Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Forskare från Lunds universitet föreläser om aktuell forskning i olika ämnen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013 : Lärarens viktiga röstDela
  1. Jag är logoped, och som sådan kommer
    man ofta i kontakt med skolans värld.

  2. Dels via barnen,
    men också via lärare.

  3. Jag har jobbat med röstproblem länge-

  4. -och många av patienterna är lärare.

  5. Många lärare har problem med sin röst
    i relation till sin miljö.

  6. Vi funderar på om lärarens röst
    spelar roll för hur barnen lär sig.

  7. Klassrummet, vet vi,
    är en bullrig historia på många sätt.

  8. Det kommer rapporter ibland
    om att klassrumsmiljön är besvärlig-

  9. -för både lärare och elever.

  10. Nyligen kom en rapport som visade
    att barn med flerspråkig bakgrund-

  11. -har svårare att lära sig
    i en bullrig miljö.

  12. Det är bara de sista hundra åren som
    vi har förväntat oss tysta klassrum.

  13. Före förra sekelskiftet var det
    ganska ljudligt i klassrummen.

  14. Lärarna undervisade
    många grupper samtidigt-

  15. -så man valde ut särskilt
    duktiga elever att läsa före-

  16. -de olika åldersgrupperna
    i ett och samma klassrum samtidigt.

  17. Vilken kakofoni det måste ha varit.

  18. Hur ser det ut i dag? Ja, det
    är mycket ljudkällor på olika sätt.

  19. Det är buller
    från fläktar och datorer.

  20. Det är skrammel från bänklock,
    skrap från möbler och så vidare.

  21. Samtidigt är det meningen att man
    ska lära sig nåt mitt i detta.

  22. Att lära sig saker handlar också om
    att kunna prata om sin kunskap-

  23. -med varandra och med läraren. Man
    måste både höra och göra sig hörd.

  24. Många faktorer påverkar
    språkförståelsen, det vet vi.

  25. Vi vet att tempot spelar roll.

  26. Caroline Amnell och Agneta Gulz
    har konstaterat i ett par studier-

  27. -att långsamt ofta är bättre.

  28. Talhastigheten
    påverkar barnets språkförståelse.

  29. Vi vet också
    från Robert Ljung med kolleger-

  30. -att buller och efterklangstid, sånt
    som finns inbyggt i själva rummet-

  31. -påverkar hur studenter lär sig.

  32. Robert utsatte ett antal studenter
    för att få höra ord.

  33. Några fick höra ord i buller,
    andra utan.

  34. Den studentgrupp
    som hade fått höra ord med buller...

  35. Även om de hörde dem kunde de inte
    redovisa för det några veckor senare.

  36. Bullret påverkar alltså inlärningen
    även om man hör meddelandet.

  37. Det är ett komplext samspel
    mellan inre och yttre faktorer.

  38. Här har vi dels det som rör eleven-

  39. -d.v.s. såna saker som arbetsminne,
    exekutiva funktioner-

  40. -språklig förmåga och relationer
    mellan lärare och elever.

  41. Det finns också yttre faktorer
    som buller och rummets akustik.

  42. Jag ska berätta om studier-

  43. -som är gjorda här i Lund
    av röstforskningsgruppen-

  44. -och inom Linnémiljön "Cognition,
    communication and learning".

  45. Där kommer jag in mer
    på barnets lärande.

  46. Läraryrket är ett röstyrke, säger vi.

  47. Ett röstyrke är ett yrke där rösten
    är en förutsättning för utövandet.

  48. Lärarna är inte ensamma.

  49. Ca en tredjedel av den yrkesverksamma
    befolkningen har den typen av jobb.

  50. Präster är en traditionell pratgrupp.

  51. I många år har vi sett mycket av dem
    i logopedväntrummen.

  52. De finns beskrivna sedan århundraden.

  53. "Maladie de prédicateur" sa man
    på 1600-talet, alltså predikaresjuka.

  54. "Clergyman's throat"
    kom på 1800-talet.

  55. Har man ett jobb där man talar mycket
    riskerar man att få röstproblem.

  56. Säkerhetspersonal kanske man inte
    tänker på kan ha röstproblem-

  57. -men vi vill inte
    att SOS Alarm-personen-

  58. -inte kan kommunicera
    med den han eller hon pratar med.

  59. Hur stor är förekomsten
    av röstproblem hos lärare?

  60. Det beror på hur man ställer frågan.
    Jag har frågat lärare i Sverige-

  61. -och vi konstaterar att det är 13 %
    som säger att de har problem just nu.

