Titta

UR Samtiden - Beroendets mekanismer

UR Samtiden - Beroendets mekanismer

Om UR Samtiden - Beroendets mekanismer

Några av Sveriges främsta forskare och experter presenterar de senaste rönen om beroendets mekanismer kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Främst belyses de ungas relation till droger och deltagarna diskuterar också strategier för framtiden. Inspelat 8 maj 2013. Arrangör: ANDT-rådet, U-FOLD, Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Beroendets mekanismer : Ungdom och alkoholDela
  1. Föredragaren jobbar här i huset.

  2. Han är chefsöverläkare här
    på Akademiska sjukhuset och vet allt-

  3. -om alkohol och ungdomar. En applåd för
    chefsöverläkare Tobias Eriksson.

  4. Tack. Jag känner mig som en katt bland
    hermelinerna bland er forskare.

  5. Det är er forskning
    som jag bygger mitt arbete på.

  6. Jag omsätter den i praktiken.

  7. Ungdomar i dag är väldigt pålästa och
    vill veta när jag föreslår en insats.

  8. "Kan man googla det?
    Ja, så kan du återkomma."

  9. Jag ska tala om ungdomar och alkohol-

  10. -ur ett samhällssocialt
    och medicinskt perspektiv.

  11. Jag ska kort erinra om alkoholens
    historik och vuxenperspektivet-

  12. -innan vi slinker in på ungdomar.

  13. Det är lite speciellt
    med alkohol i dag.

  14. Vi har fasansfulla droger i samhället
    som jag ser som beroendeläkare-

  15. -men den som kommer att döda flest under
    min karriär är alkoholen.

  16. Den är legal. Hade den kommit i dag,
    hade det inte varit några problem.

  17. Om jag hade sagt till myndigheterna att
    det är kul att dricka etanol...

  18. "Jag vill sälja det
    i butiker med grön skylt."

  19. "Det tar nog livet av några tusen per
    år. En åldersgräns vore kanske bra."

  20. De skulle skicka mig
    till undersökning.

  21. Men det är den kliniska
    och traditionstyngda verkligheten.

  22. Vi pratar om alkoholmängd och risk
    och då avser vi vuxna individer.

  23. Vi pratar om riskbruk i dag
    och det är en...

  24. ...sanning som är
    medicinskt fastställd.

  25. En viss mängd alkohol tål vi i regel.
    Det finns stor individuell variation.

  26. Men över gränserna kommer skador,
    det ser jag i mitt yrkesliv.

  27. De kan komma när man är 19,
    när man är 25 eller 55. Det är olika.

  28. Risknivåerna känner ni kanske till. De
    skiljer sig beroende på kön-

  29. -och hur våra kroppskonstitutioner ser
    ut.

  30. 14 glas i veckan för män
    och 9 glas för kvinnor ger skador.

  31. Vad är ett standardglas?
    En liten burk öl eller ett glas vin.

  32. Ni tycker nog att det är mycket.

  33. Vi talar inte om en vecka på Gotland,
    utan varje dag, år ut och år in.

  34. Hur ser beroendet ut i Sverige
    bland vuxna människor?

  35. Jo, det är som ett isberg.

  36. Vi har några med stor problemtyngd, 50
    000. Dem når vi i beroendevården.

  37. Vi är jättebra på att nå dem
    med insatser, och resultatet är gott.

  38. Sen har vi riskbruket. Hur många dricker
    så pass att de kan ta skada?

  39. Det är en miljon svenskar.

  40. Dem möter jag nog förr eller senare,
    förhoppningsvis tidigt i förloppet.

  41. Det är inte gruppen med stora problem
    som åsamkar de stora kostnaderna-

  42. -utan gruppen med lägre konsumtion som
    ändå kommer att ta skada.

  43. Nånstans där man kan gå in då
    är bland ungdomar-

  44. -om man ska jobba förebyggande.

  45. Varför började jag
    med vuxenperspektivet?

  46. Ungdomar gör inte som vi vuxna säger, de
    gör ju som vi gör.

  47. Det behöver man nog inte forska på, för
    så ser det ut.

  48. Varför ska ungdomar inte dricka?
    Man kan moralisera-

  49. -men forskning visar att unga
    inte ska dricka av medicinska skäl.

