Titta

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Om Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Vår privatekonomi, de flesta har en viktig relation till pengar. Men hur fungerar pengarna i plånboken? Vi kopplar ihop privatekonomi och nationalekonomi med teorier om samhället i ett större perspektiv. Det handlar om din livsstil, hållbar konsumtion, konjunkturer, lån och löner. Programledare: Tobias Nielsén.

Till första programmet

Pengar - näst viktigast efter kärleken? : Ekonomisk livsstilMaterialDela
  1. En ny bil? Pappa brukar säga: "Köp om
    du behöver nåt, men gör ett bra köp."

  2. Kanske jag ska byta ut
    min trista silver-metallic ändå.

  3. Frågan är ju bara hur jag ska ha råd.

  4. -Har du lånat för att köpa bil?
    -Ja.

  5. -Hur tänkte du när du tog beslutet?
    -Jag måste ju ha bilen.

  6. Då får man ju ta lån.

  7. Det lönar sig att köpa en ny bil.

  8. -Lånade du eller köpte du kontant?
    -Varför undrar du det?

  9. -Har du lånat till nån bil nån gång?
    -Nej, jag sparade ihop innan.

  10. Köper du en som har gått många mil-

  11. -så får du säkert lägga de pengarna
    ändå i månaden för att göra vid den.

  12. Vad man nu väljer för finansiering.
    Om man betalar kontant eller inte.

  13. Min man vägrar att låna pengar.

  14. -Hur tänkte du när du betalade?
    -Det är en företagsbil.

  15. Den ingår i min anställning.

  16. Den som har den finaste bilen
    behöver inte ha mest pengar.

  17. Det går att maxa sig till en dyr
    livsstil med hjälp av avbetalningar.

  18. Det är lätt att dras med,
    men när blir man nöjd, egentligen?

  19. Ja, jag gillar att handla.

  20. Man vill ha nya prylar hela tiden.

  21. Shopping är nåt du gör som
    tar lång tid. Du får glädje av det.

  22. Jag skriver upp i telefonen
    vad jag behöver.

  23. När man har betat av den listan
    så kommer man till en ny lista.

  24. Jag använde ju mina pengar till
    att göra kul saker med mina kompisar.

  25. Jag spenderade jättemycket pengar
    på nöjen. Det var viktigt för mig då.

  26. Kanske festa med mina kompisar
    och leva livet, som jag tyckte då.

  27. Jag tittar på en LCD-tv.
    LED-tv:n har ju kommit.

  28. LCD-tv:n har gått ner mycket i pris,
    så nu är det dags att slå till.

  29. Jag ska kolla om jag kan ta det
    på avbetalning, 500 kr i månaden.

  30. Det är mycket pengar att lägga ut
    på en och samma gång.

  31. De flesta har nog drömt om att köpa
    nåt som de inte har haft råd med.

  32. Det finns många olika typer av lån
    och långivare att välja mellan.

  33. Många handlar
    på kredit eller avbetalning.

  34. Jag är intresserad av att köpa en tv,
    så jag har lite frågor och så där.

  35. Den där är bara 300 kr billigare,
    och bilden skiljer ganska mycket.

  36. Så jag funderar på om det är mer värt
    att ta den där, egentligen.

  37. Jag vill dela upp min betalning.

  38. Du kan välja fyra månader. Det är
    en uppläggningsavgift på 95 kr.

  39. Väljer du tolv månader
    är avgiften 295 kr.

  40. Det kan vara svårt
    att förstå villkoren.

  41. Om du ska handla på avbetalning,
    tänk då på vad slutpriset blir-

  42. -inklusive räntor och avgifter.

  43. Daniel var okunnig
    när han tog SMS-lån.

  44. Jag visste knappt vad en ränta var.
    Jag visste inte hur avtal fungerade.

  45. Jag visste inte att avtal var olika-

  46. -om man inte betalar
    inom den tiden man har sagt.

  47. Jag hade ingen koll alls.

  48. Villkoren för SMS-lån är ofta att de
    ska betalas tillbaka inom 30 dagar.

  49. Vad Daniel inte visste var att om man
    inte betalar inom den utsatta tiden-

  50. -så börjar helt andra villkor att
    gälla, och med helt andra priser.

  51. Så här kan det t.ex. se ut om man tar
    ett SMS-lån och inte betalar i tid.

  52. Om du lånar 3 000 kr
    tillkommer en avgift på 300 kr.

  53. Betalas inte lånet inom 30 dagar
    läggs det på en betalningspåminnelse.

  54. Inkasso lägger på 160 kr.

  55. Kronofogden lägger till
    ansökningsavgift och ombudsarvode.

  56. Dröjsmålsräntan är 900 kr per år. Det
    motsvarar en årsränta på 30 procent.

  57. Efter ett år kommer skulden att ha
    ökat från 3 000 kr till 5 050 kr.

  58. Om skulden inte betalas efter två år
    så har den blivit dubbelt så hög.

  59. Jag tog ett SMS-lån på 1 000 spänn.
    Jag skulle betala tillbaka 1 300.

  60. Jag märkte att jag inte
    hade pengarna till slut.

  61. Då tog jag ett SMS-lån på 2 000 spänn
    och fick uppskov en månad till.

  62. Så rullade det på, liksom, tills
    korthuset till slut ramlade ihop.

  63. -Brist på pengar?
    -SMS:a, låna, SMS:a, låna

  64. När man lånar pengar från en bank
    krävs nån form av säkerhet.

  65. För SMS-lån behövs oftast inte det,
    och företagen tar en större risk.

  66. Därför är SMS-lån dyrare än banklån.

  67. Företagen tjänar pengar på avgifter.

  68. Företagen lockar med räntefria lån,
    men de har bytt ut ränta mot avgift.

  69. Jag märkte
    att jag inte hade råd att betala

  70. Småkostnaderna
    blev mycket pengar till slut.

  71. Jag lånade utan att få några pengar.

  72. När jag inte kunde betala tillbaka,
    då blundade jag för det.

  73. Jag tog ett sista lån.

  74. När Daniel inte betalade
    gick räkningarna vidare till inkasso-

  75. -som hörde av sig med betalningskrav.

  76. Det kom från olika inkassobolag.

  77. Jag struntade i att öppna breven.

  78. Till slut gick det till Kronofogden.

  79. Deras brev struntade jag också i,
    för de var ännu jobbigare.

  80. Svarar man inte så letar de upp en.

  81. Det kom en gubbe,
    och så skulle jag skriva på nån lapp.

  82. Daniel lånade ca 15 000 kr
    via SMS-lån.

  83. När skulden hamnade hos Kronofogden
    var han skyldig över 30 000 kr.

  84. Får du svårt att betala tillbaka
    ett lån så bör du lösa det snabbt.

  85. Det är inte bra att skjuta upp det.

  86. En skuld registrerad här
    leder till en betalningsanmärkning.

  87. Det gör det svårt att hyra lägenhet
    eller teckna ett telefonabonnemang.

  88. Då lägger vi upp det på fyra månader.

  89. Totalbeloppet blir 849 kr i månaden.

  90. Inga räntor eller aviavgifter
    tillkommer. Ort, datum och signatur.

  91. I det här fallet kostade tv:n
    95 kr extra i uppläggningsavgift-

  92. -mot om den hade betalats kontant.
    Daniels nota blev betydligt dyrare.

  93. Jag började ta tag i mina skulder
    för ett år sen.

  94. Det tar nog ett par år innan jag blir
    av med anmärkningen hos Kronofogden.

  95. Jag har väl sammanlagt
    lånat kanske 10 000-15 000 kr.

  96. Jag får gå runt och ha det i ryggen
    i fyra, fem år.

  97. Det är värdelöst.

  98. Där har du kvittot
    och garantibeviset för tv:n.

  99. Gjorde hon ett bra köp?
    Hon ville ju att det skulle vara det.

  100. Jag har lån på min bostad-

  101. -men jag har lärt mig att betala
    direkt, inte sen med en massa räntor.

  102. Men jag är ju smålänning, förstås.

  103. Samtidigt blir jag väldigt frestad.
    Tänk att kunna säga: "Jag tar den."

  104. Men jag skulle behöva låna en del.
    Vad är det okej att låna till?

  105. -Jag kollade vad några tycker.
    -Jag hoppas att jag får bra ekonomi.

  106. Ha en fet plånbok, som det kallas.

  107. Kunna försörja mig utan att låna.

  108. -Vad är det okej att låna till?
    -Nåt plagg på rea.

  109. Jag är väldigt sparsam av mig
    och har väldigt svårt att låna saker.

  110. -Det sitter nån spärr i hjärnan.
    -En bostad skulle man låna till.

  111. Men i övrigt är det ett dåligt system
    att förlita sig på andras pengar.

  112. Jag lånade pengar till en dator, men
    annars är jag försiktig med att låna.

  113. Det tar ju tid att betala tillbaks.
    När lånet är betalt så är datorn ute.

  114. Det är ett problem med räntekostnader
    och så vidare.

  115. Och det är inte en jättebra grej.

  116. Jag åkte till Amerika när jag var
    ung. Där köptes allt på avbetalning.

  117. Jag var uppfostrad i en anda där man
    skulle ha pengarna innan man köpte.

  118. -Det har jag levt efter sen dess.
    -Så länge man har täckning för det...

  119. ...och kan över tid betala tillbaks,
    då kan man väl låna till det mesta.

  120. Varför handlar du inte
    på avbetalning?

  121. Jag har lärt mig
    att det gör man inte.

  122. Om man förlorar jobbet, blir sjuk
    och inte kan börja betala.

  123. Sen sitter man med en massa
    olika lån. Så känner jag.

  124. -Vad är det värsta du har lånat till?
    -Två spritveckor i Visby en sommar.

  125. -Hur mycket lånade du?
    -60 000 kr för att ha kul en sommar.

  126. -Hur länge fick du betala på det?
    -Jag betalar nog fortfarande på det.

  127. Gränsen är
    när man börjar småhandla saker.

  128. Att man inte köper skitsaker och
    saker som inte är livsnödvändiga.

  129. -Om man planerar så får man råd.
    -Inga lån - bättre ekonomi.

  130. -Vad ska du ta lån till i framtiden?
    -Jag hoppas på en bostadsrätt.

  131. Nu sparar jag. Om två år så har jag
    300 000 kr sparade och är skuldfri.

  132. Då kanske jag åker till Afrika
    och bränner pengarna på nåt barnhem-

  133. -men det känns ändå ganska vettigt.

  134. Jag läste i en undersökning från KOV
    om 15- till 17-åringars köpvanor-

  135. -om att det är ganska få som shoppar
    för att de känner för det i stunden.

  136. De flesta jämför om det finns
    billigare alternativ först.

  137. När jag var 17 år
    shoppade jag inte mycket.

  138. Jag minns att jag stod och tvekade
    så länge inför ett kexchokladköp-

  139. -att min flickvän köpte en åt mig.
    Nu ska vi få träffa Mats Trondman.

  140. Han kan mycket om ungdomars beteende.

  141. En skön typ att lyssna till,
    och nu är det er tur. Grattis.

  142. Vi har en ungdomsgeneration som
    påminner om en sorts Parisvärld 1880.

  143. Vi flanerar på stan, vi konsumerar.
    Men var ska jag få pengarna ifrån?

  144. Det gör att måste jobba extra.

  145. Så stör det lite med skolan.

  146. Privatekonomi för mig är väldigt
    mycket identitet som kostar pengar.

  147. Vi har en hel skala
    mellan de som har pengar-

  148. -som då säger till exempel:
    "Jag är så priviligierad, liksom."

  149. "Jag får pengar när jag behöver.
    Det kan vara skämmigt."

  150. "Mamma kan säga 'Gå och köp lite nya
    kläder', men det är lite pinsamt."

  151. "Om jag behöver nåt så får jag det."

  152. Allt från den skalan
    till de som säger:

  153. "Jag har inga pengar. Jag tar dem."

  154. "Det kommer någon i fin jacka –
    jag tar den, men jag mår dåligt."

  155. Jag tror att det är mer frisyren,
    kläderna, ätandet och resandet-

  156. -och att vara på rätt ställe
    som har blivit distinktionen.

  157. Sen kan det uppstå ett spel
    kring det, naturligtvis.

  158. Det finns de som har resurserna,
    men som säger nej till spelet.

  159. De har pengarna men de säger:
    "Jag är inte upptagen av såna saker."

  160. "Det finns de som säger:
    'Jag har ett schampo för 350 spänn.'"

  161. "Så pinsam är jag inte.
    Jag behöver inte spela det spelet."

  162. Jag träffar de
    som vill ha enkla grejer.

  163. Som inte har råd att gå och fika.

  164. När man pratar med dem så är de
    oftast ganska varma och roliga.

  165. De raljerar över sin egen fattigdom,
    så det uppstår en typ av värdighet.

  166. "Brukar ni gå ut nånstans?"
    "Javisst."

  167. "Var går ni ut, då?"
    "På soffan utanför köpcentret."

  168. "Vi bara snackar.
    Vi är inte kriminella."

  169. "Vi har bara kul. Vi har tjugo
    kronor. Vi köper två läsk och delar."

  170. "Pensionärer tror att vi ska
    råna dem, men vi är inte såna."

  171. "Man kan vara vanlig och sköta sig."

  172. "Lite mer pengar
    skulle jag vilja ha."

  173. "Så att alla kunde få en läsk."

  174. Är du en sån som köper det billigaste
    eller det dyraste?

  175. Det är kul att slå på stort ibland i
    stället för att köpa en efterapning.

  176. Är en kopia alltid sämre?
    Ibland är det så.

  177. Men det handlar inte bara om det.

  178. Kan jag inte köpa det bästa
    så avstår jag hellre.

  179. Var går gränsen för vad en kopia är?

  180. Är det nåt som är likt, eller
    är det en exakt kopia av originalet?

  181. I de flesta fallen
    skulle vi säga original.

  182. Det är roligare att ha originalväskan
    eller originalskorna.

  183. Man använder det ju varje dag.

  184. Det är en statusfråga. Att sätta mig
    i en social hierarki genom att säga:

  185. "Jag har råd och smak
    för den här dyra originalprodukten."

  186. Man köper ju en image av sig själv.

  187. Eller hur man vill bli uppfattad.

  188. Det här är våra konstverk.

  189. De är kanske inte så jätteanvändbara,
    men väldigt, väldigt vackra.

  190. De har vi lagt ner ganska mycket
    pengar på. 2 000-3 000 kr.

  191. Jag ångrar inget som jag lagt ner
    mycket pengar på. Det är genomtänkt.

  192. Spontanshoppa en dyr väska
    gör man ju inte. Inte vi i alla fall.

  193. Jag har däremot köpt för mycket
    massproducerade produkter.

  194. Man går till H&M och köper nåt
    billigt och använder det en gång.

  195. Jag har köpt handväskor på rea
    för 6 000 kr-

  196. -som har kostat 15 000-20 000 kr.

  197. Det kan man ju anse som ett snobberi,
    men kunskap är ju värt nånting.

  198. I originalvaror så är det ju kunskap.

  199. Det här är ju en typisk kopia
    som ändå ser okej ut.

  200. Men tittar man på hantverket
    så är det väldigt plastigt.

  201. Det är fula sömmar.
    Det är inte så roligt.

  202. Köper man kopior kanske den som har
    gjort originalet inte har fått lön.

  203. Det här är enormt kreativt-

  204. -och enormt mycket tankar bakom hur
    ett sånt här korthus ska bli en vas.

  205. Det är ganska många timmars arbete
    bakom en ganska enkel produkt.

  206. Om nån kopierar det här, då får ju
    inte de som har gjort arbetet betalt.

  207. Kopior är en stor industri
    som omsätter många miljarder.

  208. Men de är gjorda av slavar nånstans
    i Fjärran östern. Det är inte okej.

  209. Det gör jag om sakerna är oviktiga
    för mig. Jag är ointresserad av läsk.

  210. Skulle jag köpa en äkta cola,
    oavsett av vilket märke?

  211. Eller skulle jag köpa en kopia?
    Det är ointressant.

  212. Om vi tittar på mediciner så finns
    det ofta en jättedyr originalprodukt.

  213. Samma produkt finns mycket billigare.

  214. Då köper jag den.
    Jag får ju samma innehåll.

  215. Vi har en underbar butik i Nyköping.

  216. Där har vi fyndat allt ifrån
    originaltekoppar till dyra väskor-

  217. -som skulle ha kostat mycket.

  218. Jag kan ibland lura i secondhanden
    efter en väska som var väldigt fin.

  219. Har jag inte råd så handlar jag inte.

  220. Efter lång erfarenhet
    så köper jag inget substitut heller.

  221. Man blir bara missnöjd. Då avstår
    jag hellre. Så tråkig är jag.

  222. Ska man avstå
    från såna här sköna grejer?

  223. Folk vänder sig och tittar
    hela tiden.

  224. Vänta, tittar de efter den där bilen?
    Ja, den kanske är ännu finare.

  225. Man ska inte köpa en bil
    för att tävla med andra.

  226. Det finns alltid nån
    som har en ännu bättre bil.

  227. Nånstans får man gå till sig själv.

  228. Den med makt kan fråga sig: Är jag
    misslyckad? Caesar hade mer makt.

  229. Vad vill jag lägga pengar på, då?

  230. Jag skulle inte
    betala mycket för schampo-

  231. -men det ska sägas, jag kan
    lägga 300 spänn på en hudkräm.

  232. 99 kr.

  233. 19,90 kr.

  234. 399 kr.

  235. Vi köper schampo för 850 miljoner kr
    om året.

  236. Vissa gillar dyrt,
    andra föredrar billigare.

  237. Men förutom priset,
    hur stor är egentligen skillnaden?

  238. Kristina Neimert Carne säljer
    kemikalier till schampotillverkare.

  239. Vi ska se om hon kan skilja
    ett dyrt schampo från ett billigt.

  240. En innehållsförteckning
    börjar med det som man har mest av.

  241. Sen står det i fallande ordning.

  242. Vatten står alltid först,
    och sen kommer tensider.

  243. Det är det som är
    den rengörande produkten.

  244. Det är faktiskt jättesvårt att avgöra
    vilket som är vilket.

  245. De innehåller liknande ingredienser.

  246. Det som kostar extra,
    det är såna här extrakt-

  247. -från blommor och liknande saker.

  248. Aktiva ingredienser som
    "sugar cane extract" finns det här.

  249. Sånt är viktigt för marknadsföringen.
    men det är inte säkert att det har...

  250. Håret blir ju inte renare.

  251. Jag kan inte säga utifrån det här.
    Jag gissar att den där är den dyrare.

  252. Det var fel. Flaskan Kristina valde
    kostar 20 kr, den andra 300 kr.

  253. Vad får jag om jag betalar 300 kr
    i stället för 20 kr?

  254. Det viktigaste-

  255. -det är hur mycket tid som man har
    lagt ner på att utveckla schampot.

  256. I dyrt schampo
    har du förhoppningsvis-

  257. -en bättre balans
    mellan ingredienserna.

  258. Alla schampon tvättar rent, men om
    man vill ha ett som är extra lyxigt-

  259. -som är perfekt löddrande,
    då krävs det mer jobb.

  260. Det jobbet kostar, och sen ska
    schampot genomgå en massa tester.

  261. Lyxigare förpackning
    blir dyrare schampo.

  262. Vissa schampomärken som kommer från
    USA blir dyrare här än de är där.

  263. Det går åt pengar för att sprida ut
    schampot till återförsäljare.

  264. De bestämmer vad vi ska betala.

  265. Och de vill ju inte bara täcka
    sina kostnader för lokalhyror t.ex.

  266. Alla inblandade vill tjäna pengar.

  267. De spelar på nåt som verkligen
    kan få det att kosta - våra drömmar.

  268. Vi köper framför allt schampo
    för att vi vill bli rena i håret.

  269. Men det är också så att vi vill känna
    oss fina, och vi vill lukta gott.

  270. Vi köper egentligen mycket mer.

  271. Då vill vi också att schampot ska
    spegla allt det vi kan få ut av det.

  272. Ett sätt
    att bygga kvalitetsuppfattningen-

  273. -det är att utgå från en tumregel,
    nämligen att kvalitet kostar.

  274. Sätter man ett högt pris så uppfattar
    man att det här har god kvalitet.

  275. -Varför går vi på det?
    -Vi är lite lata.

  276. Det krävs mycket
    för att vi ska lägga tid och ork-

  277. -på att kritisera varje utbud.

  278. Vi följer hellre de här enkla
    tumreglerna som underlättar för oss.

  279. I våra förväntningar på ett schampo
    finns det utrymme för höga priser.

  280. Om vi jämför
    så känns det inte så dyrt.

  281. Det finns en taktik inom prissättning
    och det kallas prislinjer.

  282. Då har man ett varumärke
    som är tämligen billigt.

  283. Sen har man en produkt i mitten
    och en tredje som är högt prissatt.

  284. Vi dras till det som inte är dyrast,
    men som är bättre än det billigaste.

  285. Då känner man sig nöjd
    för att man har fått nåt prisvärt.

  286. Men vissa struntar i hur löddret
    löddrar och vill bara bli rena.

  287. Det finns många prisvärda schampon
    på matvarubutikerna.

  288. Textning: Elin Dahlqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ekonomisk livsstil

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sms-lån, avbetalning eller räntefritt? Idag är det lätt att låna till en dyr livsstil. Daniel betalade sms-lånen med nya sms-lån och hamnade hos Kronofogden. Vad skiljer ett schampo för 19:90 från ett som kostar 300 kr? Vi gör en kemisk analys och tar reda på hur tillverkarna styr oss. Kopia eller original? När är det värt att betala för ett original och när ska man hellre köpa kopian? Designern Camilla Thulin, trendgurun Stefan Nilsson samt två unga modebloggare tipsar. Professorn i kultursociologi, Mats Trondman menar att ungdomar aldrig varit så beroende av sina föräldrar som de är idag. Samtidigt älskar de att flanera i urbana miljöer och fika.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Hushållsekonomi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Företagsekonomi, Konsumtion, Köpvanor, Lån, Marknadsföring, Privatekonomi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Ekonomisk livsstil

Idag är det lätt att låna till en dyr livsstil. Daniel hamnade hos Kronofogden på grund av sina sms-lån. Måste kvalitet vara dyrt och när man ska välja kopian framför originalet? Designern Camilla Thulin och trendgurun Stefan Nilsson tipsar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Lön - svart, vit eller ingen alls?

Viktoria valde bort anställning för att satsa på självhushåll, medan Tobias Shildfat har byggt sig en pengamaskin. Vad betyder det för vårt samhälle om det är lätt eller svårt att bli rik?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konsumentmakt, finns den?

Journalisten Mats-Eric Nilsson lyckades förändra svensk livsmedelsindustri. Vi hör också mer om shopping och tillväxt, köp styrda av värderingar samt vad som kan reklameras.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konjunkturer kommer och går

Vi möter Jonas Birgersson, it-erans kanske största fixstjärna. Hur tänkte han när it-bubblan blåstes upp och hur tänker han kring pengar idag? När Island drogs ner i den ekonomiska krisen blev världen varse att ett land faktiskt kan gå i konkurs.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Jobbet - zenit i din ekonomi

Hur hittar man ett jobb? Och ska man satsa på det som betalar bra, eller på det man verkligen vill göra? Vi träffar en nationalekonom som vet vilka yrken som lönar sig. Vi får också höra hur några lyckats få ett jobb på sätt man kanske inte förväntar sig. Och så träffar vi arbetslösa Maja som lever på 6000 kr i månaden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Nationalstaten

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Mördarclowner

Vad hände egentligen hösten 2016 när vi plötsligt såg mördarclowner i varje hörn? Drog horder av clowner runt i hela världen eller var det bara en masspsykos? Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström gräver i vad det finns för förklaringar till att clownskräcken uppstod just när den gjorde och vad den fick för konsekvenser.