  62. Om man frågar: "Har du nån gång
    haft problem med rösten"-

  63. -"så att den stod i vägen
    för kommunikationen i arbetslivet?"

  64. Då kommer man upp, som Roy med flera
    har gjort i USA, till ca 58 %.

  65. Det är mycket mer.

  66. Siffran 13 %
    är jämförbar internationellt.

  67. Så många har problem
    utan att vara förkylda.

  68. Många har ju upplevt röstproblem
    i samband med förkylningar.

  69. I Finland har man gjort annorlunda.

  70. Man har funderat
    på lärarnas arbetsförmåga-

  71. -och konstaterar att så många som 5 %
    har problem så återkommande-

  72. -att man kan ifrågasätta
    själva arbetsförmågan.

  73. Vad är det då som utgör problem
    i miljön och hos individen?

  74. I de externa faktorerna kan det vara
    sånt som jag har räknat upp innan.

  75. T.ex. fläktljud. Här har vi inte
    så mycket buller av det-

  76. -men i klassrummen blir det vanligare
    att varje elev har en dator.

  77. Det är ambitionen på många skolor.
    Det gör 30 fläktar på 30 elever-

  78. -som läraren ska arbeta mot.

  79. Även rummets inneboende kvaliteter,
    men också hur man lägger schemat.

  80. Hur är det med paustid och möjlighet
    att få ta igen sig under arbetsdagen?

  81. Psykosociala faktorer räknar vi dit.

  82. Sen har vi individuella faktorer.
    Om vi är kvinnor eller män.

  83. Kvinnor har dubbelt så många
    stämbandssammanslagningar som män.

  84. En hypotes finns
    att det är en belastning.

  85. Det har inte att göra med att kvinnor
    skulle prata mer, det gör de inte.

  86. Andra faktorer kan också påverka en.

  87. Hur man tar stress. Hur man hanterar
    sjukdomar generellt. Ens livsföring.

  88. Äter och sover jag som jag ska?
    Dricker jag? Röker jag?

  89. Får jag lätt förkylningar, eller
    klarar jag mig genom terminsstarten?

  90. Allt det här kan påverka
    och ge upphov till röstproblem-

  91. -som i sig
    kan ge kommunikationsproblem.

  92. Det gör det ofta.

  93. När man frågar lärare...
    Närmare 500 enkäter skickade jag ut-

  94. -och frågade hur de uppfattar
    belastande faktorer i sin miljö.

  95. De säger:
    "Det är buller från elever."

  96. 90 % tyckte att bullret från eleverna
    var störande.

  97. Nån lärare konstaterade att 30 elever
    låter även om de är stilla.

  98. "Buller från ventilation."

  99. Många skolor är äldre, men man
    försöker vidmakthålla ventilationen.

  100. Det ger upphov
    till brusljud i ventilationen-

  101. -genom att för mycket luft
    ska pressas igenom ett för litet rör.

  102. Ljud från intilliggande lokaler och
    ljud utifrån är sånt som också stör.

  103. I vissa fall tycker man
    att rummet är för mycket dämpat-

  104. -och då blir det svårt
    att göra sig hörd.

  105. Eller så är det för lite dämpat.
    Det som vi kallar för eko.

  106. Man kan få svårt att höra sig själv.

  107. Ljudet blir för grötigt, helt enkelt.

  108. Vilka symptom
    är det då som kan förekomma?

  109. "Min röst låter hes", säger många.

  110. "Jag anstränger mig för att höras."

  111. "Jag har en obehagskänsla i halsen."
    "Min röst oroar mig."

  112. "Rösten kan förändras när jag talar"
    och "Jag måste harkla mig."

  113. Sånt ger lärarna uttryck för,
    utan att ha nåt som sitter i halsen.

  114. Det här är funktionella röstproblem.

  115. Det kan vi uppleva lite till mans
    om vi har pratat mycket.

  116. Men vad säger då lyssnarna?
    Då kommer vi till barnen.

  117. Jag vill ge er ett exempel.
    Vad tycker ni?

  118. Är det nån skillnad på
    om det låter så här:

  119. -Farrbrrorrn, inte hästen, hopparr.
    -Eller:

  120. Farbrorn, men inte hästen, hoppar.

  121. Gör det nån skillnad på
    hur man förstår?

  122. Det visste inte vi heller,
    men vi funderade på om rösten i sig-

  123. -kan sägas utgöra en bullerkälla.

