Titta

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Om UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Hur tänker kända trädgårdsdesigner när de planerar parker och trädgårdar? En trend idag är att låta växtkompositionen se ut som om den växte vilt. Seminarium med tre kända gästföreläsare: Piet Oudolf från Holland, Stefan Mattson från Halmstad och James Hitchmough från Storbritannien. Inspelat på mässan Nordiska trädgårdar den 12 april 2013. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Till första programmet

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård : Gestaltning möter ekologiDela
  1. Jag är här för att berätta,
    inte mitt livs historia-

  2. -men vad vi har gjort
    och gör med växter.

  3. Det här är vårt hem. Vi
    köpte en mycket gammal bondgård-

  4. -i den östra delen av Nederländerna.

  5. Min fru och jag flyttade från
    en sorts förort i västra Nederländerna-

  6. -till landsbygden i östra Nederländerna,
    nära den tyska gränsen.

  7. Vi köpte en förfallen bondgård
    och startade en plantskola för växter-

  8. -till våra projekt.
    Vi visste inte vad vi gav oss in på.

  9. Det var mycket arbete
    de första tio åren.

  10. Men här ser ni
    den vilda trädgård som vi anlade.

  11. Vi hade ungefär 1,5 hektar, och
    började med en försöksträdgård-

  12. -och en liten plantskola på baksidan.

  13. Vi hade ett stort behov
    av att hitta växter till våra projekt.

  14. De flesta växterna i plantskolan
    var inte såna som vi var vana vid-

  15. -att använda i våra projekt.
    Vi ville ha robustare, högre växter-

  16. -och växter som skulle
    vara effektfulla i trädgårdar.

  17. Jag har visserligen
    inget emot alpina arter-

  18. -och lägre växter eller växter som...

  19. Men det var inte kommersiella växter,
    utan växter som vi kunde använda.

  20. Det här är vår försöksträdgård
    som den ser ut nu.

  21. Den har blivit en trädgård.
    Ni ser att den inte alls ser ut-

  22. -som det vi gjorde
    i tidigare skeden av vår karriär.

  23. Här får ni bara en liten överblick
    över vår trädgård.

  24. Den ser vild ut,
    men den är naturligtvis inte vild.

  25. Så här ser vår plantskola ut nu.
    Den har blivit en sorts halvvild äng-

  26. -där vi har blandat in perenner
    i ett vilt gräsområde.

  27. Det börjar med stjärnhyacinter på
    våren. De blommar nog om en månad.

  28. De här perennerna har vi satt ut-

  29. -för att se hur de klarar sig
    bland alla växter som redan finns där-

  30. -till exempel de vilda gräsen och
    andra starka, konkurrerande växter.

  31. De flesta växter som ni ser här-

  32. -är ganska starka och kan konkurrera
    med ogräs och oönskade växter.

  33. "Inspiration".
    Ja, var kommer inspirationen ifrån?

  34. För det första handlar det
    om vad man själv gillar och inte gillar.

  35. Vi var vana vid och tyckte om
    engelska trädgårdar-

  36. -men på sätt och vis tyckte vi...

  37. När man väl förstår hur de fungerar
    vill man gå vidare.

  38. Man vill inte stanna upp
    innan man fyllt trettio-

  39. -och tänka:
    "Det här ska jag göra resten av livet."

  40. Världen har också förändrats.
    På senare tid-

  41. -har vi fått ett nytt sätt
    att se på trädgårdar.

  42. Nu talar vi om hållbarhet
    och beständighet-

  43. -och om
    att vi inte vill förstöra för mycket.

  44. I det sammanhanget förändrade vi
    vårt sätt att tänka. Vi reste mycket.

  45. Det kanske var dumt, men vi
    grävde upp julrosor i forna Jugoslavien.

  46. De var brända, och korna åt dem inte.

  47. De undvek dem, så det var bra att vi...

  48. Vi mötte många människor
    när vi föreläste i Nordamerika.

  49. Här ser ni Dan Hinkley
    och Roy Lancaster som klättrar.

  50. Här tar vi en öl på kvällen.
    Det var väldigt avslappnat.

  51. Ni ser att kopplingen
    mellan växter och människor-

  52. -utan tvivel är viktig.
    Man träffar mycket folk-

  53. -när man verkligen är intresserad
    av växter och av att resa.

  54. Vi lade ner mycket energi på det.

  55. Min fru tog hand om plantskolan,
    och jag ägnade mig mer åt design.

  56. Vi hade redan arbetat en del privat-

  57. -och jag jobbade i England
    vid den tiden.

  58. Men mitt första uppdrag
    var en tävling...

  59. Mitt första uppdrag i USA
    var en tävling, som vi vann.

  60. Jag var tvungen att resa och ta reda
    på om växterna vi hade tänkt oss-

  61. -till The Lurie Garden skulle fungera.

  62. Jag träffade personer
    som arbetade med att bevara prärier-

  63. -och det var en helt annan värld.
    Folk återskapade prärier-

  64. -inte genom att bränna mark
    och ploga, utan över en längre tid.

  65. Jag var redan intresserad av växter,
    inte bara för blommornas skull-

  66. -utan också för deras unika
    egenskaper, deras karaktär-

  67. -och för vad som händer med dem.

  68. Jag träffade Rick Darke,
    och vi åkte till industriområden-

  69. -i Pittsburgh.

  70. Ni vet, övergivna platser-

  71. -som har tagits över av ogräs.

  72. Ibland vackra ogräs.
    De är förstås inte ogräs, utan växter-

  73. -som har etablerat sig där
    och skapat en egen skönhet.

  74. Så alla dessa gamla fabriker
    försöker man...

  75. Till exempel i Tyskland
    blir de platser som man bevarar-

  76. -i stället för platser som man river.

  77. När man reser ser man också mönster
    som man själv kan återskapa.

  78. Man ser växter som man kan
    kombinera för att skapa en viss känsla.

  79. Inte bara vilda växter.
    Klövern här är nog vild.

  80. De flesta arter i tåtelsläktet
    är också vilda.

  81. Att se en prärie i Morton Arboretum-

  82. -föder idéer om hur man kan
    planera ganska enkla trädgårdar-

  83. -med bara en eller några få arter.

  84. När man arbetar mycket med växter
    ser man-

  85. -att det inte
    alltid måste vara komplext.

  86. Man kan göra det enkelt om man
    känner växterna. Tar man fel växt-

  87. -kan den försvinna på två år,
    och då får man problem med kunden.

  88. Här ser ni höstfärger.

  89. Det här är Pine Barrens i New Jersey.

  90. Men ni ser även färgerna
    i ert eget arbete-

  91. -om ni inte bara tittar på
    hur växterna ser ut när de blommar.

  92. Efter blomningen är det,
    särskilt när man arbetar offentligt-

  93. -men även i den egna trädgården,
    bra att titta närmare på blommorna.

  94. Se inte trädgården som ett hushåll
    där man måste rensa ut allt som dör.

  95. Det här designade jag till en privat
    trädgård. Det är mer konceptuellt.

  96. Ni ser att det inte är grupperingar
    eller fokus på växter.

  97. Det är ett koncept där vi arbetar-

  98. -med grupper och matrix-plantering.

  99. I dag ägnar sig landskapsarkitekter
    mer åt arkitektur-

  100. -och stadsplanering och infrastruktur
    än åt trädgårdar och växter.

  101. Jag vet inte om det är så i Sverige,
    men allmänt är det så.

  102. Växter har blivit nåt
    som kommer i andra hand inom yrket.

  103. Många studenter tar intryck
    av berömda landskapsarkitekter-

  104. -och glömmer växterna
    som vi alla förknippar med trädgårdar.

  105. I dag har vi,
    på grund av tv och andra medier-

  106. -börjat tänka på trädgårdar
    mer i termer av utsmyckning-

  107. -och det följer trenderna.

  108. Det handlar om vad som är inne
    ett visst år, om annat än växter.

  109. Att utforma offentliga rum
    är inte nåt undervärderat.

  110. Ni är ju här, det är många här-

  111. -och man ser att det
    finns ett stort intresse för växter.

  112. Men det är komplicerat
    och specialiserat.

  113. Förr ägnade sig alla åt växter-

  114. -under mer än hälften av studietiden.

  115. Man arbetade i botaniska trädgårdar
    och sen kände man till sitt material.

  116. Nu har landskapsarkitekter bara en
    ytlig kunskap om materialet.

  117. Planteringar
    i parker och offentliga rum-

  118. -bör skapa en förbindelse mellan
    människorna och deras omgivning-

  119. -i en värld som snabbt förändras.

  120. Om vi talar
    om planteringsplanering i dag-

  121. -handlar det om att förverkliga
    en mer naturlig tanke.

  122. Det bygger mer på ekologi -
    det är det man försöker genomföra.

  123. Växterna är inte vilda,
    de beter sig väl - det är en sak.

  124. Men genom att blanda dem
    skapar man en naturlig effekt-

  125. -och det är det jag fokuserar på.
    Det arbetar jag mycket med i dag.

  126. Det är mer komplext,
    men det ser mer naturligt ut.

  127. När man gör det får det till följd,
    som ni såg i början-

  128. -att det krävs
    större kunskap om växter-

  129. -och mer kunskap om växtekologi.

  130. Särskilt när det gäller större ytor
    och planteringar i städer tror jag-

  131. -att vi måste samarbeta med ekologer-

  132. -för att undersöka hur vi kan skapa
    mindre underhållskrävande...

  133. Offentliga platser kräver underhåll,
    men hur skapar vi nåt mer hållbart-

  134. -i offentliga rum, så att vi tar det
    till oss och så att det ryms i budgeten-

  135. -för de lokala myndigheterna?

  136. Planteringsplanering handlar främst
    om den lokala kontexten.

  137. Här ser ni ett litet engelskt hus.

  138. Det handlar om huset och var man bor
    - i ett hus på landet eller i staden?

  139. Allt handlar om sammanhanget.

  140. Man måste tänka på det. Man kan inte
    göra samma sak hemma som i staden.

  141. Eller i ett bostadsområde.

  142. Då måste det vara en plats
    som folk vill vara på eller ta sig till.

  143. Sammanhanget är alltså viktigt,
    och miljön som man arbetar i-

  144. -oavsett om det är i södra Spanien
    eller på en strand-

  145. -eller i en skog. Det är skillnad.

  146. Vi är alla medvetna om det,
    men det är komplext.

  147. Man måste veta vad som kan växa där,
    och när det gäller större områden-

  148. -kan man inte experimentera.
    Det kan man på mindre ytor.

  149. Om man tycker om en växt och
    vill använda den, så kan man försöka.

  150. Det har betydelse om man arbetar
    på en tomt på femtio hektar-

  151. -eller på en hektar,
    eller på några få hundra kvadratmeter.

  152. Allt hänger på vad man tänker göra-

  153. -när man väl börjar arbeta.

  154. Det finns särskilda sätt att arbeta
    även för små trädgårdar.

  155. "Beständighet". Hur länge
    kommer parken att överleva?

  156. Om vi talar om perenner talar vi
    inte om träd. Träd utgör naturligtvis-

  157. -grundstrukturen på offentliga platser.

  158. Träd och buskar är mycket viktiga,
    men perenner är väldigt dynamiska-

  159. -och därför är de så tilltalande.

  160. De förändras hela tiden.
    Men när det gäller beständighet-

  161. -ser ni här starka växter
    och starka intryck.

  162. Men det handlar om livslängd. Hur
    länge behåller trädgården utseendet?

  163. Hur länge kan man hålla efter den?

  164. Hur länge är den kontrollerbar? Design
    handlar per definition om kontroll.

  165. Annars behöver man inte design.

  166. Man måste alltså
    kunna upprätthålla kontrollen.

  167. Systematik
    är också nåt som jag tycker...

  168. ...är nåt av det viktigaste.
    Att det finns en egen, logisk ordning-

  169. -och att växterna hänger samman.

  170. Ibland handlar det om rytm,
    om upprepning...

  171. Det ska kännas logiskt.

  172. Som här.
    Det här är i Alabama, tror jag.

  173. Här ser ni hur det växer längs vägarna.

  174. "Komplexitet". Se på det här -
    det är knappast komplexitet.

  175. Ibland har man kontroll,
    men det är svårt om man släpper nåt.

  176. Även om man släpper nåt fritt
    bör det inte få bli okontrollerbart.

  177. Det kan växa eller krympa,
    men det ska fortsätta vara fint.

  178. Man vet inte vilka växter som tar över-

  179. -men man ska vara medveten om det
    innan man börjar planera.

  180. Vi vet alla att årstiderna är viktiga.

  181. Man ska vilja vara i trädgården-

  182. -inte bara i augusti,
    utan också i februari eller mars.

  183. De första tecknen på ny växtlighet
    är viktiga.

  184. Här är ett sånt där
    litet ställe i skogen-

  185. -där det finns en stor mångfald-

  186. -eller så saknas mångfald,
    men det är viktigt att känna till.

  187. Det finns vissa växter
    som blommar i juni-

  188. -men som förmodligen
    försvinner senare.

  189. Med sommaren
    kommer ett överflöd av blommor.

  190. På hösten säger vi
    att strukturen blir viktigare-

  191. -och blommorna mindre viktiga.
    Det handlar om struktur och karaktär.

  192. Jag tycker
    att man måste få upp ögonen-

  193. -även för sånt som inte...

  194. Sånt som är vackert, men som tidigare
    inte har betraktats som vackert.

  195. Signaturen är det man får
    när man gör rätt.

  196. Man skapar nåt som folk känner igen
    och förknippar med en viss person.

  197. Det här är vår trädgård
    och exempel på mitt arbete.

  198. "Erfarenhet". Man lyckas inte den
    första dagen eller ens det första året.

  199. Efter 35 år
    blir man fortfarande överraskad-

  200. -av vad som kan hända ibland.

  201. Man vill fortfarande gärna
    göra nåt som är...

  202. Man vill utvecklas
    och göra olika saker hela tiden-

  203. -och man vet att det inte är möjligt.

  204. Det är svårt att hitta nya sätt
    att arbeta med trädgårdar.

  205. Det tar nog flera decennier
    att överge ett sätt att arbeta-

  206. -och övergå till ett helt annat synsätt.

  207. Men erfarenhet är viktigt.
    Man måste känna växterna väl.

  208. När växterna levereras till arbets-
    platsen känner folk ofta inte till dem.

  209. Man måste peka ut allt. De känner inte
    igen dem ens när de blommar.

  210. Jag tror att de flesta trädgårdar
    som vi skapar-

  211. -är beroende av trädgårdsmästarna.

  212. Det hänger inte på oss, utan på att de
    som sköter växterna vet vad de gör.

  213. Vi återvänder ofta till...

  214. Det är nyttigt att arbeta i plantskolor
    - där lär man sig mycket om växter.

  215. När man skapar trädgårdar
    är det viktigt att utvärdera.

  216. Att återvända och bedöma trädgården.

  217. Jag har inte planerat en enda trädgård
    där allt blev som det skulle-

  218. -och inte en enda där allt blev fel.

  219. Men det är alltid nåt som blir fel.

  220. Som ni ser samlar vi alla igen
    och diskuterar hur det har gått.

  221. Jag har inget emot
    att nån annan har en bättre idé.

  222. Men är idén inte så bra
    så gör jag som jag vill.

  223. Men ibland är idén bra.
    Jag jobbar på så många projekt-

  224. -att jag är väldigt öppen
    när det gäller sånt.

  225. Växter, alltså.
    Träd och buskar är primärväxter.

  226. Om man ska använda träd och buskar
    så börjar man med dem.

  227. Det finns så många vackra träd och
    buskar som man inte ska glömma bort-

  228. -men det finns även många träd
    som passar bra ihop med perenner.

  229. På sätt och vis är förstås
    även uppdraget avgörande-

  230. -för hur man börjar. Sen har vi...

  231. Det finns vissa perenner
    som räknas till primärväxterna.

  232. Man kan börja med robusta perenner
    när man bygger upp sin design.

  233. Det finns låga
    och medelhöga accentväxter.

  234. Det är mindre växter som man kan
    använda som grund i en plantering-

  235. -och som bryter sig upp ur gräset.

  236. Det här är en trädgård i Nantucket.

  237. Eller så kan man använda buskar.

  238. "Matrix-plantering".
    ibland är det svårt att...

  239. Jag stötte på ordet matrix
    för omkring sex eller sju år sen.

  240. Folk använde det så ofta
    att jag började undra vad det var.

  241. Det är nåt man planterar på större ytor
    och som är mer eller mindre täckande.

  242. Sen låter man andra växter
    växa upp ur det lagret.

  243. Enligt definitionen är det en omgivande
    substans som nåt annat växer fram i.

  244. Det är ett grundlager
    som andra växter kan växa i.

  245. Ni kan läsa här, men jag ska visa.

  246. Man använder gräs
    eller en perenn som marktäckare.

  247. Man kan använda spetsmössa
    eller en grässort.

  248. Alla växter som växer upp där
    växer i en så kallad matrix.

  249. Det är alltså en sorts bas
    som de andra växterna växer i.

  250. Här ser ni det. Det här är droppgräs,
    en nordamerikansk grässort-

  251. -som blir alltmer populär.
    Den doftar starkt.

  252. Jag har försökt använda droppgräs
    i Sverige-

  253. -men har inte hittat nån
    som har använt eller provat det.

  254. Man borde åtminstone försöka odla det
    i södra Sverige.

  255. Det är härdigt och långlivat.
    Det lever längre än man själv gör.

  256. Här används det som matrix,
    men det kan också se annorlunda ut.

  257. Det kan vara stora klungor
    där andra växter bryter igenom.

  258. Planteringsplanering
    handlar inte bara om växter-

  259. -utan också om placering.

  260. Jag säger alltid att man inte bara
    ska titta på växterna utifrån.

  261. Skapa inte gränser
    som inte får korsas.

  262. Jag tycker att det är viktigt att man
    kan promenera genom planteringarna.

  263. Jag håller mig till en viss bredd.

  264. En bredd på sju eller tio meter
    får man ingen överblick över.

  265. Jag försöker göra gångar
    med ungefär så stort avstånd emellan.

  266. I Enköping har jag sett
    att parken är ganska liten-

  267. -men tack vare alla gångar
    som går genom planteringarna-

  268. -så känns den större än den är.

  269. Folk går runt den och genom den,
    och man får helt olika perspektiv.

  270. Det fungerar väldigt bra.

  271. Så här börjar jag - ungefär så här
    ser det ut när jag klottrar.

  272. Ibland är det svårt.

  273. Det finns olika sätt att plantera.
    Blockplantering är det traditionella.

  274. Vi gör det fortfarande -
    jag gör det fortfarande.

  275. Det är väldigt traditionellt.
    Det gör det möjligt att ha kontroll.

  276. En viss växt ska hållas på en viss,
    avgränsad yta. Sprider den sig-

  277. -så kan man begränsa den till dess
    rätta yta, även om det inte är lätt.

  278. Har man inte så stora kunskaper om
    växter använder man blockplantering-

  279. -för att få kontroll.
    Man kan utgå från en ritning.

  280. Så här ser en blockplantering ut
    på vintern.

  281. Så här planterar vi nu för tiden.

  282. Här blandas växterna. Det ser mer
    naturligt ut, och känns mer naturligt.

  283. Så på det sättet känns det bättre.

  284. Att se det här eller det här
    på vintern...

  285. Då vet man att det är mer spontant.

  286. Man kan göra blockplanteringar
    med enstaka växter som sticker ut.

  287. Redan det
    skapar mer spänning, mer djup.

  288. Här ser vi en blockplantering i Chicago.

  289. Det här
    är min första konceptuella plantering:

  290. En sorts äng där vi använde
    en viss blandning av utvalda växter.

  291. Vi använde droppgräs som bas.

  292. Vi har en mängd olika växter,
    t.ex. färgväppling-

  293. -och alla växer upp ur droppgräset.
    Det var mitt första försök.

  294. Man kan också odla i driv-
    eller vågformer, som ni ser här.

  295. Formerna kan gå uppifrån och ner.

  296. I varje "våg" finns fyra olika växter.

  297. Tillsammans
    täcker de flera olika säsonger.

  298. En av växterna
    blommar i maj månad-

  299. -en annan i augusti
    och ytterligare en i september.

  300. Man kan upprepa kombinationen
    här och här.

  301. Alla vågformer
    måste inte innehålla samma växter-

  302. -men i varje vågform finns nåt
    som blommar under olika säsonger.

  303. Varje mindre område
    bör också ha kontakt med-

  304. -eller på ett fint sätt fungera
    tillsammans med omgivande växter.

  305. Det ska alltså inte vara två ytor
    med likadana växter bredvid varandra.

  306. Jag började med det här i Wisley.

  307. Jag tänkte att det var en bra idé, men
    hade svårt att få bilden att fungera.

  308. Det här är från när jag började skapa-

  309. -en sån här offentlig plats i Rotterdam.

  310. Jag utgick från en matrix, så den stora
    öppna ytan är täckt av en viss växt.

  311. Sen har vi grupper av andra växter som
    bryter av i det växtlagret.

  312. Här kan det vara Molinia-gräs,
    och så kan vi ha några högre växter-

  313. -eller så kan vi stoppa in några växter
    som blommar tidigt.

  314. Men ni ser att det är olika
    växtblandningar i varje vågform.

  315. När man ser dem i ögonhöjd-

  316. -medan man går genom trädgården-

  317. -ser man dem på ett annat sätt
    än om man tittar ovanifrån.

  318. Då ser man inte mönstret så mycket,
    utan tar in andra perspektiv-

  319. -och dimensioner.
    Det här är Skärholmen.

  320. Det här är parken
    som jag gjorde med Stefan Mattson-

  321. -för några år sen.
    Nu håller den på att mogna.

  322. Stefan kommer att prata
    om den senare-

  323. -men jag tycker att det blev bra.

  324. Varje cirkel
    har sin egen blandning av växter-

  325. -och hänger samman
    med de andra cirklarna.

  326. När man går där ser man inte mycket -
    man måste känna till det innan.

  327. Här arbetar jag med olika lager.
    Ibland när man arbetar med t.ex. träd-

  328. -behöver man flera papper
    för att göra det tydligt.

  329. Man börjar med träden,
    lägger på ett annat papper-

  330. -och börjar planera för perennerna.

  331. Vissa växter ska man till exempel
    hålla långt borta från träd-

  332. -och då flyttar man runt dem
    för att undvika-

  333. -att de stressas
    av träden som växer upp.

  334. Ibland får man ändå det problemet
    efter tio år-

  335. -men trädgårdar varar ju inte för evigt.

  336. De är ganska kortlivade.
    Saker och ting förändras med tiden.

  337. Matrix-planteringar
    efterliknar naturliga habitat.

  338. Så funkar det.

  339. Så här arbetade vi med lager.
    Ni ser träden.

  340. Jag ska visa igen.
    Träden är det första lagret.

  341. Sen kommer vår matrix.

  342. Den består av fyra, fem
    olika grässorter i större klungor.

  343. Sen ser ni alla enstaka växter
    som stoppas in-

  344. -bland de marktäckande grässorterna.

  345. Här är en annan idé:
    ett fält av Molinia-gräs-

  346. -där man har blandat in
    områden med malörter och...

  347. Jag vet inte om ni ser
    att det är olika växter-

  348. -som växer fläckvis
    på den här större ytan-

  349. -som är täckt av en enda grässort.

  350. Högst upp
    är det några blockplanteringar.

  351. Här ser ni det. Det här är rosenstavar.

  352. Vi har droppgräs och malörter.

  353. Vi har amsonia,
    mjölkfärgväppling och Echinacea-

  354. -och allt placeras
    på basen av Molinia-gräs.

  355. "Att överföra planteringsdesignen."

  356. När vi har planerat
    och har en ritning-

  357. -ritar vi upp ritningen på marken.

  358. Vi gör det inte
    när vi gör en liten plantering-

  359. -för då har man en referens. Man
    förlorar referenspunkter på större ytor.

  360. Vi lägger alltså ut ritningen på marken.

  361. Jag hoppas
    att allt är tydligt och klart.

  362. Okej.

  363. Om det inte är det
    så får ni kläm på det om några år.

  364. Det här är i Enköping.

  365. Det var mitt första offentliga uppdrag.

  366. Jag har mest
    haft privata uppdragsgivare-

  367. -och det här var mitt första projekt-

  368. -utanför den privata sfären.

  369. Det gick bra.
    Jag gjorde många små misstag-

  370. -och de förlät mig. Parken finns kvar-

  371. -tack vare trädgårdsmästarna.
    Den är öppen för allmänheten.

  372. Jag är glad att jag gjorde det.

  373. Det var mitt första riktigt viktiga
    uppdrag, och det var i Sverige.

  374. År 2000 åkte vi även till Pensthorpe.

  375. Det var också en äng
    där man ville skapa nåt mer.

  376. Det var ett naturreservat -
    nej, ett fågelreservat-

  377. -för fågelskådning.
    Ägaren vann lite pengar-

  378. -och ville göra det här till en trädgård
    som hängde samman med landskapet.

  379. Det jag gör är inte vilt,
    men vissa tror det.

  380. Det är dynamiskt och uttrycksfullt,
    och det påminner om vilda växter.

  381. Den här trädgården finns fortfarande,
    tretton år senare.

  382. Normalt måste en perennträdgård
    göras om efter femton år-

  383. -men om man arbetar med den under
    tiden kan den hålla en längre tid.

  384. Jag ska bara visa
    några olika kombinationer av växter.

  385. Jag kommer att förklara,
    men nu vill jag bara visa-

  386. -hur det ser ut under olika årstider.

  387. Numera vet förstås alla
    att man inte ska skära ner trädgården-

  388. -i oktober. Man kan åtminstone
    låta den vara om den är vacker.

  389. "Lurie Garden"
    var min första stora trädgård i USA-

  390. -och vi gjorde den med
    Kathryn Gustafson. Vi vann en tävling.

  391. Den ligger på ett garagetak.

  392. Jag tror att den är på 1,5 hektar.

  393. Här ser ni planteringen. Jag gjorde
    likadant som vid floden i Enköping.

  394. Det blev nämligen så lyckat i Enköping-

  395. -att jag tänkte "varför inte?"
    I en annan stad ser det annorlunda ut-

  396. -men det är samma sak som
    i Enköping. Jag sade till Stefan-

  397. -att jag inte skulle göra om det igen,
    och det gjorde jag aldrig.

  398. Men det fungerar. Den har sin
    höjdpunkt i juni och i slutet av maj-

  399. -och den tenderar att blomma
    allt senare för varje år.

  400. Den blommar lättare än i Europa.
    Det är förbluffande hur växter reagerar.

  401. De som inte växer så bra här
    kan växa bra där och vice versa.

  402. Man lär sig mycket genom
    att arbeta på alla de här ställena.

  403. Det här är färgväppling på en äng.

  404. Det här var mitt första försök
    att skapa en trädgård av ängstyp-

  405. -med inhemsk mjölkfärgväppling
    tillsammans med stäpplök.

  406. Det här är på vintern.

  407. Jag arbetade
    med "The Battery" i New York.

  408. Här ser ni Battery Park.

  409. Jag fick i uppdrag att göra en
    översiktsplan för planteringarna.

  410. Det fanns en översiktsplan för
    infrastrukturen som omfattade en park.

  411. Jag ombads göra en minnesträdgård
    för offren från elfte september-

  412. -samt en översiktsplan
    för hela området-

  413. -och planteringar kring en cykelväg
    som inte är färdigbyggd än.

  414. Det ska bli klart nästa år.
    Vi började 2002-

  415. -och projektet pågår fortfarande.

  416. Vi arbetade vid Hudson-floden.

  417. Så här såg det ut innan de
    började göra om trädgården.

  418. När de först anlade trädgården
    var den full av petunior.

  419. Det var platsen för min första trädgård,
    minnesträdgården.

  420. Den första säsongen
    bytte vi ut växterna-

  421. -och skapade mer dynamiska
    planteringar med lökväxter och gräs.

  422. Så här såg den inre delen ut.

  423. Det här är två år senare. Ni ser
    att man kan få stenpartier att växa.

  424. Det är inte en fråga om magi
    utan om pengar.

  425. Och energi, så klart.

  426. Så här fungerar det.
    Folk älskar att promenera där.

  427. Flera miljoner passerar parken.
    Där finns färjan till Staten Island-

  428. -frihetsgudinnan och Ellis Island.

  429. Jag var rädd för att
    det skulle bli så stora påfrestningar-

  430. -att parken snabbt skulle bli förstörd,
    men den är kvar.

  431. Så här såg det ut - ni ser skillnaden.

  432. Det där var för femton år sen.
    Här är det nutid och vinter.

  433. Det här
    är Trentham Gardens i England.

  434. Så här såg det ut.
    Det var ett enormt gods.

  435. Landskapsarkitekten Tom Stuart Smith
    bad mig att delta i projektet-

  436. -eftersom det var så stort.
    Han ville göra en italiensk trädgård.

  437. Han renoverade den,
    men bad mig att utforma sidopartierna.

  438. Han undrade
    om jag kunde knyta ihop hans verk-

  439. -genom att göra två kantplanteringar.
    Det här är vad jag gjorde.

  440. Här har vi bland annat
    dastiskor och flocklar.

  441. Höga, robusta växter. De ville också
    att jag skulle utforma ett annat område.

  442. Det var en gammal musikestrad
    där det växte en massa barrträd.

  443. Vi tog bort en mängd överväxta saker-

  444. -som inte passade ihop
    med det jag ville göra.

  445. De hade problem
    med översvämningar.

  446. Floden Trent kunde stiga över sina
    bräddar och översvämma trädgården-

  447. -så man måste välja växter med tanke
    på det. Det var en del av det hela.

  448. Ni ser att det är en ganska stor yta-

  449. -men där finns många växter
    som blommar innan gräset kommer.

  450. Så här ser det ut på sommaren.
    Det finns irisar, pilörter...

  451. Allt som allt
    är det nog tjugo olika växtslag-

  452. -men de försvinner i gräset.

  453. Det andra området
    är mer en innerträdgård-

  454. -där man kan gå mellan höga växter.

  455. Man får en annan bild av var man är.

  456. Egentligen vet man inte var man är -
    man går vilse.

  457. Man går vilse, men så ser det ut.

  458. Det här är mitt senaste verk-

  459. -trots att vi började med det 2005.

  460. Jag blev tillfrågad av James Corner.

  461. De hade kommit långt i tävlingen
    om att få utforma High Line-

  462. -och behövde nån som var
    utbildad inom trädgårdsodling...

  463. Eller inte utbildad,
    men som hade förmågan-

  464. -att delta i den här tävlingen.

  465. Det var en 2,5 km lång järnväg-

  466. -från Gansevoort Street till
    32nd Street. Alltså 2,5 km att utforma.

  467. Det var kanske inte så brett,
    men det var stort-

  468. -och det var en typ av offentlig yta
    som jag aldrig hade arbetat med förut.

  469. Men det var vad det var - en gammal
    järnväg där man hade forslat mat.

  470. Vissa tog sig in dit när järnvägen var
    övergiven och tågen hade slutat gå.

  471. Två killar räddade den
    genom en mängd processer-

  472. -mot människor som ägde
    delar av marken längs järnvägen.

  473. De lyckade se till
    att det anordnades en tävling-

  474. -och såg till att det blev möjligt-

  475. -att skapa trädgårdarna. Självklart
    låg tonvikten på biologisk mångfald.

  476. Naturligtvis funkade det.
    Allt handlar om vad som är inne.

  477. Så här vinner man
    en tävling som arkitekt:

  478. Man drar allt till sin spets
    och föreslår sånt som är omöjligt.

  479. Det är en mängd saker
    som förmodligen aldrig blir av.

  480. Det finns vatten och skridskoåkning.

  481. Men de vann för att så mycket
    handlade om vad som skulle växa där.

  482. Det var den idén som föll i god jord-

  483. -hos kunden, det vill säga de två
    killarna, en kommitté och området.

  484. Så här såg det ut
    första gången vi var där.

  485. Här fanns fortfarande
    spår av köttindustrin.

  486. Vi fick gå in här och klättra upp hit.

  487. Det var här som köttet
    lastades på och av tågen.

  488. Det var vårt första möte år 2005.

  489. Det där är James Corner.
    Han tänker "Vad ska jag göra?"

  490. Järnvägen låg kvar, och de måste
    ta bort allt för att kunna plantera.

  491. De diskuterade
    om vi inte kunde låta spåren ligga kvar.

  492. De tänkte
    att vi kunde plantera runtomkring dem.

  493. Men om man ska göra en trädgård
    och följa säkerhetsföreskrifterna-

  494. -kan man inte bara lägga på jord.

  495. De måste så klart se till
    att det var vattentätt.

  496. Min uppgift var att tolka
    landskapsarkitektens idéer.

  497. Här har vi Gansevoort Woodland
    och Tiffany Foundation Overlook.

  498. Ni kan förstås tänka er att de donerade
    några miljoner för att få det byggt.

  499. Arkitektens idé var-

  500. -att gå från skogsparti till gräsmark
    och ha en utkiksplats över Hudson.

  501. Vi fick inte dölja utsikten, så vi
    tvingades arbeta med mindre träd-

  502. -och lägre perenner. Sen
    hade vi Northern Spur Preserve.

  503. Det var en plats där vi bara
    hade tjugo centimeter jord-

  504. -så vi måste arbeta med väldigt
    starka och aggressiva växter.

  505. Och det gjorde vi. Vi använde
    nästan enbart inhemska växter-

  506. -som kunde konkurrera med varandra.

  507. De konkurrerar fortfarande -
    planteringen är kvar, fem år senare.

  508. Sen har vi 10th Avenue Square,
    Chelsea Grasslands-

  509. -och Diller-von Furstenbergs soldäck.
    Den här bilden har ni sett.

  510. Vi började med den här ritningen,
    och här ser ni matrix-planteringen.

  511. Man rev ut, vattentätade
    och säkrade allt-

  512. -och tog tillbaka det.
    Allt togs inte tillbaka-

  513. -men järnvägsspåren
    lades tillbaka på samma ställe.

  514. Så här såg det ut när vi hade planterat.

  515. Gruset
    påminner om gamla järnvägsspår.

  516. Alla växter tycker inte om det, och
    man säger att det skyddar mot ogräs.

  517. Alla växter gillar inte grus, så det...

  518. Efter planteringen ser ni
    att det finns björkar och amsonia.

  519. Vissa växter är självsående.

  520. Med den här utformningen
    gjorde jag det möjligt för växterna-

  521. -att själva sköta en del planteringen.
    Vi agerar när det verkligen blir fel.

  522. Vi utformade det så att växterna-

  523. -skulle vara i stort sett
    lika starka konkurrenter.

  524. Jag använde inte arter som skulle
    kunna utplåna andra arter i området.

  525. Vi har många basväxter, t.ex. starrar.
    Starrar är populära i Nordamerika.

  526. De har många sorter
    som är väldigt bra.

  527. Jag är förbluffad
    över att vi inte ser dem mer här.

  528. I plantskolorna här
    ser vi kanske tre olika sorter-

  529. -varav två spräckliga, fast det finns
    gröna som är utmärkta marktäckare-

  530. -särskilt i skogspartier.
    Vi använde även klätterväxter-

  531. -som fick klättra över staketet
    och hänga ner mot gatan.

  532. De tillhör skenhortensiasläktet.

  533. Vi har en del blåregn,
    inte Wisteria sinensis-

  534. -men Wisteria frutescens, en
    amerikansk sort som inte växer så fort.

  535. Trädgården innehåller även konst.

  536. Det finns särskilda konstprogram.

  537. Matrix-planteringen gör att det ser
    naturligt ut. Små buskar dyker upp.

  538. Så här ser det ut på vintern.

  539. Det ligger många byggnader
    kring parken.

  540. Det här är delen som låg nära hotellet -
    så här ser det ut nu.

  541. Ni ser att det ser helt annorlunda ut.

  542. Allt har förändrats.
    Så här ser det ut ovanifrån.

  543. Infrastrukturen är väldigt välplanerad-

  544. -och de tog verkligen hänsyn
    till järnvägen.

  545. Det här är en sorts metafor-

  546. -för det som en gång var järnvägen.

  547. Nu ska vi se... Det här är soldäcket.

  548. Diller-von Furstenbergs soldäck.

  549. Här är utsiktsplatsen.

  550. Ni ser att det har genomgått
    en fullständig förvandling.

  551. Det här är solnedgången över New
    Jersey, och så här ser det verkligen ut.

  552. Det blir ofta så. Det är fint ljus där.

  553. Här har vi Gansevoort-ängen,
    som kommer efter soldäcket.

  554. Det här är Northern Spur,
    där vi som sagt hade väldigt lite jord.

  555. Jag har redan visat det här.
    Det här är på sommaren.

  556. Det här är på hösten -
    gullris och astrar.

  557. På vintern ser det kärvt ut,
    men många växter-

  558. -överlever under mark
    och kommer tillbaka.

  559. Vi har skogsfetknopp
    som kommer tillbaka.

  560. Vi hade stor drakblomma,
    men den förlorade vi.

  561. Det här är en annan plats...

  562. Här har de byggt ingångar
    som man kan ta sig upp genom.

  563. Lökväxter är så klart viktiga.
    Träden och buskarna skapar täthet.

  564. Det ger en spontan känsla
    när man sätter ut växter här och där.

  565. Här ser ni att det är vinter.

  566. Sommar.

  567. Var tredje månad
    byter de ut reklamskyltarna.

  568. Ibland visar de konst.

  569. Här lyfter vi upp växterna.

  570. Här är det sommar. Jag tar det snabbt
    - det är bara fem minuter kvar.

  571. Jag måste säga det, för annars
    tror ni att jag har tappat kontrollen.

  572. Det här är Chelsea Grasslands del två,
    från förra året.

  573. Det är konceptuellt.
    Där finns snår och tätt växande träd-

  574. -en gräsmatta och en ängspromenad.

  575. Längs vägen ser man alltså
    många olika idéer-

  576. -som har förverkligats i en trädgård.
    Här är några odlade träd-

  577. -med rosor. I det här området
    byggde vi en vägbro-

  578. -med träd, som ni ser.

  579. Där har vi ormbunkar
    och marktäckare.

  580. Så här ser det ut -
    träden växer väldigt tätt.

  581. Stora magnolior och sassafras.

  582. Och längst ner
    har vi många marktäckande växter.

  583. Där kommer vi till slutet.

  584. Det var fint att gå där
    när det inte fanns nånting där.

  585. Det är roligt att vara hemma och
    planera och sen se hur det blir, men...

  586. Här ser man att området
    har blivit fullständigt annorlunda.

  587. Här är en del av ritningen. Det här
    skiljer sig från det jag gjort förut.

  588. Under arbetet med att utforma
    High Line förändrades min...

  589. Jag kom på en idé
    och gick över en sorts tröskel-

  590. -så att mina planteringar
    blev mer okontrollerbara.

  591. Vi vet att växterna funkar tillsammans
    och inte tränger ut varandra-

  592. -men man förlorar en del,
    och en del sprider sig.

  593. Men om man accepterar det
    och det är vackert, så gör det inget.

  594. Det är så jag tänker nu.
    Så länge det är vackert behåller vi det.

  595. Så här gick folk på High Line
    innan parken fanns.

  596. Ni ser träden. Vi förflyttar oss en bit-

  597. -och det här är nog en av mina...
    Ibland överraskas jag av hur det blir.

  598. Det här är en av mina favoritplatser.

  599. Starka grässorter - och den här
    har verkligen en stark doft.

  600. Jag planterade tio tusen såna
    i en trädgård i Nantucket.

  601. Det här är en av de sista historierna
    jag ska berätta, sen får ni ta rast.

  602. Jag hade mardrömmar
    om att de inte skulle gilla doften.

  603. Vi hade just satt tio tusen plantor
    i en privat trädgård.

  604. Jag var alltså väldigt rädd
    när de började blomma.

  605. Jag var där, men de sa inget-

  606. -så de hade kanske inte känt doften.

  607. De sa aldrig nåt om det.

  608. Kanske hade de nåt fel på luktsinnet.

  609. Här kommer vi in i den tredje delen.

  610. Här är det fortfarande vilt,
    och vi ska plantera där nästa år.

  611. Det var allt jag hade att säga i dag.

  612. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gestaltning möter ekologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att gå från det ordnade till det vilda ger ett helt annat uttryck i våra rabatter, menar den kände trädgårdsdesignern Piet Oudolf från Holland. Här får vi höra tankar och idéer kring planering och plantering av perenner. En trend bland trädgårdsarkitekter idag är att lösa upp de så kallade blockplanteringarna och istället låta växtkompositionen bli charmigt vildvuxen. Inspelat på mässan Nordiska trädgårdar i april 2013. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur, Miljö
Ämnesord:
Arkitektur, Landskapsarkitektur, Perenna växter, Trädgårdskonst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Gestaltning möter ekologi

Att gå från det ordnade till det vilda ger ett helt annat uttryck i våra rabatter, menar den kände trädgårdsdesignern Piet Oudolf från Holland. Här får vi höra tankar och idéer kring planering och plantering av perenner.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Från Drömparken till Skärholmens perennpark

Skönheten för stunden är viktig, men trädgården måste också hålla över tid, säger trädgårdsmästaren Stefan Mattson. Skötsel och underhåll är minst lika viktigt som planeringen. Tillsammans med en känd holländsk trädgårdsdesigner har Stefan Mattson skapat Drömparken i Enköping, känd för sina fantastiska perennplanteringar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Blomsteräng i stället för gräs

Plantering eller sådd av örtartade blomsterängar på publika platser är en idé som lanserats av engelsmannen James Hitchmough. Mest känd är han för att ha designat och utformat anläggningar som The London Olympic Park och flera parker i Sheffield.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Konstdistrikt 798

Åsikterna om konstdistriktet 798 i Peking är många. En del anser det vara ett himmelrike, andra kallar det Disneyworld. Vi möter konstnärer och gallerister som berättar om möjligheter och begränsningar inom Kinas konstvärld.

Fråga oss