Titta

Plugga bättre

Plugga bättre

Om Plugga bättre

En grupp sjätteklassare i en av Stockholms skolor ställs inför en rad utmaningar och erbjuds studiesmarta sätt att klara dem på. Det visas upp nya och annorlunda sätt att klara skolan, vilket ökar lusten och motivationen hos eleverna. Allt för att kunna plugga mer effektivt och lära sig så mycket som möjligt.

Till första programmet

Plugga bättre : HjärnanDela
  1. Berit, Johannes tog min penna
    och tryckte in den i ett skåp.

  2. Ni går ju i sexan nu.

  3. Ni ska ju få betyg
    i slutet på terminen.

  4. Det ställer större krav på er,
    för nu är det allvar.

  5. I den här serien får vi möta åtta
    elever i sexan på Tallbackaskolan.

  6. De kommer få betyg för första gången-

  7. -så kraven på
    att plugga är större än förut.

  8. Under höstterminen får de hjälp
    av en coach i studieteknik, Tomas.

  9. Han utmanar dem
    att hitta nya sätt att klara skolan-

  10. -på ett roligare sätt.

  11. I det här programmet följer vi med
    Michael och Melina-

  12. -när de utforskar vår
    viktigaste kroppsdel, hjärnan.

  13. De får lära sig saker om hjärnan
    för att maxa pluggandet-

  14. -och de kommer att få uppleva hjärnan
    på ett helt nytt sätt.

  15. Melina, är du sugen?

  16. Jag heter Melina och är tolv år,
    och jag går i sexan.

  17. Jag heter Michael och är tolv år
    och går i årskurs sex.

  18. Jag tycker om att vara med kompisar-

  19. -och spela gitarr, teckna och rita.

  20. Jag brukar spela tv-spel,
    vara med kompisar och spela gitarr.

  21. Michael och Melina
    ska med gruppen träffa Tomas-

  22. -som hjälper dem att
    göra pluggandet bättre och roligare.

  23. De ska få i uppgift
    att utforska något-

  24. -som är väldigt viktigt
    för att lära sig nya saker.

  25. Vad tror ni väger
    mellan 1,3 och 1,4 kilo-

  26. -består av 75 procent vatten-

  27. -och har mer än hundra tusen miljoner
    sammankopplingar?

  28. -Alex?
    -Hjärnan.

  29. Precis. Hjärnan.

  30. Det här med hur man lär sig
    har mycket att göra med hjärnan.

  31. Så eftersom
    vi pratar om studieteknik-

  32. -kan vi ha nytta av
    att förstå hur hjärnan funkar.

  33. -Hur mycket vet ni om hjärnan?
    -Det är två hjärnhalvor.

  34. Jag tror att den högra är kreativ
    och den vänstra logisk.

  35. -Alex?
    -När man lär sig nånting nytt...

  36. ...blir det
    nån ny koppling i hjärnan.

  37. De säger att ju mer veck man har
    i hjärnan desto smartare är man.

  38. -Kan hjärnan bli full?
    -Nej.

  39. Kan man fylla på den i oändlighet?

  40. -Man kan ju fortsätta lära sig.
    -Man kan inte lära sig allt.

  41. Ni kan litegrann-

  42. -men jag tror att ni skulle ha nytta
    av att förstå hjärnan bättre.

  43. Så jag tänkte, Melina och Michael-

  44. -skulle ni kunna ta reda på
    så mycket ni bara kan om hjärnan-

  45. -och sen berätta för gruppen
    mer om hur hjärnan funkar?

  46. Vi som grupp skriver upp några olika
    frågor som vi vill ha svar på.

  47. Har ni några bra frågor
    om hur hjärnan funkar?

  48. Hur sparas minnen?

  49. Gruppen hittar på frågor som de vill
    att Michael och Melina ska svara på-

  50. -allt för att lära sig mer om
    hjärnan. Snabbt har de fyllt tavlan.

  51. Tack för i dag. Nästa gång får ni
    svaren på hur hjärnan funkar.

  52. Man har inte alltid vetat
    hur viktig hjärnan är.

  53. Förr trodde man att det var
    hjärtat som tänkte - inte hjärnan.

  54. Jag heter Simon Schyman
    och är läkare på hjärnkirurgen.

  55. När jag gick i skolan tyckte jag
    att tyska var svårt och tråkigt.

  56. Jag pluggade ofta i sängen,
    och nästan alltid somnade jag.

  57. Mitt bästa pluggtips
    är att inte plugga i sängen.

  58. Michael och Melinas uppgift är
    att svaren på gruppens hjärnfrågor.

  59. Nu ska de träffa Katarina,
    som är hjärnforskare.

  60. Vi heter Melina och Michael
    och vill ställa några frågor.

  61. -Hur ser hjärnan ut?
    -Så här, kan man säga.

  62. Det här är en gammal människohjärna.

  63. Det här är ena halvan,
    men det finns en likadan andra del-

  64. -fast spegelvänd,
    och det är det vi har i huvudet.

  65. Var sitter de olika sinnena?

  66. Det här som hänger ner
    är en del av luktbulben.

  67. Precis på undersidan här
    kommer lukten in.

  68. Sen har vi synen,
    här längst bak i nacken.

  69. Hjärnan styr hela kroppen-

  70. -och olika delar av hjärnan
    har olika uppgifter.

  71. Vi har fem olika sinnen:
    syn, smak, känsel...

  72. ...lukt och hörsel.

  73. Ofta är det en kombination av dem
    som avgör hur vi upplever världen.

  74. Hur skulle det vara om du inte
    kan höra när du går i trafiken?

  75. Eller äta utan att känna smak?

  76. Hur använder man de olika sinnena
    när man lär sig?

  77. Det beror på
    hur informationen kommer in.

  78. Nu när vi pratar lyssnar du
    väldigt mycket på vad jag säger.

  79. Men ju fler sinnen man kombinerar,
    desto enklare blir det.

  80. Om du aktiverar
    alla de olika delarna-

  81. -då finns det fler vägar som leder-

  82. -till det specifika minnet
    som gör det lättare att komma ihåg.

  83. Det kan vara lättare att komma ihåg
    om man aktiverar flera hjärndelar.

  84. Då skapar man anknytningspunkter,
    krokar man hänger upp minnet på.

  85. Om du ska komma ihåg
    var en stad ligger-

  86. -titta inte bara i kartboken utan
    försök förklara högt var den ligger.

  87. Då använder du
    både synen, talet och hörseln.

  88. Kan du komma på ett sätt
    att använda flera sinnen?

  89. Hur smakar, känns eller luktar det?

  90. -Varför är det viktigt att repetera?
    -Jag kan rita.

  91. Om man säger så här: Här har vi
    100 procent av nåt som du ska kunna.

  92. När du hör det här första gången,
    då kommer du komma ihåg allt här.

  93. Men sen glömmer man
    om man inte repeterar.

  94. Om du går in här dan efter har du
    redan hunnit glömma ganska mycket.

  95. Men om du sen repeterar igen
    flyttar du upp den här.

  96. När du har repeterat tillräckligt
    ligger du nära 100 procent.

  97. Det man säger
    är att det är bra att repetera-

  98. -precis när man har lärt sig nånting
    och dan efter-

  99. -och sen kan man börja
    sprida ut det mer över tiden.

  100. Om man inte repeterar
    glömmer man snabbt det man lärt sig.

  101. Redan en timme senare
    är det mesta borta.

  102. Så repetition är nödvändigt.

  103. Varje gång
    sätter sig minnet lite längre.

  104. Repetera helst
    direkt efter du lärt dig nåt.

  105. Repetera efter en dag
    och sen igen efter en vecka.

  106. Då är chansen större
    att kunskapen stannar livet ut.

  107. Kommer du ihåg
    vad hjärnforskaren hette?

  108. Så om ni tar med er
    det som ni har lärt er här-

  109. -och skriver ner
    vad det är som ni kommer ihåg-

  110. -så kommer ni ihåg
    stunden mycket bättre.

  111. -Har ni fått svar på alla frågor?
    -Ja.

  112. -Tack så mycket.
    -Tack.

  113. Hej då.

  114. Hej. Jag heter Abbe Ibrahim
    och är vd för Sveriges nationalkrog.

  115. När jag hade problem med matte
    gick jag ut och sprang.

  116. Det fick mig
    att lösa uppgiften och slappna av-

  117. -och då kom det in
    en massa kunskaper.

  118. Jag tänkte höra hur det var i går
    när ni träffade hjärnexperten?

  119. -Det var roligt.
    -Såg ni nån hjärna?

  120. Två stycken. En schimpanshjärna
    och en människohjärna.

  121. -Var den äcklig?
    -Den var korvig.

  122. -Skulle ni vilja känna på en hjärna?
    -Ja.

  123. -Skulle det inte vara läskigt?
    -Jo, men det skulle vara coolt.

  124. Pratade hon om att man lär sig mer
    om man aktiverar flera sinnen?

  125. -Ja.
    -Vad sa hon då?

  126. Om det är bilder och samtidigt nåt...
    Det hjälper.

  127. Ju mer sinnen man använder
    när man repeterar hjälper.

  128. -Man ska hålla alla sinnen online.
    -Hålla alla sinnen online?

  129. Det var nåt knep
    man skulle komma ihåg.

  130. Första dan ska du repetera mycket-

  131. -och andra dan ska du repetera
    lika mycket. Sen kan du pausa.

  132. -Så repetition är bra för att minnas?
    -De två första dagarna.

  133. Sen kan man ta det lite lugnt.

  134. Men vad bra.
    Då säger vi tack för i dag.

  135. Då har vi ett oförberett prov.

  136. Yes! Kan vi orientera efteråt?

  137. -Och äta fiskgratäng till lunch?
    -Världen är upp och ner!

  138. Jag gillar inte engelska. Då kan man
    göra spel och prata på engelska.

  139. Då börjar det bli roligt
    när man är med kompisarna.

  140. Då behöver man inte skämma ut sig
    om man inte kan heller.

  141. Man kan hitta på nåt
    så att det blir kul.

  142. Om jag ogillar matte kan jag hitta på
    nån lek så att det blir roligare.

  143. Om jag tycker att nånting är tråkigt-

  144. -då tänker jag på mina betyg.

  145. Även om det är tråkigt
    får man kämpa tills man börjar jobba.

  146. Så att man klarar sig bra i livet.

  147. Många säger att skolan var bättre
    förr. Frågan är om det är sant.

  148. Ta det här med skolmaten.

  149. Om du gick i skolan
    för hundra år sedan-

  150. -då skulle det här
    kunna ligga på din tallrik.

  151. Kokt potatis och en köttbit.

  152. Om du glömde din läxa kunde du få
    dumstruten och stå i skamvrån.

  153. Och det var inte kul.

  154. Frågan är om det var bättre förr.

  155. Det bästa med skolan är nog
    att man får lära sig saker-

  156. -så att man kan svara på frågor
    som andra ställer till en.

  157. Sämst är prov.

  158. I fyra och femman
    var det mest test och så-

  159. -men nu med prov
    känner man sig mer stressad.

  160. Man hinner kanske inte
    göra lika mycket på fritiden.

  161. Om jag tror att jag kan allting...

  162. ...och känner mig säker
    när jag gör provet...

  163. ...och sen får jättedåligt,
    då blir man arg på sig själv.

  164. Att vara stressad ibland är vanligt-

  165. -och i små doser
    kan det få dig att prestera bättre.

  166. Du blir taggad av att göra bra ifrån
    dig på provet eller på matchen.

  167. Men om stressen finns där hela tiden
    blir det snarare tvärtom.

  168. Du glömmer snabbare
    och får svårare att koncentrera dig.

  169. Därför är det viktigt
    att återhämta sig.

  170. Att sova och äta bra är en
    förutsättning för att prestera bra.

  171. Både i skolan och på fritiden.

  172. Och rör på dig, för stresshormonerna
    minskar vid fysisk aktivitet.

  173. Man får klä på sig.

  174. Nu börjar ju ni
    bli ganska bra på hur hjärnan funkar.

  175. Jag tänkte att i dag ska vi undersöka
    hur era hjärnor funkar.

  176. Här inne finns en massa roliga
    experiment som vi ska testa.

  177. Vi går in och ser vad som finns.

  178. Här, hörni...

  179. Det här är
    som en digital klättervägg.

  180. Den testar er reaktionsförmåga.

  181. Är ni redo att tävla mot varandra?
    Då kör vi.

  182. Dagens rekord: 24 grepp.

  183. Nu ska vi se
    om du kan utmana Michael.

  184. Klarar du fler eller färre?

  185. -Jag vet inte riktigt.
    -25?

  186. Är du beredd? Då kör vi.

  187. Tre, två, ett, kör!

  188. Kom igen!

  189. Du lyckades samla sexton grepp.

  190. Är ni beredda
    att sticka till nästa ställe? Kom.

  191. Här mäter man hjärnaktiviteten.

  192. Hur var med hjärnan -
    kan man stänga av den?

  193. Nej, den går inte att stänga av helt.

  194. Vi ska testa det. Den
    som har lägst hjärnaktivitet vinner.

  195. Har du försökt stänga av din hjärna?
    Det är tyvärr omöjligt.

  196. När vi sover sänker hjärnan tempot
    så att cellerna får återhämta sig.

  197. Om man inte sover ordentligt
    finns det risk att minnet påverkas.

  198. Det är därför det är viktigt
    att inte slarva med sömnen.

  199. Om hjärnan får vila
    orkar den lära sig mer.

  200. Är ni beredda?
    Klara, färdiga, tänk minst.

  201. 1-0 till Michael. Hur gjorde du?

  202. -Jag rörde inget.
    -Tänkte du på nåt speciellt?

  203. Melina, du hade svårt att stänga av.

  204. Grön. Blå. Röd. Blå.

  205. När vi ska ta in ny information
    använder hjärnan-

  206. -gamla minnen
    som den kan bygga vidare på.

  207. Men ibland
    kan hjärnan spela en ett spratt.

  208. Prova det här: Säg högt vilken färg
    bokstäverna har - inte vad det står.

  209. Här ska du alltså
    säga lila och inte blå.

  210. Klarade du det? Inte helt enkelt, va?

  211. Det är 24 stillbilder på en sekund-

  212. -som gör att det verka röra på sig.

  213. -Vilket av sträcken är längst?
    -Det här, ja.

  214. Det är lika långt som...

  215. Har ni lärt er nånting i dag?

  216. -Ja.
    -Vad har varit roligast?

  217. Den där klättersaken.
    När man skulle ha bra reflexer.

  218. Vad tyckte om den där
    man skulle stänga av hjärnan?

  219. -Var det svårt?
    -Ja, det var det.

  220. Om man ska koppla det
    till hur det är i skolan...

  221. Vi pratade om att hjärnan
    är som kroppens dator.

  222. Men en dator kan man ju stänga av-

  223. -och hjärnan
    var ju ganska svår att stänga av.

  224. Men om man har
    nånting som stressar en-

  225. -om man har ett prov eller så,
    så kan man inte stänga av hjärnan.

  226. Men däremot kan man skriva ner
    det som man tänker på.

  227. På så sätt kan man hjälpa hjärnan
    att rensa ut det som man funderar på.

  228. Men jag tänkte på en sak
    som du pratade om.

  229. Du ville känna på
    hur en hjärna kändes.

  230. -Undrar du fortfarande hur den känns?
    -Lite.

  231. Jag har en grej.

  232. Som jag tänkte visa er.

  233. Jag hoppas
    att lunchen stannar kvar i magen.

  234. Den här har tillhört en kalv.
    Vågar ni känna?

  235. De sa att den
    skulle kännas nästan som smör.

  236. Den är ganska hård.

  237. -Vågar du peta på den?
    -Nej.

  238. Hjärnan består nästan bara av fett.

  239. Man äter ju faktiskt hjärna.
    Fårhjärna äter man också.

  240. -Melina, är du sugen?
    -Nej.

  241. -Du får äta hur mycket du vill.
    -Du kan smaka.

  242. Jag tror inte det är så gott.
    Ska vi dela på den?

  243. Ska vi se i mitten?

  244. Nu ser det bara ut
    som nån köttslamsa.

  245. -Fett.
    -Det är med en sån vi tänker...

  246. ...och känner känslor.

  247. Det som styr oss
    är en sån här...slemhög.

  248. Ni har ju verkligen
    samlat på er mycket kunskaper.

  249. Ni ska ju
    berätta det här för de andra.

  250. Ska jag fixa en hjärna till,
    så att ni kan visa för de andra?

  251. Då fixar jag det. Ska vi
    sticka tillbaka till skolan?

  252. De flesta kan bara komma ihåg
    sju saker samtidigt.

  253. Försök komma ihåg
    de här tolv bokstäverna.

  254. Ganska svårt, va? Om man grupperar
    dem blir det lättare. Prova.

  255. Lättare, va?
    När du grupperar informationen-

  256. -blir det färre saker att komma ihåg.

  257. Om man ska skriva en text
    skriver jag med olika färger.

  258. För att inte blanda ihop siffror
    brukar jag ta olika färger.

  259. Man skriver lite stödord,
    sen lär man sig det.

  260. Tar hem boken,
    sen skriver jag på ett löst papper-

  261. -sen repeterar jag dem
    och tränar in dem.

  262. Sen ber jag mamma förhöra mig.

  263. Kan jag inte övar jag in dem igen.

  264. Försöker repetera,
    och bara sitta och nöta.

  265. Hjärnan är svår att förstå sig på.

  266. Michael och Melina
    har gjort ett bra jobb.

  267. Nu är de på skolan och ska
    snart träffa resten av gruppen.

  268. Här är frågorna som
    gruppen ville att ni skulle svara på.

  269. Om jag hämtar de andra
    repar ni igenom vad ni ska säga.

  270. Jag tar de tre, och sen tar du dem.

  271. Det har blivit dags för Michael och
    Melina att berätta om sitt uppdrag.

  272. Michael och Melina, ni får berätta.

  273. Vi fick de här frågorna
    besvarade av experter.

  274. Hur mycket kan man lagra?

  275. Hjärnan kan inte bli full,
    men det finns en viss begränsning.

  276. Vad händer om en halva skadas?
    Det beror på var.

  277. Om man skadar hörseln
    kan man bli döv.

  278. Om man skadas vid ögonen
    kan man få synfel.

  279. Hur fungerar hjärnan när man sover?

  280. Den vilar. Och ju längre man sover
    desto lättare lagrar den minnen.

  281. Hur sparas minnena?
    Om en lärare berättar nåt-

  282. -då kommer allt den säger
    till korttidsminnet, här framme.

  283. När den berättar
    samarbetar hjärncellerna här-

  284. -och så skickas de till långtids-
    minnet, och då lagras det.

  285. Hur ser hjärnan ut?
    Så här ser hjärnan ut.

  286. -Sluta!
    -Är den riktig?

  287. -Känn.
    -Det är en riktig kalvhjärna.

  288. -Har den plast på sig?
    -Ja.

  289. Här. Det är bara plast.
    Nej, jag skojar.

  290. -Det är ingen riktig hjärna...
    -Gud, vad coolt. Det är blod där.

  291. Hur kändes det? Det var ju
    en kanonbra presentation.

  292. Vad kul att ni fick med alla frågor
    som ni fick från gruppen.

  293. Jättebra jobbat.

  294. Kan ni lova att ni tar vara
    på den här kunskapen-

  295. -och använder den i skolan
    så att ni blir bättre på att plugga?

  296. Vad bra. - Tack, Michael.

  297. Tack, Melina. Vi ses sen.

  298. Michael och Melina
    har lärt sig mer om hjärnan.

  299. Våga prova olika sätt och
    använd alla sinnen när du lär dig.

  300. Repetera ofta,
    och sov och ät ordentligt-

  301. -så maxar du hjärnans kapacitet.

  302. Utmana dig själv
    och försök göra pluggandet roligare.

  303. Alla pluggar olika. Hur pluggar du?

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hjärnan

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Melina och Michael ska tillsammans med en klasskompis ta reda på så mycket de kan om hjärnan. De träffar hjärnforskaren Katarina Gospic som visar hur en hjärna ser ut och var de olika funktionerna sitter. De får testa sina egen hjärnor med olika experiment och även känna på en riktig hjärna.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Hjärna, Pedagogik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Plugga bättre

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Mindmap

Avsnitt 1 av 8

Alex är väldigt nervös inför en redovisning han ska hålla inför klassen där han måste använda sina egna ord och inte får läsa innantill. För att lyckas med att skriva en text om sitt fritidsintresse parkour och med att återberätta en svår artikel får han lära sig hur man använder en tankekarta och en mindmap. Kommer hjälpen han får att räcka?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Lästeknik

Avsnitt 2 av 8

Lawen får lära sig olika lästekniker för att lättare ta sig igenom stora textmängder. En erfaren tidningsredigerare hjälper henne att ge uppgiften ett proffsigt utseende. Sjätteklassare får tips om studiesmarta sätt att använda i skolarbetet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Koncentration

Avsnitt 3 av 8

Motivationen tryter när Carlos ska räkna matte. Han tappar koncentrationen och gör onödiga slarvfel. Carlos får träffa Micke som hjälper elitidrottare med mental träning. Han får även träffa en pilot som vet allt om hur man håller koncentrationen uppe. Tillsammans ger de Carlos tips inför terminens största matteprov!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Anteckningsteknik

Avsnitt 4 av 8

Parnian ska föra klassens anteckningar vid ett studiebesök och behöver tips. Universitetsstudenter visar hur man skriver så mycket som möjligt på kort tid. En journalist lär henne mer om stödord. Parnian får även en hisnande överraskning!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Hjärnan

Avsnitt 5 av 8

Melina och Michael ska tillsammans med en klasskompis ta reda på så mycket de kan om hjärnan. De träffar hjärnforskaren Katarina Gospic som visar hur en hjärna ser ut och var de olika funktionerna sitter. De får testa sina egen hjärnor med olika experiment och även känna på en riktig hjärna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Minnesteknik

Avsnitt 6 av 8

Hur lär man sig lättast alla fakta inför ett prov - och har kvar kunskapen efteråt? Linnea får lära sig olika sätt av minnesmästaren Mattias Ribbing.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Glosor

Avsnitt 7 av 8

Hur kan man göra pluggandet av glosor lite lättare och roligare? Att sitta med boken och traggla kvällen innan provet har många gjort. Men vad finns det mer för knep? Rapartisten Ayesha låter Hanna testa att göra en låt av sina ord.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Det stora provet

Avsnitt 8 av 8

Under en termin har sjätteklassarna fått extra coachning i studieteknik och tipsen de fått kommer väl till användning. De ska nu ha ett stort avslutningsprov innan de får sina första betyg. Frågan är hur de lyckats?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lös problemet

Framtidens datorspel

I spelbranschen gäller det att alltid vara först med det senaste. Spelutvecklaren Peter vänder sig till problemlösarna för att få tips om vad som kommer att bli nästa stora hit. Och vilket spel skulle de själva utveckla om de fick bestämma?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyfiken på Sverige - kurdiska

Skolan

Om vilka olika typer av skolor som finns i Sverige, och om olika gymnasiealternativ. Du får reda på hur betygen fungerar, och om elevhälsa och föräldramöten. Syftet är att ge framför allt nyanlända barn en förståelse för det svenska skolsystemet.