  124. Det finns bara två studier
    utöver den som vi själva har gjort-

  125. -på hur lärares röster
    påverkar barns lärande.

  126. De gjordes i Storbritannien
    på 2000-talet. Där konstaterades-

  127. -att en hes röst påverkar tioåringars
    förmåga att minnas en berättelse-

  128. -och att dra slutsatser
    av det som sägs mellan raderna.

  129. Så vi drar slutsatsen att lärarrösten
    kräver en massa kapacitet av barnen.

  130. Kognitiv kapacitet.

  131. "Lite och mycket heshet har lika stor
    påverkan", säger Dodd och Rogerson.

  132. De konstaterade samma sak, nämligen
    att barn påverkas av lärarens röst.

  133. Våra hypoteser-

  134. -var att faktorer som har betydelse
    för hur lärarrösten inverkar-

  135. -på barnets förståelse är:
    Barnets kognitiva förmåga-

  136. -ljudmiljön, barnets färdigheter
    i svenska och barnets hörsel.

  137. Jag ska inte prata om allt, utan jag
    koncentrerar mig på ett par faktorer.

  138. Det som vi ska titta på senare-

  139. -är hur barn med språkstörning,
    hörselskada och så vidare påverkas.

  140. Nu vill jag göra ett test med er.

  141. Arbetsminne är en kognitiv funktion.
    Jag undrar så här...

  142. Jag säger som så: Bilar kör på broar.
    Svarar ni ja eller nej på det?

  143. Smörgåsar kan flyga.

  144. Apelsiner lever i vatten.

  145. Då säger jag så här: Vilka var
    de sista orden i meningarna?

  146. "Broar", "flyga" och "vatten".

  147. Arbetsminnet handlar bland annat om-

  148. -att kunna bearbeta information
    medan man håller den i minnet.

  149. Jag lurades lite, för jag gav er inte
    uppgiften från början.

  150. Det var en aspekt som vi testade.
    Den andra var exekutiva funktioner-

  151. -d.v.s. förmågan att planera,
    styra och organisera sina handlingar.

  152. Vi vände oss till åttio åttaåringar.

  153. De testades. Dels arbetsminne,
    dels exekutiva funktioner.

  154. Vi delade in dem i två grupper-

  155. -med ungefär 40 barn i varje.
    Lika många pojkar och flickor.

  156. De skulle ha samma bakgrund när det
    gällde språk, hörsel och så vidare.

  157. Varje barn fick sitta vid en dator-

  158. -där de fick välja på ett antal
    bilder och höra olika meningar.

  159. Den ena gruppen
    fick höra en hes lärare-

  160. -och den andra fick höra
    en typisk röst.

  161. Meningarna var inspelade
    av samma person.

  162. Barnens uppgift är att välja den bild
    som passar bäst ihop med meningen.

  163. Varrken flickan
    ellerr hunden sitterr.

  164. Varken flickan eller hunden sitter.

  165. Gjorde det nån skillnad på grupperna?

  166. Ja.

  167. Gruppen som blev presenterad för den
    vanliga rösten fick bättre resultat-

  168. -jämfört med dem som blev
    presenterade för den hesa rösten.

  169. Det gällde främst vid de meningar
    som kan uppfattas som svårare.

  170. "Varken halsduken
    eller blomman är lång."

  171. Eller
    "Flickan springer, men pekar inte".

  172. "Elefanten som knuffar pojken
    är stor."

  173. Gruppen som blev presenterad för den
    vanliga rösten fick bättre resultat-

  174. -och gruppen som fick höra
    den hesa rösten var osäkrare.

  175. Redan från början,
    med de enklare meningarna-

  176. -svarade man oftare fel i den gruppen
    och sen korrigerade sig.

  177. Sen kom man över en gräns och orkade
    inte längre, eller så blev det fel.

  178. Slutsatsen är därmed att faktorer av
    betydelse är lärarens röstkvalitet.

  179. Det påverkar barnens förståelse.

  180. Även kognitiva funktioner spelade in-

  181. -för sämre arbetsminne och sämre
    uppmärksamhet gjorde det svårare.

  182. De barnen svarade lite sämre
    på testerna.

  183. Vad ska vi göra, då?

  184. Det man brukar göra-

  185. -när man får problem
    med hörbarheten i klassrummet-

  186. -är att man sätter in ljuddämpande
    akustikplattor för att dämpa.

  187. Det är ofta det
    som uppfattas som problemet.

  188. När man bygger undervisningslokaler-

  189. -måste man tänka på att det
    ska bedrivas kommunikation där.

