Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Forskare från Lunds universitet föreläser om aktuell forskning i olika ämnen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013 : Öppet lärandeDela
  1. Internationellt har MOOC,
    Massive Open Online Courses-

  2. -uppmärksammats väldigt mycket
    i media senaste tiden.

  3. En del lärosäten, även i Sverige, har
    börjat engagera sig i det här bitvis.

  4. Man är i alla fall nyfiken
    och undersöker vad det är.

  5. Jag vill hävda att MOOC, dvs.
    tillgång till öppet lärande för alla-

  6. -är en demokratisk rättighet
    och kan ses som en social innovation.

  7. Öppen utbildningskultur främjar
    kvalitet för lärande och utbildning.

  8. Det är vad min forskning handlar om.

  9. Jag heter Ebba Ossiannilsson
    och är filosofie doktor.

  10. Som Ulrika sa forskar jag
    om öppet lärande, flexibelt lärande.

  11. Jag är också vice ordförande i riks-
    organisationen för distansutbildning.

  12. Jag är också kvalitetsgranskare för
    Epprobate och Efquel i öppet lärande.

  13. Två internationella organisationer.

  14. Jag engagerar mig väldigt mycket
    nationellt och internationellt-

  15. -i just det som har med
    öppet lärande och e-lärande att göra.

  16. Jag vill nämna det svenska projektet
    vi har om öppet lärande: OER Sverige.

  17. Det handlar om hur man använder
    öppna lärresurser i undervisning.

  18. Jag vill också nämna
    ett nordiskt projekt med samma syfte-

  19. -där vi ska få nordiskt perspektiv
    och följa upp vad som händer.

  20. Unesco och EU pratar mycket om
    att öppna upp högre utbildning.

  21. Jag vill också speciellt nämna
    det som handlar om MOOC-kvalitet.

  22. Ett nystartat projekt som jag ska
    berätta mer om i min presentation.

  23. Nelson Mandela har redan myntat
    att utbildning kan förändra världen.

  24. Det är det som öppen och fri tillgång
    till utbildning för alla handlar om.

  25. Inom flera sektorer,
    inte minst inom musikbranschen-

  26. -har vi de senaste åren sett
    en "disruption"-

  27. -dvs. störningar
    inom ett etablerat område.

  28. Är utbildning på väg
    att följa de här branscherna?

  29. Kommer aulor som denna
    att stå och gapa tomma framöver?

  30. Jag vill hävda: Ja, många gånger.

  31. Öppen, gratis och fri utbildning
    i alla bemärkelser-

  32. -stör vårt etablerade utbildnings-
    paradigm och utbildningssystemet.

  33. Vi har ofta utbildning i lokaler.
    Vi har kurser, scheman och böcker.

  34. Vi har speciella examinationer,
    och det följer en speciell ordning.

  35. Det mesta av universitetsutbildningen
    planeras för ungdomsgenerationen-

  36. -dvs. för dem som kommer direkt
    från gymnasiet och är 18, 19, 20 år.

  37. Man tar sin kandidatexamen
    och går kanske vidare till en master.

  38. Sen kommer man aldrig tillbaka till
    universiteten om man inte är lärare.

  39. Utbildningen planeras också mest
    för klassrumsutbildning.

  40. Man har salar som denna aula
    där vi befinner oss just nu.

  41. Man bygger stora hus och så vidare.

  42. Även om man mer och mer använder
    modern teknologi i klassrummen.

  43. Men vi vet
    att genomsnittsstudenten i dag-

  44. -är över 25 år och ser sin utbildning
    som ett livslångt lärande.

  45. Man går in och ut ur
    utbildningssystemet-

  46. -beroende på
    hur ens livssituation ser ut.

  47. Vi vet också att...

  48. Som sagt är 4 av 10 studerande
    över 25 år.

  49. Vi vet också att 5 av 10 2-åringar
    dagligen använder internet i dag.

  50. Snart är de på universiteten.
    Vad innebär det för utbildningen?

  51. De som har vuxit upp
    med internet dagligen.

  52. Det diskuteras hur modern teknologi
    och den ökade digitaliseringen-

  53. -kan användas i utbildning. Jag menar
    att den frågan är felställd.

  54. Frågan handlar i stället om-

  55. -hur lärande sker i en digital värld.

  56. Den digitala världen
    ska vi förbereda elever för-

  57. -i ett oberoende
    av tid, rum och plats.

  58. Vi har alltså
    ett omvänt utbildningsparadigm.

  59. Universitet och högskolor
    kommer alltid att erbjuda utbildning.

  60. Den stora skillnaden
    med öppen utbildning är-

  61. -att det kanske inte är
    samma ingång och samma utgång.

  62. Olika aktörer
    kan sköta utbildningen, innehållet.

  63. Det finns andra aktörer
    som kanske sköter examination.

  64. Det sker också en global konkurrens
    på ett annat sätt än vi är vana vid-

  65. -eller över huvud taget har sett.

  66. I dag är det möjligt att studera
    vid de stora prestigeuniversiteten-

  67. -hemma i sitt eget hem
    på sina egna villkor.

  68. T.ex. via sin mobil
    eller via sin surfplatta.

  69. Den stora skillnaden vi ska se är-

  70. -att det inte är lärosätena
    som erbjuder kurser-

  71. -utan det är studenterna som väljer/
    väljer bort kurser och lärosäten.

  72. Den enskilde individen har hela
    världens tillgång till universitet-

  73. -på sin världskarta
    och väljer naturligtvis därefter.

  74. E-lärande är ett begrepp
    som har varit i ropet ganska länge.

  75. E-lärande började komma på 80-talet.

  76. Sen dess har vi sett olika termer.

  77. Mobilt lärande, gameteknologi,
    OER, virtuella världar osv.

  78. Men som ni ser slutar tidslinjen
    2008. Man kan undra varför.

  79. Jo, 2008 kom
    Massive Open Online Courses, MOOC.

  80. Dessutom kom sociala medier.

  81. Här befinner sig
    våra studenter i dag.

  82. Det kom också mer på allvar
    öppna lärresurser-

  83. -eller Open Education Resources, OER.

  84. 2012 lanserades
    Unescos OER-deklaration.

  85. Man uppmanade alla medlemsländer
    att ansluta sig till deklarationen-

  86. -dvs. att erbjuda gratis utbildning
    på nätet med tillgång för alla.

  87. Det är tyvärr ganska okänt i Sverige
    och Norden vad det faktiskt innebär.

  88. Ungefär samtidigt kom EU:s initiativ
    som kallades Opening up Education-

  89. -med samma syfte. Det är också
    relativt okänt för gemene man.

  90. OER gör att man fritt
    kan använda resurser på nätet.

  91. Man kan fritt använda,
    återanvända, till och med sälja-

  92. -och sprida resurser. Lärare behöver
    ju inte uppfinna hjulet själva-

  93. -varje gång de ska ha nån sorts kurs.

  94. Det finns
    massor med bra resurser på nätet.

  95. Däremot kan man gärna återanvända dem
    och specialanpassa dem.

  96. Vi är vana att se det som "min kurs",
    "mitt universitet", "mina studenter"-

  97. -som jag var inne på tidigare.

  98. Men vi har 100 miljoner människor
    i världen som behöver utbildning.

  99. För att ge dem högre utbildning måste
    man starta ett universitet om dagen.

  100. Det är inte rimligt.

  101. Vi har ju också tillgång
    till alla lärare och alla forskare.

  102. Vi är inte begränsade till Lund.
    Vi kan ta in lärare från MIT-

  103. -genom t.ex. videoföreläsningar
    och samarbeten på olika sätt-

  104. -och genom OER, öppna lärresurser
    fritt tillgängliga på nätet.

  105. Förmodligen kan universiteten få
    en annan roll i framtiden.

  106. Inte bara
    genom att tillhandahålla innehåll-

  107. -utan kanske snarare för att stå för
    examination och kreditering.

  108. Det är just här störningen kommer in
    när det gäller utbildningsväsendet.

  109. Utbildningen är inte van
    vid störningar utifrån.

  110. Vi är vana att hålla oss
    inom våra ramar, inom vårt system.

  111. Ser man lite snabbt på
    hur utvecklingen sett ut sen 2008-

  112. -så började det med två frontfigurer:
    Stephen Downes och George Siemens.

  113. De startade
    fritt tillgängliga kurser på nätet-

  114. -där kursdeltagarna under kursens
    gång var med och byggde kursen-

  115. -genom sociala medier,
    genom RSS-flöden-

  116. -genom hela den tekniska utveckling
    som finns att tillgå.

  117. Jag gick själv kursen 2008, och
    det var väldigt, väldigt spännande.

  118. Man visste inte från början hur den
    skulle te sig, men sen visste man-

  119. -att man hade fått tillgång till
    samtliga kursdeltagares kompetens.

  120. Vi var cirka 100 000 på den kursen.

  121. Man blir ju inte kompis med alla,
    men ändå.

  122. 2012 är det år då man brukar säga-

  123. -att tsunamin inträffade
    inom utbildning.

  124. Flera stora lärosäten
    började släppa kurser fritt på nätet.

  125. Och det här är bara början.

  126. Vad innebär då MOOC för nånting?

  127. Massive Open Online Course.

  128. Stephen Downes,
    en av förgrundsfigurerna, menar-

  129. -att det är oerhört viktigt att man
    tänker igenom alla de fyra orden.

  130. Populära begrepp används utan att nån
    egentligen vet vad det är för nåt-

  131. -men alla tycker
    att det är bra eller dåligt.

  132. "Massive" är det första. Det betyder
    att det är utbildning i stor skala.

  133. Det rör sig om flera tusen.

  134. 40 000 till flera hundratusen.

  135. En av kurserna hade 190 000 deltagare
    från 160 länder runtom i världen.

  136. Den handlade om
    artificiell intelligens.

  137. Den blev oerhört uppmärksammad.

  138. "Open" är det andra begreppet.
    Det innebär öppen i vid mening.

  139. Det får inte finnas begränsningar.
    Det skulle i så fall vara två saker.

  140. Man måste ha tillgång till internet,
    och man måste ha nån "device".

  141. Mobil, surfplatta eller dator.
    I övrigt är det öppet.

  142. Det betyder också
    att man kan påverka kursen.

  143. Det är det som skiljer
    de här olika typerna av MOOC åt.

  144. De flesta MOOC som går är inte
    så öppna som de kanske skulle vara.

  145. Men det är för detaljerat
    att gå in på här.

  146. "Online", det tredje.
    Det är ju att det går på nätet-

  147. -och inte kräver
    några fysiska sammankomster.

  148. Såvida man inte anordnar det själv
    som student. Det kan man ju göra.

  149. "Course" är att det är en kurs, ofta
    i moduler med examination, intyg-

  150. -frågor, uppgifter som man ska göra
    i förhållande till varje modul.

  151. Även andra saker är viktiga.

  152. Kurserna ska vara autonoma,
    självgående.

  153. De ska innebära en mångfaldighet,
    dvs. olika sorters inlärandematerial-

  154. -olika sätt att lära sig saker med
    ljud, bild, syn och att göra saker.

  155. De ska vara öppna, och framför allt
    ska de vara interaktiva-

  156. -så att man som deltagare
    är med och gör saker-

  157. -inte bara blir matad
    med föreläsningar.

  158. Det sista råder det ibland
    missuppfattningar om.

  159. Många tror att en kurs på nätet är
    inspelade förläsningar-

  160. -men det är det inte.

  161. Kartbilden ser ganska komplex ut.

  162. I mitten har vi
    de största lärplattformarna.

  163. Coursera, Udacity, Edx, Khan Academy.
    De som tillhandahåller kurser.

  164. Det finns lärosäten, vinstgivande och
    andra företag och riskkapitalister-

  165. -som engagerar sig i MOOC-rörelsen.

  166. Det är de största universiteten
    i Amerika som är ganska starka här.

  167. Men som sagt engagerar sig
    andra aktörer än lärosäten i MOOC.

  168. Det kanske är några av de här som
    just ger certifieringarna, intygen.

  169. I dagens diskussioner
    pratar man ofta om-

  170. -hur man kan använda teknologin
    i undervisningen.

  171. Då menar man i det etablerade
    systemet som vi har redan i dag.

  172. Det är som att tänka: Hur kan vi
    använda surfplattor och smartphones-

  173. -ungefär som vi använde
    den här gamla Haldaskrivmaskinen?

  174. Det är ett paradigmskifte.
    Det är inte samma sak.

  175. Hur stimulerar man lärandet
    i en digitaliserad värld-

  176. -och nyttjar
    de potentialer som finns?

  177. Jag nämnde MOOC Quality Project.
    Det är ett nystartat projekt-

  178. -som jag själv har initierat
    tillsammans med några kollegor.

  179. Här är de främsta
    förgrundsgestalterna-

  180. -som skriver en blogg om MOOC
    och kvalitet från olika aspekter.

  181. Eftersom det är en blogg så kan
    vem som helst kommentera på bloggen.

  182. Sen ska vi ordna en konferens
    på nätet, skriva "position paper"-

  183. -skriva en bok som är "open access"
    eftersom världen är föränderlig.

  184. Det är många tankar som är tänkta om
    MOOC och kvalitet runtom i världen.

  185. Det nya utbildningsparadigmet handlar
    mycket om att tänka utanför boxen.

  186. Ännu hellre ska man tänka "ingen box
    alls", för i dag är allting möjligt.

  187. Vi kan inte ta in nya utbildnings-
    paradigmet i den fyrkantiga boxen-

  188. -för det passar inte. När störningar
    sker måste man tänka om.

  189. Man måste reorganisera sig. Man kan
    gå från innehåll till sammanhang.

  190. Alla säger ju att tiden med lärarna
    är för liten och för kort.

  191. Hämtar man innehållet
    från världens samlade forskning-

  192. -och förbereder sig
    genom "flipped classroom"-

  193. -tills man kommer
    till sin undervisning, sina lärare-

  194. -så kan man fördjupa diskussionerna
    och komma några steg vidare.

  195. Man tar till sig kunskaper
    från olika delar av världen.

  196. Därmed får man en mångkulturell
    aspekt på en frågeställning.

  197. Vad är det då för drivkrafter som
    finns för den här transformeringen?

  198. Framför allt är det "branding".

  199. Lärosäten gör sig kända genom att ge
    bra öppen utbildning för alla.

  200. Man profilerar sig. Den ökade digi-
    taliseringen ger oss möjligheterna.

  201. I dag pratar man om att entreprenör-
    skap är en viktig förmåga för alla.

  202. Man får internationalisering
    och nätverk på hemmaplan.

  203. Lärosäten och lärare måste samarbeta
    samtidigt som man konkurrerar.

  204. I dag konkurrerar vi om världens
    studenter, för studenten väljer-

  205. -som jag var inne på tidigare.

  206. Öppen utbildning är en social
    innovation liksom bostad för alla.

  207. Utbildning är aldrig tungt att bära.

  208. Det stimulerar till demokratiska
    processer, medbestämmande osv.

  209. Den enskilde är i dag rörlig i tid,
    takt, rum och plats i hela världen.

  210. Därför måste också utbildningen
    vara tillgänglig 24 timmar per dygn-

  211. -7 dagar i veckan, 365 dagar per år.

  212. Man kan inte stänga universitetet
    klockan 17.

  213. Vad krävs det för förändringar då?

  214. Framför allt är det
    mycket attitydförändringar.

  215. Ser man öppen utbildningskultur
    som ett hot så blir det störningar.

  216. Ser man det som möjligheter
    öppnas möjligheter.

  217. Man måste vara benägen till kultur-
    förändringar. Maktpositioner ändras.

  218. Studenter i dag-

  219. -kollar på samarbetspartner
    i undervisningen.

