Titta

Lärandets idéhistoria

Lärandets idéhistoria

Om Lärandets idéhistoria

Vi har ärvt många föreställningar från det förflutna, oftast utan att vara medvetna om det - vetenskapliga upptäckter, politiska idéer, filosofiska teorier och konventioner kring lärande. Tankar som en gång var nya och omstridda men nu har blivit vår tids oreflekterade självklarheter. Det var först på 1800-talet pedagogik som ämne skildes ut från filosofin. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande. Det är där vi hittar lärarprofessionens rötter i filosofi och idéhistoria. Avsikten med programserien har varit att producera ett material som hjälper lärarstudenter att hitta sina professionella rötter. Programmen ger en överblick som grund för vidare studier kring idéhistoria och kunskapsteori.

Syfte

Att ge lärarstudenter en solid bas i läraryrkets historia. Ämnet pedagogik är förhållandevis nytt. Först på 1800-talet skiljdes pedagogiken ut från filosofiska studier. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande, och det är där vi hittar lärarprofessionens rötter. Programmen har fokus på lärandefrågor och ger en överblick över idéhistoria och kunskapsteori.

Till första programmet

Lärandets idéhistoria : Vad är etik?Dela
  1. Det är inget man ser med ögonen,
    men om det saknas märks det tydligt.

  2. Det gör att samhället funkar,
    att man tänker på det.

  3. Det är att tänka på
    hur man är mot varandra.

  4. Utan det skulle det vara anarki.
    Folk skulle "gå bananas".

  5. Etik handlar om
    de stora livsfrågorna:

  6. Hur bör jag leva mitt liv,
    och hur ska jag vara som människa?

  7. Man får t.ex. inte ljuga och mörda-

  8. -men även om vi följer skyldigheterna
    finns det mycket kvar.

  9. Etiken i dess vidaste bemärkelse
    handlar om hela det livsprojektet.

  10. Etik handlar om kroppar,
    mycket mer om kroppar än om tankar-

  11. -för allt det som etiken handlar om -
    ont, gott, rätt och fel-

  12. -är i grunden kroppar som känner,
    lider, njuter och vill nånting.

  13. I dag finns en övertro på
    att det etiska arbetet ska ske-

  14. -och få ett papper som konsekvens,
    med en etisk värdegrund-

  15. -som visar att man
    är hemma på etikens område.

  16. Det är helt fel ingång.

  17. När jag som filosof pratar om
    etik eller moral handlar det om-

  18. -att på ett systematiskt sätt
    hitta svar på frågan-

  19. -vad man bör göra och varför,
    och vad man inte bör göra och varför.

  20. Moral är inte ett recept på
    ett lyckligt liv. Så är det bara inte.

  21. Vill man vara en sant moralisk person
    måste man bereda sig på svåra val.

  22. Samvetet, som är mycket känsligare
    än högsta domstolen i något land-

  23. -kommer inte att frikänna dig
    från den skuld som du bär på.

  24. Aristoteles etiska teori
    har ett par nyckelbegrepp-

  25. -och ett är "eudaimonia"-

  26. -som är ett lyckobegrepp,
    men ett inkluderande lyckobegrepp.

  27. Det handlar inte bara om upplevelser,
    utan om hur man är som person.

  28. Den frågan
    leder in på andra nyckelbegrepp-

  29. -däribland dygd,
    som har att göra med-

  30. -ens karaktär och känsloliv-

  31. -men också frågan om praktisk visdom,
    eller "fronesis".

  32. Fronesis betyder klokhet i dag.

  33. Det är en kunskap
    som finns i situationen-

  34. -i att just nu och här kunna göra
    det bästa för det här mötet.

  35. Det är besläktat med social kompetens
    men har en annan udd-

  36. -för Aristoteles menade att man
    tar ansvar för situationen-

  37. -når det goda livet-

  38. -och ser till att alla har det bra.

  39. Ibland kräver det mer än smidighet-

  40. -och att man bryter mot regler
    som känns otillräckliga.

  41. Det är som social kompetens
    med en udd av civil olydnad.

  42. Aristoteles tänkte att om vi
    i stället för att formulera regler-

  43. -försöker bli goda människor-

  44. -kommer vi att handla gott,
    för en god människa gör gott.

  45. Jag upplever att dygdetiken
    har gjort en renässans-

  46. -och det handlar nog om vår tid.

  47. Vi lever i en komplex tillvaro-

  48. -där vi översköljs av information-

  49. -och det inte finns
    en tolkningsmodell-

  50. -för i vår sekulariserade tillvaro
    finns det en mängd sätt att tolka på.

  51. Det är lika viktigt i dag
    som för tusentals år sen-

  52. -att vara generös, lojal och modig
    för att kunna leva ett gott liv.

  53. Sen kan man fundera över
    om vi behöver andra dygder i dag.

  54. Ibland framhålls empati och sympati-

  55. -att kunna känna med eller för
    en annan människa.

  56. Den centrala tanken i Kants etik är-

  57. -att för alla människor finns det-

  58. -en principiell dimension
    i handlandet.

  59. När helst vi handlar är det som om
    det finns en implicit regel för det:

  60. "I den situationen,
    gör den handlingen."

  61. De livsreglerna
    ska lyftas upp till granskning-

  62. -och i den granskningen
    ska man tänka i termer av-

  63. -huruvida det vore möjligt för en-

  64. -att vilja ha dem som allmänna lagar,
    så att alla agerade efter dem.

  65. Vissa saker, som att ljuga-

  66. -är omöjligt vilja ha som allmän lag-

  67. -för om alla ljög skulle
    all kommunikation braka samman.

  68. Man skulle inte kunna ha det så.

  69. Kant hade en oförsonlig hållning
    gentemot brott.

  70. Det var kopplat till
    en typ av respekt för människor.

  71. Att komma med ursäkter åt folk-

  72. -som "Det berodde på hans barndom"-

  73. -är inte att behandla en person
    som en vuxen, förnuftig människa-

  74. -så straffande för Kant
    blir en handling av respekt:

  75. Jag respekterar ditt förnuft, att du är
    ansvarig för ditt handlande-

  76. -genom att ge dig
    de här konsekvenserna för det.

  77. Moralen var ett slags frihetsprojekt.

  78. Han såg det som att människor-

  79. -har massor av viljor och känslor
    som drar oss åt olika håll-

  80. -men att vara fri
    innebär att bestämma själv-

  81. -och att bestämma själv innebar
    att man måste leva efter lagar-

  82. -en typ av lagstyre inom sig själv.

  83. Man blir fri genom att stifta lagar
    som styr ens eget liv.

  84. De lagar som man lever efter
    är de regler som utgör moralen.

  85. Även om vi inte har tänkt ut det
    och skulle kunna presentera ett svar-

  86. -har alla en mix av vilka hänsyn
    vi tar och när vi tar dem.

  87. Det är
    en människas etiska förhållningssätt.

  88. Etiken är ett samspel mellan det
    som händer inuti och utanför mig.

  89. Jag använder mig av mina erfarenheter
    för att skapa nya erfarenheter.

  90. John Stuart Mill
    är en utilitaristisk filosof.

  91. Han uppfann inte utilitarismen -
    och där var Jeremy Bentham viktigare-

  92. -men John Stuart Mill
    gav ut en uppsats 1861-

  93. -där han sammanfattade utilitarismen
    så att den blev begriplig-

  94. -och ställde den i centrum för
    den moralfilosofiska diskussionen.

  95. Tanken är att man ska maximera
    den sammantagna lyckan i världen.

  96. Om jag kunde ha gjort nåt annat
    som skulle varit mer lyckobringande-

  97. -har jag handlat fel. Bara när jag
    maximerar lyckan har jag gjort rätt.

  98. John Stuart Mill
    gjorde en förändring-

  99. -och sa att det fanns
    högre och lägre former av lycka.

  100. Det är bättre att vara
    en otillfredsställd Sokrates-

  101. -än en lycklig idiot.
    Lustupplevelser-

  102. -som vi får
    med hjälp av våra högre fakulteter-

  103. -är bättre än dem vi får genom
    att hänge oss åt sexuella övningar-

  104. -eller god mat.

  105. Han är för kvinnans frigörelse
    och är progressiv på olika sätt.

  106. Han är politiskt aktiv, men elitismen
    märks i hans syn på demokrati:

  107. Alla ska ha rösträtt,
    men inte lika rösträtt.

  108. De som är mer kompetenta
    och välutbildade ska ha fler röster-

  109. -så det finns en konsekvent elitism
    i hans tänkande, som är obehaglig.

  110. En del har sagt
    att utilitarismen är meningslös-

  111. -för att den pratar om att vi ska
    maximera summan av lycka i världen-

  112. -men det finns ingen sån summa.
    Vi kan inte jämföra personers lycka-

  113. -och säga att jag förlorar
    mer än du vinner. Om det stämmer-

  114. -är utilitarismen meningslös
    och kan inte vara felaktig.

  115. Det går i princip att göra såna
    jämförelser, så den har en innebörd-

  116. -men då har man sagt
    att den är för krävande.

  117. Den kräver att vi ska ge bort allt
    för att rädda människor som lider.

  118. Den har den innebörden, men felet är hur
    vi har organiserat vår värld.

  119. Om vi levde i en värld där alla hade en
    hög grad av välbefinnande-

  120. -skulle utilitarismen inte längre ställa
    så hög krav på oss.

  121. Man kan inte gömma sig
    bakom etiska regler.

  122. Om man gör det kommer ens samvete ändå
    att klä av en naken.

  123. Samvetet kommer att tillrättavisa en:

  124. "Enligt domstolen är du okej,
    men inte enligt mig."

  125. "Du skulle ha kunnat göra mer än så."

  126. Det är
    en mycket svårhanterad situation.

  127. Konsumtionsmarknaden
    kommer och erbjuder-

  128. -någon form av medicin-

  129. -för hur man ska lugna sitt samvete.

  130. Vi använder substitut
    för att uttrycka moralkänslor.

  131. Det är situationens negativa sida.
    Men substitut är inte äkta vara.

  132. Du kan köpa en riktigt dyr ring
    i julklapp till din fru-

  133. -eller en semester på Disneyland-

  134. -men det kan inte ersätta-

  135. -din omsorg och självuppoffring
    i ditt dagliga liv.

  136. Igen befinner vi oss
    i en ambivalent situation.

  137. Vi är dömda att välja mellan dem-

  138. -mellan risker och hot.

  139. Och våra val mellan risker och hot-

  140. -utgör
    vårt individuella moraliska ansvar.

  141. En annan etisk hållning
    finns i existensfilosofin.

  142. Där står begreppet frihet i centrum.

  143. Man menar att människan är fri.

  144. Människan är fri att välja, och valen
    gör henne till den hon blir.

  145. Man säger
    att existensen föregår essensen-

  146. -för alla de val vi gör
    skapar oss till den människa vi blir.

  147. Vi väljer hela tiden. Vi står inför en
    massa stora och små val-

  148. -alltifrån vilket kaffe vi ska köpa-

  149. -till vem vi ska gifta oss med.

  150. Det är val som är mer eller mindre
    livsavgörande. Det är jobbigt-

  151. -så ångesten är ständigt närvarande
    i en existentialistisk filosofi.

  152. Moralfilosofin och filosofin
    har varit väldigt gubbig.

  153. Det är rena drängstugan
    om man anlägger det perspektivet-

  154. -men det förändras hastigt i vår tid.

  155. Vi har många skarpa
    kvinnliga moralfilosofer-

  156. -som leder oss in i
    de moralfilosofiska frågorna-

  157. -så det håller på att förändras.

  158. Simone de Beauvoir ger oss
    grunderna för en feministisk etik.

  159. Till skillnad från Sartre menar hon-

  160. -att vi måste ta hänsyn till
    de förutsättningar en människa har.

  161. En kvinna i ett patriarkalt system
    måste lyda överheten-

  162. -och har inte möjlighet
    att få syn på sin egen frihet.

  163. Den existensfilosofiska etiken
    med Beauvoir säger-

  164. -att vi måste hjälpa varje kvinna
    att bli fri, för att hon är människa-

  165. -inte för att hon
    skiljer sig från männen.

  166. Beauvoirs etik kan vi binda samman med
    Aristoteles dygdeetik-

  167. -för de har mycket gemensamt.

  168. Båda menar att vi inte kan lägga
    rätt och fel utanför oss själva-

  169. -utan dygdeetiken och Beauvoir menar-

  170. -att det att vara människa är-

  171. -att inte ha
    ett färdigt svar på rätt och fel.

  172. Det innebär att vi måste undersöka och
    reflektera över rätt och fel.

  173. Det finns en risk för människan
    att inte se sin egen frihet.

  174. Det är det största hotet mot
    en etisk människa, enligt Beauvoir.

  175. Vi tror att det är andra system
    och andras regler som vi måste lyda-

  176. -att sanningen finns bortanför, och att
    handla rätt finns nån annanstans.

  177. Det innebär att vi lätt blir det
    Beauvoir kallar "allvarsmänniskor".

  178. Beauvoir ser den som en fortsättning på
    barnets tillstånd-

  179. -för barnet ser sig som lekande-

  180. -och som den
    som inte alltid har rätt svar-

  181. -men mamma och pappa vet.

  182. Sen finns en tonårsperiod
    när man bryter mot den uppfattningen-

  183. -och förstår att mamma och pappa inte
    har svaren på allt.

  184. Det innebär att jag
    måste ta ansvar själv-

  185. -och hantera friheten
    som därmed öppnas.

  186. Allvarsmänniskan
    ser inte den friheten-

  187. -utan hittar en ny förälder,
    t.ex. i ett gudsbegrepp.

  188. Beauvoir menar att i stället för
    att lyda reglerna utanför mig-

  189. -måste jag lära mig att se till
    inte bara min egen frihet-

  190. -utan också till andras frihet.

  191. På ett sätt är det svårare att leva
    efter en existensfilosofisk etik.

  192. Den ställer höga krav på individen-

  193. -men Beauvoir poängterar
    att vi inte är ensamma med våra val-

  194. -utan gör dem i samråd med andra,
    och skapar mänskligheten tillsammans.

  195. Vi har nån sorts inneboende förmåga-

  196. -att formulera och ta ställning till
    moraliska problem-

  197. -men svaren kommer inte enkelt-

  198. -utan det krävs kritisk reflektion-

  199. -där man ifrågasätter
    det som först verkar rimligt-

  200. -och prövar det
    mot nya erfarenheter och fall.

  201. Man bygger hypoteser
    som i moralfilosofiska teorier-

  202. -och testar dem
    mot sina överlagda intuitioner.

  203. Ibland tvingas man
    förkasta eller revidera dem.

  204. I olika etiska kan vi använda
    alla de här etiska perspektiven.

  205. Det är nyttigt
    att se på en etiskt svår situation-

  206. -ifrån pliktetiken
    och ett konsekvensetiskt perspektiv-

  207. -men kanske är vårt reflekterande över
    den etiskt svåra situationen-

  208. -det viktiga.

  209. Det handlar om mänskliga situationer-

  210. -inom t.ex. vårdyrken, i skolan,
    alla lärandesituationer, för poliser-

  211. -och alla yrkesgrupper där mötet
    med en annan människa står i centrum.

  212. På nåt sätt har vi lagt ut vår moral på
    entreprenad.

  213. Socialförvaltningen och invandrarverk
    får lösa moraliska dilemman-

  214. -så behöver vi inte engagera oss
    i hur vi behandlar människor-

  215. -som har lite pengar-

  216. -eller som söker sig hit för att de inte
    kan leva i sina länder.

  217. Det må vara rätt enligt regelverken, men
    det är inte gott.

  218. Det är viktigt att inte lägga etiken
    utanför människan-

  219. -och luta oss mot
    ett färdigt regelverk.

  220. Det gäller framförallt
    i mellanmänskliga yrken.

  221. Regelverket är bra som stöd,
    men vi måste stödja lärare i-

  222. -att själva utveckla ett etiskt,
    personligt förhållningssätt.

  223. I slutändan inser varje person nåt:

  224. Jag kan inte lägga det utanför mig,
    så jag måste utveckla min förmåga-

  225. -att möta andra,
    fundera över situationen-

  226. -reflektera och handla klokt.

  227. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Etik, Filosofi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Lärandets idéhistoria

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är kunskap?

Avsnitt 1 av 7

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är bildning?

Avsnitt 2 av 7

Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är skolans roll i samhället?

Avsnitt 4 av 7

Varje tid strävar att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. Idag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Här följer vi den svenska skolans utveckling från 1842 fram till idag. Medverkande: Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Tomas Englund, professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet; Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är betyg?

Avsnitt 5 av 7

Ett utbildningssystem utan betyg är svårt att föreställa sig. Hur ska vi tänka kring det komplicerade sambandet mellan betyg och bedömning? Bedömningen ses som en förutsättning för lärandet. Betygen ses som ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Genom att använda olika betyg görs bedömningen vilka som ska ges möjlighet att klättra vidare inom systemet. Men bedömningen är samtidigt en nödvändighet för att lärande och utveckling alls ska komma till stånd. Bedömningens utmynnande i betyg medför alltid risker och oönskade bieffekter. Medverkande: Fredrik Alm, universitetslektor i pedagogik; Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Christian Lundahl, professor i pedagogik, Karlstads universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet; Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education, University of London.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Avsnitt 6 av 7

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Avsnitt 7 av 7

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.