Titta

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Om UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Hur tänker kända trädgårdsdesigner när de planerar parker och trädgårdar? En trend idag är att låta växtkompositionen se ut som om den växte vilt. Seminarium med tre kända gästföreläsare: Piet Oudolf från Holland, Stefan Mattson från Halmstad och James Hitchmough från Storbritannien. Inspelat på mässan Nordiska trädgårdar den 12 april 2013. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Till första programmet

UR Samtiden - Perenner för park och trädgård : Blomsteräng i stället för gräsDela
  1. Först av allt
    vill jag berätta lite om mig själv.

  2. Då blir det lättare
    att förstå tanken bakom OS-parken.

  3. Så ni får ha överseende med det.

  4. Jag är ett underligt djur.

  5. Om ni frågar mig vad jag är,
    så är jag inte riktigt säker på svaret.

  6. Jag befinner mig på kanten
    av många olika fack.

  7. Jag är designer, antar jag.
    Jag forskar också om ekologi.

  8. Jag publicerar obskyra grejer,
    som ingen nånsin läser, i tidskrifter.

  9. Jag är också praktiker och gör saker.

  10. Det är ganska viktigt, skärningspunkten
    mellan de sakerna.

  11. Det gör mig till den jag är
    och får mig att göra det jag gör.

  12. Vad beträffar design
    är det de tre sakerna-

  13. -och det som speciellt har varit
    drivkraften bakom mitt arbete-

  14. -är att jag har inspirerats av naturen.

  15. Det är jag till vänster. Jag är inte
    den gamla gubben till höger.

  16. Som ni ser är mitt skägg välansat.
    Det är ocoolt med ett sånt där skägg.

  17. Har nån här ett sånt skägg? - Jaha.

  18. Han vill fixa till mig.
    Det är för sent för det.

  19. Mina gener har redan format mig.

  20. -Tack ska du ha. Är jag fixad nu?
    -Ja.

  21. Wow! Om det alltid
    var så lätt att fixa till sig.

  22. Jag gör så mycket sånt som jag kan.
    När jag var 25 satte jag upp ett mål-

  23. -att jag skulle besöka och se-

  24. -alla världens storslagna
    tempererade växtområden.

  25. Jag arbetar mig igenom världen.

  26. Jag har mycket kvar,
    men jag har sett mycket.

  27. En sak med det här-

  28. -är att jag försöker se saker
    som de flesta människor aldrig får se.

  29. Det är huvudsakligen landskap
    som har fallit i glömska.

  30. De är ofta svårtillgängliga.

  31. Ibland ligger de på 1 000 meters höjd.
    De flesta ser aldrig de här sakerna.

  32. Och genom att föreställa mig
    det som ingen har föreställt sig-

  33. -försöker jag skapa nya saker
    att titta på och uppleva.

  34. Förhoppningsvis tycker folk
    att det är spännande eller häpnar.

  35. Jag vill ha såna kraftiga reaktioner
    från folk.

  36. Vid sidan av biologijobbet publicerar
    jag också forskning om miljöpsykologi.

  37. Jag intresserar mig lika mycket för
    vad folk tänker och för vad ni tänker.

  38. Jag studerar era ögon för att se tecken
    på att dopamin utsöndras-

  39. -eller oxytocin eller andra hormoner
    som tecken på en reaktion.

  40. Jag studerar er
    för jag är intresserad av att veta...

  41. Mitt arbete är betydelselöst om det inte
    får nån att känna sig bättre.

  42. Jag vill få folk att trivas bättre
    där de bor och med sina jobb.

  43. Jag vill ju öka den biologiska
    mångfalden-

  44. -men nyckeln till det
    är att få folk att må bra.

  45. Tagelskjorta och piska får inte
    folk att vilja ha biologisk mångfald.

  46. Det är nåt
    som medelklassen inbillar sig.

  47. Man måste få folk att vilja ha det,
    så det måste se bra ut i städerna.

  48. Ökenplatån i närheten
    av Nieuwoudtville är nåt att se.

  49. Den är spektakulär
    liksom bergen på Sicilien-

  50. -eller Inre Mongoliet.

  51. Ängarna med dagliljor
    sträcker sig bort till horisonten.

  52. Eller ängar med luktpioner i Mongoliet.

  53. Ja, just det,
    jag gör mycket grejer i Kina.

  54. Jag håller handen för skrevet
    för mina byxor sprack.

  55. Jag fick laga dem med vit tråd i bilen.

  56. Så jag har stora sickstackstygn.
    Därför håller jag handen framför.

  57. Det beror inte på
    att jag är blyg eller så.

  58. I Kina har jag många studenter,
    många doktorander.

  59. Vi försöker förändra
    kinesernas världsbild-

  60. -och hur de ser
    på hållbar utveckling i Kina.

  61. Vad gör jag?
    Vad är resultatet av allt det här?

  62. Det jag gör skapas inte utifrån nån
    ritning, och där finns ingen ordning.

  63. För att folk ska tycka om det
    måste det vara färgstarkt.

  64. Människor brukar tycka
    att oordning är jobbigt.

  65. Man kan lära sig att tycka om oordning,
    men det är inte det vanliga.

  66. Urbana människor ogillar oordning,
    men när de ser det där börjar de gråta.

  67. Färgen blir en psykologisk bro
    som de kan förstå.

  68. På så vis kommer jag undan med det,
    men om det bara var grönt...

  69. När folk ser det innan det blommar
    säger de ofta...

  70. Det här är Wisely Gardens i Surrey-

  71. -som har en miljon besökare varje år,
    en femtedel av Danmarks befolkning.

  72. Jag vet inte hur stor er befolkning är.
    Okej. Hur som helst...

  73. Före blomningen hör man folk säga:

  74. "Varför har man gjort det här?
    Det är inte rätt."

  75. När det blommar säger alla:
    "Det är det vackraste jag har sett!"

  76. Samma personer säger så.

  77. Så färger är nåt mycket kraftfullt.

  78. Här är platsen på första bilden
    en månad senare.

  79. Jag ser till
    att ha långa säsonger med färg-

  80. -och positiva förändringar
    över lång tid.

  81. Då tänker jag både som designer
    och ekologiforskare.

  82. Jag jobbar med många projekt.
    Just nu har jag fyra på gång.

  83. Jag har jobbat med prärieväxter.

  84. Vi skapar det här
    genom att så frön direkt på platsen.

  85. Det var inga plantor, vi sådde frön.

  86. Jag planterar också men frösår ofta.
    Det är mitt signum, kan man säga.

  87. Det här är frösådda prärieväxter
    i Tom Stuart-Smiths trädgård i London.

  88. Det här är sent i oktober
    eller i början på november.

  89. Gillar ni det? Han gillar det.

  90. Jag jobbar med offentliga projekt.
    Det här liknar ett medeltida slagfält.

  91. Det var faktiskt som det,
    men jag är fortfarande vid liv.

  92. Här har jag jobbat med plantor.
    Det här är dräneringsrabatter.

  93. Det är inte inhemska växter
    utan exotiska arter.

  94. De har nyss planterats.
    Sen ser det ut så här.

  95. Det kan handla om både funktion
    och estetik, inte bara om det estetiska.

  96. Då är det lättare
    att få politiker att nappa på idén.

  97. Bara skönhet räcker inte
    för en kinesisk politbyråmedlem-

  98. -men om det minskar översvämningar
    blir han kanske intresserad.

  99. Sen ägnar jag mig åt forskning, men
    det tänker jag bara nämna i förbifarten.

  100. Mycket av det är vetenskap, men...

  101. Markören! Jag använder markören.

  102. Jag ägnar mig mest åt naturvetenskap
    men också åt miljöpsykologi.

  103. Jag måste förstå de sakerna
    när jag gör mina grejer.

  104. Nåt som jag har intresserat mig för-

  105. -är att försöka förstå
    hur plantor interagerar-

  106. -och utifrån det
    skapa hållbar växtlighet-

  107. -som är mycket vacker
    och i princip permanent.

  108. Då måste man förstå hur system
    med flera växtlager fungerar.

  109. I naturen består den mesta
    vegetationen av flera lager.

  110. Om det fungerar beror på
    hur arterna interagerar.

  111. Vi lägger till nya lager varje gång.

  112. Jag vill förstå interaktionen och
    utnyttja den i mitt arbete som designer.

  113. Ett sätt som vi jobbar på
    är att ha en stereotyp.

  114. Jag vill skapa det nedersta:
    sydafrikansk vegetation.

  115. Med en av mina doktorander
    gjorde jag ett experiment.

  116. Vi sådde de arterna.
    Sedan genomförde vi experimentet-

  117. -för att se om våra hypoteser
    var rätt eller fel.

  118. Det här är ett experiment-

  119. -som testar hur olika proportioner
    av låga, medelhöga och höga arter-

  120. -får växterna att slåss om utrymmet.

  121. Det här är som i Colosseum.
    Vi tar kål på mycket när vi gör så här.

  122. Att de dör är bra. Man lär sig mycket
    när de dör. Döden ökar förståelsen.

  123. En annan av mina doktorander
    gör samma sak.

  124. De här växer i östra Sydafrika på hög
    höjd under sommarens regnperiod.

  125. Här är växter från västra Sydafrika,
    som har regnperiod på vintern.

  126. Vårt klimat
    kommer att likna deras snart.

  127. Det känns konstigt att säga det
    när det är arktisk vår här i Stockholm.

  128. Det är till och med värre här
    än där jag bor.

  129. Jag bad nästan taxichauffören att
    vända om. Det var så deprimerande.

  130. Det är som att åka skidor i Alperna
    efter snösmältningen - i leran.

  131. Jag kanske måste åka hem tidigare.
    I Storbritannien kom vårvärmen i dag.

  132. -Den kommer hit på söndag.
    -Jag åker hem då.

  133. -Stanna en dag längre!
    -Ge mig mer betalt.

  134. Det fanns en fråga
    som jag måste ställa vid sådden-

  135. -det är en enkel fråga
    men ingen hade ställt den förut:

  136. Hur många fröer av varje art
    måste man så-

  137. -för att få till exempel fem, tio
    eller tjugo plantor per kvadratmeter?

  138. Ingen hade ställt den frågan förut.
    Därför är vi så dåliga på att så ängar.

  139. Vi vet inte. Om fröerna är döda behöver
    man många.

  140. Om fröerna inte är döda
    behövs bara några få.

  141. Jag gjorde ett experiment i Tyskland
    i samarbete med fröföretaget Jelitto-

  142. -för att få svar på de frågorna.
    Vi undersökte cirka 1 000 arter.

  143. Det är vår färgpalett
    som vi kan använda oss av.

  144. Nu vet vi det här,
    vilket är mycket användbart.

  145. Till sist den praktiska delen.

  146. Man ställer frågor om hur...

  147. Det är intressant att gå från
    att vara akademiker i ett elfenbenstorn-

  148. -till att arbeta med håriga män.
    Det är för det mesta håriga män-

  149. -som anlägger parker. De är inte en
    speciellt överseende lyssnarskara.

  150. Hur kan man göra saker utan stora
    koldioxidutsläpp och kostnader?

  151. Det måste jag göra.

  152. Annars ifrågasätts mitt arbete, om det
    inte bidrar till ett hållbart samhälle.

  153. I Storbritannien måste man kunna
    säga att man har låga koldioxidutsläpp.

  154. Det är nog så här också.
    Ni är bättre på sånt.

  155. Vi pratar om det, men ni gör det
    faktiskt. Vi låtsas att vi gör det.

  156. Att minska risken för att misslyckas
    är viktigt, speciellt för OS-parken.

  157. Jag såg framför mig hur jag hängde
    från en galge i OS-parken.

  158. "Här är mannen som kom med löften,
    men han kunde inte leverera."

  159. Jag visade de jävlarna!

  160. Jag sa åt dem att det skulle gå bra.

  161. Hur får man ett beständigt resultat?

  162. Det är lätt att få växterna
    att se bra ut i två år.

  163. En doktorsavhandling tar tre år.
    Alla får bra resultat fram till år tre.

  164. Efter år fem ser det ut som skit.

  165. Växterna interagerar, och det tar
    cirka fem år innan växter slås ut.

  166. Vad händer på sikt?
    Tanken är inte att andra ska jobba.

  167. Mina saker ska vara permanenta
    och förvandlas till nya saker.

  168. Sånt måste jag känna till.
    Jag jobbar med män i hjälmar.

  169. Det är en kvinna där. Oj, en kvinna!
    Det var ovanligt.

  170. Mitt arbete är bara möjligt
    om jag skapar relationer-

  171. -med dem
    som anlägger och sköter det.

  172. Om de är på min sida-

  173. -om de tror på mig och projektet
    och idén, så gör de ett bra arbete.

  174. Han är inhyrd. Han har hållit på
    med droger. Det kan man se.

  175. Såna som han tar mycket droger. Det
    ger kanske en suggestiv framtoning.

  176. Men Jim är verkligen hängiven
    sitt arbete, så jag vet att...

  177. Det är botaniska trädgården
    i Oxford.

  178. Så ser det ut när man sår under vår
    kallaste och blötaste sommar nånsin.

  179. Plantorna
    borde ha varit tre gånger så stora.

  180. Han är ombord. Kommunikationen med
    dem som gör det är viktigt.

  181. Okej, förr eller senare
    får ni höra om OS-parken i London.

  182. Olympic Park i London
    är för det första mycket stor.

  183. Jag ska berätta lite om arbetet.

  184. Det fanns en översiktsplan. Några av
    er är kanske landskapsarkitekter.

  185. En översiktsplan visar de stora dragen:

  186. Stadion är där, ingången är där,
    där är en flod och så vidare.

  187. Den visar hur området organiseras,
    ganska detaljerat.

  188. Landskapsarkitekter
    gjorde en sån 2006.

  189. De här olympiska spelen skulle bli
    de mest miljövänliga hittills.

  190. Den centrala idén var att efterlämna
    nåt beständigt till samhället-

  191. -och förbättra livet för invånarna
    i den här delen av östra London.

  192. Utbildningsnivån är låg, och de saknar
    tillgångar. Det är ett problemområde.

  193. Man ville också öka den biologiska
    mångfalden. Det var huvudidéerna.

  194. Man hade högre ambitioner
    än tidigare olympiska projekt.

  195. Den första översiktsplanen var inte
    så bra, inte för landskapet i alla fall.

  196. En annan togs fram av Hargreaves.
    De hade arbetat med OS i Sydney.

  197. Och LDA, Storbritanniens
    ledande landskapsarkitekter.

  198. Vi började jobba med projektet då,
    när översiktsplanen togs fram.

  199. Det är viktigt-

  200. -för vid de flesta projekt är det så
    att om man kommer in i slutet-

  201. -för att "dekorera tårtan"...

  202. Så fungerar det oftast, att de ber oss
    göra utsmyckningarna på slutet.

  203. Då kan man inte
    åstadkomma samma saker.

  204. Vi var med från början. Det gjorde stor
    skillnad beträffande ambitionsnivån.

  205. Vi sa: "Vi vill inte ha det där,
    vi vill ha det här."

  206. Och de sa: "Okej."

  207. För vi hade samlat på oss kunskap.

  208. Professor Nigel Dunnett och jag
    blev handplockade till projektet.

  209. Det stod uttryckligen
    att vi skulle vara anställda.

  210. Anledningen till det var vår bok:
    "The Dynamic Landscape".

  211. Den ansvarige för att utveckla
    landskapsdelen i OS-projektet-

  212. -läste boken och sa: "Här har vi
    vår vision för OS-parken!"

  213. Så vi kom med. Jippi!

  214. Idén är ganska lång. Bilderna är
    hemska, men texten är intressant.

  215. Grundidén i boken är mycket enkel.

  216. Ni behöver inte läsa den,
    jag kan berätta för er.

  217. Skit också! Nu får jag inga pengar.

  218. Växtlighet som liknar den i naturen
    kan vara bra för miljön.

  219. Men... Det finns alltid ett aber.

  220. Folk som säger att det inte finns
    nåt aber är skurkar.

  221. I städer måste den appellera till
    vanligt folk som inte är miljömedvetna.

  222. Det är folk som inte är som ni.

  223. Det är de
    som köper blomkrukor av plast-

  224. -och pälsklädda väskor,
    som ett slags kulturell symbol.

  225. Det är inte ni, för ni representerar
    med all sannolikhet en kulturell elit.

  226. Jag är ju snäll! Även om det inte
    är sant kan ni känna er nöjda.

  227. Jag kommer ifrån ämnet. Förlåt.

  228. Jag skojar om det,
    men det här är ytterst viktigt.

  229. I Storbritannien
    tror den bildade medelklasseliten-

  230. -att alla kommer att bli som vi
    bara de får utbildning.

  231. De tänker: "Jag är perfekt,
    så alla andra vill förstås bli som jag."

  232. Uppriktigt sagt är det skitprat.
    Folk är där de är.

  233. De enda sättet att få dem engagerade
    är att möta dem där de är.

  234. I trettio år har vi försökt att få folk
    att bry sig om biologisk mångfald.

  235. Vi har presenterat det som
    nåt smutsigt. Det har inte fungerat.

  236. I städer måste de gå hand i hand-

  237. -biologisk mångfald och skönhet.

  238. Holländarna visste det på 20-talet,
    då de anlade heemparker.

  239. Det var parker
    som fanns i så gott som alla städer.

  240. Det är natur för stadsbor, men de
    är designade för att vara vackra.

  241. Så får man folk intresserade.

  242. I Storbritannien hade vi tio arter
    på ett fält och sa: "Titta vad fint!"

  243. Det är som en frimärkssamling.
    "Åh, titta på det!" Dopaminet flödar.

  244. Det går inte. Det är bollocks, skitprat.

  245. Vet ni vad "bollocks" betyder?
    Det var dem som jag höll handen för.

  246. Man uppnår det här genom
    att manipulera vilka arter man har-

  247. -så att man får en lång säsong.

  248. När vi först kom med i projektet
    hade våra föregångare-

  249. -planerat att täcka området
    med nässlor, syror och tistlar.

  250. Det var deras vision av biologisk
    mångfald. Folk skulle gå i nässlorna.

  251. Lyckliga människor, som på bilderna,
    skulle dansa fram genom nässlorna.

  252. Vi sa: "Glöm det!"

  253. Det hade varit väldigt underhållande.
    Det hade varit kul.

  254. Här är en äng med inhemska arter
    i en offentlig park-

  255. -och jag har lagt till
    några kinesiska vivor.

  256. Folk blir upprörda, men det spelar inte
    minsta roll för de ryggradslösa djuren.

  257. De säger inte
    "Inga kinesiska vivor för mig."

  258. Jag har mitt pass i fickan.
    Naturvård handlar inte alls om pass.

  259. Det handlar om resurser. Det finns
    mycket mat där. - Ta för er, killar!

  260. Jag gör överdriven natur.
    Vid en motorväg gör jag vanlig natur.

  261. För människor
    gör jag överdriven natur.

  262. Hur var det med OS-parken?
    Den är cirka 100 hektar.

  263. Den är stor.
    Det motsvarar många fotbollsplaner.

  264. Det finns två delar:
    Den norra och den södra parken.

  265. Ovanifrån ser det ut så här.

  266. Och...

  267. Här är den norra
    parken, som har-

  268. -cirka 80 000 kvadratmeter med
    inhemska blomsterängar - 8 hektar.

  269. Det är intressant, för om man tittar på
    de flesta liknande projekt-

  270. -är det mesta av landskapet hårda ytor
    att gå på eller en klippt gräsmatta.

  271. I OS-parken ville vi göra tvärtom.

  272. Vi gjorde gräsmattorna
    så små som möjligt.

  273. Vi gjorde de hårda ytorna
    så små som möjligt.

  274. Det som normalt sett hade varit
    en gräsmatta blev ängar och skog.

  275. Det blir intressantare visuellt
    och ger fler lokaler.

  276. Det är miljövänliga dräneringssystem
    i form av dalsänkor.

  277. Den norra parken
    är en hyllning till naturen.

  278. Den södra parken är mer kulturell,
    där ligger huvudstadion.

  279. Jag går in på detaljerna sen, men det
    är 100 000 kvadratmeter med ängar-

  280. -men det är inte inhemska arter.

  281. Och där finns trädgårdar,
    som ni strax ska få se.

  282. Som sagt var vi besvikna
    på de ursprungliga planerna.

  283. Fokus låg på biologisk mångfald. Man
    tänkte inte på människors upplevelser.

  284. Den byggde på
    medelklassens uppfattning-

  285. -att naturen är nåt bra och
    om du inte gillar den är det fel på dig.

  286. Så ser vi på saken, och era
    naturvårdare tycker säkert samma sak.

  287. Ni svenskar är så trevliga. Men på
    1700-talet var ni ganska aggressiva.

  288. Vad hände?

  289. Stackars ryssar!

  290. Nu är det omvända roller.

  291. Vi tyckte att det här var galet.
    Vår syn på världen är-

  292. -att man måste integrera vegetation
    som är meningsfull för människor-

  293. -och visuellt spännande-

  294. -och se till att vegetationen lämpar sig
    för platsen så att den fungerar där.

  295. Det betyder inte inhemska växter.

  296. De ska vara lämpade för växtplatsen.
    Inte bara inhemska arter är det.

  297. Det är därför vi får in främmande arter.
    De är jäkligt väl lämpade.

  298. Sen har vi användbarhet och funktion,
    tanken på att göra nåt mer.

  299. Det här händer
    vare sig vi vill eller inte.

  300. Om vi har trädgårdar och parker-

  301. -får vi de sociala vinsterna på köpet-

  302. -och ekologiska vinster.

  303. Men vi tenderar att lyfta fram det och
    säga att vi ska göra nåt annorlunda.

  304. Vi kan ha en dalsänka
    med våtmarksväxter.

  305. I själva verket är sånt som vi fick se
    under den föregående föreläsningen-

  306. -också bra lokaler
    för ryggradslösa djur.

  307. Troligen bättre
    än likvärdiga inhemska arter.

  308. Ve och fasa!

  309. Som ekologiforskare kan jag försäkra
    er att forskningslitteraturen säger det.

  310. Vad man får i...
    Jag vet inte hur man ska uttala det.

  311. Åh, jag har glömt namnet på stället!
    Där Drömparken ligger.

  312. Enköping, ja!
    Jag uttalar det på fel sätt.

  313. I Enköping
    varar blomningen mycket längre.

  314. Det är som stormarknaden. Det finns
    mer att äta, för de stänger inte kl. 18.

  315. Så funkar vegetationen. De
    ryggradslösa djuren vill inte se passet.

  316. "Vilken art är du? Jag kollar ditt pass.
    Ja, jag kan äta dig!"

  317. Så funkar det inte.
    Det är en missuppfattning.

  318. Vilken var vår roll?

  319. Vi omarbetade översiktsplanen,
    vi utarbetade en ny strategi.

  320. Vi gjorde alla växtplatser med örter,
    sådda och planterade.

  321. LDA och Hargreaves ansvarade för
    träden. De var väl tvungna att göra nåt.

  322. De ordnade terrängen också,
    ett stort jobb.

  323. Vi ansvarade för all marksådd.

  324. Jag var där nästan varje vecka
    hos grabbarna under två års tid.

  325. Det tog i stort sett två år.

  326. De betalade bra. Det var bra.
    Jag åkte på fina semesterresor.

  327. Vi ville ha trädgårdar.
    De fanns inte inplanerade från början.

  328. Bara två urartade trädgårdar.

  329. För de renläriga är trädgårdar
    djävulens verk. De skänker glädje.

  330. Det går inte an inom naturvård.
    Där är det elände som gäller-

  331. -och destruktiv misantropi:
    "Jag hatar mig själv! Vi är så många."

  332. Jag gillar att göra folk förbannade.
    Det får folk att börja tänka.

  333. Om man tänker samma som förut
    är det ingen mening att gå upp.

  334. Vi gör samma sak efter spelen:

  335. Under en tvåårsperiod ska den
    förvandlas till en offentlig park.

  336. Nu är jag engagerad i det här för evigt
    som en vägvisare mot framtiden.

  337. Vi tittar på den norra parken i detalj.

  338. Det var ängar, skogspartier
    och våtmarker.

  339. Det här fotomontaget
    ger en bild av hur det ser ut.

  340. Så här såg det ut i verkligheten.

  341. Ängarna
    bildade landskapets infrastruktur-

  342. -kombinerat med topografisk variation.
    Det är en dal med en flod.

  343. I den första översiktsplanen
    rann floden i en klyfta så här.

  344. Vi drog tillbaka sidorna
    så att det blev skålformat.

  345. Floden är i centrum. Den är
    nedanför den sluttande gräsmattan.

  346. Det var tio hektar med ängar.
    Man går igenom dem.

  347. Det är en otrolig upplevelse
    att vara mitt i naturen.

  348. Det är inte som de där blomkrukorna.
    Man är omgiven av det.

  349. Det är överväldigande. Allt är designat
    för att vara på topp den 28 juli.

  350. Vad som än händer ska det vara klart
    den 28 juli, annars blir det galgen!

  351. Det är cirka åtta hektar
    i den norra parken.

  352. Det är bara inhemska arter
    och två ängstyper:

  353. En torr och solig på en sluttning
    och en svalare och fuktigare.

  354. Vi sådde frön på plats.

  355. Med våra fröblandningar
    ville vi få ett dramatiskt resultat-

  356. -och få biologisk mångfald,
    20-30 arter per kvadratmeter.

  357. En sak som gör det här uppdraget
    annorlunda är tillvägagångssättet.

  358. För varje art bestämde vi
    antalet per kvadratmeter.

  359. Vi bestämde antalet för varje art.
    Jag ska visa er en tabell strax.

  360. En art kanske har fem plantor
    per kvadratmeter-

  361. -en annan 0,1.

  362. Jag fattar beslut om
    hur mycket det ska vara av varje.

  363. Det är jätteviktigt. Här är blandningen
    för de fuktiga sluttningarna.

  364. Här står det viktigaste. Hur många
    plantor man vill ha per kvadratmeter.

  365. Antalet varierar mellan en och tjugo.
    Det finns olika orsaker till det.

  366. Sen har vi antalet frön per gram
    och grobarheten-

  367. -hur många frön i genomsnitt
    som blir plantor om man sår 100 frön.

  368. Då kan man räkna ut hur många frön
    som krävs för att nå målen.

  369. Det här ger kontroll.
    Det är som att sätta ut plantor.

  370. Det är enkelt, och jag har utvecklat
    de här metoderna.

  371. Jag lär upp arbetarna,
    och vi blandar fröerna.

  372. En av mina doktorander
    blandade alla fröerna till OS-parken.

  373. Han är från Malaysia. Vi har ett slags
    bisarrt internationellt samarbete.

  374. Jag styr skutan, i stort sett.

  375. Vi använder väldigt mager jord.
    Det krävs för hållbara ängar.

  376. I princip använder vi sand som jord.
    Det fanns inga ogräsfrön i den-

  377. -så det fanns ingen konkurrens.
    Vi kunde skräddarsy allt.

  378. Det gör att ängarna kommer
    att finnas kvar i framtiden-

  379. -oavsett vad man gör.

  380. Eftersom såjorden var ogräsfri behövde
    vi inte täcka marken.

  381. Annars har vi ett lager av sterilt
    material, som sand eller makadam.

  382. Vi lägger det ovanpå jorden
    och sår i det.

  383. Då slipper man ogräs det första året.

  384. Det gör det möjligt för oss att göra vad
    vi gör. Det här lagret är hemligheten.

  385. Ni ska strax få se resultatet.
    Här sår vi ängarna för hand.

  386. Det är enda sättet
    när det lutar så mycket.

  387. Ibland täcker vi med juteväv,
    ibland inte.

  388. Här har det börjat gro. Vi vattnar
    under de åtta veckor då fröna gror.

  389. Man kan inte hoppas på regn.
    Det skulle bara en galning göra.

  390. Jag gör inga projekt utan bevattning
    i början. Sen behövs det aldrig mer.

  391. Om ni vill försöka, så lycka till,
    men det går inte.

  392. Gud är inte på er sida. Låt oss göra det
    helt klart: Gud är inte på er sida.

  393. Oavsett om ni tror på Gud eller inte-

  394. -kommer han inte
    att hjälpa er att anlägga en äng.

  395. Han vill att det misslyckas.

  396. Folk tappar huvudet
    när de har inhemska arter:

  397. "Jag har inhemska arter,
    så Gud vill att det lyckas."

  398. "Jag har ett svenskt pass. Om jag
    har svenska arter är Gud på min sida."

  399. "För allt hänger ju ihop. Gud vet sånt."
    Men det gör han inte.

  400. Det misslyckas
    oavsett var arterna kommer ifrån.

  401. De behöver vatten, helt enkelt.

  402. En annan utmaning var-

  403. -att få ängarna, som normalt sett
    har blommat över den 28 juli-

  404. -att stå i full blom den 28 juli.

  405. Vi fick utarbeta en strategi.

  406. Vi skulle klippa ner allt
    några veckor före OS-

  407. -så att det skulle växa upp och blomma
    lagom till OS. Jag gjorde experiment.

  408. Vi räknade ut att tolv veckor före
    var perfekt.

  409. I maj 2012 gick jag ut dit
    och sa: "Klipp ner allt."

  410. Allt klipptes ner till marken-

  411. -och folk sprang runt så här.

  412. Det var bestämt, och det måste göras.
    Nån var tvungen att fatta det beslutet.

  413. Ängarna anlades genom sådd och
    plantering. Det här är en torrare äng.

  414. En art planterades. Det var busktörne.
    Ängsväxterna är sådda.

  415. Det här är 2011.
    Då dominerade busktörnet.

  416. Man får storslagna vyer
    av landskapet och arkitekturen.

  417. Det ser ut som om ett av Steven
    Spielbergs rymdskepp har landat.

  418. Här är vi framme vid OS-året. 28 juli
    ska det vara klart. Det här är den 27:e.

  419. Puh!

  420. Jag tänker:
    "För tusan, det ser jävligt fint ut."

  421. Några veckor tidigare.

  422. Dräneringsdikena är gjorda
    med inhemska arter.

  423. Idén är att ha funktion,
    men det ska vara vackert.

  424. Här är sänkorna den 28:e. De klipptes
    också ner för att blomma senare.

  425. Det blir bättre i år.
    De var bara två år när bilden togs.

  426. Vi gjorde också färgplanteringar
    med sommarblommor.

  427. Vi kallar dem "linserna".

  428. Ni måste ha sett "Sagan om Ringen".

  429. Den var säkert populär här också.

  430. Det här är som Mordors öga.

  431. När man har såna här kullar
    kan man göra ett utsnitt-

  432. -som när man skär i en apelsin.

  433. Vi hade nordamerikanska prärieväxter
    som blommar sent.

  434. Det här ingår i parken som
    ska finnas kvar. Vi ville ha det här.

  435. Det var mycket tankar kring platsen:

  436. "Vi kan inte ha främmande växter
    i den norra parken."

  437. Det här är Stratford, en av jordens
    mest mångkulturella platser.

  438. 200 olika språk talas
    runt den här platsen.

  439. Vi är i Stratford och gör Mordors öga.

  440. Här använder vi plantor.
    Vi har cirka nio arter.

  441. De blommar tre åt gången: Tre
    blommar i augusti, tre i september.

  442. Man går inte efter en plan när man
    planterar. De planteras slumpmässigt-

  443. -på 330 millimeters avstånd.

  444. Inga planritningar, tack.
    Det behövs inte.

  445. Man får såna här...
    De här är hundratals meter breda.

  446. Ni kan tänka er hur de ser ut. En enkel
    process ger ett komplext resultat.

  447. Ibland kombineras de med dränerings-
    diken. Här är ett med inhemska arter.

  448. De icke-inhemska arterna är på
    sluttningen. De kommer att blandas.

  449. Vissa kommer att flytta sig uppåt,
    andra neråt.

  450. De är intressanta visuellt.

  451. South Park-

  452. -icke att förväxla med den roliga
    animerade tv-serien.

  453. Jag har varit i South Park faktiskt.
    Det ser ut som i tv-serien.

  454. Tänk er att bo i South Park i Denver,
    Colorado. Det måste vara galet.

  455. Okej, South Park. Den södra parken
    är mer influerad av kulturella idéer.

  456. Den ser mer exotisk ut-

  457. -men det finns ändå
    många inhemska arter.

  458. Hur ser det ut? Det finns ett stadion.

  459. Oj, där gick det undan!

  460. Det finns mycket av det här,
    Nigels ängar, det gyllene bandet.

  461. Det finns 10 hektar av det här,
    som hela stadion växer fram ur.

  462. Det var verkligen imponerande.
    Folk gick omkring och bara gapade.

  463. Vi gick dit och studerade
    hur människor reagerade.

  464. Folk gick över floden.
    Jag måste backa.

  465. De började göra så här.

  466. De letade efter sina kameror
    som de hade runt halsen.

  467. De stod på rad som vid ett fältslag
    på 1700-talet och gjorde så här.

  468. Det var otroligt att se reaktionerna.
    Känslan av att omslutas är ofattbar.

  469. Ni vet kalendrar med bilder
    från platser ni aldrig får se.

  470. Det här är som att kliva in i
    kalendern med naturbilder.

  471. Det är därför vi köper dem.
    Det ger en stark känsla.

  472. Det är ingen bagatell. Det är en mäktig
    känsla att vara bland blommorna.

  473. De olympiska trädgårdarna
    går längs stadion vid floden.

  474. De är cirka 0,8 kilometer långa. Det
    finns fyra trädgårdar. Jag kom på idén.

  475. Trädgårdarna skulle berätta
    om britterna som trädgårdsmänniskor.

  476. Det är så viktigt för oss.
    För mig karaktäriserar det oss britter.

  477. Vi är besätta av att odla växter
    sen länge. Vi börjar med renässansen.

  478. Vi går genom Europa, Nordamerika,
    Sydafrika, Australasien och Asien.

  479. Det finns en annan tanke med det här.
    Vi gjorde det av flera anledningar.

  480. När man går igenom trädgårdarna
    surrar det av liv, av insekter-

  481. -precis som Nigels ängar.

  482. Det visar att de ryggradslösa djuren
    inte bara gillar de inhemska växterna.

  483. Det finns fler i den södra parken,
    för där finns det mer mat.

  484. Det finns en politisk tanke.

  485. Där är drömlaget:
    Sarah Price, Nigel och jag.

  486. Vi gjorde planteringarna.

  487. Här är trädgårdarna. Ni ser en del
    av den sydafrikanska trädgården.

  488. Det här ser man från bron.

  489. Det var intressant att se folks
    reaktioner. De förväntade sig asfalt.

  490. Folk förväntade sig inte
    det som de skulle få se.

  491. Det här åstadkommer trädgårdarna.

  492. Varje trädgård har två landskap. Man
    kan kalla dem idealiserade lokaler.

  493. För den sydafrikanska parken valde jag
    gräsmark på hög höjd i Drakensberg-

  494. -och använde den sortens vegetation
    och integrerade den-

  495. -med växter i odlade rabatter-

  496. -för att visa
    hur vi hittar växter i naturen-

  497. -och mixtrar med dem
    så att de ingår i vår kulturhistoria.

  498. Så gjorde vi.
    Jag var tvungen att ha nån berättelse.

  499. Det där handlade det om.
    Hur såg det ut?

  500. Budskapet är att stadsträdgårdar med
    vackra utländska och inhemska arter-

  501. -är bra för människor och för biologisk
    mångfald. Det har forskningen visat.

  502. Satsa på det. Ni är de goda krafterna.

  503. Ryggradslösa djur och människor
    har i stort sett samma behov.

  504. Här är trädgårdarna: klippta häckar,
    rabatter och blandade perenner.

  505. Det här är
    den europeiska renässansträdgården.

  506. Kolla, en planritning! Vi hade några.
    Men de behövdes bara för...

  507. Det här var svårt att tyda.
    Det är som ett IQ-test.

  508. Det liknar "South Park".

  509. Här är blandningarna som täckte större
    delen. För dem finns ingen ritning.

  510. Här är samma plats som ni nyss såg.
    Det här är november 2012.

  511. Det här är den europeiska trädgården.
    Ni ser häckarna och det svedda gräset.

  512. Den ser fin ut.

  513. Trädgården från det södra halvklotet.

  514. Det här försökte jag alltså göra.

  515. Jag forskade samtidigt,
    men trädgårdarna planterades.

  516. Inte ens jag var tillräckligt galen
    för att försöka fröså dem.

  517. Det här är växterna i den sydafrikanska
    trädgården. Här står det specificerat.

  518. Arterna är uppdelade i olika lager.

  519. Ni ser att av 9,5 plantor
    per kvadratmeter-

  520. -är 6,2 små, mer om det i morgon-

  521. -och tre är medelstora,
    alltså hälften så många.

  522. Det är bara 0,2 höga per kvadratmeter.
    Det är mycket glest mellan dem.

  523. Det måste vara så, annars skulle de
    stora skugga de små för mycket.

  524. Anläggningsarbetarna planterar
    slumpmässigt enligt specifikationen.

  525. Så ser det ut i början. Det är
    några månader efter planteringen.

  526. Stadion är på plats och så vidare.

  527. Följande år i juni ser det ut så där.

  528. Och tidigt i juli ser det ut så där.

  529. Den 28 juli ser det ut så där.

  530. Och sen så där.

  531. Och sen ser det ut så där.

  532. Vi var ganska nöjda med det.
    Det fungerade ganska bra.

  533. Och så den nordamerikanska. Jag
    designade den och den sydafrikanska.

  534. Nigel gjorde den europeiska
    och den kinesiska.

  535. Vi jobbade båda med Sarah.

  536. Det är samma idé
    för den nordamerikanska prärien.

  537. Det är samma princip: Många små,
    färre större och väldigt få jättestora.

  538. Samma process igen.
    Det här 2011 strax efter planteringen.

  539. Det här är våren 2012.

  540. Blåfox och annat
    runt växter som skuggar.

  541. Det finns blandningar
    för sol och skugga.

  542. Det här är samma plantering
    i november 2012.

  543. Så de sakerna finns där under.

  544. Mer av det här...

  545. Jag var lite besviken på det här.

  546. Det är fint, eller hur? Det blir mycket
    detaljerat med individuella plantor.

  547. Det är mycket finkornigt.

  548. Bla, bla...
    Tills sist har vi den europeiska.

  549. Jag ska visa tre bilder så att ni ser...
    Det blir mer om det här i morgon-

  550. -om hur essensen i mitt arbete-

  551. -är att räkna ut hur man får upprepad
    blomning på varje kvadratmeter-

  552. -från vår till höst.

  553. Om vi inte kan göra det
    kommer det inte att fungera.

  554. För att folk ska bli nöjda ska det
    vara färg, annars blir det upplopp.

  555. Det här är tidigt i juli
    eller i slutet av juni.

  556. Det här är den 27 juli.

  557. Och så här ser samma plats ut
    i mitten av september.

  558. Ni ser hur saker växer upp.

  559. Sammanfattningsvis:

  560. OS-parken ska ge hållbar utveckling
    och biologisk mångfald-

  561. -oavsett var växterna kommer ifrån.
    Vi ville utmana synen-

  562. -att det bara handlar om inhemska
    arter och att folk kan dra åt helvete.

  563. "Biologisk mångfald är en sanning. Hur
    kan kulturen ha nåt att säga till om?"

  564. Det ska vara ett landskap som
    vanliga londonbor finner meningsfullt.

  565. Jag är mer intresserad av det
    långsiktiga. OS var kul, men en cirkus.

  566. Skötseln ska inte vara resurskrävande.
    Den sydafrikanska trädgården-

  567. -ska brännas varje vår.

  568. Det kommer
    att krävas mycket lite ogräsrensning.

  569. Allt som jag designar
    sköts med naturvårdande tekniker.

  570. Det håller kostnaderna nere.

  571. Örtväxterna påverkade miljoner
    människor känslomässigt.

  572. Jag ska avsluta med ett mejl
    som jag fick efter de olympiska spelen.

  573. Jag vet inte vem hon är, men vi fick
    många mejl och muntlig feedback.

  574. Jag blev rörd av det här.

  575. Tack för de fina planteringarna.
    De är mitt starkaste minne från OS.

  576. De gjorde ett otroligt intryck.

  577. Snällt skrivet.
    Jag skrev det inte själv!

  578. Det var så vackert
    att jag tappade andan.

  579. Kanske Nigel!

  580. Natur kombinerades med humanism.

  581. Det fungerade för henne
    och säkert för många andra.

  582. Nigel och jag är övertygade om att sånt
    här är meningsfullt för livet i staden.

  583. I framtiden bor alla i städer,
    så det här är viktigt att lyfta fram.

  584. Tack så mycket.

  585. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Blomsteräng i stället för gräs

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Plantering eller sådd av örtartade blomsterängar på publika platser är en idé som lanserats av engelsmannen James Hitchmough. Mest känd är han för att ha designat och utformat anläggningar som The London Olympic Park och flera parker i Sheffield. För att skapa visuell dramatik i sina planteringar använder James Hitchmough både inhemska och mer exotiska plantor. Ofta jobbar han efter speciella teman. Inspelat på mässan Nordiska trädgårdar i april 2013. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur, Miljö
Ämnesord:
Arkitektur, Landskapsarkitektur, Trädgårdskonst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Gestaltning möter ekologi

Att gå från det ordnade till det vilda ger ett helt annat uttryck i våra rabatter, menar den kände trädgårdsdesignern Piet Oudolf från Holland. Här får vi höra tankar och idéer kring planering och plantering av perenner.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Från Drömparken till Skärholmens perennpark

Skönheten för stunden är viktig, men trädgården måste också hålla över tid, säger trädgårdsmästaren Stefan Mattson. Skötsel och underhåll är minst lika viktigt som planeringen. Tillsammans med en känd holländsk trädgårdsdesigner har Stefan Mattson skapat Drömparken i Enköping, känd för sina fantastiska perennplanteringar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Perenner för park och trädgård

Blomsteräng i stället för gräs

Plantering eller sådd av örtartade blomsterängar på publika platser är en idé som lanserats av engelsmannen James Hitchmough. Mest känd är han för att ha designat och utformat anläggningar som The London Olympic Park och flera parker i Sheffield.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Arkitektursverige visar bredd

Julia Svensson, tf chefredaktör för tidskriften Arkitekten, visar bildspel med exempel från årets arkitekturprojekt och gör en analys av hur dagens arkitektur och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat varandra. Det som främst diskuteras just nu bland arkitekter är bostadsfrågan, till följd av den ökande urbaniseringen och kraftigt ökande migrationsströmmar. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.

Fråga oss