. -eftersom jag inte är i USA, men så ska
    Pam Geller vara med i tv här.

  334. Hon brukade ha 180 000 besökare
    i månaden. Nu har hon en miljon.

  335. Men sen hon blev så stor är hon
    även med i stora tidningar hela tiden.

  336. Om nåt blir stort
    hamnar det inte bara i tidningarna-

  337. -utan det tas även upp av
    republikanska strateger, kandidater-

  338. -och antimuslimska författare
    får bästsäljande böcker.

  339. Robert Spencer.
    Pam Geller. Ayaan Hirsi Ali.

  340. På Amazon ligger såna böcker
    ofta etta på försäljningslistan.

  341. Det finns också ett organiserat nätverk
    som gör reklam för böckerna-

  342. -och recenserar dem
    och gör pr för dem.

  343. Det finns många högt rankade bloggar
    och sidor som är lätta att hitta-

  344. -som nästan har ett monopol om man
    jämför med den andra sidans budskap.

  345. Det som händer på nätet är att webb-
    sidor som Jihadwatch och andra-

  346. -får sprida sitt budskap
    på andra webbsidor-

  347. -som handlar om många andra saker.
    Till exempel neokonservativa sidor-

  348. -som handlar om inrikespolitik,
    invandringskritik och annat-

  349. -hämtar ofta antimuslimskt innehåll
    från de antimuslimska sidorna.

  350. Ett annat sätt är att en artikel
    publiceras hos kanske Pajamas Media.

  351. Det låter oskyldigt,
    men se vad de skriver där.

  352. Inom fyra dagar, kanske två,
    har fyra, fem stora webbsidor-

  353. -plockat upp den artikeln, antingen med
    samma titel eller med en ny titel.

  354. Texten är nästan densamma.
    Nu sprids den som en cancer.

  355. Ju fler träffar den nya texten får,
    desto fler webbsidor plockar upp den-

  356. -och plötsligt har American Thinker,
    som inte har med tänkande att göra-

  357. -eller Family Security
    eller National Security-

  358. -börjat sprida det här budskapet.

  359. Nu kan vi prata om profilen
    och bilden inom populärkulturen.

  360. I undersökningar av Gallup och Pew-

  361. -om vad folk beundrar
    i den muslimska världen-

  362. -svarar 55 % inget eller "jag vet inte".

  363. 33 % trodde att muslimska amerikaner
    var mer positiva till terrorister.

  364. 60 % av de tillfrågade
    hade en negativ syn på muslimer.

  365. 72 % sa att de inte hade
    fördomar mot judar-

  366. -men bara 34 %
    sa samma sak om muslimer.

  367. Bara 34 %
    hade inga fördomar om muslimer.

  368. 19 % hade starka fördomar.

  369. Nästan en fjärdedel av amerikanerna
    vill inte ha en muslimsk granne.

  370. Mindre än hälften, 49 %, tror
    att amerikanska muslimer är lojala.

  371. Det vill säga att bara 49 % tror
    att muslimska amerikaner är lojala.

  372. Man generaliserar
    och skuldbelägger kollektivt.

  373. Synen på islam är ännu mer negativ,
    vilket är intressant.

  374. 59 % säger att de har
    en ofördelaktig syn på islam.

  375. Jag brukar säga att de goda nyheterna-

  376. -är att folk tror att muslimer
    är väldigt religiösa, men 44 % sa-

  377. -att eftersom de är så religiösa
    så är muslimer för extrema.

  378. Trots det faktum
    att stora undersökningar visar-

  379. -att muslimer är ekonomiskt
    och politiskt integrerade-

  380. -fortsätter de att förvägras sin
    rättmätiga plats i USA:s sociala väv.

  381. Titta på det här.
    Det här säger undersökningarna.

  382. Förr i tiden fick man lita på experter,
    men undersökningarna visar-

  383. -att efter judar har muslimer högst
    utbildning av alla religiösa grupper.

  384. Jag har tio minuter på mig.
    Jag jobbar med Mellanöstern. Maalesh.

  385. Okej.

  386. 40 % av USA:s muslimer
    har en collegeexamen-

  387. -att jämföra med 29 %
    av alla amerikaner.

  388. 40 % mot 29 %.

  389. Det är lika stor sannolikhet för
    att muslimska kvinnor som män i USA-

  390. -har en universitetsexamen.

  391. Och de har motsvarande arbeten.

  392. Ekonomiskt sett
    är muslimer lika framgångsrika-

  393. -om inte mer framgångsrika
    än andra amerikaner.

  394. De är mer optimistiska
    om de kommande fem åren.

  395. De är mer optimistiska vad gäller
    ekonomin, inte nödvändigtvis-

  396. -vad gäller religion och kultur. 48 %
    anser sig ha upplevt diskriminering.

  397. Men ekonomiskt går det uppåt. De har
    hög utbildning och tillgång till jobb.

  398. De må utsättas för diskriminering,
    men de går på de bästa skolorna.

  399. Jag hade en muslimsk student-

  400. -i första generationen
    med högskoleutbildning-

  401. -som gick på Georgetown,
    sen läste juridik på Yale-

  402. -doktorerade på Princeton
    och nu är hon professor på Harvard.

  403. Det är inte en unik historia.

  404. De är läkare, advokater,
    ingenjörer, lärare, chefer-

  405. -småföretagare och industriarbetare.

  406. De är väldigt mycket en del
    av den amerikanska drömmen.

  407. 70 % säger att de har ett jobb. Det är
    mer än övriga amerikaners 64 %.

  408. Det intressanta är
    att bland dem som inte arbetar-

  409. -är 34 % heltidsstuderande-

  410. -mot bara 10 % av hela befolkningen
    i motsvarande situation.

  411. Religiöst är de extrema. 77 % sa att de
    har samma gud som kristna och judar.

  412. 84 % tyckte att muslimer borde betona
    likheten med kristna och judar.

  413. Till slut, behandlar medier religioner
    rättvist i nyheter och underhållning?

  414. Medierna har blivit bättre...

  415. ...men då motivationen är marknads-
    andelar och vinstmaximering...

  416. ...så följer man den universella
    principen att våld säljer.

  417. Jag såg på nyheterna här,
    och sen såg jag på BBC-

  418. -och ville stänga av för allt handlar om
    internationella mord och katastrofer-

  419. -och mord inom landet,
    och sen kommer de goda nyheterna.

  420. När jag flyttade till Boston sa min
    mamma att det var en farlig stad.

  421. När jag flyttade till Washington sa hon
    samma sak, men hon bor i New York.

  422. Men om man känner till staden vet
    man hur det är. Man generaliserar inte.

  423. Det vi ser är att man betonar
    det som ger bra rubriker.

  424. Goda nyheter ger inga rubriker.
    Det är de andra nyheterna som gör det.

  425. Fokus är på det negativa,
    det sensationella och det våldsamma-

  426. -vilket leder till en brist på balans.
    Även om man har program om islam-

  427. -så är nyhetsrapporteringen -
    jag ska visa lite statistik lite senare-

  428. -fortfarande vinklad
    mot det som är våldsamt.

  429. Därför får extremister mest utrymme.
    Det får inte alla andra.

  430. Därför får en minoritet,
    ofta en bråkdel av en procent-

  431. -eller en bråkdel av en bråkdel
    av en procent all uppmärksamhet.

  432. Förr i tiden demonstrerade
    al-Muhajiroun utanför Downing Street-

  433. Media sa aldrig,
    och nu hittar jag på statistiken:

  434. "Om det står 60 där, hur många fler
    finns det?" Man kontextualiserade inte.

  435. Majoriteten av Storbritanniens
    muslimer var kvar på jobbet-

  436. -men man fokuserade på den gruppen.

  437. De amerikanska mediernas
    oproportionerliga bevakning...

  438. Nu pratar jag om USA.

  439. ...ger en plattform för
    en social cancer som breder ut sig...

  440. ...och ger en obalanserad bild
    av muslimerna i USA...

  441. ...i stället för den som ges av Triangle
    Center for Homeland Security...

  442. ...där författarna drar slutsatsen
    att amerikanska muslimer...

  443. ...utgör ett minimalt hot
    mot allmänhetens säkerhet.

  444. Av 14 000 mord i USA 2011-

  445. -berodde inga på islamsk extremism.

  446. I den här konstruerade bilden
    har man helt ignorerat-

  447. -statistik som kom den 5 mars från
    Southern Poverty Law Association.

  448. Titta på deras statistik.
    De undersöker extremism.

  449. De har precis sagt att beväpnade
    miliser - här är det riktiga hotet:

  450. Antalet beväpnade miliser och andra
    grupper gick upp till 1 360 år 2012.

  451. Det är 813 % fler
    sen Obama blev president.

  452. Hatgrupper, nynazister,
    vit makt-förespråkare och andra-

  453. -har också rekordhöga nivåer.
    Jag avslutar med detta. Två minuter?

  454. En stor studie som gjordes av
    Media Tenor - leta upp dem på nätet-

  455. -om relationer mellan arabvärlden
    och västvärlden säger följande:

  456. Av nästan 975 000 nyhetsartiklar...

  457. 975 000 nyhetsartiklar-

  458. -från amerikanska och europeiska
    medier och nätverk.

  459. Bevakningen av Mellanöstern
    och Nordafrika handlade bara-

  460. -om muslimska militanta handlingar.

  461. De som såg på BBC, ABC och CBS-

  462. -fick inte en nyanserad bild
    av muslimer-

  463. -som ickemilitanta och ickeextremister,
    utan främst som militanta.

  464. Lägg märke till följande statistik.
    2001 - jag säger det långsamt.

  465. Jag vill dra över tiden.

  466. 2001 visade två procent
    av alla nyhetsartiklar i västliga media-

  467. -bilder av militanta muslimer.
    Två procent.

  468. 2011 blir det värre, inte bättre.

  469. 25 % mot 2 % tio år tidigare.

  470. 25 % av artiklarna
    ger en bild av militanta muslimer.

  471. Det här är ännu mer intressant.

  472. 2001 var det bara 0,1 % av artiklarna-

  473. -som handlade om
    vanliga muslimer. 0,1 %.

  474. Lärde vi oss nåt till 2011? Nej.

  475. Det är samma siffra. Bara 0,1 %.

  476. Bara 0,1 % av artiklarna
    handlade om vanliga muslimer.

  477. Jag slutar med en kommentar.

  478. I samband med moskébygget
    i New York blev jag ofta intervjuad.

  479. Jag blev förbluffad över att i vanliga
    fall klipska journalister frågade:

  480. "Hur hände det här? Vi visste inget."

  481. Jag sa: "Det är toppen på isberget."

  482. Men hur kunde de
    inte veta om det här 2011?

  483. Ett exempel på för hetsiga medier
    är prästen som ville bränna Koranen.

  484. Han hotade med det. Han hade
    försökt sälja sin kyrka i flera år.

  485. Han hade 50 församlingsmedlemmar.
    Han hade kastats ut ur Tyskland.

  486. Men en sån person,
    som aldrig skulle hamna i nyheterna-

  487. -fick internationell uppmärksamhet.
    Medierna sa att man var tvungen.

  488. Ja, men inte 24 timmar om dygnet.

  489. Man följde en obetydlig figur
    dygnet runt. Vad hände?

  490. Ledande politiker ringde honom
    och bönade och bad-

  491. -och han trodde på allvar att USA:s
    president skulle träffa honom.

  492. Vi har skapat en plattform åt honom.

  493. Det är fortfarande så att om det
    dyker upp en stor nyhet i medierna-

  494. -känner de att de i balansens namn-

  495. -måste ge de islamofoba-

  496. -antimuslimska,
    rasistiska talarna en plattform.

  497. Om vi har en nyhet
    om judar och judendom-

  498. -måste vi då bjuda in antisemiter?
    Om vi har en nyhet om svarta-

  499. -måste vi då bjuda in rasister för att
    kunna ha en balanserad debatt?

  500. Om vi har en talare vid ett universitet-

  501. -som vi vet är... Måste vi
    ge dem samma plattform?

  502. Men det är fortfarande så det är.

  503. Man ger alla Pam Geller i världen
    en plattform. Tack.

  504. Jag undrar om du har läst boken
    "Reel Bad Arabs" av Jack Shaheen.

  505. -Han är en god vän, så ja.
    -Håller du med om det han säger?

  506. Ja. Det är empiriskt bevisat.
    I "Reel Bad Arabs" betyder "Reel"-

  507. -filmrulle, som när man spelar in film.
    Han har världens bästa jobb.

  508. "Du sitter ju bara och tittar på film.
    Det är underbart."

  509. Jag måste läsa böcker. Jag får se på
    "CSI" eller "I lagens namn" kvällstid.

  510. Han har undersökt filmer länge nu-

  511. -och man ser det även i amerikansk tv.

  512. Till och med i bra program.

  513. Det är inte det att det inte finns
    program som visar vanliga muslimer-

  514. -men största delen av tiden
    finns det en överdriven betoning-

  515. -av inrikes terrorister
    och internationella terrorister.

  516. Det existerar ju, men det är helt...

  517. Som jag sa på slutet,
    samtidigt struntar vi i...

  518. Amerikanska medier bevakar
    en del ickemuslimsk terrorism-

  519. -men det överensstämmer inte
    med hur farligt det är.

  520. Det är mycket farligare, vad gäller
    statistik över grupper och våld-

  521. -och antalet vapen och så vidare,
    med terrorister som är rasister.

  522. Men vi ser det bara inte.
    Jack Shaheens bok är riktigt bra.

  523. En annan väldigt bra bok är
    "Less Safe, Less Free" av David Cole.

  524. Det är en bra bok.
    Han skriver väldigt bra-

  525. -och den handlar om
    hur vi under president Bushs tid-

  526. -blev mindre trygga och mindre fria.

  527. Skulle du säga att den så kallade
    "arabiska våren" har förändrat bilden-

  528. -av arabvärlden i medierna?
    Har synen förändrats?

  529. Läs min bok som kommer nästa år.

  530. Ja, till en början. En muslimsk vän
    var på flygplatsen i Atlanta.

  531. Hon har hijab. Hon är på väg in
    i en taxi när nån ropar "Lycka till!"

  532. "Va?" "Lycka till där borta!
    Det är jättebra, det ni gör!"

  533. "Jag är amerikan. Jag är inte arab."
    "Det spelar ingen roll. Lycka till!"

  534. Folk blev engagerade,
    men nu kommer biverkningarna-

  535. -efter den här perioden
    i de här länderna-

  536. -och problem med oroligheter och våld.

  537. Det innebär inte att det inte är problem
    med myndigheternas politik-

  538. -men det är mycket mer komplicerat.

  539. Inom oppositionen ingår inte bara
    frustrerade sekulära liberaler-

  540. -utan även många oliberala sekulära,
    som accepterade det auktoritära styret.

  541. Man ser att många ur
    säkerhetsstyrkorna och Ben Alis folk-

  542. -också är aktiva där. Genomsnitts-
    amerikanen ser det som så-

  543. -att det riktiga problemet återigen
    är... Man ser islam som problemet-

  544. -och inte landets ekonomiska problem
    och politiska maktstridigheter.

  545. Det är väldigt blandade reaktioner.

  546. Vad säger du om tv-kanalen
    TLC:s serie "All-American Muslim"?

  547. -Jag är här nere.
    -Jaha.

  548. -Hej.
    -Jag trodde att jag hörde röster.

  549. Jag hör dem, men inte just nu.
    Vad skulle du säga?

  550. "All-American Muslim"
    måste du ha sett.

  551. Det är ett ganska nytt slags program,
    en dokusåpa med muslimer.

  552. Hur påverkar såna program...?
    Har du studerat det?

  553. De serier som har visats
    har lagts ner ganska fort.

  554. Det är problemet. Det finns
    bra program, men de läggs ner.

  555. Jag glömmer alltid det här...
    En kuwaitier har skrivit en serie...

  556. ...med serieböcker med arabiska hjältar
    som har fått många priser.

  557. Han skulle få ett stort program
    på en stor amerikansk tv-kanal-

  558. -men sen började motståndet mot det,
    och det har aldrig sänts.

  559. Och det tog jag vet inte hur många år
    för al-Jazira att sändas i USA.

  560. Det gick först
    när de köpte en amerikansk kanal.

  561. Det finns...

  562. Det finns mer bra saker, men frågan
    när det gäller populärkultur är-

  563. -hur stor den andra sidan är, både
    i sociala medier och i vanliga medier.

  564. När man pratar om den arabiska våren
    handlar väldigt mycket av det om-

  565. -våldet på gatorna och så vidare, men
    vem sätter det i sitt sammanhang?

  566. Vi har problem i USA
    till och med med en sån som Chavez.

  567. Jag säger inte att han är en hjälte,
    men eftersom han är kritisk mot oss-

  568. -hur ser vår bevakning då ut?

  569. Jag tror att vi släpar efter.
    Elfte september och senare terrordåd...

  570. Det kommer att ta flera årtionden
    innan vi kan vända den situationen.

  571. Jag har två frågor.
    Tack för ett bra föredrag.

  572. Min första fråga handlar om att det
    känns som om den ekonomiska krisen-

  573. -och Occupy Wall Street-rörelsen
    har förändrat-

  574. -intellektuella amerikaner tankesätt.

  575. Den naiva synen
    på myndigheter har förändrats.

  576. Hur påverkar det
    den muslimska befolkningen i landet-

  577. -och min andra fråga handlar om
    Malcolm X och de svarta muslimerna.

  578. Hur blev deras inställning
    efter elfte september?

  579. Hur har det påverkat dem?

  580. De svarta muslimernas situation är
    komplex. Malcolm X var redan död då.

  581. Han dog långt innan det, men
    majoriteten av de svarta muslimerna...

  582. ...ingick i en större mittfåra
    av islam...

  583. ...och de svarta muslimerna
    har därför...

  584. ...speciellt under Warith Deen
    Mohammed, grundarens son...

  585. De har blivit väldigt opolitiska-

  586. -när det gäller rörelsens
    religiösa funktion och ideologi.

  587. Men de blir fortfarande diskriminerade-

  588. -och känner som muslimer
    av reaktionen på elfte september.

  589. Vad gäller din första fråga handlar det
    inte så mycket om ekonomisk nergång-

  590. -utan om Tea Party-rörelsens
    uppkomst. Många av dem-

  591. -är människor som har stora problem
    med islam och muslimer.

  592. Man hade ett Tea Party-möte
    i Kalifornien där man samlade folk-

  593. -och sa att man skulle ta med hundar,
    för muslimer har svårt-

  594. -för hundar, kvinnor och nåt mer.

  595. Det handlar om republikaner
    på yttersta högerkanten.

  596. Det är inte bara Tea Party-rörelsen
    utan även evangeliska kristna-

  597. -neokonservativa, både de som har
    politiska skäl och de som är sionister-

  598. -som utgör ett stort problem, speciellt
    inom det republikanska partiet.

  599. De är motståndare
    till invandrare och till muslimer.

  600. Det är de som säger
    att sharia kommer att ta över-

  601. -eller som säger att 80 %
    av alla muslimer är radikala.

  602. Det är fortfarande ett stort problem.

  603. Det finns ganska mycket islam inom
    populärkulturen, speciellt inom hiphop.

  604. Jag undrar vad du har att säga-

  605. -om att man kallar islam en arabisk
    religion, en religion för araber?

  606. Det finns många saker.

  607. Tendensen har blivit mer internationell
    när det gäller den muslimska världen-

  608. -med Pakistan och Afghanistan, men
    under de första åren av min karriär-

  609. -sa jag alltid att när stora tidningar
    skrev om kvinnor-

  610. -hade de oftast en bild på en kvinna
    i Saudiarabien. Säkert samma kvinna-

  611. -och samma bild.
    Man såg ju inte ansiktet.

  612. De skrev om kvinnor inom islam-

  613. -men bara om hur islam
    i Saudiarabien påverkar kvinnor-

  614. -när det gäller kläder, bilkörning
    och så vidare. Det har blivit bättre.

  615. Det finns fortfarande en tendens
    att definiera religionen islam-

  616. -som nåt arabiskt, i Mellanöstern,
    och inte i andra delar av världen-

  617. -även om Sydasien
    har fått mycket uppmärksamhet.

  618. Men under några decennier
    växte sig extremismen stark-

  619. -främst inom arabvärlden.

  620. Men man såg inte på islam
    i Afrika eller i Östasien.

  621. Men nu finns det en extremism,
    även om den är liten-

  622. -i delar av Afrika
    och andra delar av världen.

  623. Men vi...

  624. Vi använder inte
    den statistik som finns.

  625. Vi säger att extremismen
    ökar i det här området.

  626. I hur stor del andel av befolkningen?
    Hur många pratar vi om?

  627. Och hur går det till att man inte säger-

  628. -att det finns få muslimska extremister,
    utan man drar alla över en kam.

  629. Det utövas mycket våld i Israel
    av judiska fundamentalister-

  630. -men ingen skulle generalisera
    och säga att alla judar är såna.

  631. Oftast kallas de snabbt
    för ultranationalister.

  632. Tack för ett inspirerande föredrag.
    Min fråga är denna:

  633. Ända sen Bushregeringen
    och även tidigare-

  634. -har islam och muslimer
    ignorerats av USA i stort.

  635. Ända sen de stora medierna
    har ignorerat islam-

  636. -med Glenn Beck, Bill O'Reilly
    och Fox News i spetsen...

  637. Vad tänker du... Förlåt.
    Muslimer har blivit framgångsrika-

  638. -när det gäller utbildning,
    företag och så vidare-

  639. -men stereotyperna finns kvar,
    speciellt i helvita områden.

  640. Vad skulle du ge för råd till muslimer?

  641. Det råd jag brukar ge i USA,
    speciellt till unga muslimer-

  642. -är att de måste skaffa andra jobb
    än deras föräldrar vill-

  643. -läkare, advokater, ingenjörer och så.

  644. Det behövs fler muslimer som sysslar
    med mänskliga rättigheter-

  645. -men man ser fler muslimer i media,
    som journalister och som ägare.

  646. Det finns en känd
    muslimsk journalist i Nordamerika-

  647. -som, när AP var till salu, sa:
    "Om bara muslimer kunde köpa AP."

  648. Då hade de fått en röst. al-Jazira
    blockerades fram tills väldigt nyligen.

  649. Det är en del av problemet.
    I Media Tenors rapport-

  650. -menar de att bevakningen
    av muslimer blir sämre-

  651. -och att det finns ännu färre
    muslimska röster i medierna-

  652. -än det gjorde förr.
    Där finns ett behov.

  653. Det har inte heller blivit
    särskilt mycket bättre under Obama.

  654. På grund av populärkulturen
    har president Obama...

  655. ...under valen 2008, 2010 och 2012...

  656. ...där republikanska kandidater till och
    med ifrågasatte om han var muslim...

  657. President Obama har hälsat på
    i moskéer utomlands-

  658. -men har inte varit i en enda i USA.

  659. Obama har inte utsett några viktiga
    diplomater som är muslimer.

  660. Han har muslimer inom
    administrationen, men inga högt upp.

  661. Han vågar inte ha
    en arab eller muslim i kabinettet.

  662. Okej. Jag har två frågor.

  663. Ser du nån parallell mellan
    antisemitism före andra världskriget-

  664. -och islamofobi nu?

  665. Ja. Jag vill inte överdriva,
    men det är lika försåtligt.

  666. Jag ska ge ett exempel.

  667. Folk gillar inte termen islamofobi.

  668. Folk som Pam Geller säger att det
    inte finns så som vi beskriver det-

  669. -eller så säger andra
    att de är islamofober och stolta-

  670. -alltså att det finns,
    men det motsätter sig det.

  671. Man behöver en term. Varför?
    Fram tills vi hade termen antisemitism-

  672. -var det inga problem
    att vara antisemit.

  673. När man har en term som samhället
    tycker är avskyvärd och hemsk-

  674. -reagerar man starkt på den.

  675. Samma sak gäller svarta. Man kunde
    göra och säga vad som helst-

  676. -tills man började använda
    en term som blev accepterad-

  677. -som otroligt negativ, rasism.

  678. Men det finns stort motstånd
    mot att sätta namn på problemet.

  679. I Europa har "islamofobi"
    använts i över tio år.

  680. I USA var det först i och med Park 51-

  681. -som en tidning, Time Magazine,
    ställde frågan "Är USA islamofobt?"

  682. Faran med att förneka det-

  683. -och inte erkänna att det finns
    en växande social cancer-

  684. -och inte erkänna
    dess proportioner och följder-

  685. -är att om vi inte
    erkänner det så växer det-

  686. -och nu är det allmänt accepterat.
    Folk kan prata på det viset.

  687. På ett flygplan skulle vi
    inte prata om vissa saker.

  688. Jag skulle inte prata arabiska-

  689. -eller prata om jihad med dig,
    oavsett sammanhang.

  690. Men vi skulle kunna prata om
    "de där människorna"-

  691. -och "När jag ser nån med skägg vill
    jag inte sitta på ett plan med dem."

  692. Och så vidare. Antagligen
    skulle ingen säga nånting om det.

  693. Och vi kan säga det i media.

  694. Om man har den statistik
    som jag visade tidigare-

  695. -om man inte har ett sammanhang
    för amerikaners rädslor-

  696. -så kan folk säga "Varför inte?"

  697. Jag talade till företagschefer och sa:

  698. "Om vi inte ser upp börjar vi internera
    muslimer, som vi gjorde med japaner."

  699. Två sa: "Varför inte? Det fungerade."

  700. Jag säger inte att alla företagschefer
    tänker så, men de fick säga det.

  701. Om de var i ett offentligt sammanhang
    och jag sa samma sak om judar-

  702. -skulle de då säga "Varför inte?"
    Eller om svarta? Jag tror inte det.

  703. Jag undrar också vad du tycker om
    att det i många länder-

  704. -är förbjudet
    för muslimska kvinnor att ha på sig...

  705. -Niqab?
    -Ja. Vad tycker du om det?

  706. Det är absurt.
    Man behöver inte älska niqab, men...

  707. Om en kvinna vill vara halvnaken är
    det okej, men inte att täcka ansiktet.

  708. Om en kvinna
    har på sig en lång klänning...

  709. Vi hade en brittisk muslim som kom
    till USA, som aldrig hade täckt sig.

  710. I USA hade hon huvudduk.
    Hon var högutbildad.

  711. Efter elfte september hör hon
    en kvinna skrika i ett snabbköp-

  712. -och hon går därifrån.
    Sen hör hon det utanför vid bilen.

  713. Sen tar kvinnan tag i henne
    och säger "Åk tillbaka hem."

  714. Varför det? Om hon hade gått in
    med en liten topp och små shorts...

  715. ...halvnaken, enligt vissa kulturer,
    så hade det varit helt okej.

  716. Man behöver inte älska niqab,
    man kan vara motståndare, men...

  717. Det är individens beslut.

  718. Hur en kvinna eller man klär sig...

  719. Det här är en medborgarrättsfråga.

  720. Jag förstår varför feminister
    oroar sig för själva fenomenet...

  721. ...men om man
    såg på kvinnornas rättigheter...

  722. Har nån rätt att säga till en kvinna
    hur hon ska klä sig-

  723. -och vilket jobb hon får ha,
    baserat på hennes klädsel?

  724. Använd samma principer.
    Dessutom är de ett litet fåtal.

  725. Varför är vi så oroliga?

  726. Det finns folk som upprörs
    av hur amishfolket klär sig.

  727. Vi säger inte att vi ska förbjuda dem.
    Det är ett problem.

  728. Jag kan se de praktiska problemen.

  729. På en flygplats får man
    en privat undersökning.

  730. En annan kvinna måste
    se ens ansikte, och så vidare.

  731. Men sånt går att lösa.

  732. Hur ser den politiska kommunikationen
    ut mellan USA och muslimska länder?

  733. Både politiskt och ekonomiskt?

  734. Alla regeringar vill ha
    bra ekonomiska relationer-

  735. -utifrån vårt nationella intresse.

  736. Man ser det när det handlar om oljan.
    Jämför USA:s Libyenpolitik-

  737. -med USA:s Bahrainpolitik.

  738. Eller hur?

  739. Det ekonomiska
    styr fortfarande väldigt mycket-

  740. -och det påverkar vår utrikespolitik.

  741. Våra relationer med Turkiet,
    till exempel-

  742. -bygger på både ekonomiska
    och politiska intressen-

  743. -och inte nödvändigtvis på att USA
    tycker om Turkiets styressätt.

  744. De verkar dock tycka-

  745. -att Turkiet är en förebild för andra
    muslimska länder, som en sekulär stat-

  746. -som lämnar stort utrymme,
    även bland politiska ledare-

  747. -åt folk som har
    ett personligt religiöst intresse. Tack.

  748. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Muslimen i populärkulturen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

John L Esposito, professor i religionsvetenskap vid Georgetown University i USA, är känd för att ha agerat rådgivare åt både amerikanska och asiatiska regeringar. Han är också författare till flera böcker om islam som finns översatta till svenska. Här berättar han hur populärkulturen formar vår bild av muslimer. Inspelat i mars 2013. Arrangör: British Council och Södertörns högskola.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Religionskunskap > Islam
Ämnesord:
Identitet (religion), Islam, Masskommunikation, Massmedia, Muslimer, Muslimer i massmedia, Populärkultur, Religion, Religionshistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Muslimen i populärkulturen

Professor John L Esposito är känd för att ha agerat rådgivare åt både amerikanska och asiatiska regeringar. Han är också författare till flera böcker om islam som finns översatta till svenska. Här berättar han hur populärkulturen formar vår bild av muslimer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Islamofobi genom historien

Hur skall man förstå det hat mot muslimer som finns i vårt samhälle? Varifrån kommer det och har det ökat? Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet, berättar om medias onyanserade bild av muslimen som en av orsakerna till den våg av antimuslimska stämningar som finns i västvärlden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning