Titta

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Om UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Hur tänker kända trädgårdsdesigner när de planerar parker och trädgårdar? En trend idag är att låta växtkompositionen se ut som om den växte vilt. Seminarium med tre kända gästföreläsare: Piet Oudolf från Holland, Stefan Mattson från Halmstad och James Hitchmough från Storbritannien. Inspelat på mässan Nordiska trädgårdar den 12 april 2013. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Till första programmet

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård : Från Drömparken till Skärholmens perennparkDela
  1. Stefan Mattson heter jag och jag ska
    berätta lite om mina erfarenheter...

  2. Ja, inte hela livet, men...

  3. Jag jobbade som projektör några år,
    men även som annat innan.

  4. Då dök det upp ett
    stadsträdgårdsmästarjobb i Enköping.

  5. Min erfarenhet var att det var
    ganska jobbigt att vara projektör-

  6. -när det skulle lämnas ut till andra
    att sköta det.

  7. När jag såg det här arbetet
    i Enköping så tänkte jag:

  8. "Wow! Ansvar från ax till limpa!
    Då kan man verkligen göra nåt."

  9. "Det här blir en utmaning."

  10. Det har varit en spännande resa
    och det ska jag berätta lite om.

  11. Vi kände att vi
    satt fast i ett ekorrhjul.

  12. Vi gjorde samma saker varje år.
    Sommarblommor på samma fläckar.

  13. Det var det roligaste
    personalen visste-

  14. -men det var likadant varje år
    och vi kom inte vidare.

  15. Då ville man ju hitta andra
    lösningar, bland annat perenner.

  16. Vi tittade på ytan, en sommarbloms-
    yta i ett svårt, soligt, torrt läge-

  17. -och gjorde om den till en perenn-
    plantering, som var vår första.

  18. Innan fanns det inga perenner. Ja,
    kvickrot och kers, men inget annat.

  19. I diskussionen med personalen kom vi
    fram till att gå vidare med det.

  20. Vi tittade på
    de här sommarblomsytorna.

  21. Titta på lönnen till höger... Det är
    väl höger? ...så känner ni igen er.

  22. Då blev det nåt annat
    som vi sen kombinerade med lökväxter.

  23. Det här var ju skuggiga ytor.

  24. Vi tittade vidare i de här miljöerna
    där det var sommarblommor-

  25. -och gjorde om det till annat för
    att skapa en stämning, upplevelser...

  26. Inte bara dekoration,
    som Piet nämnde.

  27. Och kanske kombinera det
    med olika typer av komplementväxter.

  28. Vi hade ju ytor som såg ut så här...
    Detta är i början på 80-talet.

  29. Sommarblommor. Vad hjälper det i den
    här miljön? Det måste till nåt annat.

  30. Dels för att skapa ett rum,
    men också för att jobba med rummet.

  31. Så här såg det ut efter ett antal år.

  32. Det här blev nåt som vi lanserade
    som "fickparker" i Enköping.

  33. Det var viktigt att skapa rumskänslan
    i den här miljön som låg så utsatt.

  34. Så det är skapat med en klippt häck.

  35. Vi lärde oss ju
    av misstagen vi gjorde.

  36. Kvickroten, speciellt den,
    tog ju över.

  37. Jag var ju desperat,
    så vi fick göra om mycket.

  38. Vi gick ut till entreprenörerna
    i regionen och sa:

  39. "Nu vill vi ha en jord
    som är garanterat ogräsfri"-

  40. -"men också har en bra struktur."

  41. Det var ingen
    som vågade komma in med det.

  42. En av gossarna kom igen med
    ett förslag på en tillverkad jord-

  43. -som vi sen har jobbat med.

  44. Det här är inte Enköping. Man tog
    inte bilder på det som var dåligt.

  45. Nu tar man bara bilder på det
    som är dåligt, höll jag på att säga.

  46. Jag tittat på så många offentliga
    planteringar och så här är det ofta.

  47. Senast när jag kom till Halmstad
    var jag ute och tittade-

  48. -och så ser man
    kvickrot, kvickrot, kvickrot.

  49. Vad hade de använt för jord?
    "Harpad jord." Vad är harpad jord?

  50. Det är ju otroligt viktigt att jorden
    är fri från flerårigt rotogräs-

  51. -speciellt om man
    jobbar med större ytor.

  52. Här ser ni utvecklingen i Enköping.

  53. Den gröna kurvan är
    hur vi minskade på sommarblommorna.

  54. Vi har kvar dem... "Vi", säger jag.
    Jag känner fortfarande för Enköping.

  55. Sen ser ni hur perenner har ökat
    från 0 kvadratmeter till 20 000.

  56. Det har gått i etapper, för vi
    har också tittat på våra misstag.

  57. Många tror ju
    att det kostar mycket i skötsel.

  58. Men när vi tittade på det -96...

  59. ...så låg vi mitt på skalan
    bland Sveriges kommuner-

  60. -i de pengar
    som man satte av per kommuninvånare.

  61. Många tror ju
    att det är en våldsam satsning-

  62. -men det har varit
    en grön tråd i verksamheten-

  63. -där man har byggt på efterhand och
    jobbat med personalens engagemang.

  64. Så här såg våra sommarblomsytor ut
    i början på 80-talet. Lite spännande.

  65. Där grabbarna sitter tog vi bort
    blommorna helt och hållet-

  66. -och satte in Juglans mandshurica.
    Det passade bättre.

  67. Sen gav vi den andra platsen
    en rumslighet med klippta häckar.

  68. Här gjorde vi
    årets sommarblomsrabatt.

  69. Den andra gjordes om till en perenn-
    plantering. De är två meter djupa.

  70. Det blev lite mer spännande. Det har
    ju varit en revolution i Sverige.

  71. Men om man gör det lite olika blir
    det spännande att se vad som händer.

  72. På andra sidan
    en rejäl perennplantering-

  73. -som domineras av Eupatorium...

  74. ...på det där sättet.

  75. När Kungsbron skulle byggas om-

  76. -ville Vägverket ta bort
    de fina gjutjärnsräckena.

  77. Man ville ha motorvägsstandarden
    inne i själva stan.

  78. Jag... Vi funderade på
    hur vi skulle trolla bort dem.

  79. Vi kom fram till
    att hänga på nån typ av lådor.

  80. Det gjorde vi, men efter nåt år kom
    vi på att det blev för liten volym.

  81. Jag är väldigt svag
    för att jobba med volym.

  82. Då bytte vi ut lådorna utefter
    sträckan och satte i större-

  83. -så vi kunde, som i det här fallet,
    plantera eukalyptus.

  84. Sen får fjällskrasse hänga ner
    tillsammans med bidens på det övriga.

  85. I anslutning till bron fick vi också
    kasta oss över den här ytan intill-

  86. -en trekantig gräsyta
    med ett antal björkar.

  87. Den försökte vi utveckla till
    en plats som också blev en fickpark.

  88. Den ligger ju så här mot Enköpingsån.

  89. Vi försökte redan då att kombinera
    ihop blommande träd på våren-

  90. -perenner på sommaren...
    Ja, lökar också på våren.

  91. ...och sen också tänka på höstfärger.

  92. Så den här platsen
    har utvecklats på det här sättet.

  93. Juvelen i kronan, Eupatorium.

  94. Höstfärgerna.

  95. Och vintern... Vi lämnar kvar
    perennerna på det viset.

  96. Vi kom också fram till...
    Det här var efter ganska många år.

  97. Vi tyckte att det var konstigt att vi
    inte fick mer respons för jobbet-

  98. -och vi tyckte att det var viktigt
    att göra nån typ av information.

  99. Då gjorde vi den här. Nu är den på
    engelska, men den var ju på svenska-

  100. -för att visa kommuninvånarna
    vad som fanns att se och upptäcka-

  101. -och dynamiken i att komma tillbaka
    till en plats flera gånger.

  102. Ja, kanske varje vecka.

  103. En annan sån här
    var ju Fridegårdsparken-

  104. -som har en helt annan karaktär.

  105. När den invigdes satt befolkningen
    på gatan och tittade in-

  106. -där det pratades vackert om hur
    det här skulle bevaras i all evighet.

  107. Tio år senare
    ser det ut så här från gatan.

  108. Man kan säga att det är
    som ett litet "woodland" mitt i stan.

  109. Man kan gå in och njuta.

  110. Farbrorn här sitter
    och tittar på den badande koltrasten.

  111. Vatten i de här miljöerna
    är ju också viktigt, tycker jag.

  112. Och höstfärgerna.
    Vid invigningen donerade pristagaren-

  113. -en femkrona
    för konstnärlig utsmyckning.

  114. Och sen kom Fridegård på plats och
    hälsade välkommen med en tussilago.

  115. Här är kriterierna för fickparkerna.

  116. Vi jobbar ju
    med konventionella parker också.

  117. Kriterierna har varit att anpassa små
    platser till det befintliga läget.

  118. Skapa en tydlig rumslighet, ofta med
    klippta häckar som inte växer ut.

  119. Utnyttja växtmaterialet på spännande
    sätt. Där var perenner viktiga.

  120. Det är nästan inga gräsytor-

  121. -utan vi har jobbat extra
    med de hårdgjorda ytorna.

  122. Jag kommer inte ihåg hur många jag
    var med och tog fram, men många.

  123. Vi började också låta
    det här vackra vara kvar.

  124. Vi tyckte att det var väldigt vackert
    att låta det stå över vintern.

  125. Men reaktionerna
    var inte alltid positiva.

  126. "Dagens ris" kunde man få.

  127. Men det var rätt roligt
    att den här insändaren kom.

  128. Några veckor senare kom det
    en annan insändare som var himla fin.

  129. Hon avslutade den:

  130. "Med snö i frökorgarna kan det säkert
    bli ett vackert konstverk"-

  131. -"och påminna oss om åldrandet
    som också har sin skönhet."

  132. Det är skoj när man sticker ut lite.

  133. Det blev en debatt om vad som är
    vackert och vad som inte är det.

  134. Sen mötte jag ju Piet
    och det tog hus i helsike.

  135. Vi satt och skumpade på en buss
    i Tyskland, tror jag.

  136. Vi tittade i hans katalog
    och jag frågade:

  137. "Vilka perenner är bra i offentlig
    miljö?" "Alla." Han var plantskolist.

  138. Då sa jag till honom, mer på skoj:
    "Vill du inte rita en park hos oss?"

  139. "Hemskt gärna", sa han.
    Då fick jag också bli allvarlig.

  140. Jag skulle åka hem och hitta en plats
    och komma tillbaka.

  141. Ingen budget. Här gäller det
    att trolla med knäna.

  142. Så kom jag fram till den här platsen.

  143. Jag ville hitta en plats
    där många rörde sig dagligen.

  144. För mig var det intressantaste
    förändringen som sker under tid.

  145. Då gjorde Piet det här förslaget som
    väl får kallas för blockplantering.

  146. Nån frågade:
    "Hur skulle du ha gjort i dag?"

  147. Jag hoppas att det vore likadant.
    Det är inget fel på Drömparken!

  148. Piet sa ju att han fortfarande
    jobbar med blockplantering.

  149. Är man ansvarig för en kommun
    kanske man vill ha olika karaktärer.

  150. Man vill kanske inte bara
    hänga på de nya trenderna.

  151. Sen kan man ju förstå en person
    som Piet, som hela tiden utvecklas...

  152. Men om man är ansvarig för en kommun
    kanske man vill ha olika varianter.

  153. Inte bara i den här trenden.

  154. Men Drömparken är ju
    fortfarande intressant.

  155. Där har vi den blå floden som han
    har lovat att inte göra en gång till.

  156. Sen skulle kommunen riva ett fult
    tegelhus här, ett mexitegelhus.

  157. Då skulle de tulla lite
    på den gamla delen här.

  158. Vi som är gröna blev ju vansinniga.

  159. Men vi sa att vi skulle ta det lugnt
    och föreslå en utbyggnad av parken.

  160. Vi trodde inte riktigt på det,
    men vi försökte.

  161. Tro det eller ej, men det sa man
    ja till och ändrade till park-mark.

  162. Då fick vi chansen
    att bygga på del två-

  163. -som är lägre, så man får kontakt
    från gatan in mot den gamla delen.

  164. Då fick ju Piet också designa den.

  165. Så ser det ut från gatan.

  166. Ingen budget. Vad fasen gör man?
    Ja, man får ju titta på vad man har.

  167. Man har ju alltid lite konton
    som förbättrar lite här och där.

  168. Allmänna saker, men man lägger
    ihop dem och gör det ganska enkelt.

  169. Vi körde inte bort nåt,
    utan fyllde bara på.

  170. Ni ser här då att vi la
    en geotextil direkt på gräsmattan.

  171. Vi byggde upp oss
    30-40 centimeter med bärlagergrus-

  172. -och sen ovanpå det
    lägger vi på 10 centimeter slitlager.

  173. Sen luckrar vi upp gräsmattan
    och fyller upp den med ogräsfri jord.

  174. Ungefär på det här sättet.

  175. Här ser ni... Här är arbetet.

  176. Jag sa till personalen: "Ni hinner
    nog inte med att plantera det här"-

  177. -"så vi ska se
    om vi kan hitta hjälp."

  178. "Men det vill vi göra!"
    Det var ingen diskussion.

  179. "Då hinner ni inte sköta det andra!"
    "Det jobbar vi ikapp."

  180. Det var roligt att höra.

  181. Bokhäckarna här... Vi var sent ute.

  182. Vi fick ju designen på vintern 2005
    och det skulle byggas våren 2006.

  183. Vi hade ju inte förbeställt häckarna,
    som vi ville ha kraftiga.

  184. Plantskolan lovade att barrots-
    plantorna skulle klara sig, men icke.

  185. Första året såg det ut så här.
    Vi var ganska nöjda, trots volymen.

  186. Men det var ganska mycket som gick
    ut. Jag har pratat med Piet om det.

  187. Vi köpte ju...
    Nu ska vi se, hur backar jag?

  188. -Näst överst.
    -Där.

  189. Han var ju van vid privatpersoner
    som kunde ta hand om plantorna.

  190. Jag kallar det lite fult
    för "rotade stickningar".

  191. Vi gjorde nog en del misstag
    när vi dömde ut plantorna.

  192. Speciellt gräsen,
    som var väldigt små-

  193. -borde vi nog kanske ha provat igen.

  194. Så vi bytte en del
    efter första vintern.

  195. Sen är det
    en blivande landskapsarkitekt...

  196. Hon har inte gjort sitt examens-
    arbete, hon har lagt det på is.

  197. Hon tog fram vilka perenner som var
    de bästa överlevarna i Drömparken.

  198. Jag vet inte hur mycket man kan lita
    på det. Det som gör mig förvånad-

  199. -är att den här
    skulle hålla så länge.

  200. Man får ta det med en nypa salt.

  201. Och gräsen var de där.

  202. Andra året så blev det ju
    större volym...på det här sättet.

  203. Man kan väl säga
    att sånt som Achillea terracotta...

  204. Det är ju som en sommarblomma,
    ingen perenn som håller över tid.

  205. Bokhäckarna kom dit som nya plantor,
    det här är nåt år senare.

  206. Blå floden rinner fram, ner
    till Enköpingsån...på det sättet.

  207. Där rinner den ut. Ån vet man inte
    hur den rinner på sommaren.

  208. Sen på andra sidan...
    Jag är svag för magnolior-

  209. -så jag hade en tanke om att bygga
    ett stråk med olika magnolior.

  210. Det finns ju ett sånt utbud i dag,
    men tyvärr kan man inte köpa stora.

  211. Därför planterade vi ganska små.
    De var ju mycket mindre än här.

  212. Så vi får se om det fortsätter.

  213. Bokhäckarna har ju vuxit upp.

  214. I dag är det ju modernt med avenbok,
    men boken har en helt annan lyster.

  215. Den glömmer man ofta bort.

  216. Scutellaria incana.

  217. Vi provade också vid nåt tillfälle,
    för vi ville gärna ha in en malva-

  218. -av de större,
    som kanske blir en och en halv meter.

  219. Men den som klarade sig över tid
    var ju Lavatera cashmeriana.

  220. Den har faktiskt hållit.
    Den ser ju ut så där.

  221. Den är inte så vanlig,
    men den är trevlig.

  222. Sen har vi det här. Det ser ni väl
    att det är Aster macrophyllus?

  223. I kombination med knautia.

  224. Den väver sig in
    tillsammans med astern.

  225. Ni ser,
    sen kommer astern och tar över.

  226. Men det är kul
    med en tvåstegsraket på det sättet.

  227. Där ser ni det där partiet.

  228. Det här är ju
    den låga delen i Drömparken.

  229. Ja, apropå blockplantering, när man
    kombinerar det på det här sättet-

  230. -med silvergräs här, Hakonechloa-
    gräset där och blommande perenner-

  231. -så fyller det absolut en plats
    - Hoppsan! - även i dagsläget.

  232. Det fanns ett skuggparti i Drömparken
    där perennerna inte blommade.

  233. Det här är ju vaxklocka,
    den blommar med gula blommor.

  234. Självsvåldigt
    har vi planterat in den här liljan-

  235. -en hybrid mellan
    Lilium martagon och Hansonii-

  236. -"Marham Mrs. Backhouse", en väldigt
    trevlig lilja som klarar skugga.

  237. Många ringde ju till oss i Enköping
    och skrev till oss-

  238. -och ville köpa plantor,
    men det gör vi inte.

  239. Men de ville ändå att vi skulle
    skicka dem. Det var ett jädra tjat.

  240. Den var inte så lätt att få tag i.

  241. Där är skuggpartiet också,
    sen kommer...

  242. Allt behöver ju inte blomma. Det här
    är Filipendula rubra magnifica-

  243. -som med sina vissna blommor
    ändå ger karaktär.

  244. Fantastiska gräs.
    Molinia transparent.

  245. Det kan stå intill en cykelväg
    utan att falla ihop.

  246. Ett av mina favoritgräs...
    Knautia. Nu är jag snurrig.

  247. Hakonechloan!

  248. Vackra. Vi var nästan först i Sverige
    med den gröna varianten.

  249. Annars var det de mer ömtåliga
    brokbladiga formerna.

  250. Piet föreslog också att vi skulle
    plocka in en del...bienner.

  251. Här är då Verbascum.

  252. De frösår sig,
    sen blommar de och sen dör de.

  253. Då är det personalen som får avgöra-

  254. -vilka som får vara kvar
    eller vilka man tar bort.

  255. Det var likadant med Angelica gigas.

  256. Den är ju också bienn, så den
    frösår sig också och poppar upp-

  257. -och så får man hålla reda på
    vilka man vill ha kvar.

  258. Oj, attan...

  259. Här blommar ju inget, men visst
    är det vackert ändå i Drömparken...

  260. ...med höstfärgerna,
    med struktur i gräs och buskar.

  261. I den andra delen
    fanns det ju också buskar och träd-

  262. -till exempel Cornus controversa,
    pagodträd på svenska-

  263. -som har en härlig form.

  264. Det här är ju Amelanchier
    som ger höstfärg.

  265. Även här, när man väntar på snön,
    så finns det ju en struktur.

  266. Ja, sen ville man ju
    hitta vettiga sätt att sköta det.

  267. Att klippa av det styckvis
    var ingen höjdare-

  268. -utan här gällde det att hitta
    ett sätt att jobba effektivt.

  269. Vi började med en trimmer.
    Man jobbade uppifrån och ner.

  270. Inte för att det blev riktigt
    små bitar, men de blev mindre.

  271. Och då såg det ju ut så här.

  272. Den som hör av sig och tycker: "Det
    här var inte så bra, herr Mattson."

  273. "Det här vill vi nog inte ha i
    Enköping, kompost ute i parkerna."

  274. "Här ska det vara rent och snyggt!"

  275. "Kära fru Svensson, så jobbar vi
    i dag, med kretsloppstänkande."

  276. Nja, det var inte så populärt.

  277. Då tänkte ju jag för min del att...

  278. "Hon har aldrig ringt och klagat
    på vissna löv i vitsippsbackarna."

  279. "Där ligger torra grenar och löv."

  280. "Om vi skulle försöka få in lökar
    så att det händer nåt ganska tidigt?"

  281. Då tog vi in lökväxter, Chionodoxa i
    det här fallet, så att det hände nåt.

  282. Då blev det en grej i sig, att titta
    på den kraftiga blåa blomningen.

  283. Allt lämnas kvar. Vi tar bara in det
    nedklippta i den yttersta halvmetern.

  284. Anemone blanda var också en sån där
    växt som vi hade för tidigt flor.

  285. Det här är ju Drömparken på våren,
    när andra lökväxter kommer i gång.

  286. Man behöver nästan
    kombinera perennplanteringarna-

  287. -där mycket bygger på högsommar,
    eftersommar, höst, med annat.

  288. Jag nämnde tidigare träd och buskar
    men också med lökväxter.

  289. Då är det en helt annan karaktär.

  290. Men det är det som är så spännande,
    att det ändrar sig så över tid.

  291. När vi då blev sponsrade av
    Blomsterfrämjandet som frågade:

  292. "Vill ni inte plantera lite lök?
    Vi står bakom och gör lite reklam."

  293. "Jo, det är vi intresserade av. Jag
    vill ha 10 000 Allium aflatuense."

  294. "Det är väl inte omöjligt", sa de.

  295. Då tänkte jag: "Men det här är ju
    Drömparken. Vi måste få ut dem."

  296. Hur ser perennerna ut,
    alla 200 perenner, i maj-juni?

  297. Ja, vad fasen... En del vet man ju,
    men vet man om alla? Nej.

  298. Vi gör en lökdesign.

  299. Vi går ut och ritar in var vi vill
    ha lökarna när Alliumen blommar.

  300. Då gjorde vi den här planen.

  301. Ganska tjockt här, där Piet har
    ritat in en klematis-marktäckare.

  302. Sen får det liksom
    rinna fram på detta sätt.

  303. Så gjorde vi, och där är det tjockt
    under de här runda ringarna.

  304. Sen får det då rinna fram
    på det här sättet.

  305. Det blir en rörelse som blir ganska
    fin. Man brukar ju slänga ut lökarna.

  306. Det här gjordes på två sätt. Ett gäng
    tog ena halvan och ett den andra.

  307. Det var elefant-metoden och balett-
    metoden. Det såg väldigt olika ut.

  308. Men de växte lika bra.
    Året efter såg man inget.

  309. Det viktigaste är
    att man har en vettig skötsel.

  310. Den viktigaste ogräsrensningen
    är innan perennerna sluter sig.

  311. Inte för tidigt,
    men innan de sluter sig.

  312. Det är det som de jobbar med här.

  313. Ett gissel är om man har lönnar.
    Ett år var det en våldsam...

  314. ...lönngroning.

  315. Då kallade vi in
    ett gäng pensionärer som hjälpte oss.

  316. Kan man översätta det
    till mindre anläggningar? Ja.

  317. Det var en blivande bostadsrätts-
    förening som ville ha en fickpark.

  318. "Men det ska vara en Drömpark."
    "Jaha."

  319. Piet sa till mig att han...jobbade
    med mindre anläggningar innan.

  320. Då jobbade han kanske med
    en kvadratmeter på sina block.

  321. När han gjorde Drömparken så gick han
    upp till tre kvadratmeter per block.

  322. Jag fick uppdraget att titta på
    vad man kunde göra av platsen.

  323. Den är inte stor,
    ni ser på 5-metersskalan där.

  324. Vi har markerat entrépartiernas
    sittplatser och entrén-

  325. -med klippta häckar.

  326. Och sen, för att inte få för mycket
    träd, har vi några träd här och där.

  327. Men "Humlegården" bygger ju på
    att man har humlestörar-

  328. -där, där och där.

  329. Så där ser det ut...
    Hoppsan, nu är jag för snabb igen.

  330. Entrén med bokhäckarna-

  331. -och sen humlestörarna här
    och lite träd i bakgrunden.

  332. Det ser ut så här. Man ska kunna gå
    i den och se den från lägenheterna.

  333. Jag har ju besökt Sheffield,
    där James Hitchmough kommer ifrån-

  334. -och blivit väldigt imponerad av det.

  335. Det har ju blivit på grund av att man
    har prutat i offentliga planteringar.

  336. Och jag...

  337. När jag åkte tillbaka till Enköping
    tänkte jag: "Ja, men vad fasen..."

  338. Vi har jobbat med de inre bitarna,
    men utanför centrum då?

  339. Som kommunansvarig
    måste man ju ta ett ansvar-

  340. -för ytorna utanför centrum.
    Vad kan man göra där?

  341. Då hade vi med oss det här
    från Sheffield, att så annuell-ängar.

  342. Det ska han prata om,
    så jag ska bara visa Enköping.

  343. Vi tyckte att det här var intressant.
    En kommunal cykelväg och en gata.

  344. Så här blev det.
    Ni ser det bättre på denna bild.

  345. Tyvärr tog jag bilden ganska sent,
    så jag fick inte med pastellfärgerna-

  346. -utan sen tog ju det gula över.

  347. Det var populärt. Folk tackade nog
    mer för det här än för Drömparken-

  348. -för här kunde de stanna,
    plocka blommor och njuta av det.

  349. Jag skulle önska att det fanns
    kommuner - Malmö har börjat med det-

  350. -att kommunerna i Mellansverige
    tog tag i det. Jag tycker att...

  351. ...man har ansvar för ytorna där
    människor bor, i de yttre områdena-

  352. -där det bara är slaghackslåtter
    och jättetråkigt, att skapa sånt här.

  353. Så lyssna nu på vad James Hitchmough
    berättar och ta med er det!

  354. När jag började i Stockholm
    sa dåvarande Vd:n till mig:

  355. "Stefan, nu får du göra nåt
    av den här rondellen."

  356. "Jaha." "Och det ska vara nåt extra!"

  357. Jag visste inte så mycket då, så jag
    gick till kommunen och föreslog:

  358. "Nja, perenner kommer nog inte
    att fungera. Vi måste ha en mur."

  359. "Så då kan det bli en mur och gräs
    om det inte fungerar."

  360. "Då får ju ni stå för muren,
    för vi tar ansvaret för det andra."

  361. Då kom vi till skott. Det planterades
    så här, med droppbevattning ovanpå.

  362. Och Prunus sargentii
    mellan muren och gatan.

  363. Vi lämnade två meter med smågatsten
    för att man skulle kunna sköta det.

  364. Man kan till och med
    köra upp med bil.

  365. Prunus sargentii har ju vuxit bra.
    Så där såg det ut första året.

  366. Och...tyvärr så gick den här ut
    nästan helt och hållet första året.

  367. Rudbeckia deamii.

  368. Det har den säkert gjort för att
    man inte gjorde ytorna överhöjda.

  369. De flesta perenner dör inte av
    vinterkyla, de dör av vinterfukt.

  370. Den bytte vi ut till en fjäderaster,
    Kalimeris, efter första vintern.

  371. På hösten planterade vi lökväxter
    på detta sättet.

  372. Man vill ju också att en rondell
    ska vara spännande under hela året.

  373. Så ser den ut på distans.

  374. Tyvärr fick vi sjukdom på
    den här gula, Euphorbia palustris-

  375. -som ju ger det här gula intrycket-

  376. -tillsammans med gulltörel,
    Euphorbia polychroma, i framkanten.

  377. Det beklagar jag,
    men det var inget att göra åt.

  378. Sen kommer lök...
    Nu får jag skärpa till mig!

  379. -Använd knapparna i stället.
    -Ja, men jag måste lära mig.

  380. Så! Jo, här är det... Piet pratade ju
    om Camassia, det blåa här.

  381. Det rosa är en Allium
    som heter Lucy Ball.

  382. Nackdelen med den här,
    Purple Sensation-

  383. -är att långsiktigt
    kan det bli ett riktigt ogräs.

  384. Det tänker man inte på, men det är
    nästan jobbigt att få bort den.

  385. Här har vi Lucy Ball,
    som ger karaktär.

  386. Och vi plockade in brandgul lilja
    tillsammans med Alchemilla mollis.

  387. Det ser ut så där.

  388. Ni ser hur vi tätar till det
    i framkanten med Biokovo-näva.

  389. Ofta när det gäller perenn-
    planteringar måste man täta till det.

  390. Så ser det ut på hösten när gräsen
    är i gång och kärleksörten blommar-

  391. -och Prunus sargentii
    drar i gång sin höstfärg.

  392. Där har vi Kalimeris nu, det ljusa
    här i mitten, Kalimeris madiva.

  393. Och så vintereffekten.

  394. Det fick vi ju synpunkter på,
    på ett både trevligt och mer...

  395. En känd landskapsarkitekt, Thorbjörn
    Andersson, skrev i en facktidning.

  396. Det stod ju väldigt vackert i början.

  397. Han liknade det vid en rund botanisk
    trädgård från 1500-talet.

  398. Jag kommer inte ihåg om det var
    i Italien eller Indien. Italien.

  399. Sen berättade han att han stannade
    och att det var förenat med livsfara.

  400. Vad han nu skulle där att göra...men
    han berömde att den ändrade karaktär.

  401. Men han skrev: "Får man göra så här
    fint när det är så jäkligt annars?"

  402. Sen så kommer vi
    till Skärholmens perennpark.

  403. Det där med namn är ju inte heller
    så lätt, att döpa saker och ting.

  404. När det gällde Fridegårdsparken
    hade vi en namntävling-

  405. -och Jan Fridegård har ju
    varit bosatt och verksam i Enköping.

  406. Så det var väl bra. Drömparken...
    "Ja, vad ska vi hitta på?"

  407. Vi kom inte på nåt.

  408. "Vi drar till med 'Drömparken'.
    Piet har ju skrivit 'Drömplantor'."

  409. "Vi kan ha det
    som ett tillfälligt arbetsnamn."

  410. Det var rena klippet! Alla andra är
    döpta efter kungar eller Gud vet vad.

  411. Ingen vet nåt om dem. "Drömparken"
    skapar en förväntan, så det var bra.

  412. Så med Skärholmens perennpark
    ville vi ju göra likadant-

  413. -och komma på ett fantastiskt namn,
    men det gjorde vi inte.

  414. Vi sa att det viktigaste... För
    Stockholm är ju större än Enköping.

  415. Det kanske är viktigast att tala om
    var den är och vad den innehåller.

  416. Så det blev "Skärholmens perennpark".

  417. Här har vi centrum...

  418. Där ligger den, utmed Vårbergsvägen.

  419. Det här är taget under bygg-perioden.

  420. Så här såg det ut. Ett dagis på ena
    sidan och en tunnel på andra sidan.

  421. Svenska Bostäders hus på bägge sidor
    och kommunal mark i mitten.

  422. Så vi skrev ett avtal
    med stadsdelsförvaltningen-

  423. -att Svenska Bostäder tog på sig
    att anlägga parken och sköta den.

  424. Så här såg det ut...
    Där ligger dagiset.

  425. Den användes inte så mycket,
    utan folk genade över den.

  426. Ni ser lite stigar och gångar.

  427. Det känns allmänt taffligt.

  428. Jag tycker att det är jättespännande
    att bygga i ett sånt här område-

  429. -och höjda statusen på det
    och få de boende att känna:

  430. "Wow! Vi har nåt
    som inte så många andra har."

  431. Piet och Anja Oudolf
    anlände då, en grå höstdag-

  432. -och vi tittade på det här
    och pratade om det.

  433. Sen kom Piet tillbaka med
    den här designen som han visade.

  434. Han hade kanske inte med dammen
    från början, men vatten är viktigt.

  435. Vi la också till en trädgrupp,
    för det måste finnas skugga.

  436. Svårigheten här är
    att alla träd är almar.

  437. Jag pratade med Stockholms
    trädansvarig Björn Embrén.

  438. "Ja, du, Björn, ska vi ta bort
    nån av almarna och få in nåt annat?"

  439. Så tittade han på det. "Nej, de är
    så fina. Det gör vi inte." "Okej."

  440. Den här visade Piet innan. Det är
    inte Drömparken utan mer komplext.

  441. För min del menar jag
    att alla såna här utemiljöer-

  442. -kräver kompentent personal
    för att sköta dem.

  443. Men om man jämför Drömparken
    och den här-

  444. -så ställer det nog ännu större krav
    på personalen att sköta denna-

  445. -för det finns ju en dynamik där
    vissa växter vill ta över mer här-

  446. -än i Drömparken.

  447. Vissa växter tar över i Drömparken
    också, de ytorna är inte likadana nu.

  448. Piet har varit duktig. Varje yta
    har vi fått en växtförteckning på-

  449. -med de växter som ska dit. Det var
    väldigt tydligt för plantskolan.

  450. "De här lådorna ska märkas med P3
    och innehålla de här växterna."

  451. "Nästa låda ska heta P4
    och innehålla de här växterna."

  452. Det var ganska lätt att se till
    att de kom rätt än i ett enda kaos.

  453. Det är ju ett tips.

  454. Det krävs ju också
    en teknisk ritning.

  455. Sen tycker jag om att experimentera.

  456. Jag vet ju att Calamintha
    vill ha lite torrare jord.

  457. Inte för fuktigt. Så då...

  458. På denna yta blandade vi i 40 %
    krossmaterial, ett grusmaterial.

  459. Vi vet också att Echinacea
    vill ha lite lättare jordar.

  460. Där var jag inte så radikal. På de
    översta 10 centimetrarna blandade vi-

  461. -50 % vanlig anläggningsjord,
    eller ogräsfri perennjord-

  462. -och sen 50 %...

  463. Ja, typ halkstopp 2/4,
    för att lätta upp det i ytskiktet.

  464. Det första som hände var
    att lyfta dammen på plats.

  465. Piet och jag hade diskuterat det,
    och det skulle helst vara natursten.

  466. Jag ringde alla i landet som jobbar
    med natursten, men ingen ställde upp.

  467. Vad ska man då göra?

  468. Ja, då ringde jag Strängbetong och
    frågade om de kunde göra en damm.

  469. Piet och jag ville ha svart betong,
    så det inte blev en betongklump.

  470. Jo då, det kunde de göra, men bara i
    en fabrik, så vi fick minska på den-

  471. -för att man skulle
    orka lyfta den, som ni ser här.

  472. Vi jobbade med cortenstål runt alla
    kanter, för att få det att hålla.

  473. Vi höjde ytorna under almarna
    med kanske 20-25 cm-

  474. -la makadam 16/32 runt om-

  475. -och avslutade med en geotextil...
    för det tror jag att träden tål.

  476. Vi jobbade med droppbevattning.
    Speciellt var det viktigt att...

  477. Just trädrötter vill ju gärna gå upp.

  478. Jag inbillar mig, facit kommer väl
    senare, att det hjälper perennerna-

  479. -särskilt under träden,
    men vi har droppbevattning.

  480. Den är inte påkopplad
    utan måste startas manuellt.

  481. Med tanke på det jobb som var i
    Enköping för att få ner alla lökar-

  482. -tänkte jag så här, för jag tycker
    att det är bra att plantera på våren.

  483. Marken får sätta sig, man kan
    justera så överhöjningen blir kvar.

  484. Men det vore ju inte fel att få in
    de här Chionodoxerna som man vill ha.

  485. Jag gjorde ett överslag på
    hur många som skulle krävas.

  486. 250 000. Åh fasen,
    att plantera dem är inte roligt.

  487. Jag gav entreprenören två alternativ:
    Släng ut dem och lägg på de sista-

  488. -eller lägg ut dem
    och kör sakta med en kultivator.

  489. En del kommer ju att hamna fel,
    men många hamnar rätt.

  490. Han valde det första.
    Jag hade beställt lökarna-

  491. -så att det var en påse lökar
    för yta P och en för V och en för U-

  492. -så det var ganska lätt att fördela
    dem. Listan såg ut på det där viset.

  493. Sen pytsades de ut på det här sättet
    och sen la man på 10 centimeter.

  494. Vilket jobb det skulle ha varit att
    plantera dem i efterhand på hösten!

  495. Och...

  496. Det som är grus är ju blivande
    gräsyta, som läggs följande vår.

  497. Piet berättade ju
    att det var olika sektioner.

  498. Vi hade en idé om att de här
    barkgångarna, med geotextil under-

  499. -skulle dela upp sektionerna.

  500. Skötselmässigt blev det lättare
    att bedöma var växterna skulle vara.

  501. Det är lättare att hålla ordning då,
    men de var också skötselgångar-

  502. -som man går på när man rensar ogräs,
    så man inte trampar för mycket.

  503. För efter en regnsommar kan man packa
    ytorna för mycket när man går på dem.

  504. Då är det ganska bra
    att ha en sån lösning.

  505. Vi täckte också alla ytor
    på eftersommaren, ja, hösten-

  506. -med en svart geotextil för att ha
    dem ogräsfria i princip till våren-

  507. -när det var dags för lökarna att
    komma upp och dags att plantera.

  508. Så här såg det ut den första våren.
    Ni ser att det mesta kommer upp.

  509. Det är alldeles blått
    och ser lite konstigt ut.

  510. Här är Poscinia, till exempel.

  511. Sen planterades det. Geotextilen
    återanvände vi under grusgångarna.

  512. Det sa jag kanske inte, att stigarna
    som fanns... Sa Piet det?

  513. Stigarna som fanns i området
    tog ju Piet in i sin design.

  514. Vi ska inte ändra
    folks beteendemönster.

  515. De har kvar sina genvägar
    som de alltid har haft.

  516. Här har vi återanvänt geotextilen
    under det blivande slitlagret.

  517. Jag skickade nån bild till Piet
    i det här skedet.

  518. Den här är tagen 7/6.

  519. Piet skulle komma i augusti och
    hålla en föreläsning i Skärholmen.

  520. "Ja, men hinner plantorna växa?"
    Det såg ju lite ynkligt ut.

  521. Men det gjorde de.

  522. Så... Oj.

  523. Det började ju arta sig ganska bra
    och allt är kantat med geotextil.

  524. Vi satte all geotextil
    med ovankanten i marknivå.

  525. Jag var ju speciellt rädd att
    snöröjningen skulle köra sönder...

  526. ...cortenstålet, naturligtvis.

  527. Så det sticker inte upp nåt,
    utan det ligger i marknivån.

  528. En del träd... Här mot gaveln
    från Svenska Bostäders hus-

  529. -så tyckte vi kanske att det vore
    fint med en magnolia mot bakgrunden.

  530. Det är ju viktigt för tidigblommande
    växter med en bra bakgrund.

  531. Så det är Magnolia galaxy, rosa-
    blommande och en bra stambildare.

  532. Under är det då
    Deschampsia, tuvtåtel...

  533. ...som börjar blomma väldigt tidigt.

  534. Träden, som vi ville ha i anslutning
    till vattnet, diskuterade vi också.

  535. Vi sa att korkträd, Phellodendron
    amurense, vore ett intressant träd.

  536. Jag tog med en bild från Enköping-

  537. -för att visa hur den växer, yvigt,
    men det blir inget jätteträd.

  538. Mot fasaderna har vi använt
    klippta Taxus-häckar-

  539. -för att få struktur på vintern.

  540. Och vi har satt Biokovo-näva-

  541. -utanför mot gräset,
    för att täta till också de ytorna.

  542. Där ser man det på vintern,
    innan allt kommer i gång.

  543. Det ger en viss effekt
    med det vintergröna.

  544. När Piet besökte oss
    framme i augusti så framförde han-

  545. -att han tyckte att det blev lite
    för tjockt med Brunnera Jack Frost-

  546. -så vi kom fram till
    att vi skulle glesa den lite.

  547. Då ser det ut så,
    och det känns ju mycket bättre-

  548. -än att köra en så brokbladig växt
    i stora sjok.

  549. Ni ser här skillnaden.
    Det blir nåt helt annat.

  550. Vi kompletterade också,
    som ni såg, med pollare-

  551. -för kommunen är ju fortfarande
    ansvarig för stråken.

  552. Men jag hörde
    av min tidigare kollega Annelie-

  553. -att de hade kört sönder
    en hel del av dem.

  554. Men det kommer de väl att stå för
    kostnaden för, så de behövdes nog.

  555. Här ser ni Chionodoxa andra året,
    ihop med perennerna.

  556. Men här ser man ju nästan
    att det behövs lökväxter här också-

  557. -särskilt i det här centrala området.

  558. Medan jag var kvar
    lät vi Piet göra en lökdesign här.

  559. Då har han gjort den här lökplanen,
    så den ska bli intressant.

  560. Den är planterad... De här centrala
    bitarna planterades i höstas.

  561. Jag frågade Piet
    om han ville se lökarna-

  562. -men det är ju så sent
    att det har frusit inne.

  563. Skuggpartierna,
    som innehåller mycket Brunnera-

  564. -har ju en karaktär ändå, under sig.

  565. Man ser vad flerstammiga träd gör.
    Det blir nästan som konstverk.

  566. Välj inte alltid stamträd.
    De här flerstammiga ger mer liv.

  567. Strategiska sittplatser.

  568. Man kan också sitta
    på de här omgivande gräsytorna.

  569. Och vattnet här blev himla trevligt.

  570. Vid invigningen kom det en tjej fram
    och sa: "Fantastiskt vatten!"

  571. Då tänkte jag berätta
    att det skulle vara natursten.

  572. Men hon fortsatte, och tur var det,
    för hon sa: "Det är så fantastiskt"-

  573. -"att man kan förädla betongen i ett
    betongområde, i ett miljonprogram."

  574. "Jaha", tänkte jag.
    "Det är bäst att jag är tyst."

  575. Det blev så användbart,
    både för ögat och känslan.

  576. Titta på den här tjejen
    som kliver upp.

  577. Hon känner på vattnet...
    och klipper till.

  578. En av de kanske enklaste, men ändå
    mest raffinerade planteringarna-

  579. -är den här, med Calamintha,
    Molinia moorhexe-

  580. -och en och annan Amsonia också,
    som jag tycker är väldigt fin.

  581. Sen vet jag att det kom samtal
    eller mejl till Svenska Bostäder...

  582. Jag tar det sen.

  583. Här har vi ganska mycket Echinacea,
    en sort som heter "Virgin".

  584. Den ska vara kombinerad med
    10 % av en rosa som heter "Sunset".

  585. Ni anar det där.

  586. Jo, sen kom det en fråga:
    "Kan man kombinera rött och rosa?"

  587. Bevisligen så kan man det.

  588. Här är mycket aster.

  589. Plantskolorna har sagt till mig att
    aster är ute. Det är inte populärt.

  590. Det är ju konstigt! Vad är vi för
    folk som inte använder bra perenner?

  591. Ni som skriver nu,
    skriv om aster för jösse namn!

  592. Här är två astrar som är kombinerade,
    en som heter Harry Schmidt-

  593. -och en som kanske är ännu vassare,
    Macrophyllus Twilight-

  594. -som också har en fin vinterståndare.
    Det var den i Drömparken.

  595. Här är Sedum Matrona.

  596. Och så finns den röda, jag ska komma
    på vad den heter... "Red Cauli."

  597. Vi kom fram till
    att gruppen måste göras större.

  598. De klär varandra väldigt bra,
    men den borde vara lite större.

  599. Det är smågrejer som ska rättas till.

  600. Ett gräs som har blivit mitt
    favoritgräs... Det syns bättre här.

  601. Sesleria autumnalis.

  602. Fantastiskt gräs
    som borde användas mycket mer.

  603. Och så kommer då hösten
    med Prunus sargentii också här.

  604. Actean blommar.

  605. Cortenstålen gör ju
    att det får väldigt strikta linjer.

  606. Det blir väldigt skarpa kontraster.

  607. Sen gjorde vi också så
    att vi jobbade med belysning.

  608. Vi la in downlights
    på bänkar och soffor...

  609. Även här borta på sofforna här.

  610. Och sen uplights på träden.

  611. Piet såg ganska nöjd ut.

  612. Nöjd, Piet? Är du nöjd? Bra.

  613. Sen har Svenska Bostäder
    gjort en växtförteckning här.

  614. Det är ju jätteviktigt. Enköping
    har nästan allt sånt på nätet.

  615. Klicka bara på www.enkoping.se...
    och lägg till "parker" på slutet.

  616. Då får man upp hemsidan
    och kan gå in på varje park-

  617. -och få ut en växtplan
    och växtförteckningen.

  618. Det är ju jätteviktigt
    om man vill öka trädgårdsintresset-

  619. -att man delar med sig
    kunskapsmässigt.

  620. Svenska Bostäder
    har tagit fram en plan-

  621. -så att man kan se vilken växtlighet
    som finns här i Skärholmen.

  622. Då går det ju inte att göra som i
    Drömparken och pricka in varje fläck.

  623. Här får man då tala om att
    "här finns de här växterna"-

  624. -"här, där det är rosa,
    finns de här växterna".

  625. Så det blir ganska bra ändå, och då
    ser det ut på detta viset. Man kan...

  626. Ni får ringa till Svenska Bostäder,
    de har nog gömt den på sin hemsida.

  627. Men annars ska den ju hängas ut
    på plats när det är säsong.

  628. Ja, och sen har jag... - Ja, jag
    drar över två minuter, om jag får.

  629. Jag har ju börjat i Halmstad
    sen ett drygt år tillbaka.

  630. Och om man har följt Piet
    från Enköping till Stockholm-

  631. -så vill man kanske
    ha med honom till Halmstad också.

  632. Vi hade
    ett fantastiskt projekt på gång-

  633. -men det visade sig sen att där
    var så mycket Equisetum, alltså...

  634. Vad heter det på svenska då...?

  635. -Fräken.
    -Fräken, ja. Det var mycket!

  636. Det går meterdjupt och det kommer
    tillbaka. Det är min erfarenhet.

  637. Så jag vågade inte göra det.
    Vilket konstigt eftermäle!

  638. "Han som byggde Equisetum-parken."

  639. Nu tittar vi på det här:
    Svenska Bostäders kontor.

  640. Här har vi hyreslägenheter
    och vi tittar på att göra nåt...här.

  641. Det är ett arbete som vi jobbar med.
    Så där ser designen ut.

  642. Ni ser att det...
    Man kan ju undra då...

  643. Ja, den kan ligga kvar.
    Man kan ju undra då...

  644. Vi måste ju ta det på entreprenad,
    och då kan man ju undra...

  645. Den här stora entreprenören,
    kommer de att kunna plantera det?

  646. Vi kanske ska göra det i två steg,
    dels att bygga upp växtbäddar-

  647. -och sen köpa växtentreprenaden
    separat. Det är jag inte klar över.

  648. Och så tänkte jag bara säga
    att ibland tänker man:

  649. "Var det nåt annat
    jag skulle ha gjort?"

  650. Ja, jag borde ha planterat fler
    magnolior. Det finns så mycket!

  651. Hade man börjat om igen så skulle man
    ha haft med det tydligare. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Från Drömparken till Skärholmens perennpark

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skönheten för stunden är viktig, men trädgården måste också hålla över tid, säger trädgårdsmästaren Stefan Mattson. Skötsel och underhåll är minst lika viktigt som planeringen. Tillsammans med en känd holländsk trädgårdsdesigner har Stefan Mattson skapat Drömparken i Enköping, känd för sina fantastiska perennplanteringar. Här blandas höga och låga perenner med olika sorters prydnadsgräs. Inspelat på mässan Nordiska trädgårdar i april 2013. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur, Miljö
Ämnesord:
Arkitektur, Landskapsarkitektur, Perenna växter, Trädgårdskonst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Gestaltning möter ekologi

Att gå från det ordnade till det vilda ger ett helt annat uttryck i våra rabatter, menar den kände trädgårdsdesignern Piet Oudolf från Holland. Här får vi höra tankar och idéer kring planering och plantering av perenner.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Från Drömparken till Skärholmens perennpark

Skönheten för stunden är viktig, men trädgården måste också hålla över tid, säger trädgårdsmästaren Stefan Mattson. Skötsel och underhåll är minst lika viktigt som planeringen. Tillsammans med en känd holländsk trädgårdsdesigner har Stefan Mattson skapat Drömparken i Enköping, känd för sina fantastiska perennplanteringar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Blomsteräng i stället för gräs

Plantering eller sådd av örtartade blomsterängar på publika platser är en idé som lanserats av engelsmannen James Hitchmough. Mest känd är han för att ha designat och utformat anläggningar som The London Olympic Park och flera parker i Sheffield.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Svensk arkitekt med internationell erfarenhet

Mia Hägg är arkitekt och verksam i Locarno och Paris. Här berättar hon och visar bilder från sitt arbete med "social housing" i Paris där man byggt 42 lägenheter ovanpå stadens längsta lagerbyggnad. Mia Hägg är också arkitekten bakom den nya entrén till före detta Arkitekturskolan. Huset är tänkt att byggas om till ett ställe specialiserat på mat och entreprenörskap. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.

Fråga oss