Titta

UR Samtiden - Mikroorganismer vi lever med

UR Samtiden - Mikroorganismer vi lever med

Om UR Samtiden - Mikroorganismer vi lever med

Vi föds som 100 procent människa och dör som 90 procent mikroorganismer. Bakterierna anpassar sig till sina värddjur, det vill säga oss människor. Många av bakterierna har i sin tur varit med oss länge. Vissa av dem är vi beroende av medan andra innebär slutet för oss. Några av landets främsta forskare berättar om infektionssjukdomar, pandemier och om bakteriernas roll för hälsan. Inspirationsdagarna för lärare arrangerades av Kungliga Vetenskapsakademien och spelades in i Örebro den 8 maj 2013.

Till första programmet

UR Samtiden - Mikroorganismer vi lever med : Pandemier - går det att skydda sig?Dela
  1. Tack för inbjudan hit.

  2. Det här är min gamla hemstad,
    så många synder är begångna här-

  3. -och det var här jag började med
    en av mina stora passioner: fåglar.

  4. Hur kan man då kombinera fåglar
    med infektionssjukdomar?

  5. Man tittar på fågelburna infektioner.

  6. Det innebär att man
    kan titta på fåglar på arbetstid.

  7. Jag har hållit på med
    olika fågelburna infektioner-

  8. -från fästingburna infektioner
    till tarmbakterier-

  9. -som kan flyttas mellan djurgrupper
    och till människan.

  10. Men de sista femton åren
    har jag hållit på med influensavirus-

  11. -och det är
    den ultimata fågelburna infektionen.

  12. Det är den infektionssjukdom,
    som tillsammans med bl.a. pesten-

  13. -har haft störst påverkan
    på mänskligheten. Det har den ännu.

  14. Jag kommer dels att prata om
    bakgrunden till-

  15. -varför vi har pandemier-

  16. -vad pandemier är och vad
    tröskelvärdena för pandemierna är.

  17. Influensan
    är det huvudsakliga exemplet-

  18. -men jag ska också prata om
    en annan "pandemi"-

  19. -nämligen antibiotikaresistensen,
    som vi har skapat själva.

  20. Bilden från Öland visar kopplingen
    mellan fåglar och infektioner.

  21. Vi har länge haft ett samarbete
    med Ottenby fågelstation på Öland-

  22. -där vi har provtagit fåglar för
    olika virus, bakterier och parasiter-

  23. -som kan ha betydelse
    för fåglarnas beteenden och ekologi-

  24. -och för människan.

  25. För att sätta in människan
    i rätt perspektiv-

  26. -måste man anlägga
    den evolutionära synen på människan:

  27. Hur länge har vi varit människor, och
    varför stöter vi på olika sjukdomar?

  28. Vi har passerat
    ett par trösklar som människor-

  29. -som har gjort
    att vi har stött på sjukdomar-

  30. -som har blivit pandemiska utbrott.

  31. Den första stora händelsen är när vi
    separerade från schimpanslinjen-

  32. -och började bli hominider,
    som senare skulle bli Homo sapiens.

  33. Det skedde för sex miljoner år sen.

  34. Då klättrade vi ner från träden
    och började jaga på ett annat sätt.

  35. Vi började utvecklas
    mot det vi är i dag.

  36. Vi stötte på infektioner redan här.

  37. Siv har ju pratat om infektioner
    som vi har plockat upp och mött-

  38. -och hur de olika mikroorganismerna
    blir allt snävare i sin arvsmassa

  39. -för att anpassa sig till världen.
    Det är en värld-parasit-interaktion.

  40. Många av smittämnena som vi bär på
    i dag i vår egen arvsmassa...

  41. Åtta-tio procent av vår arvsmassa
    är virus som ligger tyst och stilla.

  42. Den arvsmassan kan vi ha stött på
    för flera miljarder år sen-

  43. -långt innan dinosauriernas tid.

  44. Vi har plockat in små bitar av virus
    och integrerat dem i oss själva.

  45. Men från det att vi blev hominider-

  46. -stötte vi på fler mikroorganismer,
    framförallt virussjukdomar.

  47. En av de stora trösklarna
    som vi passerade-

  48. -var när vi traskade ut ur Afrika.

  49. Vi passerade över nästa kulle
    för att se vad som fanns bakom den.

  50. Det är den typen av människor
    som har en extrem nyfikenhet-

  51. -som vi i dag klassificerar
    som ADHD-barn eller vad vi nu säger.

  52. De passerar över till andra sidan
    och går vidare.

  53. För 120 000 år sen
    började vi gå ut ur Afrika-

  54. -och sprida oss över kontinenterna.

  55. Redan där började vi träffa på
    nya djurarter-

  56. -som vi jagade och som kunde
    föra över mikroorganismer till oss.

  57. En annan viktig tröskel
    är jordbruket-

  58. -när vi bestämde oss för
    att stanna på en och samma plats.

  59. I stället för att plocka nötter,
    rötter och sädesslag opportunistiskt-

  60. -eller jaga de djur
    som senare blev våra husdjur-

  61. -alltså klövdjur och fåglar-

  62. -bestämde vi oss för att domesticera
    så mycket som möjligt.

  63. Då utsattes vi verkligen
    för mikroorganismerna.

  64. Vi fick mycket av djuren,
    som ull, kött, hudar, ägg-

  65. -men samtidigt fick vi
    mikroorganismer-

  66. -som kunde ge epidemiska sjukdomar.

  67. Innan vi blev jordbrukare
    var vi utspridda-

  68. -i familjegrupper. Vi var inte
    tillräckligt många för att få...

  69. Vi fick utbrott inom grupperna
    av smittämnen-

  70. -men vi fick
    inga epidemiska spridningar-

  71. -och inga pandemiska spridningar-

  72. -av globala smittämnen
    så som vi har fått senare.

  73. Det var i samband med jordbruket-

  74. -när vi hamnade på en plats
    och blev tillräckligt många-

  75. -för att smittämnena skulle kunna
    hållas i gång inom mänskligheten.

  76. Många sjukdomar
    som vi ser som humanoser-

  77. -alltså sjukdomar som bara finns
    hos människan, som mässling-

  78. -har en lång historia.
    Det är antagligen ett klövdjursvirus-

  79. -som fanns
    bland olika typer av kossor-

  80. -men har tagits över
    för 5 000-10 000 år sen.

  81. Sen har det evolverat tillsammans med
    människa, som mässlingvirus-

  82. -så nu har mässlingviruset
    tappat kontakten med sin urfader-

  83. -där det fanns från början.
    Nu cirkulerar det bara hos människan.

  84. Det är strikt anpassat
    till människan.

  85. Vi tycker inte att mässling är
    ett stort problem. Vi får utbrott-

  86. -framförallt när vaccinations-
    frekvensen går ner under 95 procent-

  87. -men mässling dödar
    ungefär 500 000 barn per år.

  88. Det är en killer-

  89. -och med ett par dygns krigsbudget-

  90. -skulle vi kunna utrota den från
    jordens yta. Men det vill vi inte.

  91. Då viruset är strikt kopplat
    till människa kan det utrotas-

  92. -på samma sätt
    som vi har utrotat smittkoppor.

  93. Smittkoppor var ingen humansjuka.
    Det blev det-

  94. -men ursprungligen kom det antagligen
    från vattenbufflar i Sydostasien.

  95. Nästa punkt är
    religion och skrivande-

  96. -då vi börjar dokumentera vad vi gör,
    saker om gudar och annat-

  97. -men också sjukdomsutbrott. De första
    rapporterna om sjukdomsutbrott-

  98. -är från egyptierna
    och från Sydostasien.

  99. Nåt som måste ha varit
    smittkoppsutbrott-

  100. -är rapporterat
    för cirka 5 000 år sen.

  101. En bra krönika om de sjukdomar
    som drabbar mänskligheten-

  102. -är Gamla testamentet,
    som dräller av sånt.

  103. Man traskar runt i öknen, och
    plötsligt drabbas folket av nederlag-

  104. -och det betyder att en infektions-
    sjukdom dödar några tusen av dem.

  105. Vilka sjukdomar det var vet vi inte.

  106. Det kan ha varit
    olika bakterie- eller virussjukdomar.

  107. Där finns det mycket att läsa-

  108. -men nu kommer vi till
    en av de stora knutpunkterna-

  109. -för pandemier och infektions-
    sjukdomar är dynamiska-

  110. -men det som har gjort att dynamiken
    blir mer svårkontrollerad-

  111. -och som är kärnpunkten för om vi
    kan värja oss mot pandemier i dag-

  112. -är nåt som har skett
    de senaste 70-80 åren:

  113. Vi har nästan tredubblat
    människans befolkning.

  114. Vi har skapat en av de största
    monokulturer av en högre djurart-

  115. -som nånsin har funnits på jorden.
    Det är en gigantisk monokultur-

  116. -och för att skapa den, har vi
    skapat monokulturer av andra djur.

  117. Människan är i dag
    jordens näst vanligaste däggdjur.

  118. Bara en däggdjursart
    är sannolikt vanligare: brunråttan.

  119. Med sju miljarder är vi
    jordens näst vanligaste däggdjur.

  120. För att bli det har vi
    använt oss av de andra djurslagen-

  121. -som exempelvis hönan, som en gång
    var en familjelevande djungelhöna.

  122. Den har vi gjort
    till jordens vanligaste flyttfågel-

  123. -med ungefär 50-75 miljarder höns
    i varje givet ögonblick.

  124. Det är gigantiska monokulturer-

  125. -så det måste vi tänka på
    när vi pratar om vad människor är-

  126. -och hur vår framtid ser ut.

  127. Vi kanske kan bli
    tio miljarder på jorden-

  128. -men den "disneyfierade" bilden
    där allt för alla stater blir bättre-

  129. -tror jag inte på,
    utan jag är lite mer pessimistisk.

  130. Jag har inte
    den antropocentriska optimismen-

  131. -utan tror att saker
    kommer att slå oss tillbaka-

  132. -på otrevliga sätt.

  133. Det här är också viktigt: De flesta
    infektionssjukdomar som vi har-

  134. -är faktiskt zoonotiska sjukdomar.

  135. De finns primärt hos djuren, men via
    en serie händelser och på olika sätt-

  136. -kan de ta sig över till människan.

  137. Jag har en lista över olika saker.

  138. Influensa kan vara luftburen.

  139. Det är en vanlig väg
    för olika smittor-

  140. -att överföras mellan djurarter.

  141. Sars, som var
    en plötsligt uppdykande infektion-

  142. -emerging infection-

  143. -är egentligen ett fladdermusvirus-

  144. -ett förkylningsvirus
    hos fladdermöss-

  145. -som på grund av djurmarknaderna-

  146. -lyckades ta sig över från djurart
    till djurart och sen till människan.

  147. I dagens värld, där våra tankeflöden
    inte sträcker sig långt tillbaka...

  148. Vi har några milstolpar bakåt
    och vet när världskrigen började-

  149. -och när människan gick på månen,
    men vi vet inte när sars dök upp.

  150. Om jag skulle fråga er om det
    skulle de flesta nog gissa fel.

  151. Sars dök upp 2003,
    plötsligt som ur tomma intet.

  152. Innan man fick stopp på det
    hann det infektera 8 400 människor-

  153. -och 840 dog av det.
    Det var ett otäckt virus-

  154. -för det dök plötsligt upp
    på livdjursmarknaderna i Kina-

  155. -och spreds från djur till människa.

  156. Det anpassade sig till människan
    och spreds från person till person.

  157. Det var själva flampunkten
    för det utbrottet.

  158. Om det var en riktig pandemi
    är inte säkert.

  159. Viruset hade tio procent dödlighet-

  160. -men sars har otroligt mycket lägre
    smittsamhet än influensan.

  161. Det ligger hundra gånger lägre
    när det gäller smittsamhet.

  162. Här är andra infektionssjukdomar.

  163. TBE är fästingburet. Det är
    ett annat sätt att sprida virus.

  164. Siv var inne på hur det sprider sig.

  165. WNV är ett myggburet virus.

  166. Det var fågelburet från början
    men överförs via mygg till människa-

  167. -och orsakar hjärnhinneinflammation.

  168. HIV var ursprungligen
    ett schimpansvirus-

  169. -som nu sprids på flera olika sätt.

  170. Det finns olika spridningsmekanismer.

  171. Vi har några livsmedelsburna
    sjukdomar, där vi äter smittan-

  172. -som salmonella, campylobacter-

  173. -och sen har vi borrelia
    och antibiotikaresistensen-

  174. -den främmande fågeln
    bland de zoonotiska sjukdomarna-

  175. -där vi själva har skapat fenomenet.

  176. Det är inte en enskild organism,
    utan ett fenomen bland bakterier.

  177. De blir resistenta,
    så vi kan inte behandla dem.

  178. Infektionsarenan i dag är det här:

  179. Vi är sju miljarder människor.

  180. Det finns 75 miljarder husdjur-

  181. -på grund av
    att vi vill ha animaliskt protein.

  182. Vi har en övertro på det, och den
    startade efter andra världskriget-

  183. -när man skulle ha kyckling på bordet
    jämt. Det var vår rättighet.

  184. Men det är inte säkert att köttätande
    är en individuell rättighet på sikt.

  185. Vi måste fundera på
    hur vi ska ställa oss till det.

  186. Biodiversiteten minskar,
    men har det då nån betydelse?

  187. Ja.

  188. När det gäller infektionssjukdomar
    finns det en utspädningseffekt-

  189. -och det är positivt att ha många
    olika djurarter i ekologiska system.

  190. Vi kan ta fästingburna infektioner...

  191. Eller vi kan ta fästingburna
    eller gnagaröverförda sjukdomar.

  192. Om ett smittämne kan anpassa sig
    till flera olika gnagararter-

  193. -och vi utrotar
    nio av de tio gnagararter-

  194. -som finns i ett ekologiskt system-

  195. -och den som blir kvar-

  196. -multiplicerar
    bakterien eller viruset bäst-

  197. -tar sig in till människan lättast
    och är mest opportunistisk-

  198. -så innebär det utarmade ekosystemet-

  199. -att vi får en klonal expansion
    av djurarten.

  200. Den ökar mycket-

  201. -och då ökar möjligheten
    att smitta över till människan.

  202. De flesta gånger blir det inte
    några stora pandemier av smittorna.

  203. Det blir enstaka utbrott,
    eller enstaka fall-

  204. -mindre epidemier,
    eller i värsta fall pandemier.

  205. Det är den ultimata händelsen.

  206. Den här bilden är bra, för var finns
    de sju miljarder människorna?

  207. Vi är inte uniformt spridda
    på jorden-

  208. -utan vår djurart
    gillar att vara tillsammans.

  209. Vi finns i de röda områdena.

  210. Exempelvis är Sydostasien
    väldigt rött.

  211. Den här kartan visar-

  212. -hur mycket människor det finns-

  213. -men den visar egentligen hur mycket
    opåverkad natur som finns kvar-

  214. -där människan inte har härjat.

  215. I de röda områdena är lite sånt kvar.

  216. Sydostasien, Indiska subkontinenten,
    delar av Afrika...

  217. Det är fragmenterat,
    men söder om Sahara-

  218. -kommer befolkningen att öka
    från 900 miljoner till 2 miljarder-

  219. -till år 2050.

  220. Tror ni att det finns bergsgorillor
    kvar 2050? Jag är inte säker på det.

  221. Detsamma gäller tigrarna i Indien.
    Hur länge finns de kvar?

  222. Det här har många olika fasetter
    som man kan diskutera-

  223. -inte bara smittsamma sjukdomar,
    utan också utarmning av mångfalden.

  224. Tigrarna är nog slut 2050.

  225. Men även i Europa är det knökfullt.
    Det är där människor finns-

  226. -och där djuren finns.

  227. Där har vi plockat in husdjuren,
    för vi vill ha dem nära oss.

  228. Inom de områdena har vi
    stora monokulturer-

  229. -och monokulturer är känsliga.

  230. Vi har skapat "megalocities"
    eller megalomana städer.

  231. 2010 levde 50 procent av jordens folk
    i urbana miljöer.

  232. Det finns 25 städer
    med mer än 10 miljoner invånare-

  233. -och de bor inte i en stadskärna
    med fri natur utanför-

  234. -utan förorterna brer ut sig
    över allt större områden-

  235. -och i de stora förortsområdena
    som ofta är slumområden-

  236. -finns mycket djur nära människor.

  237. Man har en liten kåk, och på baksidan
    har man en liten flock kycklingar-

  238. -höns eller ankor, eller en get,
    några får eller några grisar.

  239. Det var i en sån stad, Mexiko City,
    som svininfluensan dök upp.

  240. Plötsligt dök den bara upp.

  241. Det är mycket människor och många
    djurslag som kan bära viruset.

  242. Virusvarianterna blandas,
    och till slut har man en ny variant-

  243. -med en pandemi som följd.

  244. Nu kommer jag in på influensaviruset-

  245. -och jag ska först prata om
    var det finns i naturen.

  246. Det här viruset finns i början
    hos vattenlevande änder-

  247. -framförallt hos simänder,
    som gräsänder, krickor, bläsänder-

  248. -men inte så mycket
    hos änder som dyker djupt, dykänder.

  249. Det finns också hos måsar
    och vadarfåglar.

  250. Måsar, änder och vadare
    är de tre fågelvarianter-

  251. -som bildar navet
    för influensahjulet.

  252. Där cirkulerar viruset från början-

  253. -men det är ett virus som hela tiden
    hittar nya djurarter att infektera.

  254. Det är ett så kallat RNA-virus-

  255. -som varje gång det förökar sig
    bildar en svärm av nya varianter-

  256. -och där nån av de viruspartiklarna-

  257. -har förmågan att gå över trösklarna-

  258. -från en djurart
    till nästa och nästa.

  259. Den vanligaste smittvägen för
    de influensavirus människan stött på-

  260. -har varit via ett tamdjur.

  261. Direktsmitta från änder till människa
    är väldigt ovanligt.

  262. Det finns bara ett fall rapporterat-

  263. -med direkt smitta av influensa-
    virusen hos änder till människa.

  264. Det var en ögoninfektion
    i samband med-

  265. -att nån var i en damm och stötte på
    nån and som var...

  266. Personen fick in avföring från ankan
    i ögat och fick en infektion.

  267. Hos änderna orsakar viruset inte
    några luftvägsinfektioner-

  268. -utan det är helt asymptomatiskt.
    Det ger inga symptom alls.

  269. Det sprids från näbb till kloak.

  270. Det är ett mag-tarmvirus
    som de inte blir sjuka av.

  271. Det är ett RNA-virus-

  272. -med åtta RNA-strängar.

  273. Det här viruset har
    en dålig "proof reading-mekanism".

  274. Det läser av kopiorna ganska dålig,
    så det blir ofta mutationer.

  275. Det är därför jag pratar om
    svärmar av virus-

  276. -som bildas när det har förökat sig.

  277. Ett virus måste ta sig in i en cell,
    ta över maskineriet i cellen-

  278. -och ta sig ut ur cellen.
    Det är det som karaktäriserar virus.

  279. Då använder det två olika strukturer.
    Det ena kallas hemagglutenin-

  280. -och det är nyckeln in till cellen.

  281. Det finns sexton varianter av det:
    H1-H16.

  282. Det är bakgrunden
    till varför det heter H1, o.s.v.

  283. H1-H16 är de olika möjligheterna.

  284. Sen finns det neuraminidas.

  285. Det är det som...

  286. Förenklat är det saxen som klipper ut
    de färdiga viruspartiklarna i cellen-

  287. -så att de kan släppas vidare.
    Det är neuraminidas-

  288. -och av det finns det nio varianter.

  289. Där använder vi
    exempelvis antivirusmediciner-

  290. -som Tamiflu och liknande.
    Vi stoppar inte infektionen-

  291. -men vi stoppar frisläppandet av
    virus från de infekterade cellerna.

  292. Det är en dålig medicin.

  293. Hemaggluteninet är också en struktur
    som vi riktar vaccin mot.

  294. När vi vaccinerar oss
    riktar vi det mot hemaggluteninet-

  295. -så via antikroppar mot hemagglutenin
    hindrar vi att viruset tar sig in.

  296. Hängde ni med?

  297. Det finns sexton olika hemagglutenin
    och nio neuraminidas-

  298. -och det blir 144 varianter.

  299. Här har vi de olika varianterna,
    H1-H16.

  300. Några har drabbat människan.

  301. H1, H2 och H3
    har orsakat pandemier på 1900-talet.

  302. H5 var på tapeten för några år sen-

  303. -då det orsakade det högpatogena
    influensaviruset, "fågelinfluensan"-

  304. -som borde heta "fjäderfäinfluensan".
    Att det är högpatogent-

  305. -betyder att det orsakade stora
    sjukdomsutbrott hos tamfåglar.

  306. Det betyder inte att det orsakar
    stora sjukdomsutbrott hos människan.

  307. När det tar sig över till människan
    orsakar det svåra sjukdomar.

  308. Det blir en massiv infektion.

  309. Varje individ som får ett högpatogent
    virus och blir sjuk i det-

  310. -får en massiv infektion,
    där alla organ i kroppen infekteras-

  311. -så det är farligt på det sättet.

  312. Men alla pandemier vi har drabbats av
    har orsakats av lågpatogena virus-

  313. -och det gör H7N9 otäckt,
    alltså det som vi nu har i Kina.

  314. Det skiljer sig dramatiskt från H5N1
    som vi hade för några år sen.

  315. Vi har många fler varianter
    som inte vet vart de ska ta vägen-

  316. -och dynamiken mellan människor,
    tamdjur och vilda djur förändras-

  317. -och det blir som en kaosalgoritm-

  318. -att försöka förutse alla händelser,
    då vi är så otroligt många.

  319. Av influensapandemier på 1900-talet-

  320. -står "spanskan" i särklass.

  321. Om man läser om spanska sjukan
    blir man mörkrädd-

  322. -för den startade
    som en banal influensa-

  323. -i slutet av första världskriget.
    Den första vågen var mild-

  324. -och först när den kom till Spanien-

  325. -rapporterade man den, och därför
    fick den heta spanska sjukan.

  326. Men under samma vecka
    i september 1918-

  327. -konverterar viruset från att vara
    ett virus som orsakar mild sjukdom-

  328. -till att bli en killer.
    På tre kontinenter samtidigt-

  329. -slår viruset om
    och kommer tillbaka som en mördare.

  330. Sen kommer våg två under hösten 1918-

  331. -och våg tre under våren 1919.

  332. Den sista vågen kommer 1919-1920.

  333. Men de allra flesta människorna dog
    under våg två och våg tre.

  334. Där hade vi de stora dödstalen-

  335. -och under en period
    på sex-nio månader-

  336. -dog 150 000 människor per dygn.

  337. Hur skulle det se ut i dag?

  338. 150 000 människor dog per dygn-

  339. -under en våg på 6-9 månader
    beroende på hur man räknar.

  340. I Sverige dog 35 000 människor
    av spanska sjukan.

  341. Berodde det på att vi var
    nedgångna efter första världskriget?

  342. Nej. Spridningen ökade i och med
    att vi hade mycket människorörelser-

  343. -men även länder som inte alls
    var drabbade av första världskriget-

  344. -drabbades lika hårt.

  345. Indien drabbades otroligt hår
    av spanska sjukan.

  346. Kanske 10-20 miljoner människor
    dog i Indien under en kort period.

  347. Det orsakades av H1N1-viruset, som vi
    känner igen från svininfluensan.

  348. Jag ska säga en sak till
    om spanska sjukan:

  349. De som dog hade
    två olika typer av sjukdomsbilder.

  350. Jag har tittat i patientjournaler
    från Uppsala och Stockholm-

  351. -på sjukdomsförloppet
    hos de som dog.

  352. Det är två olika sjukdomsbilder.

  353. Antingen kommer man in akut sjuk...

  354. Många vårdades hemma.
    Man var akut sjuk-

  355. -och blev snabbt blå om extremiteter,
    alltså händer, fötter och ansikte-

  356. -beroende på syrebristen,
    och man dog inom 12-24 timmar.

  357. Det berodde på att virusinfektionen
    orsakade en massiv lunginflammation-

  358. -så att man fick ett vätskeutträde
    i lungorna och inte fick nån syrgas.

  359. Man kunde inte andas,
    utan kvävdes inifrån och dog snabbt.

  360. Den andra varianten var
    att man var sjuk en period-

  361. -blev bättre, men sen blev sjuk igen.
    Det var ett mer smygande förlopp-

  362. -och det var
    sekundära bakterieinfektioner-

  363. -som orsakar lunginflammationer-

  364. -som pneumokocker, hemofilus
    och stafylokocker.

  365. Dog man av det tog det längre tid.

  366. Man dog alltså på två olika sätt.

  367. De flesta som dog var 20-40 år. Det
    var inte som med säsongsinfluensa.

  368. Vi ska komma ihåg, när vi pratar om
    att säsongsinfluensan dödar-

  369. -många fler människor
    än vad svininfluensan gjorde-

  370. -att vi jämför äpplen och tomater-

  371. -för säsongsinfluensan
    tar död på de äldsta-

  372. -men pandemiska virus
    slår mot alla åldersgrupper-

  373. -och framförallt
    mot dem som är 20-40 år.

  374. Det gjorde spanskan.

  375. Spanskan-viruset kom tillbaka
    när det hade bytt ut lite gener.

  376. Två influensavirus
    kan infektera samma cell samtidigt.

  377. Tänk er att vi blandar
    en svart och en vit kortlek.

  378. De byter ut gener med varandra,
    och sen har man ett nytt virus-

  379. -där skelettet kan vara detsamma, men
    man har bytt ut H- och N-varianterna.

  380. Asiaten har spanskans skelett,
    men nya H- och N-varianter-

  381. -så de som levde 1957
    och hade upplevt spanskan-

  382. -blev inte så sjuka i asiaten,
    utan den drabbade återigen de yngre.

  383. Det är problemet.

  384. Sen kommer det tillbaka 1968
    som hongkonginfluensan.

  385. Då bytte det ut H en gång till-

  386. -från ett H2 till ett H3.

  387. H3N2-viruset, som introducerades
    hos människan 1968-

  388. -är det som kallas säsongsinfluensa
    i dag. Det är samma virus.

  389. Sen har det hela tiden muterat lite-

  390. -så den variant vi har i dag
    känner inte igen sin anfader.

  391. Vi kan bli sjuka
    flera gånger i säsongsinfluensan-

  392. -på grund av den genetiska driften.

  393. Det här är kohortvård. Alla med samma
    sjukdom packas in på samma ställe-

  394. -som vid stora epidemiska
    eller pandemiska utbrott i dag.

  395. Vi försöker vårda dem på samma ställe
    för att undvika smittspridning.

  396. Problemet under spanska sjukan var
    dels att man inte hade nån medicin.

  397. Man hade ingen intensivvård heller,
    så ett problem var vården-

  398. -men när man hade dött
    var problemet att få undan liken.

  399. Man hann inte med det.

  400. Det finns beskrivningar från sjukhus
    i organiserade länder som USA-

  401. -av hur liken
    låg staplade i korridorerna-

  402. -för att begravningsentreprenörerna
    inte hann med eller också hade dött.

  403. H7N9 ska jag beröra nu.
    Varför är det ett läskigt virus?

  404. Jag förstår inte
    den mediebevakning man har i dag.

  405. Varför bevakas inte viruset bättre?

  406. Man skrev spaltmil om H5N1,
    med all rätt.

  407. Man skrev spaltmil om svininfluensan-

  408. -och varför den inte blev stor...

  409. Många blev sjuka, men få dog-

  410. -för vi hade stött på viruset förr-

  411. -och hade en hyfsad flockimmunitet
    mot viruset.

  412. De som blev sjuka hade inte stött på
    nån variant av H1N1 tidigare.

  413. Skulle H7N9 komma lös, finns det
    ingen blockimmunitet hos människan.

  414. Vi har aldrig stött på viruset.
    Endast 120 kineser har gjort det-

  415. -och av dem har 40 dött.

  416. Vi rapporterar inte om det längre.
    Det flyger under radarn.

  417. Det orsakar inga stora sjukdoms-
    utbrott bland fåglar eller grisar.

  418. Det är bara tyst,
    men det dyker upp hos människan.

  419. Det är ett tyst virus, och det har
    en hög dödlighet, på 40-20 procent.

  420. 10 procent är en våldsam dödlighet
    hos ett virus eller en smitta.

  421. Smittkällan är okänd,
    men det finns hos änder.

  422. Vi har hittat H7N9-varianter
    hos änder i Sverige.

  423. Viruset cirkulerar hos andfåglar-

  424. -och det kanske kan ta sig över
    till andra djurarter.

  425. Det är ännu ingen human-human-smitta,
    och det är vi tacksamma för.

  426. Än så länge har viruset inte lärt sig
    smitta från människa till människa.

  427. Det är än så länge
    inte däggdjursanpassat-

  428. -men om det får fortsätta cirkulera,
    om man inte stänger fågelmarknaderna-

  429. -där viruset uppenbart sprids-

  430. -och tar sig över
    från fåglar till människa-

  431. -kommer man kanske få problem.
    Det är ett riktigt läskigt virus.

  432. Det kan ha pandemisk potential.

  433. Innan spanska sjukan dök upp fanns
    nåt som nog var en virusinfektion-

  434. -som orsakade utbrott
    på det här viset. Det smög sig på.

  435. Man skrev om det,
    men det fick ingen uppmärksamhet.

  436. Svaret på frågan
    "Kan man värja sig mot pandemier?"-

  437. -är både ja och nej, för det beror på
    när och hur vi sätter in insatser.

  438. Här vet vi att smittkällan är fåglar,
    men inte exakt vilka arter.

  439. Vi vet var det sprids eller smittar.

  440. Det gäller att stänga
    fågelmarknaderna.

  441. Man kan se marknaderna
    som nåt kulturellt roligt-

  442. -men de är fullständigt vansinniga
    ur det här perspektivet.

  443. De finns inte bara i Kina-

  444. -utan även i USA och i Europa.

  445. Det finns på många ställen i världen,
    så man ska inte peka ut kineserna.

  446. Det flyger under radarn. Vi vet inte
    var viruset är, men det ökar.

  447. På WHO:s hemsida ser man
    att antalet sjuka och döda ökar.

  448. Egentligen ska vi fundera på-

  449. -om det är nån skillnad här.

  450. De till vänster, broilrarna,
    som är 50-75 miljarder-

  451. -är genetiskt utarmade och snäva.

  452. Ett par föräldralinjer har drivit upp
    hela broilerproduktionen.

  453. Där har vi en genetisk snävhet-

  454. -och den genetiska diversiteten
    hos människan är betydligt större.

  455. Vi är fler.

  456. Men om ett virus inte bryr sig om
    den genetiska diversiteten alls-

  457. -utan bara om det finns-

  458. -rätt sorts receptor
    på cellytan i exempelvis luftvägarna-

  459. -har det ingen betydelse vad du är.

  460. Då är trängsel en av de viktigaste
    faktorerna för spridning.

  461. Skulle vi få lös H7N9-viruset...

  462. Om det skulle däggdjursanpassas
    och spridas från person till person-

  463. -så att en person
    smittar fem eller tio andra-

  464. -är det för sent.
    Då har vi ingen chans.

  465. Därför är det här
    vårt stora bekymmer.

  466. Vi börjar titta när vi har
    de första fallen bland människan.

  467. Där hittar vi saker,
    för det är där vi tittar.

  468. Vår respons när det gäller olika
    pandemiska sjukdomar-

  469. -kommer först när allt har skett-

  470. -eller när allt är på gång.

  471. Det är som att säga: "När meteoriten
    når atmosfären skjuter vi ner den."

  472. Vi pratar mycket om såna katastrofer,
    men det här är en annan katastrof.

  473. Människan utrotas absolut inte
    av pandemierna.

  474. Vi har ju haft flera tidigare-

  475. -men de ger oss en riktig bredsida.

  476. Skulle vi få lös ett virus
    med en procent dödlighet på jorden-

  477. -handlar det om många människor.

  478. Dödligheten är bara toppen
    på isberget, med sjukligheten under.

  479. Våra kontrollmöjligheter är
    när allt är över. Då kommer vaccinet.

  480. Så här såg det ut vid svininfluensan.

  481. Men om vi i stället börjar titta
    och leta redan tidigare-

  482. -efter vad som händer
    hos de vilda djuren-

  483. -och i mötespunkterna mellan
    vilda och tama djur och människa...

  484. Det gör vi inte. Det är problemet.
    Vi lägger inte ner pengar på det-

  485. -när det gäller
    den här typen av sjukdomar.

  486. Vi skulle kunna påvisa smittor tidigt
    och göra nåt åt dem-

  487. -som att stänga fågelmarknader-

  488. -eller om sjukdomar cirkulerar
    hos djur och kan spridas till oss-

  489. -kan vi vaccinera djuren. Det har man
    provat vid olika typer av virus-

  490. -hos klövdjur, alltså kossor.
    Rift Valley fever...

  491. Nej, vad heter det...?
    Jag tappade det.

  492. Då kan vi tidigare
    komma in med responsen-

  493. -och minska utbrottet hos människan.

  494. Då kanske det blir
    ett mindre epidemiskt utbrott-

  495. -men inte en pandemi.

  496. Kan vi tidigarelägga letandet
    och övervakandet-

  497. -och begripa-

  498. -vilka virus som skulle kunna
    klättra från djurart till djurart-

  499. -och vilka virus vi ska hålla extra
    koll på, kan vi stoppa utbrotten.

  500. Men det finns inte drivkrafter
    till att göra det, tyvärr.

  501. Okej.

  502. Nu tänkte jag prata om
    antibiotikaresistens.

  503. Vi pratade om pandemier, och jag hade
    en lista med olika smittämnen.

  504. Många av dem orsakar inga pandemier.

  505. De orsakar smärre regionala utbrott,
    men har ingen pandemisk potential.

  506. Några har det.

  507. Antibiotikaresistensen
    är faktiskt en pandemi-

  508. -som cirkulerar nu.

  509. Vi har andra pandemier,
    som vi inte alls får stopp på.

  510. HIV är en pandemi-

  511. -och tuberkulos är en pandemi,
    så vi har några.

  512. Det gemensamma för pandemiska virus
    eller mikroorganismer är-

  513. -att de är djurburna
    men tar sig över till människan.

  514. Var
    kommer antibiotikaresistensen ifrån?

  515. Bilderna är från Dan Andersson,
    som skulle ha varit här-

  516. -men han förlåter mig säkert.

  517. Det här talet är väldigt centralt-

  518. -när det gäller
    varför vi har antibiotikaresistens.

  519. En man som motsvarade Social-
    styrelsens generaldirektör sa 1969-

  520. -"Kriget mot infektionssjukdomar
    är över."

  521. "Vi kan slänga bort böckerna."

  522. Talet tillsammans med Nixons kamp
    mot cancern-

  523. -gjorde att alla läkemedelsbolag
    lade om kursen omedelbart.

  524. Från att hålla på med mikrobiologisk
    forskning och antibiotika-

  525. -började man titta på
    vävnadssjukdomar.

  526. Vi skulle utrota cancer.
    Man såg det som en sjukdom-

  527. -och skulle bara hitta botemedlet,
    men det var otroligt många sjukdomar-

  528. -och många orsakas
    av mikroorganismer eller virus.

  529. Det talet hade enormt stor effekt-

  530. -och det gjorde att vi fortsatte
    att köra på i gamla hjulspår.

  531. Vi såg antibiotikan
    som en oändlig resurs, faktiskt.

  532. Men antibiotikaresistens
    är urgammalt.

  533. Det är lika gammalt
    som bakterierna och mikrosvamparna.

  534. Det är deras sätt
    att kontrollera varandra i naturen.

  535. Vi har bara haft antibiotika i 80 år-

  536. -eller 70-80 år. Under en mansålder
    har vi utvecklat all antibiotika-

  537. -och under samma generation
    har vi i stort sett förstört det.

  538. Vi har skapat en kollektiv skuld
    genom att överutnyttja resursen.

  539. Vi säger att vi
    tänker på våra barnbarn-

  540. -men inget i våra beteenden
    tyder på det.

  541. Vi tänker bara på oss själva.

  542. Ni ser en massa förkortningar på
    antibiotikaresistenta markörer-

  543. -eller förändringar hos bakterierna,
    men jag går inte in på det genetiska-

  544. -utan pratar om
    de stora mekanismerna.

  545. Inga nya antibiotika är på gång,
    förutom mot grampositiva bakterier-

  546. -men det stora problemet är inte
    de bakterierna-

  547. -utan de gramnegativa, alla tarm-
    bakterier med resistensmekanismer.

  548. De är det stora bekymret, och där
    finns inga nya antibiotika på gång.

  549. Det ligger långt bort i tiden.

  550. Om vi hittar nåt, kan det ta tio år
    tills vi producerar antibiotika.

  551. I Sverige pratar vi om det ibland,
    som vid ett utbrott på ett sjukhus-

  552. -bland personer som är svaga-

  553. -som spädbarn på en neonatalavdelning
    eller människor på en njuravdelning-

  554. -som drabbas av antibiotikaresistenta
    bakterier och stryker med.

  555. Då blir det stora rubriker.

  556. Men globalt sett
    är det ett gigantiskt problem.

  557. Varannan minut
    dör ett barn i Sydostasien-

  558. -av antibiotikaresistenta bakterier.

  559. I Östafrika är det ett större problem
    än HIV och malaria tillsammans.

  560. Hamnar du på ett sjukhus-

  561. -i t.ex. Östafrika, kan du drabbas av
    en antibiotikaresistent bakterie-

  562. -där det inte finns några
    tillgängliga behandlingsalternativ.

  563. De kanske finns här, men inte där.

  564. Det är ett stort hot mot vår hälsa,
    men det är en långsam pandemi-

  565. -så vi hinner vänja oss
    tills det är för sent.

  566. Vi måste titta på ekosystemen,
    och se var vi använder antibiotika.

  567. Då kommer vi tillbaka till
    hur vi producerar djur.

  568. 2/3 av all antibiotika
    som används i dag-

  569. -används inom djurnäringen...

  570. ...alltså vid produktion av
    animaliskt protein.

  571. Oavsett om det är räkodlingar,
    fiskodlingar, grisar eller höns-

  572. -är det där vi stoppar in
    2/3 av all antibiotika.

  573. 1/3 använder vi till människan-

  574. -och av den delen är 10 procent...

  575. 3 procent av allt globalt användande
    sker på sjukhus.

  576. Så när ni säger till doktorn-

  577. -"Jag vill inte ha antibiotika
    på grund av resistensproblematiken"-

  578. -och sen äter en ceasarsallad
    med importerad kyckling-

  579. -skjuter ni er i foten-

  580. -när det gäller
    att skapa en bättre framtid.

  581. Ska man göra nåt åt det här
    måste man lägga om kursen helt.

  582. Det är konstigt
    att kött är billigare än grönsaker.

  583. Det är ju en anomali, inte bara
    när det gäller global uppvärmning-

  584. -utan även när det gäller det här.

  585. Det här är också ett problem.

  586. Vi producerar en massa antibiotika-

  587. -och många av dem är gamla substanser
    som vi har förfinat.

  588. Exempelvis penicillinerna
    finns i naturen-

  589. -och kan produceras
    av bakterier och svampar-

  590. -så de kan hålla varandra i schack.

  591. Men de senaste decennierna har vi
    producerat helsyntetiska antibiotika-

  592. -som inte har
    nedbrytande system i naturen.

  593. En stor grupp är fluorokinoloner,
    som används mot urinvägsinfektioner.

  594. De passerar rakt ut i omgivningen.

  595. De går ut i urinen
    som aktiva substanser-

  596. -och sen går de ut i vattnet.

  597. Reningsverken har inte kapacitet
    att ta hand om sån antibiotika-

  598. -så det går rakt ut
    när det är biologiskt aktivt.

  599. Vi har ett antibiotikaresistens-
    ekosystem ute i miljön-

  600. -och ett inne på sjukhuset
    och inne i samhället.

  601. Det är ännu ett problem. Inte nog med
    att vi producerar en massa djur.

  602. Vi har dessutom problem med
    att använd antibiotika går rakt ut.

  603. Ytterligare en märklig sak-

  604. -är att vi producerar antibiotika
    i många låginkomstländer.

  605. Vi outsourcar
    antibiotikaproduktionen-

  606. -till länder där man inte har råd
    att bry sig om-

  607. -hur man producerar antibiotikan.

  608. Sen packar vi om det i Europa
    och skriver "Made in Germany"-

  609. -fast det är gjort
    i Kina eller Indien.

  610. Det är också fiffigt.

  611. Vi står inför ett stort hälsohot.
    Det här är ett stort problem-

  612. -och det kommer att ske snabbt.

  613. När jag började som infektionsläkare-

  614. -kunde vi använda fluorokinoloner-

  615. -mot alla infektioner
    orsakade av campylobacter.

  616. Så fort man kom från Sydostasien
    och bajsade blod och hade diarré-

  617. -fick man fluorokinoloner
    och blev frisk.

  618. Samtliga stammar från Sydostasien
    var då känsliga mot fluorokinoloner-

  619. -men nu är alla de stammarna
    resistenta mot dem.

  620. Det har skett på 20 år.

  621. Resistensproblemet går upp-

  622. -och samtidigt går
    läkemedelsutvecklingen ner-

  623. -och har stagnerat.

  624. Då får vi ökad sjuklighet, dödlighet
    och ökade kostnader.

  625. Vi kan behandla urinvägsinfektioner
    hos kvinnor med tabletter i Sverige-

  626. -men i många länder i sydöstra Europa
    går inte det-

  627. -utan patienten måste få intravenös
    antibiotika, p.g.a. resistensen.

  628. Fundera på vad det kostar.

  629. Och urinvägsinfektion hos kvinnor
    är ganska vanligt.

  630. Varför får vi då nya pandemier?

  631. Det finns historiska skäl.
    Vi har pandemier som snurrar-

  632. -men de stora, pandemiska utbrotten
    har historiska skäl.

  633. Virusdynamik: Framförallt RNA-virus
    orsakar pandemiska utbrott-

  634. -alltså sars-virus eller influensa.

  635. Vi är fler människor,
    och vi har en husdjursrevolution.

  636. Allt kommer inte från djungeln,
    utan från bakgården.

  637. Vi har två scenarier, och skulle jag
    gissa på nästa pandemiska utbrott-

  638. -skulle jag gissa på
    ett influensautbrott.

  639. Vi har två-fyra pandemier
    per århundrade-

  640. -och antagligen ökar det, då vi blir
    fler. Luftvägsvirus gissar jag på.

  641. Vi har långsamma pandemier
    som vi kan göra nåt åt-

  642. -som HIV, tuberkulos
    och antibiotikaresistens.

  643. Mitt budskap är att när vi pratar om-

  644. -en befolkningsexplosion-

  645. -och tycker att det är ett problem-

  646. -och att klimatförändringar och
    minskad biologisk mångfald beror på-

  647. -att vi blir fler och att vi har
    en skev fördelningspolitik-

  648. -så finns det två sidor på myntet.

  649. Det ena är de saker jag nämnde,
    men det andra är-

  650. -utbrott av nya sjukdomar
    eller att gamla sjukdomar återkommer.

  651. De orsakar epidemier eller pandemier.

  652. Vad ska man göra, då?
    Man ska se det så här:

  653. Humanmedicin hör ihop med
    veterinärmedicin och ekologi.

  654. Annars förstår man inte ett skit.

  655. Ingenting inom medicinen-

  656. -"makes sense", har en innebörd
    eller betyder nåt-

  657. -om man inte ser det
    i ljuset av evolutionen och ekologin.

  658. Därför är det viktigt att samarbeta.

  659. Det har varit mycket stuprörstänkande
    inom vårt skrå.

  660. Vi har haft svårt att samarbeta
    över disciplingränser-

  661. -men nu kommer one health-rörelsen-

  662. -där man delar på material
    och pratar ihop sig.

  663. Man frågar vad veterinärer
    och ekologer har för syn på saker.

  664. Då blir ett plus ett plus ett
    mycket mer än tre.

  665. Med det tackar jag
    för uppmärksamheten.

  666. Vi har utrymme för frågor.

  667. Jag har alltid undrat över hur länge
    antibiotikaresistensen kvarstår.

  668. Om vi inte använder en antibiotika
    borde organismerna tappa resistensen-

  669. -och då skulle man kunna
    ta upp den igen efter ett tag.

  670. Jag förstår vad du menar.
    Man har tittat på det-

  671. -och antibiotikaresistens
    är ett stort problem med olika gener.

  672. Vissa gener tappas om man minskar
    det evolutionära trycket-

  673. -av den antibiotikan, men för andra
    mekanismer har det ingen betydelse.

  674. Man gjorde en studie med läkemedlet
    Trimetoprim mot urinvägsinfektioner.

  675. Man stoppade användandet av det
    inom Kronobergs region.

  676. Man såg till
    att reglera det väldigt hårt-

  677. -och trodde
    att resistensen mot Trimetoprim-

  678. -hos de bakterier som orsakade
    urinvägsinfektioner skulle gå ner-

  679. -men det gjorde den inte,
    så det vi måste titta på...

  680. Ibland är resistensmekanismen
    inte nån större börda för bakterien-

  681. -utan det funkar att bära den.

  682. Det viktiga är...

  683. Antibiotikaresistensen
    är ett mångfasetterat problem-

  684. -så olika mekanismer
    för olika resistensmekanismer-

  685. -styr hur mycket resistens vi har.

  686. Ett problem är att många antibiotika
    ligger kvar i naturen-

  687. -och trycker på bakterierna
    ute i naturen-

  688. -för E. coli-bakterier som finns
    hos fåglar finns också hos människor.

  689. Vi delar på dem.

  690. Jag tänkte kommentera det.

  691. Det du nämner
    är kärnan av evolutionen-

  692. -och ett stort problem är
    vår förståelse av evolutionens mål-

  693. -eller icke-mål.
    Evolutionen har inget mål.

  694. När vi t.ex. fiskar upp
    alla stora torskar-

  695. -blir vi förvånade över
    att torsken blir mindre.

  696. Det är ju livsfarligt att vara stor,
    för då blir man uppfiskad-

  697. -så vår torsk
    förvandlas till en slipstorsk.

  698. Men om vi vill få tillbaka
    den torsk som fanns förut-

  699. -har vi inget selektionstryck
    för det. Vi har ett selektionstryck-

  700. -som tar fram den smala slipsen-

  701. -men om vi vill ändra vår förvaltning
    är det svårt att tänka ut-

  702. -ett selektionstryck
    som gör det bättre att vara stor.

  703. På samma sätt är det med bakterierna.

  704. Det kostar dem inte mycket
    att bära på resistensen-

  705. -men det var ett väldigt tryck på
    att skaffa sig resistensen tidigare.

  706. Absolut. Visst är det så.

  707. Det är samma mekanismer-

  708. -men vi förstår inte
    att vi är ett djur som alla andra.

  709. Vi gör det kanske, men inte alla.

  710. Innebär det du säger
    att om vi ska hitta nya antibiotika-

  711. -så ska vi leta efter dem i naturen?

  712. Det bästa är nog
    att leta efter dem i naturen-

  713. -för när vi skapar en ny antibiotika-

  714. -måste vi se den som ett "miljögift"-

  715. -som måste tas om hand av nån annan.

  716. Om vi skapar nya
    syntetiska antibiotika-

  717. -skjuter vi problemet framför oss
    till våra barn-

  718. -som får ta hand om eländet.

  719. Det är inte lätt
    att hitta nya antibiotika i naturen.

  720. Det är inte alls lätt. Det finns,
    men det gäller att hitta dem.

  721. Det gäller att ha ett öppet sinne då.

  722. Man får leta i kloaker
    i Indien eller Kina-

  723. -eller i Örebro
    för att hitta nya mekanismer.

  724. Men att hitta nya antibiotika
    är inte lösningen på problemet.

  725. Vi måste förvalta antibiotika bättre.
    Det är som med oljan.

  726. Mer olja löser inte problemet.
    Vi måste förvalta oljan bättre.

  727. Om vi får en ny antibiotika
    ger vi den inte bara till människor-

  728. -utan vi kommer direkt att skeppa ut
    den till grisar, räkor och annat.

  729. Inget i vårt beteende tyder på att vi
    tänker på framtida generationer.

  730. Ny antibiotika är inte lösningen.

  731. Ny antibiotika och bättre förståelse?

  732. Ja, ny antibiotika
    och en total omläggning.

  733. Man måste se antibiotika-

  734. -som nåt som har revolutionerat
    mänsklig överlevnad.

  735. Det har haft stor effekt
    på vår välfärd.

  736. Det är den läkemedelsgrupp
    som haft störst effekt.

  737. Där vi vinner
    dagar, veckor och månader-

  738. -när det gäller läkemedel
    mot hjärtsjukdomar och Alzheimers-

  739. -vinner vi år med antibiotika.
    Det har vi inte begripit.

  740. Efter den här dystopin
    får man väl leva så gott man kan.

  741. Har ni fler frågor?

  742. H7N9-viruset-

  743. -som finns mellan djur...

  744. Kan man börja ta fram ett vaccin
    först när det är "humant-humant"?

  745. Nej, därför bör man titta tidigt.

  746. Man kan starta med vaccinproduktion
    tidigare-

  747. -om man vet vilken virusvariant
    man ska skjuta prick mot.

  748. I dag måste vi skapa vaccin
    mot exakt den variant som dyker upp.

  749. Det är problemet, för det vaccin
    som vi skapade för en massa år sen-

  750. -fungerar hyfsat bra,
    så vi har stannat vid det.

  751. Vi har inte skapat mer breda vacciner
    som tar flera olika varianter-

  752. -men man har börjat fundera på,
    och man kan ha startat i USA-

  753. -med att ta fram vaccinprototyper
    som ska distribueras kors och tvärs-

  754. -i fall det här blir nånting.
    Men om det blir nånting-

  755. -och det börjar smitta person-person,
    blir spridningshastigheten hög.

  756. Då hinner vi inte producera vaccin.

  757. Det tar sex månader
    innan vi har ett vaccin.

  758. Sen ska det vaccineras, och det tar
    två veckor att få ett immunförsvar.

  759. Det är bara att lägga på veckor.

  760. Jag såg en föreläsning på TED
    för ett tag sen.

  761. Hon berättade om hur bakterier
    kommunicerar med varandra-

  762. -och att det skulle bli
    ett alternativ till antibiotika-

  763. -om man stoppade den kommunikationen.
    Vet du nåt om det?

  764. Nej, men det är en listig tanke-

  765. -för resistensmekanismerna
    finns i allmänhet i naturen-

  766. -och t.ex. ESBL-

  767. -som orsakar resistens på sjukhus-

  768. -hos framförallt tarmbakterier-

  769. -kommer ursprungligen
    från en art som är en jordbakterie.

  770. Jordbakterier, E. coli- och andra
    har kommunikation med varandra-

  771. -så kan man stoppa den...

  772. Men man måste veta vilken bakterie
    och vilken mekanism man ska stoppa.

  773. Det är ingen universallösning,
    och jag vet inte hur det har gått.

  774. Det handlar om att bakterier-

  775. -finns som enstaka organismer först-

  776. -och när de blir tillräckligt många
    börjar kommunicera och attackera.

  777. Det handlade om att de kommunicerade
    med varandra inom arten-

  778. -med vissa kemiska substanser,
    och om man stoppar dem-

  779. -så kan bakterierna aldrig slå till.

  780. Just det... Precis.

  781. Jag förstår hur du tänker
    och vad du säger-

  782. -men jag tror inte
    att det är en lösning.

  783. Det utgår från att det bara är
    några bakterier, men det är en svärm-

  784. -och de finns på många ställen,
    så...

  785. Jag förstår inte
    hur man ska få stopp på mekanismen-

  786. -utanför människan.

  787. När du väl har fått in det här...

  788. Resistensen i sig är inte farlig,
    om man säger så.

  789. Utan först
    när vi blir immunnedtryckta-

  790. -och våra läkemedel inte funkar-

  791. -blir det farligt.

  792. En antibiotikaresistent bakterie
    behöver inte vara mer aggressiv-

  793. -även om det finns såna exempel.

  794. Så länge bakterien
    inte bryter barriärerna-

  795. -är den inget större problem.

  796. Ni som har rest nyligen
    bär sannolikt ESBL-

  797. -som ni gör er av med så småningom-

  798. -men det orsakar inga problem
    om man inte är immunnedtryckt.

  799. Du sa själv
    att du målar upp en dyster framtid.

  800. Vad kan jag göra-

  801. -och vad ska jag
    förse mina elever med för kunskaper?

  802. När det gäller båda sakerna-

  803. -måste vi dramatiskt förändra
    hur vi hanterar våra medresenärer-

  804. -på det här sandkornet: djuren.

  805. Man ska inte äta djur
    som fötts upp mellan fyra väggar.

  806. Då måste man äta mindre kött,
    men det mår vi bra av.

  807. Det kommer att driva om marknaden.

  808. Man ska komma ihåg att köttindustrin
    globalt sett är monopoliserad.

  809. Vi pratar ofta om
    öl- och oljeindustrin som monopol-

  810. -men inom kycklingindustrin
    ägs allt av ett företag.

  811. Vi ska inte ha några illusioner när
    vi köper kyckling från en bakgård.

  812. Kanske i Sverige...

  813. Men att minska det
    är nåt vi kan göra.

  814. Sen kan vi inte bara argumentera
    när det gäller antibiotika.

  815. Om en läkare säger "Du ska ha
    antibiotika för den här infektionen"-

  816. -måste man finna sig i det.

  817. Man ska ifrågasätta det
    om det verkar vara snurrigt-

  818. -men man har gått till läkaren
    av en anledning.

  819. Men i dag
    har alla synpunkter på allt-

  820. -så det är skitsvårt att vara doktor.

  821. Men man måste börja se på det här
    i ett globalt perspektiv-

  822. -och få ner produktionen
    av livsmedelsproducerande djur-

  823. -och att inte producera mycket...

  824. Man kan tänka på räkor
    eller farmad fisk.

  825. Vi mår bra av
    att äta mindre animaliskt protein.

  826. Det man inte kan dräpa själv
    eller köpa från bonden nästgårds-

  827. -ska man strunta i att äta.

  828. Hade vi nån mer fråga...?

  829. Då tackar vi än en gång.

  830. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Pandemier - går det att skydda sig?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För 100.000 år sedan lämnade människan Afrika och utsattes då för nya mikroorganismer. Sedan dess har virus från fåglar och klövdjur etablerat sig så starkt att vissa, som mässlingen, i dag ses som människosjukdomar. Björn Olsen, professor i klinisk mikrobiologi och infektionsmedicin vid Uppsala universitet, talar om bland annat svin- och fågelinfluensa, sars och ebola. Inspelat under inspirationsdagarna för lärare i Örebro den 8 maj 2013. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Virus och bakterier
Ämnesord:
Allmän medicin, Infektionssjukdomar, Medicin, Pandemier
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Mikroorganismer vi lever med

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mikroorganismer vi lever med

Pandemier - går det att skydda sig?

Björn Olsen, professor i klinisk mikrobiologi och infektionsmedicin vid Uppsala universitet, talar om bland annat svin- och fågelinfluensa, sars och ebola. Inspelat i Örebro den 8 maj 2013. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mikroorganismer vi lever med

Vi blir vad vi föds med - bakteriers roll för hälsan

Vissa bakterier leder till vår död medan andra är en förutsättning för till exempel vårt immunförsvar. Är det rent av där framtidens antibiotika kommer hittas? Med Lars Engstrand, professor i mikrobiologi, tumör- och cellbiologi. Inspelat den 8 maj 2013. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Psykisk ohälsa

Vissa barn utvecklas väl, andra inte

Olika uppväxter ger olika förutsättningar. Presentation av förhållanden som vi idag vet har betydelse för utveckling av psykisk ohälsa. Talare: Björn Kadesjö, UPP-centrum Socialstyrelsen (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa). Arrangör: Expo medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Let's talk about sex, habibi

Många nyanlända elever har stort behov av sexualkunskap. "Har man bristande kunskap om sin kropp är man extra utsatt." Det säger sexualupplysaren Inti Chavez Perez. Det märks bl. a. på sämre sexuell hälsa, högre risk för att utsättas för sexuellt våld och även högre risk att bli fråntagen sina sexuella rättigheter. Sverige är det land i världen som längst tid haft obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning. "Det nyanlända har gemensamt är att de inte gått i svensk skola. De saknar en viktig pusselbit, som de borde få", säger Inti Chavez Perez.

Fråga oss