  190. Vi måste också satsa på en ökad
    medvetenhet både hos vuxna och barn-

  191. -om att ljudmiljön spelar roll,
    att vi måste kunna höra varandra-

  192. -och vi måste lära oss
    lyssna på varandra.

  193. Vi tycker det är viktigt att satsa
    på utbildning av blivande lärare-

  194. -där de får möjlighet att jobba med
    sin röst, men också med ljudmiljön-

  195. -och hur den egna kommunikationen
    påverkar i lärandemiljön.

  196. Vi funderar vidare. Vi hoppas kunna
    konstruera nån sorts lärar-avatar.

  197. En robot eller nåt sånt, i bild.

  198. Vi funderar på om det spelar roll
    om barnen får se läraren.

  199. Vilken roll spelar lärarens mimik?
    Vinner ansiktet över ljudet?

  200. Kanske.

  201. Är olika typer av buller
    olika störande?

  202. Det vet vi att det är. Tillfälligt
    buller är mycket mer störande-

  203. -än det som hörs hela tiden.

  204. Ni vet ju, å andra sidan, hur skönt
    det är när fläktarna slås av.

  205. Så nånstans har vi en registrering
    även av det fortgående bullret.

  206. Antagligen spelar det här en viss
    roll beroende på hur gammal man är.

  207. Har vissa barn lättare
    att tänka i buller?

  208. Ja, en del studier visar att barn
    med t.ex. autismspektrumstörningar-

  209. -har lättare att ta till sig
    om de har ett brus i bakgrunden.

  210. Tack till AFA-försäkringar som har
    finansierat en del av det här-

  211. -och till de studenter, barn och
    lärare som har bidragit, och till er.

  212. Är det nån som har några frågor?

  213. Ja.

  214. Finns det anledning att inte tänka
    att det fungerar likadant med vuxna-

  215. -att vi lär oss och uppfattar bättre
    när den som pratar har en bra röst?

  216. Relaterat
    till Robert Ljungs studier i Gävle-

  217. -och det finns fler
    såna indikationer-

  218. -så påverkas vi av buller
    i vårt lärande.

  219. Frågan är om vi lär oss att bortse...

  220. Jag tror att det som möjligen händer
    med en ökad kapacitet-

  221. -och en ökad färdighet
    när man blir äldre-

  222. -är att man lättare bortser från det.

  223. Det finns indikationer på
    att vi skapar nån form av lexikon-

  224. -för olika typer av röster.
    Det gör att vi lär oss hantera det.

  225. "Det blir samma budskap,
    även om rösten är väldigt knarrig."

  226. Vi har lärt oss
    att det bara är en sorts röst.

  227. "Det som sägs är lika viktigt
    som det som inte är knarrigt."

  228. Så jag skulle tro att det
    med mer övning och stigande ålder-

  229. -kanske är lättare, men jag vet inte.

  230. Skulle det göra nån skillnad om det
    var toner i stället för buller?

  231. -Du menar om det skulle vara musik?
    -Ja. Stör det utbildningen?

  232. För lärarens del handlar det om
    att överrösta nånting-

  233. -och då spelar det ingen roll
    vad det är man överröstar.

  234. Sen finns det olika teorier.
    Det mesta pekar på att tyst är bäst-

  235. -men det finns indikationer på att
    vissa mår bra av att ha stimulans-

  236. -men i första hand
    för att stänga ute annat buller.

  237. Det ska inte vara musik
    i klassrummen, men kanske för vissa.

  238. Man har väl
    en rätt bra anpassningsförmåga-

  239. -att lära sig även om en lärare
    har en lite annorlunda röst?

  240. -Man vänjer sig snabbt.
    -Jag tror det också.

  241. Det vet vi inte än. Vi vill titta på
    det, men vi tror att man vänjer sig-

  242. -att man skapar sig ett lexikon
    för hur en röst låter.

  243. Då spelar det inte så stor roll
    hur den låter.

  244. Du visade på flera yrkesgrupper
    som använder rösten mycket.

  245. De flesta av de yrkesgrupperna
    får ju träning, t.ex. präster-

  246. -ingår inte det i lärarutbildningen?

  247. På några få ställen
    gör det fortfarande det.

  248. Det går en linje
    nånstans i mitten på 1980-talet.

  249. Dessförinnan fick man röstträning,
    och därefter har man inte fått det.

  250. Vissa har fått en föreläsning,
    andra har fått träning i veckor.

  251. Det varierar väldigt. I dag finns det
    bara ett riktigt bra exempel-

  252. -på ställen där man jobbar
    med rösten. Det är Umeå universitet.

  253. Men det ska absolut in.
    Det är en viktig aspekt.

  254. Fler frågor? Nej.

  255. -Då ger vi Viveca en fin applåd.
    -Tack.

  256. Textning: Maria Svedell
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lärarens viktiga röst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Logopedi, Lärare, Röststörningar, Språkförståelse, Talet, Talsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Bilarna laddas av vägen

Elmotorer har många fördelar, men laddningen tar tid och batterierna är tunga. Med elektrifierade vägar skulle bilarna kunna hämta energi när de körs. Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet, menar att vi måste satsa på förnyelsebar energi och att elbilar och elvägar är en lovande lösning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Kan stamceller bota?

Teknologin och metoderna finns, det som behövs är mer arbete, säger stamcellsforskaren Mattias Magnusson, forskare i medicin och genterapi. Han förklarar hur forskningen kring stamceller kan leda till mer effektiva läkemedel mot neurologiska sjukdomar och cancer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

En bild eller tusen ord?

Hur avläser och tolkar vi bilder och information? Det styrs både av förkunskaper och av intresse, säger Jana Holsanova, forskare i kognitionsvetenskap. Med analys av ögonrörelser visar hon hur uppmärksamheten styrs. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Brusterapi mot adhd

Tysta klassrum kan försvåra inlärning för elever med uppmärksamhetsproblem, menar Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet. Han visar att medan plötsliga ljud kan störa kan ett jämnt brus förbättra uppmärksamheten hos vissa individer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Adhd-utredning av vuxna

Bara de senaste femton åren har man kunnat utreda adhd hos vuxna. Psykologforskarna och terapeuterna Jan-Åke Jansson och Maria Holmqvist berättar om Lundamodellen, där läkare samarbetar med patient, psykolog och anhöriga för en så effektiv utredning som möjligt. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Den kallsinniga nosen

En kall hundnos satte igång forskarlusten. Ronald Kröger, professor i biologi, visar vilka funktioner den kalla nosen fyller och vad som kyler den. Nosen kan mer än lukta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Higgspartikelns betydelse

Massa är energi och energi är massa. Som partikelfysiker studerar Leif Lönnblad, professor i teoretisk fysik, de allra minsta beståndsdelarna i atomer. Här förklarar han vad Higgspartikeln är och varför den är så viktig. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spår av dinosaurier

Birger Schmitz, professor i geologi, berättar om spåren av dinosaurier. Katastrofer och massutdöenden har drabbat jorden ungefär var trettionde miljoner år, nu kan vi vara på väg mot ett nytt massutdöende, säger han. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Språkinlärningens mysterium

Sambandet mellan språk och tänkande är Peter Gärdenfors forskningsområde. Som professor i kognitionsvetenskap vet han hur vi lär oss och vad som påverkar språkinlärningen hos små barn. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lärarens viktiga röst

En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens transporter

Framtidens bränsle bör vara förnyelsebart, rent och utsläppsfritt. Dessutom ska det vara billigt. Hur ska det gå till och vad kan vara rimliga alternativ? Max Åhman, forskare i miljö- och energisystem, berättar mera. Inspelat i juni 2013. Arrangerat av Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Öppet lärande

Ett nytt och uppmärksammat begrepp i universitetsvärlden är MOOC - massive online open courses. En öppen kurs kan läsas av hundratusen studenter samtidigt. Det är både en demokratisk rättighet och en social innovation, säger Ebba Ossiannilsson som forskar om lärande via nätet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Pedagogik mot samhällsklyftor

Mend the gap - överbrygg klyftan. Kring det konceptet har Cecilia Heule och Arne Kristiansen, forskare i socialt arbete, byggt en pedagogisk modell för socionomstudenter. Syftet är att öka förståelsen mellan grupper - exempelvis mellan socialarbetare och missbrukare. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Prata med hjärnan

Det rör sig i våra hjärnor. Hjärncellerna är i ständig rörelse och pratar och lyssnar, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Vi vet mycket men måste förstå mycket mer om hur hjärnan fungerar för att kunna motverka nerv- och hjärnsjukdomar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens energisnåla motorer

Förbränningsmotorn är och förblir det bästa alternativet, säger Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet. Men den måste utvecklas. När de fossila bränslena sinar blir alternativen intressanta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss