Nu ska vi alldeles strax börja.

Hjärtligt välkomna till
kulturhuset Fanfaren här i Farsta.

Jag lämnar ordet till Ann Fernholm,
som vi är så glada att ha med oss.

Och vi är jätteglada
att ni är så många här!

-Varsågod, Ann.
-Tack så jättemycket.

Jag är också glad att ni är så många.

Det är tydligen rekord
för Farsta bibliotek.

Jag är Ann Fernholm och disputerade
i molekylär bioteknik 2001.

Mina erfarenheter
från forskarvärlden visade-

-att det behövdes mer
granskande vetenskapsjournalistik.

Så i stället för att fortsätta
som forskare blev jag journalist.

Nu tänkte jag här i kväll...

...ta med er på en resa
som jag började våren 2009.

Den gav "Ett sötare blod: hälso-
effekterna av ett sekel med socker".

Det började med att jag pratade
med kvinna som har typ 2-diabetes.

Hon berättade
om dagen då vågen stod på 100 kg.

Hon kände
att det var ganska hopplöst.

Hon gick bara upp och upp i vikt.

Blodsockernivåerna
pendlade upp och ner-

-trots att hon försökte hantera det
med insulin.

Hon gick ut på internet och insåg-

-att det finns de som hanterar
sin diabetes med lågkolhydratkost.

Man tar bort ris, pasta, bröd.
Allt som innehåller mycket stärkelse.

Och alla sötsaker.
Socker är helt uteslutet.

I stället äter man mer fett,
crème fraiche och grädde.

Man äter kanske lite mer kött
och grönsaker-

-som broccoli och blomkål,
sånt som har vuxit ovan jord.

Olivolja, och mycket annat.

När hon gjorde det, tog det två dagar
innan hennes pendlande blodsocker-

-gick ner till en låg och jämn nivå.

Blodsockret ska helst ligga
under 7,5 hela dagen.

Hon hade haft toppar upp mot 18,
trots allt insulin.

Det hamnade på en låg och jämn nivå,
trots att hon tog bort insulinet.

Blodsockret var som för
en frisk människa utan medicin.

Sen började hon rasa i vikt. Hon gick
ner över 40 kg i vikt på två år.

När jag hörde henne berätta det-

-ifrågasatte jag vad jag har lärt mig
i min utbildning.

Den kunskapen har vi alla: Man kan
inte äta mer fett och gå ner i vikt.

Det om nåt har bankats in
i oss ganska hårt:

Du kan inte gå ner i vikt
och äta fett.

Den här kvinnan gick ner över 40 kg.

Ni förstår vad det betyder
för en människa.

Sen berättade hon
att hon hade fått råd-

-att äta en diet
som mest bestod av kolhydrater.

Kolhydrater, eller stärkelse,
består av sockermolekyler.

Glukosmolekyler sitter sammankopplade
som på ett pärlband i långa kedjor.

Det bryts ner till enskilda glukos-
molekyler som höjer blodsockret.

Som biokemist lär man sig att det
som höjer blodsockret är kolhydrater.

Jag sa: "Lägg av! Det kan inte vara
så att du ska äta mest kolhydrater."

Men här är en av de mest använda-

-kostbroschyrerna för typ 2-
diabetiker och de med hjärtsjukdom.

Här ser ni att...
Jag ska peka med den här.

Man ska äta en bulle till kaffet.

Man skriver att rotsakssoppan
är så fettfattig och kalorisnål-

-att det kan vara bra
att avsluta med lite pannkakor.

Här borta, ovanför middagen, står-

-att det ska vara bröd
till varje måltid.

Sen äter man ris och dricker öl.

Om man då har svårt
att hantera sitt blodsocker-

-så börjar det så klart att pendla
om man äter en sån här diet.

Forskarna säger
att de inte använder den här längre.

Men jag fick den här
från en vårdcentral i Motala.

Och här ligger den
på ett apotek i Dalarna i julas.

Det är kostråd
som typ 2-diabetiker fortfarande får.

Jag undrade varför man i hela friden
skulle äta så mycket kolhydrater.

Då insåg jag att historien
är densamma för typ 2-diabetiker-

-som för alla oss andra:

Man är rädd att mycket smör i kosten,
mycket fett, ska göra oss tjocka.

Vi får bukfetma-

-som rubbar kolesterolnivåerna
som blir skyhöga i blodet.

Kolesterolet kommer sakta att lagras
på insidan av våra blodkärl.

Sen slutar det så här.

Visst är det den bild
vi har matats med?

Men nu var det ju så
med kvinnan att...

...det här stämde inte.
Hon blev inte tjock. Hon blev smal!

Faktum är att den här...
Det här stämde inte heller.

Man måste inte få skyhögt kolesterol.
Hennes blodfetter var helt perfekta.

Nu fick inte den här enskilda kvinnan
mig att göra granskningen.

Det finns hundratals diabetiker
som har upplevt samma sak.

Om man tittar i bloggvärlden
så återkommer den här berättelsen.

Alla är förvånande över att äta
mer fett och få bra blodfetter.

Jag började läsa på och dök ner
i forskningsdatabaserna.

Då stötte jag på begreppet "metabolt
syndrom". Vet ni vad det är?

Men ni har hört
att bukfetma är farligt?

Metabolt syndrom är läkarnas namn
på bukfetman.

Metabolism är ju kroppens
ämnesomsättning. Metabolt syndrom är-

-en ämnesomsättningsstörning
som en miljon svenskar har, ungefär.

Det är ungefär
en tiondel av vår befolkning.

Den här sjukdomen gör att våra
vårdkostnader fullständigt skenar.

Jag kände igen begreppet, men visste
inte hur det diagnosticerades.

Och vart går man om man inte vet nåt?
Till Wikipedia.

Min bok är inte baserad på Wikipedia,
men dit gick jag först.

Men det som står där stämmer.

Hur diagnosticerar man då
metabolt syndrom?

Jo... Vi börjar nerifrån.

Det står att man ska ha bukfetma,
men man kan faktiskt vara smal också.

Men man ska ha bukfetma och minst
två av följande. Vi börjar nerifrån.

Man ska ha nedsatt glukostolerans.

Det innebär att man lätt får
höga blodsocker om man äter socker.

Eller typ 2-diabetes.
Då har det nått en nivå-

-när blodsockret blir jättehögt
och man kanske måste medicinera.

Nästa grej är högt blodtryck.

Sen kommer vi till det
som fick mig att reagera.

Man ska ha
en låg andel kolesterol i blodet.

Vi har ju hört att man ska ha
höga kolesterolnivåer i blodet-

-om man har bukfetma, eller hur?

Så funkar det faktiskt inte.
Det är inte sant.

Kännetecknet för blodfetterna,
bukfetman och typ 2-diabetes-

-är att man har
ett lågt gott kolesterol.

HDL innebär att det är
det goda kolesterolet.

Det här var
en riktig ringklocka för mig.

"Vad är det jag har lärt mig?
Vad är det här?"

Här under står att man ska ha en
förhöjd mängd triglycerider i blodet.

Det är ett annat blodfett. Har ni
hört om det? Det återkommer vi till.

Kom ihåg "höga triglycerider
och för lite gott kolesterol".

Ja...

Det blir mycket forskningsrapporter-

-för att ni ska förstå att min bok
inte är tagen ur tomma intet.

Men var inte rädda,
för det kommer att gå bra.

Men en av de viktigaste...

...som fick mig att undra
vad vi har fått för råd...

Den är publicerad
i "New England Journal of Medicine".

Det är den mest prestigefyllda
medicinska tidsskriften.

Det är där all riktigt bra
medicinsk forskning publiceras.

Det är en bra kvalitetsstämpel.

Det här är en studie från Israel-

-där man jämför
hur man går ner i vikt-

-om man äter en lågkolhydratkost,
en medelhavskost och den lågfettkost-

-som vi har blivit rekommenderade
i decennier.

Det är en bra koststudie,
för det är över 300 deltagare...

De är "moderately obese", halvfeta
kan man väl säga, och medelålders.

Den är genomförd
på ett kärnkraftverk-

-där människorna äter lunch
på arbetsplatsen.

Därför är de ovanligt bra
på att följa kostråden.

Därför är den här riktigt bra.

Vad händer då med vikten?

Jo, här är viktkurvan.

Den blå kurvan är lågkolhydratdieten.

Här ska ni veta...

...att de inte har
nån kaloribegränsning.

De första två månaderna måste de
begränsa sina kolhydrater ordentligt.

De får bara äta
20 g kolhydrater per dag-

-men hur mycket fett
och protein de vill.

De uppmuntras att äta oljor
framför mättat fett.

Utan kaloribegränsning går man ner
snabbast och mest i vikt.

Sen efter två månader,
det är tidigt i kurvan här...

Då får de börja äta mer kolhydrater.
Då äter de 120 g kolhydrater per dag.

Det är den enda gruppen som bryter
den extrema lågkolhydratdieten.

Man ska likna Atkins-dieten-

-för där äter man
väldigt lite kolhydrater...

...till att börja med.

Men den stora kunskapsluckan
i forskningen-

-är att ingen har gjort en studie-

-där människor har ätit
lite kolhydrater i, säg, ett år.

Kvinnan som jag pratade med gick ner
40 kg, det går inte på två månader.

Vad hade hänt om det här hade fått
fortsätta ett tag till?

Det har man bara undersökt
i små studier-

-som antyder att viktfallet
faktiskt kan fortgå under lång tid.

Forskare säger att man går ner lika
på lågkolhydrat- och lågfettdiet-

-men de har aldrig testat en riktig
lågkolhydratdiet under en lång tid.

Det är viktigt att poängtera.

En lågfettdiet är den röda linjen.

Den diet som har rekommenderats
är sämst i test-

-trots att man har en
kaloribegränsning på 1 500 kalorier.

Medelhavsdieten är bättre-

-och landar på ungefär samma nivå
som lågkolhydratdieten.

Forskarna säger att det är
för att man äter mycket olivolja.

Det kan lika gärna vara för
att man tar bort snabba kolhydrater.

Så här finns det saker att undersöka.
Men utifrån kurvan kan man säga-

-att inga kalorirestriktioner
gav bäst effekt.

Det är sånt
man måste börja ifrågasätta.

Sen går vi vidare till nästa kurva.
Den blir ännu värre...

Det är samma färger.
Här har vi blodfetterna.

Man vill ju veta,
för alla varnar ju för-

-att när vi äter mer fett
så går blodfetterna upp.

Då tittar vi under A här.

Här är det goda kolesterolet, HDL.

Man hade ju för lite gott kolesterol
vid bukfetma.

Ni ser på kurvan att det går upp mest
med lågkolhydratdieten.

Den har bäst effekt på blodfettet
som man har problem med.

De andra dieterna
har inte lika bra effekt.

Då går vi till nästa kurva.
B, triglyceriderna.

De faller mest med lågkolhydratdiet.

Det har metabolt syndrom
också problem med.

De faller mest under den tid man bara
äter 20 g kolhydrater per dag.

När man får äta mer
så går de upp.

Vad händer med det onda kolesterolet?
Jo...

Det går faktiskt upp lite, precis som
alla säger. Vi återkommer till det.

Det är inte säkert
att den uppgången är dålig.

Det kommer vi att återkomma till.

Det som forskningen har definierat
som det bästa måttet...

...på vilken risk man har
att få hjärtinfarkt är-

-att dividera det totala kolesterolet
med det goda kolesterolet.

Stirrar man sig blind på totalnivån-

-så räknar man
det goda kolesterolet som nåt dåligt.

Men om man tar kvoten
så får man bort det.

Den blå kurvan, lågkolhydratdieten,
ger bäst effekt på blodfetterna.

Det står också i sammanfattningen
i studien-

-som nog är den bästa studien
som jämför de två olika dieterna.

Och de har faktiskt ätit
mer mättat fett.

Så mer mättat fett i dieten
gav bäst effekt på blodfetterna.

Nu börjar man som vetenskaps-
journalist tro att man är knäpp.

Nu undrar man
hur det kan ha blivit så här.

Varför snackar alla om totalnivåerna
av kolesterol i blodet?

Varför rekommenderas en lågfettdiet
när den verkar vara sämst i test?

Då dök jag in i kosthistorien
och artiklar från 1950-talet.

Då kan man säga att...

Det är inte en snygg bild,
men här är två hinkar med blod.

Varje människa har
ungefär 4,5-6 l blod i kroppen.

Det är hinkar
från två olika människor.

Den ena människan käkar mer fett.
Det är den på er vänstra sida.

Den andra käkar
mer snabba kolhydrater och socker.

I början av 1900-talet
såg man att kolesterol...

...fanns i åderförkalkningar. Man
obducerade människor och hittade det.

Då undrade man vad det var för
molekyl som blockerade blodådrorna.

Varför dör vi av det?

Då började man kartlägga
kolesterolets väg i kroppen.

Kolesterolet färdas
med många olika partiklar i blodet.

Kolesterol är fett
som inte kan lösas i vatten.

Därför bakas det in i partiklar
som kan lösa det i blodet.

En forskare som hette John Gofman-

-använde en svensk uppfinning-

-ultracentrifugen, för att
centrifugera blodet jättehårt-

-och sen såg han hur partiklarna-

-separerades från varandra
beroende på deras täthet.

Då verkade det som om vissa
av de kolesterolbärande partiklarna-

-var bättre än andra.

Han ville titta på hur folk äter
och vilka partiklar de hade i blodet.

Men då kom kolesteroltesens fader,
Ancel Keys.

Han är den starka drivkraften
bakom lågfettdieten.

Han debatterade med John Gofman-

-och menade
att ultracentrifugsförsöken-

-var alldeles för dyra
och tar alldeles för lång tid.

"Det är bråttom,
unga människor dör i hjärtinfarkt..."

"Det räcker med att mäta totalnivån
av kolesterol i blodet."

Det var så det blev.

Man ska veta att beslutet
att använda totalnivån av kolesterol-

-som ett viktigt mått på hälsa,
var aldrig vetenskapligt grundat.

Det baseras på att det var dyrt
att göra noggrannare analyser.

Man hade inte tid och det gick inte.

Då kan man se här...

Om man byter fett och äter mer
kolhydrater så går totalnivån ner.

Det har man tolkat
som nåt riktigt bra.

Men ett helt gäng forskare
har gått i John Gofmans fotspår.

De har börjat detaljanalysera blodet.
Det gör man i all modern forskning.

Om man jämför nån som äter mer fett
och nån som äter mer kolhydrater...

Det här är bara en bild av hur det
funkar, det är inte exakta siffror.

Man kan se att om man äter mer fett
så får man mer gott kolesterol.

Om man äter en lågkolhydratdiet
så får man mer gott kolesterol.

Sen ändras partikelstorleken
på det onda kolesterolet...

...på partiklarna som bär
på det onda LDL-kolesterolet.

Och när man äter mer fett
så blir de större.

Det förklarar den lilla höjningen,
men det är inte dåligt.

När man har
små onda kolesterolpartiklar-

-så fastnar de lättare
i blodkärlens väggar-

-där de blir en grogrund
till åderförkalkning.

Immunförsvaret reagerar
på partiklarna som sitter fast-

-och då skapas en inflammation.

Och all modern forskning visar
att åderförkalkning är en sjukdom-

-där immunförsvaret av nån anledning
attackerar insidan av våra blodådror.

Det är ju inte som det ska, liksom.

Det här är två helt olika sätt
att kartlägga kroppens blodfetter-

-och beroende på hur man gör
så drar man helt olika slutsatser.

Tittar man på totalnivåerna
så är kolhydrater bättre för kroppen.

Tittar man på en mer detaljerad
analys, som jag tror är bättre-

-så är fett bättre för kroppen
än socker och snabba kolhydrater.

Att man har mätt blodfetter
på olika sätt-

-är grunden för såna här löpsedlar.

Det är den viktigaste grunden
till dagens fettdebatt.

Men synen att det är bra att sänka
totalnivån av kolesterol...

Nej! Förlåt,
nu gick jag händelserna i förväg.

Jag vill att vi ska se
på åderförkalkning och diet-

-på ett helt annat sätt.

Det är att socker och snabba
kolhydrater höjer insulinnivåerna.

Insulin är
det blodsockersänkande hormonet-

-och gör att kroppen bränner
kolhydrater i stället för fett.

Insulinet ser till
att fettcellerna lagrar på sig fett.

Om man har mycket insulin i blodet
är det svårt att gå ner i vikt.

Höga insulinnivåer
hjälper bukfetman att växa.

Socker och andra snabba kolhydrater-

-gör att insulinnivåerna
i kroppen stiger.

Insulin är ett hormon
som gör att kroppen lagrar fett.

Kroppen ska bränna kolhydrater och
tömma blodet på socker, inte fett.

Insulin gör
att kroppen lagrar på sig fett.

Så det är svårt att gå ner i vikt
med mycket insulin i blodet.

Cellerna vill behålla fettet.

Typ 2-diabetes och metabolt syndrom
ger höga insulinnivåer.

Därför är det svårt att gå ner i vikt
när man äter mycket kolhydrater.

Insulinet gör att man går upp i vikt.

Sen är det så här med socker...
Det består av två olika sockerarter.

Den ena delen är glukos,
den andra delen är fruktos.

Fruktos är en riktigt dålig
energikälla för kroppen.

Kroppens celler kan inte ens ta upp
fruktos från blodet.

Nästan all fruktos går in i levern.
I levern har man samtidigt...

När man äter socker
får man i sig en stor dos glukos.

När man har för mycket glukos så
omvandlas fruktos till fett i levern.

Då bildas ett fett
som heter triglycerider-

-som man har mycket av
i blodet vid bukfetma.

Triglyceriderna packas in-

-i de kolesterolbärande partiklarna
som ni såg i hinkarna förut.

Om levern då gör mycket fett
så blir det många partiklar.

Partiklarna lämnar av sin last i
fettceller som lagrar triglycerider-

-och muskelceller
som bränner triglycerider.

Kvar blir partiklar
som mestadels innehåller kolesterol.

Det är onda LDL-kolesterolpartiklar
som har bildats.

Om man gör mycket triglycerider så
blir de små till storleken.

Det är blodfettförändringen
vid metabolt syndrom.

Det hör samman med att man har ett
för lågt gott kolesterol i blodet.

Det är en trio av blodfetter:

För höga triglycerider,
små LDL-partiklar... Hur blev det nu?

...och ett för lågt gott kolesterol.

De går hand i hand.

De små, onda kolesterolpartiklarna
fastnar lättare i våra blodkärl.

Där blir de grogrunden
för åderförkalkning.

Immunförsvaret tycker inte alls
om det och attackerar.

Sen har man ätit sin sista godisbit.

Synen att det är bra att sänka
totalnivån av kolesterol-

-har gett oss kostråd som det här.
Här har vi två yoghurtar.

Det är exakt lika många kalorier
i dem per deciliter.

Men den på er vänstra sida har
0,5 % fett och 5 % tillsatt socker.

Den får nyckelhålsmärkas.

Den som bara innehåller fett,
inget tillsatt socker, får inte det.

På det viset har vi styrts
att äta mer socker.

Forskarna menar att ingen sa att vi
ska ersätta fett med socker. Jo!

Och... Jag ska säga år...

...2010 kom en forskningspublikation
från Danmark som visar-

-att om man byter 5 %
av sitt energiintag i mättat fett-

-mot socker och kolhydrater, så ökar
risken för hjärtinfarkt med 33 %.

Så det här kostbytet ökar risken.

När studien kom ut var en forskare
vid Harvard som heter Frank Hu...

Han är en av de bästa
nutritionisterna. Han kommenterade:

"Are refined carbohydrates worse
than saturated fat?"

"Är förfinade kolhydrater värre
än mättat fett?"

Där skriver han
att lågfettkostråden som vi har fått:

Forskaren skriver "kan ha bidragit",
de uttrycker sig sällan starkare.

Inget kan anses vetenskapligt
bevisat. Men det är stark kritik.

Det är en av områdets bästa forskare
som skriver det.

Oavsett vad kvällspressen säger, så
står det i vetenskaplig litteratur.

Första delen av boken handlar
om hur kostråden har kommit fram.

Resten av boken handlar om
alla sjukdomar och problem...

...som bukfetma och typ 2-diabetes
är kopplade till.

Det är ju en hel skvadron saker.

I dag förklarar vi för tidig pubertet
med hormonstörande ämnen i naturen.

Högt blodtryck
med för mycket salt i kosten.

Hjärtinfarkt
med för mycket mättat fett i kosten.

Diabetes med att vi äter för mycket
och blir överviktiga.

Alzheimer
med att vi bara blir äldre och äldre.

Vi har olika förklaringar till allt,
som ändå är kopplat till bukfetma.

Den bild boken presenterar är att det
inte behöver vara en splittrad bild.

Det finns två saker
som sitter som navet i hälsohjulet.

Det är höga blodsocker och att man
vid bukfetma och typ 2-diabetes-

-får mycket insulin i blodet.

Alla de här går att förklara
med tre mekanismer i kroppen.

Del tre av boken handlar om
att man triggar tillväxt i kroppen.

Insulin är i sig en tillväxtfaktor,
men...

Kroppen är ju inte enkel.
Biokemin är helt fantastisk.

Insulin tillverkas i bukspottkörteln
och går in i levern.

Där trycker det ner
tillverkningen av en tillväxtbroms-

-som normalt hakar sig fast på en
av kroppens tillväxtfaktorer, IGF1.

Tillväxtbromsen hindrar effekten
av IGF1.

Men när insulinet stiger
försvinner tillväxtbromsen-

-och vi får mer fri tillväxtfaktor.

Den här tillväxtbromsen heter IGFBP1.

Kvinnor som har diabetes
har lite IGFBP1 i kroppen...

...om de har graviditetsdiabetes.
Då föder de ofta större nyfödda.

Barnen har fått en kraftig tillväxt-
signal, vilket kan förklaras av det.

Barn med fetma
växer tidigare under livet.

Tillväxtfaktorn IGF1 är
en viktig faktor för att vi ska växa.

Barn med fetma går generellt sett
tidigare in i puberteten.

IGF1 är en viktig trigger
av puberteten.

Kvinnor med en tidig pubertet
och fetma-

-har en högre risk
att få polycystiskt ovariesyndrom.

Äggstockarna släpper aldrig
i väg äggen.

Det bildas blåsor på äggstockarna
där äggen hänger kvar.

Det beror på att man har för höga
insulinnivåer och för mycket IGF1-

-som triggar produktionen
av manligt könshormon.

Vi kvinnor kan få mycket manligt
könshormon av att äta kolhydrater.

IGF1 har under en lång tid varit
de viktigaste molekylerna-

-som läkemedelsindustrin
vill stoppa för att behandla cancer.

Man undersöker den
i relation till cancer-

-och vissa vill också stoppa insulin,
för det triggar cancertillväxt.

Har man mycket insulin och IGF1
och får cancer så är prognosen sämre.

Om man har diabetes och får cancer-

-så dör man generellt sett
mycket tidigare än andra.

I boken berättar jag om människor
som har en mutation.

De har inte IGF1 i kroppen. De blir
jättekorta och har det jättejobbigt.

Men bland 330 människor hittade man
ett fall av cancer, som var godartad.

Så de verkar ha svårt att få cancer.
Jag berättar om det i boken.

Första mekanismen:
Insulin triggar tillväxt.

Den andra mekanismen handlar om
att socker eldar på immunförsvaret.

Det sker på lite olika nivåer och jag
tänker inte gå in så mycket på det.

Jag återkommer lite till det sen.

Men till exempel alzheimer
har man länge sett som att det är...

...att man får
plack av betaamyloid i hjärnan.

Läkemedelsindustrin
har försökt ta bort placken-

-men det är nog ett blindspår, för
det har inte hjälpt i prövningarna.

Det har kostat massor. Forskarna tror
nu att det kan vara skadade blodkärl.

Höga blodsocker skadar
insidan av blodkärlen.

Därför får diabetiker
skadade njurar och ögon.

Det kanske också förklarar alzheimer.

Många forskare tycker nu att
alzheimer ska kallas typ 3-diabetes.

Fibromyalgi är också kopplat
till bukfetma-

-och att man har
en inflammation i kroppen.

Många inom lågkolhydratrörelsen
vittnar om mindre muskelvärk-

-om man äter en lågkolhydratdiet.
En av dem är min mamma.

Den tredje mekanismen är fruktosdelen
av det vita sockret som jag nämnde-

-som inte kan användas i kroppen,
utan levern måste ta hand om det.

Dels blir det en massa fett i levern
när fruktos omvandlas till fett-

-och det leder till fettlever. Det är
ett skenande problem i västvärlden.

Tidigare fick man fettlever
av för mycket alkohol.

Alkohol och fruktos
funkar liknande i levern.

Nu får vi troligtvis fettlever
av för mycket socker.

När fruktosen tas upp i levern...

I den processen bildas urinsyra.

Och gikt är när det faller ut
kristaller av urinsyra i lederna-

-som immunförsvaret reagerar på.

Det kan också förklaras av
att det är för mycket fruktos.

Ja... Muntert, va?

Jag har alltid gillat matte.

Då gäller det att hitta den enklaste
lösningen och inte krångla till det.

Inom vetenskapen pratar man
om Ockhams rakkniv.

Jag känner att den här förklaringen
får alla bitar att falla på plats.

När jag läser forskningsrapporter kan
jag pussla in dem i min pusselbild.

Förut när man sa
att fett var farligt-

-det pusslet går inte att lägga.
Bitarna skaver och det måste till...

...en massa konstiga förklaringar
som inte riktigt funkar.

Det finns en sak
som jag inte har skrivit in:

När vi äter socker blir kroppen söt,
och det gillar mikroorganismer.

Det är många har problem med magen.
IBS är supervanligt i dag.

När man äter lågkolhydratkost-

-så känner sig människor
mycket bättre i magen.

Jag ringde upp
fem olika magexperter i Sverige-

-några av de bästa magexperterna.

Alla säger samma sak: För mycket
socker övergöder tarmfloran.

Då bryter alla bakterier ner sockret
och släpper ut gaser-

-och så gör det ont.
Det är en sak som kan hända.

Kvinnor kan få svamp i underlivet,
det är kopplat till mycket socker.

Urinvägsinfektioner kan också orsakas
av för mycket socker i urinen.

Det är också en sån liten detalj.

Är då boken en hyllning
till det mättade fettet?

Nej, mättat fett
är neutralt för kroppen.

Mättat fett är olika bra
beroende på vad du jämför med.

Om du jämför med snabba kolhydrater
så är smör bättre.

Det är mycket bättre att äta
en gräddsås än en söt efterrätt.

Men... Och det här är det enda
som jag tycker är felskrivet i boken.

Jag skrev att fleromättade fetter
som klump är bättre än smör.

Jag ville fokusera på det viktiga.
I efterhand borde jag ha nyanserat.

Fleromättade fetter är omega 6
och omega 3. Känner ni igen det?

Omega 3 verkar vara himla bra
för kroppen och finns i fisk.

Vi har nog alltid fiskat mycket
och ätit fisk.

Man hittar fiskrester i bägare
från utgrävningar-

-och när man analyserar
stenåldersskelett-

-så har vi legat
högt uppe i näringskedjan-

-för vi har ätit mycket från havet,
där näringskedjan är längre.

Jag tror att omega 3 är bättre
för kroppen än mättat fett.

Men man kan inte leva
på bara omega 3. Eller kanske...

Men omega 6 som finns
i solrosolja och lättmargariner...

Studier visar
att det inte är lika bra.

Det är nödvändigt för kroppen, men vi
kanske inte ska äta så mycket av det.

Så att... Om ni äter fisk...

...liksom mer fisk...
så är ju det bra.

Men ni kanske inte ska byta smöret
mot solrosolja.

Hänger ni med i det?

Här är en grund
för den förvirrade debatten.

LCHF-rörelsen säger:
"Ta bort kolhydrater"-

-"och ersätt med fett."
Det behöver inte vara mättat fett.

Då svarar livsmedelsverket:

"Ni ska inte käka mättat fett,
utan fleromättat fett."

Grejen är att man pratar om två helt
skilda saker, om äpplen och päron.

Det är förvirrat
när man läser tidningsartiklar.

Det blir alldeles förvirrat
av det här.

Men alla larm och löpsedlar...
Ligger det inget bakom?

Är det ändå inte lite farligt
med LCHF och lågkolhydratkost?

Det kan väl ändå inte vara
så mycket rök utan eld?

Så nu ska vi gå igenom
ett larm från förra sommaren.

"För mycket kött ökar risken
för hjärtsjukdom och stroke."

I DN uttalar sig en professor
från Karolinska institutet.

"De som vill gå ner i vikt bör inte
okritiskt kasta sig över modedieter"-

-"och stirra sig blinda
på kortsiktiga viktresultat."

"Man måste också tänka
på de långsiktiga hälsoeffekterna."

Då tänker man på kvinnan
som gick ner 40 kg i vikt.

Men...

Dagen efter följer kvällstidningarna
efter. Båda har LCHF på löpet.

Men vad har vi för grund för larmet?

Forskarna har gjort en studie-

-som de genomförde
i början av 1990-talet.

De skickade enkäter
till 100 000 kvinnor i Uppsala.

43 000 fyllde i enkäten på ett så bra
vis att det gick att använda.

De grupperades efter hur mycket
kolhydrater och protein de åt-

-och så har man sett hur många
som nu... 20, 30 år... Vad blir det?

...20 år senare,
hur många som dog i hjärtinfarkt...

...och andra kärlsjukdomar.

De som åt lite mer protein
och lite mindre kolhydrater-

-dog lite oftare. Det var
knappt statistiskt signifikant.

Men det fanns där.

Då är frågan vad kvinnorna som åt
lite kolhydrater egentligen åt.

Den här studien är gjord i början
av 90-talet. Då bodde jag i Uppsala.

Lågkolhydratkost var inte en stor
grej i Uppsala under den här tiden.

Jag visste inte vad bulgur var.

Det tog nog inte
stor plats på livsmedelhyllorna.

De kolhydrater vi åt på 1990-talet
var ju ganska snabba.

Vi åt ju socker nästan allihop.

Jag ringde upp forskarna och frågade-

-hur mycket kolhydrater, socker,
fett och protein gruppen åt.

Det hade inte de tittat på.

Det skulle ta dem en månad
att räkna ut, så det gick inte.

Men de hade en tabell
i sin publikation, tabell 2...

Där kan man se, om man nördar in sig-

-att den tiondel av kvinnorna
som åt minst kolhydrater-

-åt 123 g kolhydrater.

Det var mest snabba kolhydrater
och en del socker.

Sen åt de 88 g protein,
de som åt mest protein.

Det blir 32 % kolhydrater,
22 % protein och 46 % fett.

En riktig lågkolhydratdiet
ska innehålla max 20 % kolhydrater-

-och alla ska vara långsamma.

Vissa tycker att den inte ska
innehålla mer än 5 % kolhydrater.

Det får absolut inte vara
nåt socker i dieten!

Men den här energisatsen...

Det är exakt samma som man får-

-om man köper en stor hamburgare
på en känd hamburgerrestaurang.

Då kan man säga att kvinnan
som jag pratade med våren 2009...

Om hon hade ränt
på hamburgerrestauranger-

-så inte sjutton hade hon fått ner
sitt blodsocker utan insulinsprutor.

Hon hade inte fått låga och jämna
blodsockernivåer och gått ner i vikt.

Forskarna har inte studerat
en lågkolhydratdiet-

-utan en högfettdiet,
högkolhydratdiet.

Alla är ense om
att det är farligt för kroppen.

Då är faktiskt en lågfettdiet bättre.

Man får inte börja äta mer
mättat fett och fortsätta äta socker.

Det ger optimala förutsättningar
för att lagra fett.

Vi varnas för höga kolesterolnivåer,
men här är en studie-

-som genomfördes i Europa på
de som söker vård för hjärtproblem.

Man mätte deras blodsockernivåer
och hur de reglerar sitt blodsocker.

I 25 länder i Europa
deltog drygt 4 000 personer.

31 % av dem som sökte vård
hade redan känd diabetes.

15 % fick nyupptäckt diabetes.

45 %, nästan hälften, har diabetes.

25 % hade nedsatt glukostolerans,
som är förstadiet till diabetes.

Så närmare tre fjärdedelar, 70 %,
har problem med blodsockret-

-när man söker vård
för hjärt- och kärlsjukdom.

Varför blir det så här? Den här
studien kom för några veckor sen.

Det publicerades i "Cell",
det är en sjukt fin tidsskrift-

-där man publicerar
högprestigeprojekt.

Forskarna har sett
att det funkar så här...

Det är taget direkt
från forskningsrapporten.

När man får höga blodsocker-

-reagerar immunceller i blodet,
som heter neutrofiler, på det.

Då skapar de det här orangea...

Det har det fantasifulla namnet
S100A8/A9.

Den substansen skapas.

Den går till benmärgen och stimulerar
utmognaden av nya immunceller.

Det kommer nya neutrofiler
och nåt som kallas för monocyter.

De går till den begynnande åder-
förkalkningen och hindrar läkningen.

Samtidigt släpper neutrofilerna ut
mer av det orangea-

-som går till benmärgen,
som stimulerar fler immunceller.

Då har vi inflammationen
som leder till hjärtinfarkt.

Det är ny forskning. Det är viktigt
att tänka på när man ger kostråd:

Det här kan hända i deras blod.

Det var allt för i dag.

Jag har en blogg där man kan
mejla frågor: ettsotareblod.se

Där lägger jag ut
ny forskning på området.

Den kan man gå in och titta på
om man vill följa området.

Man får gärna mejla in sin berättelse
- både positiv och negativ.

För alla är det ingen dans på rosor
att äta en lågkolhydratdiet.

Lennart heter jag.

Du har sagt att fruktos, fruktsocker,
är farligt.

Då har jag en fråga:

Det anses att äpplen, apelsiner,
och annan liknande frukt, är nyttigt-

-men äpplen och apelsiner
har hög halt fruktos...

-Hög halt glukos också.
-Jaha.

Men frukterna
har lågt glykemiskt index.

Har du en annan uppfattning?

Nej, min uppfattning är att det inte
finns ett kostråd för alla människor.

Personer med diabetes
får höga blodsocker av äpplen.

En diabetiker var arg på kostråden.
Han mätte blodsockret efter en banan.

Han hade sju och det steg över tio,
så han behövde insulin för en banan.

En annan kvinna fick
höga blodsocker av äpplen.

Hon åt lågkolhydratkost
men ville ha ett äpple om kvällen.

Hon åt ett halvt äpple,
men fick ändå höga morgonsocker.

Hon tog ett halvt på eftermiddagen,
och det gick bra.

Om mina barn äter äpplen... De rör på
sig och har bra blodsockerreglering.

För dem är äpplen inga problem.
Man ska skilja noga på vem det är.

En människa som rör på sig
och inte har typ 2-diabetes...

Då är äpplen helt okej att äta.
Men, ja...

Det finns inget råd som gäller alla.

Vi som inte har typ 2-diabetes
eller är överviktiga-

-vi ska äta äpplen, apelsiner,
och annan mat...

-Det finns inget tvång!
-Men det är nyttigt för oss.

Det är säkert nyttigare
att äta blomkål i stället-

-men om man vill äta nåt gott,
och du tycker att äpplen är gott-

-då är äpplen
mycket nyttigare än godis.

Hej, Kajsa heter jag. Min dotter
ska börja i en förskoleklass.

På hennes skola serverar de lättmjölk
och Becel. Vad anser du om det?

Min dotter i samma ålder-

-som vrålar för att hon inte är mätt
när hon ska hem...

Mina barn behöver fett för
att inte bli för hungriga för snabbt.

Jag hittade...

Fett i magen...

...gör att man släpper ut ett hormon
som gör att man blir mätt länge.

Det kan vara en förklaring varför vi
blir nöjdare längre om man äter fett.

Nej, man ska inte servera lättmjölk.

Men det är värre att servera socker
på filen, som min systerdotter får.

Det du sa om metabolt syndrom...

Det finns forskning
av en David Baker...

Det gick ett program på tv nyligen
som handlade om smalfeta indier.

När du pratar om feta barn
så vet man ju...

...genom forskningen, att barn som
föds underviktiga men fullgångna...

Det har man framför allt sett
i Indien...

...eller som har mödrar
med graviditetstoxikos...

De barnen har en ökad tendens
att bli feta.

De kommer in i en för tidig pubertet.
Det har man sett bland adoptivbarn.

Har du nån...

Du pratar om feta barn, men jag hör
ingen koppling tillbaka till varför.

Det där är ju ett undantagsfall.
Då är nåt annat rubbat i kroppen.

Jag vet inte
hur graviditetstoxikos fungerar.

Men det generella problemet
bakom fetmaepidemin bland barn...

Då pratar vi inte
om den undergruppen av barn.

Ett av fem barn i Sverige har problem
med vikten. Där är nog sockret boven.

Chips, sötsaker och läsk
som vi ger till barnen.

Robert Lustig
vid UCSF i San Francisco-

-har varit ute i media, på "Dokument
inifrån" och "Korrespondenterna".

Han säger...
Jag har inte granskat hans teser.

Men när man äter mycket fruktos
så blir det fettinlagring i levern.

Levern kan inte göra sig av
med allt det fettet.

Då blir man
insulinresistent i levern.

Det är början
på det metabola syndromet.

Fettlever är kopplat till metabolt
syndrom och problem med hjärtat.

Jag besökte hans klinik.

Råden till hans barn,
som har fettlever...

När han ser det, är råden
att de ska dra ner på sockret-

-för att få bort fettet i levern.
Då börjar ämnesomsättningen fungera.

Det är viktigt att skilja på...

...hur man ska undvika
att få metabolt syndrom.

Det är viktigare
att undvika vitt socker än stärkelse.

Sen när man väl har fått metabolt
syndrom kan man behöva undvika båda.

Då har man fått
den rubbade ämnesomsättningen.

Jag tänkte på det här med omega 6.
Du nämnde att man kan äta smör.

För att få i sig omega 3 ska väl
boskapet inte ha ätit kraftfoder?

Ja, det här
har jag inte heller tittat på.

Men forskningen visar att kött som är
gräsbetat innehåller mer omega 3.

Det finns mer omega 3 i gräs
än i kraftfoder.

Säden lagrar energi
i form av omega 6.

När djuren äter kraftfoder så fylls
köttet av mer omega 6 än omega 3.

Det är säkert bättre-

-för både miljön och för kroppen
att äta gräsbetat kött.

När djuren gräsbetar
verkar koldioxid bindas i marken.

Johanna heter jag.

Vad blir nästa steg? Vad blir
nästa forskning eller granskning?

Det är hemligt,
men jag skriver på den boken nu.

-Är det på samma tema?
-Ja, det är det.

Vad har du fått för reaktioner
av etablissemanget?

De som förespråkar lågfettkosten.

Vissa professorer som har drivit
fetmakliniker utan att lyckas så bra-

-hävdar ändå
att lågfettkosten är det bästa.

-Har du fått nån typ av respons?
-Nej, det har jag inte.

Jag höll ett föredrag på Akademiska
sjukhuset och då pratade jag med dem.

Om man har drivit det här...
Tänk er själva:

Ni är forskare
som har hållit på i 30 år.

Sen börjar det uppdagas
att ni kanske har fel.

Ni kanske har gett patienter råd
att äta så här.

Det är obarmhärtigt
att få reda på det.

Det är svårt att se
att man har haft fel.

Jag tycker faktiskt lite synd om dem,
det ska jag säga.

Men det är viktigt
att titta på vad forskningen säger-

-och inte säga att mättat fett är
farligt för hjärtat.

Det är neutralt för hjärtat.

Har myndigheterna på nåt vis
reagerat med nya kostråd-

-eller finns det nån diskussion?

Livsmedelsverket...

I Norden har man länge jobbat med
att ta fram nya kostrekommendationer.

De ska spikas till hösten.
Det kom ett pressmeddelande i somras.

De fem första sakerna var:

Man ska undvika sötsaker,
läsk, vitt mjöl...

De fem första sakerna var bra,
sen kom att man ska undvika smör.

Sen ska man undvika rött kött, och
den vetenskapen är också lite skakig.

Men de börjar med det viktigaste,
det är ett gott tecken.

Du har ju gått igenom
en hel del forskning.

Har det i nån forskningsrapport
framgått om-

-när de jämför
en lågkolhydratkost...

...med en lågfettkost... Har det
framgått om en lågfettkost...

Är det bara snabba kolhydrater
som ersätter?

Finns det nån forskning på när det
ersätts med långsamma kolhydrater?

Du tänker en lågfettkost
med lågt glykemiskt index?

Det finns en liten sån studie
för typ 2-diabetiker.

Den visar att lågkolhydratkosten är
bättre är lågfett med lågt GI.

Det var fler diabetiker i den studien
som drog ner på medicineringen.

De rubbade blodfetterna blev bättre
för de som åt lågkolhydratkosten-

-än de som åt
en lågfettkost med lågt GI.

Det kom nyss en studie
där man jämförde-

-en medelhavskost där man fick
en liter olivolja i veckan hemkörd-

-eller så fick de äta mer nötter,
jämfört med lågfett...

I medelhavskosten
äter man mer fett...

Jag tror att de skulle dra ner
på sötsakerna.

Då är ju medelhavskosten bättre
än en lågfettkost.

Så att äta lågfett... Det finns inget
skäl i dag att äta lite fett.

Ingen forskning säger...

Man tänker ju att fett i maten
blir fett på kroppen.

Men då har man helt bortsett från
vårt fantastiska maskineri, generna-

-som kodar 20 000 olika proteiner-

-som är ett otroligt
finreglerat maskineri.

Fruktos blir som grus
i det maskineriet.

Det hackar på en massa ställen.

Det finns ingen grund för att tänka
att fettet blir fett på kroppen.

Mikrofon. Orkar ni med fler frågor?
Annars får ni resa er och gå.

Kenneth heter jag.

När man letar efter kött...
Det finns ju fruktos i kalkon också.

-Det är socker i allt!
-Ja.

I USA är det socker i 80 % av alla
livsmedel du köper i en butik.

Jag tror att det är likadant
i Sverige.

Det är ju inga stora doser socker.
Titta på totalmängden kolhydrater.

Det är sjukt onödigt,
men det är ju inte...

Du blir inte fet av sockret
i kalkonköttet, men det är onödigt.

Det borde verkligen bort. Det är
i salami, skinka... Ja, i allt.

Det finns flingor till barn
med 40 % rent socker.

Och yoghurt med 12 % socker.

Ett barn som käkar två dl yoghurt
och en portion jättesötade flingor-

-får i sig 40 g socker till frukost.

Du sa att blomkål var nyttigt, men
jag vet inte vad det innehåller...

Om du är nyfiken kan du gå in
på livsmedelsverkets näringsdatabas.

Sök på blomkål
så får du se vad det innehåller.

Man kan lära sig mycket
via den databasen-

-som att ägg är bland det mest
näringsrika en människa kan äta.

Om man äter en lågkolhydratkost
en längre tid-

-och sen äter kolhydrater,
hyperreagerar kroppen då?

Det har pratats lite om
att man kan få diabetes då.

Man kan få sjukt ont i magen,
bland annat.

När man inte äter mycket fruktos så
nedreglerar magen fruktosmottagarna.

Och då passerar fruktosen
ner i tarmarna och göder tarmfloran-

-och då får man en massa gaser.

Jag gissar
att det gäller glukos också.

Annika Dahlqvist...
Det var ju nåt hallå i media.

Hon började med LCHF i Sverige.

Det var nåt hallå i media
om att hon hade fått diabetes.

Man tar en massa glukos
på kort tid...

Då steg hennes blodsocker så att hon
hade diabetes. Media pumpade ut det.

Men då åt hon lite kolhydrater under
ett tag och gjorde ett nytt test.

Då hände inte samma sak,
utan hon tålde kolhydraterna.

Kroppen funkar ju så. Om man inte
utnyttjar system så nedregleras de.

Det kan förklara varför hon fick
diabetes, men sen inte hade det.

Diabetes är inte högt blodsocker,
utan hela blodfettprofilen hör till.

Det är inte bara att man får
högt blodsocker av en dos socker.

Men andra testet hon gjorde
fanns ju inte på löpsedlarna.

Det fick man läsa om på hennes blogg.

Det var den sista frågan för i kväll
på detta mycket engagerande ämne.

Ann, har du nån avslutande kommentar?

Nej... Många undrar hur de ska göra.

Experimentera med din egen kropp.

Testa en lågkolhydratkost
i tre månader.

Skriv upp hur du mår före och efter,
gå till läkaren och mät dina värden.

Gör ett litet experiment
och ät så som du mår bäst av själv.

Det är mitt råd.
Testa GI-kost, testa LCHF.

Prova vad du blir piggast på
och som är godast.

Men ät inte en massa socker,
även om det är gott.

Varmt tack, Ann Fernholm.