  50. Det finns också sociala färdigheter och
    erfarenheter som unga saknar.

  51. Det kan drogbrukare vittna om: De hade
    en tuff resa innan de lärde sig.

  52. Det liknar alkoholen.

  53. Rent medicinskt vet vi att
    människans hjärna förändras, trimmas-

  54. -för att vi ska bli de vi är
    upp till 25 års ålder.

  55. Hos några här utvecklas hjärnan mer. För
    de flesta av oss går det utför.

  56. När vi har passerat 25,
    ska vi ta vara på det vi har.

  57. Den här perioden är väldigt viktig.

  58. Studier visar att alkohol är
    en uppenbar stress för hjärnan.

  59. Precis som i fosterlivet så är det så
    medan hjärnan utvecklas.

  60. Efter det kan den ta skada också. Man
    måste ta vara på det kapital man har.

  61. Inom forskningen
    har en del publicerats i USA.

  62. Jag ska inte gå in i detalj,
    men jag vill belysa vissa saker.

  63. Man har tittat på alkohol och
    tonåringens hjärna i humana studier.

  64. Där ser man en minskning av vissa
    hjärnstrukturer hos dem som dricker-

  65. -jämfört med dem som inte dricker.

  66. Ett område som minskar i volym
    är hippocampus-

  67. -som har med minnet att göra.

  68. Det är få som går i gymnasiet
    som kan undvara den funktionen.

  69. Sen kan den vita substansen i hjärnan
    påverkas.

  70. Förr uppmärksammade man inte
    den substansen, men den är viktig.

  71. Den vita substansen
    och fettet i hjärnan-

  72. -ska isolera nervtrådarna och
    se till att kopplingarna fungerar.

  73. Varje cell kopplas till 10 000 andra.

  74. Om vi löser upp den vita substansen med
    alkohol, så går kopplingen sämre.

  75. Det intressanta är inte en enda
    undersökning, utan händelseförloppet.

  76. Kliniskt är det sämre arbetsminne
    och dåliga exekutiva funktioner-

  77. -d.v.s. svårighet att planera
    och utföra saker.

  78. Studierna brukar sammanfattas med:

  79. Om man vill optimera sin förmåga för
    framtiden, ska man låta bli alkohol.

  80. Det finns annan forskning
    som visar på att...

  81. Man skadas även av "binge-drinking", det
    nordiska dryckesmönstret.

  82. Man dricker ett antal glas
    vid få tillfällen.

  83. Man kan dricka 4-5 glas
    1-2 gånger/månad.

  84. Det är det nordiska dryckesmönstret.

  85. Det kan faktiskt skada hjärnan
    hos den unga vuxna.

  86. Hur yttrar sig förändringarna då? Dålig
    uppmärksamhet hos pojkar.

  87. Kvinnor får dålig spatial
    eller rumslig uppfattning.

  88. Såna funktioner påverkas påtagligt.

  89. Sociala färdigheter, då? Ungdomar
    har sämre frontal verksamhet.

  90. Det kan man som tonårsförälder
    behöva upprepa som ett mantra-

  91. -för de förstår inte
    konsekvenserna av sitt handlande.

  92. Sen saknas erfarenhet
    av alkoholens effekter.

  93. Det finns nyfikenhet och grupptryck,
    vilket är olyckligt bland ungdomar.

  94. Bland vuxna kan ofta nån säga stopp,
    bland unga är det inte så.

  95. Traditioner.
    I mitt yrke möter jag unga-

  96. -som har druckit sig så berusade
    att de har haft svårt att andas.

  97. Sen vaknar de med rejäl ångest.

  98. Som toppen på det får de träffa mig, som
    ska ge dem lite bannor.

  99. Men de vet redan att det inte är bra.

  100. Jag frågade en 20-årig kille
    hur han tänkte.

  101. Han hade en promillehalt
    som skulle ha däckat de mest erfarna.

  102. Han sa: "Det var nollning."

  103. Universitetets 500-åriga traditioner är
    trevliga-

  104. -men vissa traditioner
    är inte trevliga.

  105. Slangtrick, där man häller sprit
    i en tratt för att få i sig mycket-

  106. -och inte hinna svälja
    eller släcka ut kräkreflexen.

  107. Nollningen kan faktiskt skörda liv-

  108. -hos folk som inte är erfarna
    och inte förstår.

  109. Det syns kliniskt. Vad beskriver unga
    för följder av sitt drickande annars?

  110. I eftermiddag får vi höra mer
    om Cannesrapporten.

  111. Flickor rapporterar
    mer svårigheter än pojkar som följd.

  112. I årskurs 9 handlar det om gräl,
    att man förstör saker-

  113. -oönskat/oskyddat sex,
    saker som kan förstöra en tonårstid.

  114. Man kanske ville ha en trevligare
    erfarenhet än vad alkoholen gav.

  115. Åk 2 på gymnasiet ser man samma sak:
    gräl och förstörda saker som följd.

  116. Här beskrivs oftare oönskat/oskyddat sex
    som en följd av berusningen.

  117. Det är ändå få som kommer
    till sjukhuset och möter mig-

  118. -av dem som beskriver vad de
    har råkat ut för när de har druckit.

  119. Vuxnas ansvar.
    Skylten är nog provocerande.

  120. Ibland vill man sätta på dottern skylten
    "Övningsrus"-

  121. -för att be folk att ta hänsyn,
    som när man övningskör.

  122. Vi vet i dag:

  123. Att introducera alkohol i hemmet
    och lära unga dricka fungerar inte.

  124. Det tidigarelägger bara debuten
    och blir inte bra.

  125. Låt bli det.

  126. Kan vi göra så här? "Övningskrog."
    Då blir det samhällets ansvar.

  127. Det är lite närmare sanningen-

  128. -eftersom jag tänkte komma in på ett
    förebyggande arbete som jag är med i.

  129. Det är: ansvarsfull alkoholservering.

  130. Jag arbetar kliniskt. Förebyggande
    arbete får tyvärr lite plats-

  131. -men jag får vara med här.

  132. Utbildningen ska minska skador p.g.a.
    alkohol på restauranger och barer-

  133. -och motverka servering till underåriga
    och märkbart berusade.

  134. Det är fina mål. Metoden utvecklades av
    STAD i Stockholm-

  135. -Stockholm förebygger alkohol-
    och drogproblem. Det började 1995.

  136. I Uppsala är utbildningen
    ett samarbete-

  137. -där beroendemedicinska mottagningen,
    länsstyrelsen och polisen ingår.

  138. Det är alltså ett samarbetsprojekt.

  139. Målet är att inte servera
    alkohol till underåriga.

  140. Märkbart berusade ska inte serveras. Öka
    personalens förmåga att ingripa-

  141. -och reducera krogrelaterat våld.

  142. Utbildningar är inte så avancerade, utan
    är trevliga tillställningar.

  143. Vi träffar inte bara servitörer-

  144. -utan krögarna själva
    och alla inom verksamheten.

  145. Jag föreläser
    om alkoholens effekter på kroppen.

  146. Alkohollagstiftningen föreläses om, och
    polisen informerar.

  147. Sen har man konflikthantering
    med skådespelare, så man lär sig det.

  148. Vad är det jag sysslar med?
    Ja, det är den medicinska aspekten:

  149. Det jag nämnde, att alkohol
    är extra skadligt för unga.

  150. Vi pratar om standardglas, nedbrytning i
    kroppen, avlivar myter.

  151. Vi talar om berusningsdrickande
    och matens effekter.

  152. Kurvan är påtaglig.
    Den visar 4-6 starköl-

  153. -med och utan mat.

  154. Ni ser kurvorna.
    En promillehalt över två-

  155. -och en på ett. Den kurvan planar ut.

  156. Det är skillnaden
    på en trevlig kväll-

  157. -eller att bli utkastad från krogen. Det
    är en stor skillnad.

  158. En uppenbar fara att ramla
    och slå sig eller hamna i slagsmål.

  159. Ska man ha happy hour på krogen,
    så ska den gälla mat.

  160. Det är välkänt,
    att man ska servera mat.

  161. En köttbit innan man dricker
    gör kvällen mer lyckad.

  162. Det är ingen raketforskning,
    men så är det.

  163. Utbildningar är trevliga.

  164. Vad tänker krögarna om det här?
    De tycker om det.

  165. De ser ingen sämre försäljning
    för att folk är nyktrare.

  166. Bråk i baren
    innebär ju sämre försäljning.

  167. De får personal som stannar. Personalen
    är ung och flyttar gärna-

  168. -så de vill behålla personalen.

  169. De ser inga hinder
    att delta i utbildningen.

  170. Finns det nåt som visar
    att utbildningen gör nån skillnad?

  171. Ja, faktiskt.
    I Stockholm, där man började 1995-

  172. -och nu förvaltar utbildningen,
    har man tittat på det här.

  173. I början tittade man på förstudier.

  174. 1996 nekades 5 % av alla berusade. Det
    är usla siffror, tycker jag.

  175. Några år efter start, 1999,
    nekas 47 %.

  176. 2001 nekas 70 % på krogen.
    Det är jättefina siffror.

  177. 1998-2000 minskar de krogrelaterade
    våldsbrotten i City med 29 %.

  178. På Södermalm, där utbildningen
    inte fanns, sågs ingen skillnad.

  179. Vad blir resultatet? Man gjorde
    en hälsoekonomisk analys 1995-2000.

  180. Man såg
    att ett våldsbrott kostar 177 000-

  181. -allt från sönderslagna glasögon
    till intensivvård.

  182. Minskningen med 29 % av våldsbrotten-

  183. -ger en besparing på 291 miljoner
    för rättsväsendet, i produktivitet-

  184. -sänkt behov av sjukvård
    och mindre förstörelse.

  185. Utbildningen kostade sju miljoner,
    så varje krona ger 39 tillbaka.

  186. Med bergvärmen hemma är jag nöjd
    om jag får tillbaka 3 kW på en.

  187. Det är alltså en stor skillnad.

  188. Goda exempel, då.

  189. Utmaningen är ju
    att nå ut till folk på rätt sätt.

  190. Att en knarrig läkare säger åt dig att
    inte dricka är inte rätt sätt.

  191. Vi måste nå ut
    där folk letar kunskap-

  192. -ex. på nätet. IQ.se är fantastiskt. Gå
    in om ni inte har gjort det.

  193. Filmen "Rus" är verkligen
    en tänkvärd film om detta.

  194. Filmerna ser ut som alkoholreklam tills
    slutet.

  195. De hade en Karl-Bertil Jonsson-film:
    "Köp inte klappar som kluckar."

  196. Det är sånt man kommer ihåg
    och som unga lyssnar på.

  197. "Varannan vatten" är också
    nåt tänkvärt som har slagit igenom.

  198. Ett annat gott exempel är ungdomarna,
    vilket studierna har visat.

  199. Historiskt sett, sen 1971,
    dricker de mindre än nånsin.

  200. Nånting händer med våra ungdomar.
    Det gillar jag som beroendeläkare.

  201. Jag anser att ungdomarna är
    bland det viktigaste vi har.

  202. Vi ska investera i dem
    och räkna dem som tänkande individer.

  203. Det är de som ska ta hand om oss ganska
    snart.

  204. Jag tänkte tacka er med en bild
    från vårt nya fina hus.

  205. Det är ingen skrumplever,
    utan en bild på en litiumsten.

  206. -Tack för mig.
    -Tack, Tobias Eriksson.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ungdom och alkohol

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi har mycket droger i samhället idag, fasansfulla droger som jag ser i min vardag som beroendeläkare, berättar Tobias Eriksson. Men den drog som kommer att ta livet av flest under min yrkesverksamma tid är ändå alkohol. Inspelat 8 maj 2013. Arrangör: ANDT-rådet, U-FOLD, Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Alkoholism, Alkoholkonsumtion, Drogberoende, Drogmissbruk, Psykiatri, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Beroendets mekanismer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendets mekanismer

Kickar som leder till beroende

Blandmissbruk blir allt vanligare. Flera droger förstärker effekten av varandra och vården vet inte vilken substans man skall skylla på eller sätt in åtgärder mot, berättar Fred Nyberg, professor i beroendeforskning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendets mekanismer

Ungdom och alkohol

Vi har mycket droger i samhället idag, fasansfulla droger som jag ser i min vardag som beroendeläkare, berättar Tobias Eriksson. Men den drog som kommer att ta livet av flest under min yrkesverksamma tid är ändå alkohol.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.