  220. Ingen vet mer än andra, men man vet
    olika saker. Tillsammans vet vi mer.

  221. Man måste förändra sitt "mindset" och
    ta vara på utbildningens traditioner-

  222. -men man måste också skaffa sig
    nya traditioner och ändra perspektiv.

  223. Elever behöver inte
    så mycket utantill-kunnande.

  224. Det är föränderligt och tillgängligt.
    Det krävs en annan typ av kompetens.

  225. Det är såna förmågor
    som t.ex. EU har definierat.

  226. Problemlösning, lära att lära,
    entreprenörskap var jag inne på-

  227. -kritiskt tänkande, "media literacy"-

  228. -samarbetsförmåga och såna saker.

  229. Presentationen har handlat om
    hur öppen utbildning och MOOC-

  230. -är en social innovation för kvalitet
    och för demokratiska rättigheter.

  231. Eftersom lärande handlar om att dela-

  232. -tycker jag att sociala medier
    är utmärkta för att dela tankar.

  233. Jag är själv ganska aktiv där.

  234. Tack så mycket.
    Finns det några frågor i publiken?

  235. Jag antar att pedagogik kan se lite
    annorlunda ut i detta sammanhang.

  236. Hur arbetar organisationerna med det?
    Är det viktiga frågor på agendan?

  237. Hur arbetar man med det gentemot
    universiteten, som Lunds universitet?

  238. Jättebra att du lyfte den frågan.
    Den är ju superviktig.

  239. Jag tror,
    eller forskningen har också visat-

  240. -att man behöver lyfta fram andra
    parametrar för pedagogiska aspekter.

  241. T.ex. det här med flexibilitet.

  242. T.ex. hur man använder olika media
    eftersom man har olika lärstilar.

  243. T.ex. hur man arbetar
    med interaktivitet.

  244. T.ex. hur man arbetar med
    tillgänglighet i en vid bemärkelse-

  245. -t.ex. för dem som har
    funktionsstörningar på olika sätt.

  246. Det är en del i tillgängligheten. Och
    tillgänglighet via olika plattformar.

  247. Datorer, mobiltelefoner, surfplattor.
    Det ska funka lika bra var som helst.

  248. Det finns
    ganska mycket forskning om det här.

  249. I "digital scholarship of teaching
    and learning" lyfts det här fram.

  250. Jag tycker att man arbetar för lite
    med detta vid Lunds universitet-

  251. -som svar på din fråga.

  252. Finns det nåt universitet som arbetar
    mer med det, som man kan lyfta fram?

  253. Jag skulle kunna säga att...

  254. En del lärosäten i Sverige har redan
    i dag stor andel distansutbildning.

  255. Får jag nämna några?

  256. T.ex. Gotland, Dalarna
    och Mittuniversitetet.

  257. De har upp till 70 % av sina
    studenter på distans redan i dag.

  258. De arbetar ju väldigt medvetet
    på hela lärosätet.

  259. Det kan vara lättare för dem eftersom
    de är ett sammanhållet lärosäte.

  260. Jag skulle också vilja säga att Lunds
    universitet har en stor spridning.

  261. För ett par år sen hade vi "bench-
    marking" om kvalitet och e-lärande-

  262. -där två av våra program var de bästa
    och bland de första i Europa-

  263. -som mest interaktiva,
    men vi har hela spännvidden.

  264. Vi har verkligen excellensmiljöer.
    Dem kan vi lära oss mycket mer av.

  265. -Alltså av oss själva.
    -Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Öppet lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett nytt och uppmärksammat begrepp i universitetsvärlden är MOOC - massive online open courses. En öppen kurs kan läsas av hundratusen studenter samtidigt. Det är både en demokratisk rättighet och en social innovation, säger Ebba Ossiannilsson som forskar om lärande via nätet. Det nya lärandet kräver nytänkande. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Flexibelt lärande, Högskoleutbildning, Högskolor, Undervisning, Utbildning via Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Bilarna laddas av vägen

Elmotorer har många fördelar, men laddningen tar tid och batterierna är tunga. Med elektrifierade vägar skulle bilarna kunna hämta energi när de körs. Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet, menar att vi måste satsa på förnyelsebar energi och att elbilar och elvägar är en lovande lösning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Kan stamceller bota?

Teknologin och metoderna finns, det som behövs är mer arbete, säger stamcellsforskaren Mattias Magnusson, forskare i medicin och genterapi. Han förklarar hur forskningen kring stamceller kan leda till mer effektiva läkemedel mot neurologiska sjukdomar och cancer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

En bild eller tusen ord?

Hur avläser och tolkar vi bilder och information? Det styrs både av förkunskaper och av intresse, säger Jana Holsanova, forskare i kognitionsvetenskap. Med analys av ögonrörelser visar hon hur uppmärksamheten styrs. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Brusterapi mot adhd

Tysta klassrum kan försvåra inlärning för elever med uppmärksamhetsproblem, menar Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet. Han visar att medan plötsliga ljud kan störa kan ett jämnt brus förbättra uppmärksamheten hos vissa individer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Adhd-utredning av vuxna

Bara de senaste femton åren har man kunnat utreda adhd hos vuxna. Psykologforskarna och terapeuterna Jan-Åke Jansson och Maria Holmqvist berättar om Lundamodellen, där läkare samarbetar med patient, psykolog och anhöriga för en så effektiv utredning som möjligt. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Den kallsinniga nosen

En kall hundnos satte igång forskarlusten. Ronald Kröger, professor i biologi, visar vilka funktioner den kalla nosen fyller och vad som kyler den. Nosen kan mer än lukta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Higgspartikelns betydelse

Massa är energi och energi är massa. Som partikelfysiker studerar Leif Lönnblad, professor i teoretisk fysik, de allra minsta beståndsdelarna i atomer. Här förklarar han vad Higgspartikeln är och varför den är så viktig. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spår av dinosaurier

Birger Schmitz, professor i geologi, berättar om spåren av dinosaurier. Katastrofer och massutdöenden har drabbat jorden ungefär var trettionde miljoner år, nu kan vi vara på väg mot ett nytt massutdöende, säger han. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Språkinlärningens mysterium

Sambandet mellan språk och tänkande är Peter Gärdenfors forskningsområde. Som professor i kognitionsvetenskap vet han hur vi lär oss och vad som påverkar språkinlärningen hos små barn. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lärarens viktiga röst

En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens transporter

Framtidens bränsle bör vara förnyelsebart, rent och utsläppsfritt. Dessutom ska det vara billigt. Hur ska det gå till och vad kan vara rimliga alternativ? Max Åhman, forskare i miljö- och energisystem, berättar mera. Inspelat i juni 2013. Arrangerat av Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Öppet lärande

Ett nytt och uppmärksammat begrepp i universitetsvärlden är MOOC - massive online open courses. En öppen kurs kan läsas av hundratusen studenter samtidigt. Det är både en demokratisk rättighet och en social innovation, säger Ebba Ossiannilsson som forskar om lärande via nätet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Pedagogik mot samhällsklyftor

Mend the gap - överbrygg klyftan. Kring det konceptet har Cecilia Heule och Arne Kristiansen, forskare i socialt arbete, byggt en pedagogisk modell för socionomstudenter. Syftet är att öka förståelsen mellan grupper - exempelvis mellan socialarbetare och missbrukare. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Prata med hjärnan

Det rör sig i våra hjärnor. Hjärncellerna är i ständig rörelse och pratar och lyssnar, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Vi vet mycket men måste förstå mycket mer om hur hjärnan fungerar för att kunna motverka nerv- och hjärnsjukdomar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens energisnåla motorer

Förbränningsmotorn är och förblir det bästa alternativet, säger Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet. Men den måste utvecklas. När de fossila bränslena sinar blir alternativen intressanta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss