Titta

UR Samtiden - Döden en del av livet

UR Samtiden - Döden en del av livet

Om UR Samtiden - Döden en del av livet

Varje år dör 90 000 personer i Sverige. 100 mördas och ungefär 4000 dör en onaturlig död. Hur vi hanterar döden skiljer sig mellan individer och kulturer, och också över tid. På teman som rätten till vår egen död och sorg i bilderböcker och sociala medier talar en rättsläkare, en professor i etisk medicin, en litteraturforskare, en forskare i religionssociologi och en religionshistoriker. Vetenskapsrådets kvartalsseminarium om döden spelades in i maj 2013. Moderator: Kerstin Sahlin.

Till första programmet

UR Samtiden - Döden en del av livet: Döden i barnens bilderböckerDela
  1. Välkomna tillbaka efter lunchen.

  2. Konst, musik och litteratur har
    i alla tider varit viktiga verktyg-

  3. -när det gäller att försöka förstå och
    förhålla sig till döden.

  4. Den egna döden, och andras död.

  5. Eva Söderberg har studerat
    hur döden tar sig uttryck-

  6. -i bilderböcker för barn
    från mitten av 1960-talet och framåt.

  7. Hon visar bland annat att barnets roll i
    böckerna har förändrats.

  8. Från att vara den person som frågar och
    får svar av vuxenvärlden-

  9. -till att vara den som själv
    arbetar sig fram till svar.

  10. Återigen låter det som
    att döden är en del av livet-

  11. -och synen på döden är en spegel
    av synen på livet.

  12. Eva Söderberg är fil.dr.
    i litteraturvetenskap.

  13. Hon ska tala under rubriken:

  14. "Frågetecken och livstecken.
    Om döden i bilderböcker."

  15. Jag är ju litteraturvetare,
    så vi börjar med en dikt.

  16. "Varför är döden livet?
    Varför är livet döden?"

  17. "Fråga får du. Svara får du."

  18. Så här enkelt och poetiskt,
    och samtidigt drabbande sakligt-

  19. -har Gustaf Fröding uttryckt det.

  20. Här står vi människor, med våra många
    frågor och våra försök till svar.

  21. Svar på frågan om döden,
    det stora Andra.

  22. Det som utgör allas vårt
    gemensamma livsvillkor.

  23. Två små människor som undrar
    är Hinken och Myran.

  24. Deras morfar har försvunnit, och inte
    ens tagit sina glasögon med sig.

  25. Men de får inga svar. Mamma vill inget
    säga, och pappa vet ingenting.

  26. Barnen tolkar de vuxnas eufemismer och
    omskrivningar om döden konkret.

  27. Ligger morfar i ett hål nånstans?
    Har han kommit bort?

  28. Är han ensam i ett främmande land?

  29. Tillsammans med sin hund Strunt
    går de på spaning efter morfar.

  30. De följer spåren efter hans tofflor, och
    hamnar till sist i Ugri-La-Brek-

  31. -byn där rökarna stiger rakt upp.

  32. Där bor bara gamla gubbar och tanter och
    deras katter.

  33. Och där träffar de morfar.
    De sitter ner och samtalar.

  34. "Var det för att vi klampade i
    trappen?", frågar Myran bland annat.

  35. "Nej, inte alls därför",
    säger morfar.

  36. Barnens resa till Ugri-La-Brek
    är nästan en bilderbok lång.

  37. Den räcker över flera årstider.

  38. Barnen leker sig fram till en idé
    om döden under en lång tid.

  39. Men när de väl nått Ugri-La-Brek
    och träffat morfar går hemresan fort.

  40. På ett enda uppslag
    ser vi alla stationer på resan.

  41. Om ni tittar så ser ni
    röken från byn.

  42. "Resan till Ugri-La-Brek"
    gavs ut första gången 1987.

  43. Med den som plattform ska jag blicka ut
    över ett sorgkantat boklandskap.

  44. Främst tittar jag på svensk
    och översatt nordisk litteratur.

  45. Det rör sig alltså om böcker från mitten
    av 60-talet och framåt.

  46. Genom bilderbokslandskapet ska jag
    navigera med hjälp av några frågor.

  47. Vilka dör i bilderboken, och varför?
    Hur ser sorgen och saknaden ut?

  48. Och vilka budskap om döden förmedlas?

  49. Först ska jag påminna om nåt som rör
    bilderboken som litterär kategori.

  50. Bilderboken innehåller både text och
    bild. Den kan spela med två språk.

  51. Man brukar tala om ikonotext-

  52. -den egentliga texten som blir till just
    i läsarögonblicket.

  53. Och för det andra
    så har en bilderbok...

  54. Den har ju en författare
    och en illustratör eller konstnär.

  55. Oftast är det olika personer, som kan ha
    olika konstnärliga temperament.

  56. Och bilderboken står mitt emellan
    pedagogiken och skönlitteraturen-

  57. -så det kan bli en konflikt
    mellan kravet på klarhet-

  58. -och kravet på komplexitet.

  59. Och bilderboken riktar sig till
    två kategorier: Barn och vuxna.

  60. Allt det här, och att bilderboken blivit
    mer estetiskt kvalificerad-

  61. -och att den oftare riktar sig
    till en äldre publik-

  62. -gör den särskilt intressant
    för det här ämnet.

  63. Så vilka är det som dör
    i bilderboken, och varför?

  64. I Hinkens och Myrans dödsrike fanns
    gubbar, tanter och deras katter.

  65. Och i bilderböcker som ges ut från
    mitten av 60-talet fram till 1987-

  66. -är det just gubbar, tanter
    och husdjur som dör.

  67. Jag har tittat på ett tiotal böcker. Den
    största gruppen döda är farfäder.

  68. Ofta är de ju äldst i släkten, och det
    finns en betryggande logik i det.

  69. Underförstått: Barnen själva och deras
    föräldrar ska leva länge än.

  70. Även andra äldre män och nån mormor och
    farmor finns med, liksom husdjur.

  71. Dödsorsaken är ålder.

  72. Det handlar om människor
    som har levt färdigt.

  73. Men det finns ett undantag,
    den norska boken "Farväl, Rune".

  74. Här drunknar lille Rune, och hans bästa
    vän Sara blir ensam kvar.

  75. Men det är ett undantag.

  76. Hur ser det då ut om vi blickar
    från 1987 fram till vår egen tid?

  77. Bilderböcker om döden blir allt mer
    frekventa. Jag har tittat på över 30.

  78. Far- och morföräldrar fortsätter
    att avlida, liksom hundar och katter.

  79. Här har vi "Farfars Lajka"
    av Mats Wahl och Tord Nygren.

  80. Och "Änglakatten" av Iben Sandemose.
    Jag återkommer till dem.

  81. Men variationen har blivit större. Döden
    har blivit lite grymmare.

  82. Den griper om sig i vidare kretsar.

  83. Hundarna och katterna får sällskap
    av vilda små djur och små husdjur.

  84. Här är marsvinet
    i "Adjö, herr Muffin"-

  85. -av Ulf Nilsson
    och Anna-Clara Tidholm.

  86. Och här är ödlan Wasabi i Jöns Mellgrens
    "Rufus i underjorden".

  87. Jag återkommer till dem.

  88. Det är inte bara äldre som dör.
    Även små barn dör-

  89. -som lillebror Ove i "Ängelungen" av
    Margareta Thun och Cris af Enehielm.

  90. Föräldrars död
    börjar också bli vanligare.

  91. Som i "Jättebra Olga" av Kirsten
    Gjerding och Anna-Marie Helfer.

  92. I böcker där flickor
    förlorar sina mödrar-

  93. -finns det ofta referenser
    till Pippi Långstrump.

  94. Olga har en röd och en grön strumpa, för
    pappa ligger efter med tvätten.

  95. Fortfarande dör folk av ålder,
    men också på mer tragiska sätt.

  96. "Min pappa ville inte leva"
    av Margaretha Runvik-

  97. -handlar om en far som tar sitt liv, och
    vi får veta hur det går till.

  98. "Tippan i solen"
    av Sis Foster och Jan Gissberg-

  99. -handlar om dramatiken
    kring plötslig spädbarnsdöd.

  100. I Oscar K:s
    och Dorte Karrebaeks "Idiot"-

  101. -hjälper en mamma sin
    förståndshandikappade son att dö.

  102. Hon avslutar också sitt eget liv.
    Det blir bättre så, tycker hon.

  103. Boken är ett exempel på
    hur danska bilderbokskonstnärer-

  104. -utmanar föreställningar om bilder-
    boken som enbart riktad till barn.

  105. Oscar K. står också bakom
    en bilderbok-

  106. -där aborterade fosters
    existentiella funderingar gestaltas.

  107. De fick ju till exempel
    aldrig några namn.

  108. Nästa fråga gäller beskrivningen
    av sorgen och saknaden.

  109. Bilderboksmakare har ju både
    text och bild till sitt förfogande.

  110. I böcker mellan 1964 och 1987-

  111. -finns det fuktiga ögon,
    eller nån som ser ut att ha gråtit.

  112. Det finns alltså en stor försiktighet i
    den tidigare litteraturen.

  113. Anledningen kan vara att när
    "Lasses farfar är död" kom ut 1972-

  114. -fanns det en pappa som satt
    på golvet och grät förtvivlat-

  115. -och det blev kritiserat i pressen för
    att det kunde vara skrämmande.

  116. Problemet var nog
    att det var en man som grät.

  117. Så det ledde till försiktighet. Det jag
    har hittat i de äldre böckerna-

  118. -är en skildring från Afrika,
    där en gammal farmor har dött-

  119. -och byn lever ut sin sorg.
    Men det är ett undantag.

  120. Men i nyare böcker har sorgen
    och saknaden börjat uttryckas-

  121. -på allt mer expressiva
    och psykologiskt djuplodande sätt.

  122. Viktig inspiration kom från Cris
    af Enehielms bilder i "Ängelungen".

  123. Och här ser ni Vera
    som sörjer sin bror Ove.

  124. Ord är överflödiga. Vi kan förstå
    hur det känns inombords.

  125. Här har vi mamma och Ove precis efter
    att hans sista suck har dragits.

  126. Man kan se
    att det är olika faser i sorgen.

  127. Här lever mamma ut sin sorg genom att
    sjunga Vaya Con Dios och "Yesterday"-

  128. -så att den övriga familjen
    får huvudvärk.

  129. Ökenråttan Gabriel Grobian
    är också med och protesterar.

  130. Och så har vi föräldrarna.

  131. Pappan i "Lasses farfar är död"
    är ingenting jämfört med det här.

  132. En desperat sorg
    som utlöser en tårflod-

  133. -men som samtidigt innehåller
    en triumfatorisk kärlek.

  134. Ett dödsfall utlöser sorg och saknad,
    men hur ska saknaden beskrivas?

  135. Tomrummet efter en älskad varelse-

  136. -som kanske var
    det viktigaste i ens liv.

  137. Iben Sandemose har visat hur
    det här kan gestaltas bortom orden.

  138. Ni noterar kattformen
    i det enorma tomrum-

  139. -som har blivit
    efter huvudpersonens katt.

  140. Men sorgen och saknaden
    kan upplevas tillsammans.

  141. Konstnärerna
    försöker ofta fylla ut tomrummet-

  142. -och låta barnen möta tröstare.

  143. I "Vi tänker på dig, farfar" ser vi hur
    hela familjen bildar en kropp.

  144. Det är en bok av Sven Wagelin-Challis
    och Anna-Karin Garhamn.

  145. Det kan också vara mor- och farföräldrar
    som öppnar sina famnar.

  146. Vilka tankeformer om döden-

  147. -kan vi då spåra
    hos bilderboksskaparna?

  148. I "Lasses farfar är död" var det
    ett materialistiskt synsätt på döden.

  149. Kroppen förvandlas till jord.

  150. Lasse gör mot slutet
    en liten hälsning till farfar-

  151. -som han tänker sig
    har blivit en blåsippa.

  152. Pingstpastor Stanley Sjöberg skrev boken
    "Lenas farfar är i Himlen"-

  153. -där han lät Lena träffa Lasse
    och tala om hur det förhåller sig.

  154. Den som tror på Jesus
    fortsätter leva även efter döden.

  155. Himlen som en andlig dimension, inte
    specifikt knuten till kristendomen-

  156. -blir också vanligare,
    liksom bevingade personer.

  157. Här är "Jag känner en ängel" av Cecilia
    Svensson och Tony Erdenstam.

  158. Det är en död pappa som är ängeln.

  159. I "Linnéa och änglarna" av Mikaela
    Sundström och Linda Bondestam-

  160. -är det en mamma
    som uppträder som en ängel.

  161. Och i "Änglakatten" landar en ängel hos
    huvudpersonen som mist sin katt.

  162. Den tar henne och hennes vän, en gammal
    dam, upp i en annan dimension-

  163. -där de får se hur katten
    och damens vänner har det.

  164. Och de har det bra. De ligger inte under
    snön och fryser på kyrkogården.

  165. I "Vi tänker på dig, farfar"
    funderar barnen över olika lösningar.

  166. Är farfar en ko eller en ängel?
    Hur åker han upp till Himlen?

  167. Kan tofflorna finnas med
    när man ska bygga en raket?

  168. En annan tankeform om döden är
    att de döda lever kvar i våra minnen.

  169. Minnesarbete är ett viktigt motiv
    i bilderboken om döden.

  170. Om vi lägger ihop hela materialet
    framgår det tydligt-

  171. -att minnesarbete
    kring döda kan ske på olika sätt.

  172. Det kan vara ett föremål
    som den döde förknippas med.

  173. Ett munspel eller en plats, som i Erika
    Hedmans "Den finaste skatten".

  174. Handlingar, som i "Jättebra Olga"-

  175. -där pappa och Olga tycker att mamman är
    närvarande när de talar om henne.

  176. Själen har en kroppslig form där-

  177. -men det är en kontur
    som inte är helt ifylld.

  178. Och det kan vara
    en liten doft, också.

  179. Här har vi några minnesbilder.

  180. Här är Mathias i "Farfars Lajka".

  181. Han ligger och vilar
    med hunden Lajka.

  182. Sen lär han sig
    att hunden kan leva i våra minnen.

  183. Då har ju bilderboken
    en bra möjlighet-

  184. -att i bild visa hans minnesarbete.

  185. Vera doftar på fettfläcken
    där lillebror brukade ha sitt huvud.

  186. Lek med gengångarmotiv
    har blivit mycket vanligare.

  187. Här gick det för fort när farfar dog.

  188. Pojken får besök av honom som
    gengångare, och de hinner ta farväl.

  189. Det är "När farfar blev ett spöke"
    av Kim Fupz Aakeson och Eva Eriksson.

  190. Det mytiska innehållet
    blir också vanligare.

  191. Lite blandning av populärkultur,
    fornhistoria och mytologi.

  192. Rufus besöker underjorden
    för att söka Wasabi.

  193. Han hittar en grupp benrangel
    som spelar plockepinn.

  194. Han möter Elvis och dinosaurier,
    och också sin lilla ödla Wasabi.

  195. Wasabi skickar ett vykort till honom när
    Rufus har kommit hem.

  196. Där gungar han. Det är intressant.
    Gungor förekommer ofta.

  197. Förmodligen som en symbol för att vi kan
    svinga oss mellan dimensionerna.

  198. Det blir också allt vanligare att den
    döda finns med i illustrationerna.

  199. Bilderboksbarnet har blivit
    alltmer intim med döden-

  200. -som i "Farmor och paradiset" av
    Victoria Hammar och Anna Sandler.

  201. Farfar och farmor ligger stilla
    och tiger, fast av olika skäl.

  202. Men när den döde farfadern ska hämtas
    kysser flickan honom på kinden.

  203. Och den luktar kanel och morgongröt.

  204. Jag tänkte visa några exempel-

  205. -på hur bilden kan komplettera
    eller korrigera budskap om döden.

  206. Jag kallar det "livsmarkörer",
    att man för in sånt i bilden-

  207. -när man kanske bara pratar om
    att man blir jord eller ett minne.

  208. Här är "Hunden Sture blir gammal"
    av Gunilla Ingves.

  209. Han har gråstarr, inkontinens, sexuell
    olust och stelbenthet.

  210. Men ni ser krukor på bilden,
    och lökar.

  211. Här har veterinären
    gjort vad han ska.

  212. Livet är slut för hunden, men det finns
    nytt liv i de små krukorna.

  213. Fågeln kan ses som en symbol
    för att någon lämnar kroppen.

  214. Hunden Lajka blir också bara jord
    och lever kvar som minne.

  215. Men i bilden finns en ljuskil
    som bryter sig fram.

  216. Och på den sista bilden
    betraktar pojken pilträdet-

  217. -som inte fäller
    sina blad på vintern.

  218. Det gröna, levande livet
    triumferar över den döda, vita snön.

  219. Och så herr Muffin
    och maskros-solarna.

  220. Och Tippan,
    som dog i plötslig spädbarnsdöd-

  221. -förvandlas i systerns fantasi
    till solen själv.

  222. Det kan man ju poängtera med tekniken
    med svartvitt och tilläggsfärg.

  223. Det finns ofta en nyorienteringsfas. I
    "Änglakatten" skaffas en ny katt.

  224. Och tanten som har mist många vänner
    börjar spela elgitarr i ett rockband.

  225. Och i "Ängeln Gunnar dimper ner" av
    Barbro Lindgren och Charlotte Ramel-

  226. -kommer lille Gunnar och får människor
    att flyga upp ur gravarna.

  227. Den här fick kritik när den kom,
    för att den ansågs lura barnen.

  228. Döden i bilderboken
    kan vara gravallvarlig-

  229. -men också vacker,
    poetisk och humoristisk.

  230. Och naturligtvis är det så-

  231. -att böckerna speglar
    sin tids barnsyn och syn på döden.

  232. Det är tydligt att barnen
    blir alltmer kompetenta-

  233. -i att bearbeta död och förlust. Men de
    vuxna har också viktiga roller.

  234. Leken är central. Barn går på begravning
    i svart piratkostym.

  235. De agerar begravningsentreprenörer
    och snickrar kistor och gör kors-

  236. -som i "Mitt svarta liv"
    och "Alla små döda djur".

  237. Det får mig att tänka på att även
    vuxenvärldens sätt att visa sorg-

  238. -har börjat få mer av lek i sig.

  239. Det finns studiecirklar
    där man kan bygga sin egen kista.

  240. I dödsannonser kan man ha
    en pudel eller ett dragspel.

  241. Och man kan utforma sin egen begravning
    på olika sätt.

  242. Naturligtvis kan tofflorna vara med, som
    i "Vi tänker på dig, farfar".

  243. Bilderböcker om döden är fulla
    av frågetecken, men också livstecken.

  244. Det finns frågor som har svar,
    och frågor som inte har några svar.

  245. I bägge fallen
    kan bilderboken använda konsten-

  246. -som en väg framåt i funderingarna.

  247. På den allra sista bilden
    ska vi se på Vera i "Ängelungen"-

  248. -som står mitt i sin vardag,
    med ökenråttan Gabriel.

  249. Men hennes bror Ove är ju död.

  250. Och Vera kommer för alltid att vara
    omsluten av en närvarande frånvaro-

  251. -eller en frånvarande närvaro.

  252. Den är klädd i randig pyjamas,
    och bildar genom sin omslutande form-

  253. -en tunnel där både månen och solen och
    ljuset finns i fonden.

  254. Det är inte lätt att formulera
    en sån erfarenhet i ord.

  255. Men i bilderboken är det möjligt.
    Tack.

  256. Stort tack, Eva. Den här föreläsningen
    väckte hos mig-

  257. -både minnen och tankar och frågor.

  258. I tillägg till
    alla de referenser du gav-

  259. -så känner jag igen
    en hel del av de religiösa temana-

  260. -som vi fick höra om i dagens
    första föreläsning, av Britt-Marie.

  261. Frågor? Kommentarer?

  262. Jag kanske får hugga en fråga,
    när jag har mikrofonen i handen.

  263. Helena Bornholm, Vetenskapsrådet.
    Du berörde-

  264. -att lekfullheten har trätt in
    i vuxenvärlden också.

  265. Vet du hur de här
    barnboksförfattarna jobbar?

  266. Gör man research med barn,
    så att historierna föds ur det?

  267. Eller är det den vuxnas
    egna fria tänk kring döden?

  268. Det är nog lite olika motiv
    bakom böckerna.

  269. Några kanske har funnit att boken
    som de söker om döden inte finns.

  270. Boken om plötslig spädbarnsdöd
    kan vara en sån bok.

  271. Jag har också sett, i diskussioner med
    folk som har jobbat med motivet-

  272. -att det kan vara ett allvarligare
    dödsfall som ligger bakom.

  273. Och sen gör man ändå en bok
    om ett litet husdjur som dör.

  274. Men ja, många gånger springer det
    ur en egen erfarenhet-

  275. -och nån sorts vilja
    att göra det här.

  276. Men det kommer nån bok
    nästan varje år.

  277. Och det är lite som med ABC-böcker.

  278. Det är en utmaning att göra en bok
    om döden eftersom det finns så många.

  279. Hur ska man förnya det,
    eller förvalta de gamla mönstren?

  280. Vad kan man mer komma med?
    Det är en speciell utmaning.

  281. Ja, längst upp.

  282. Ulrika Kreicbergs, Karolinska
    Institutet, Sophiahemmet Högskola.

  283. Jag gjorde en undersökning
    för över tio år sen-

  284. -om föräldrar
    som har mist barn i cancer.

  285. Vi frågade föräldrarna om de hade pratat
    med sitt barn om döden-

  286. -eller på annat sätt kommunicerat.

  287. Då kom det fram en oändlig mängd
    litteratur som de hade använt.

  288. Så det här är jätteviktigt för oss som
    arbetar i vården att känna till.

  289. Att det finns litteratur
    för att underlätta kommunikationen.

  290. Så tack
    för en fantastisk föreläsning!

  291. Man kan också se-

  292. -att det är många olika perspektiv som
    kommer till uttryck.

  293. Det är inte alltid man vet
    vad som är problem för ett barn.

  294. Det kan visa sig vara nåt som man inte
    alls förstod kunde väcka oro.

  295. Det är ett jätteviktigt material.

  296. Det kan vara viktigt för vuxna också.

  297. Det är oerhört intressant att läsa det
    mesta i den här gruppen.

  298. Och just genom... Jag upprepar
    det här med vikten av bilden.

  299. Det är så intressant att se
    vad bilden kan göra-

  300. -och hur den gestaltar erfarenheterna
    som är så svåra att sätta ord på.

  301. Det gjordes en undersökning på
    "Lasses farfar är död".

  302. Två psykologistuderande
    lät barn läsa den-

  303. -och sen den kristna motboken
    "Lenas farfar är i himlen".

  304. De kom fram till att det var lättare för
    barn med "Lasses farfar är död"-

  305. -och den här blåsippstematiken-

  306. -än den kristna boken,
    för där var det så många metaforer-

  307. -så det blev lite för rörigt för dem.

  308. Sen har jag haft studenter
    som har läst de här böckerna.

  309. Och de som är föräldrar
    har läst dem för sina barn.

  310. Och då har man kunnat se att en bok som
    "Resan till Ugri-La-Brek"...

  311. En kvinna hade fyra barn, och den yngste
    sa: "Det handlar om döden".

  312. Men han som gick på gymnasiet
    förstod ingenting.

  313. Så det är inte bara ålder, utan också
    vad man är för typ av person...

  314. Och barn kanske inte alltid...
    Det är ju också fantasi och äventyr-

  315. -och mycket humor i de här böckerna, som
    de kan roa sig med.

  316. Jag kom att tänka på vad som är tabu och
    inte tabu att tala om.

  317. Att döma av din studie är det ju absolut
    inte tabu att tala om döden.

  318. Man verkar också kunna göra det
    på ett nästan traumatiserande sätt.

  319. Jag tycker det vore jobbigt att läsa om
    mamman som tog livet av sin son.

  320. Så det kan inte bara vara så att man
    talar om döden på ett allmänt plan...

  321. Om det här är representativt kan man
    avföra tanken på att döden är tabu.

  322. Tänk då analogt på barnböcker om sex.
    Hur frispråkiga är de i dag?

  323. När jag var liten dreglade jag över "Hur
    går det till, mamma?".

  324. Den handlade inte om döden,
    kan jag säga.

  325. Men några böcker om hur man dog kan jag
    inte minnas att jag nånsin läste.

  326. Så det verkar ju vara en utveckling mot
    en större frispråkighet om döden.

  327. Boken om mamman som tog livet
    av sin son är oerhört vacker.

  328. Man följer dem
    från att pojken är liten...

  329. Det är liksom en väg
    som går genom hela boken.

  330. Och sen ser man ljuset i tunneln.

  331. Och sen Guds hand - en kvinnohand.
    Och fåglar som flyger åt olika håll.

  332. Det är en vacker bok. Barn och vuxna
    läser den förstås på olika sätt-

  333. -beroende på erfarenheter.

  334. Det är danskarna som är där
    och bråkar med våra tabugränser.

  335. Och den här med aborterade foster...

  336. Jag kunde inte drömma om att
    det var ett tabu som skulle raseras.

  337. Jag har funderat på obduktioner... Kan
    sånt krypa ner i bilderböcker?

  338. Det verkar omöjligt. Det känns som att
    vissa saker kan man inte ta med.

  339. Men vips så dyker det upp.

  340. Du nämnde det där
    med danska översatta böcker.

  341. Känner du till
    några mer jämförande material?

  342. Det vore ju intressant att se
    hur bilderböcker för barn ser ut-

  343. -i andra delar av världen.

  344. En slutsats som man drar är ju att
    de speglar samhällets utveckling-

  345. -i synen på döden.

  346. Och barnsynen. I de äldre böckerna finns
    den förklarande rösten.

  347. Den vuxne har svaren.
    Sen har det förändrats.

  348. Det har ju med diskursen
    om det kompetenta barnet att göra.

  349. Det vore intressant
    att titta på hela Norden-

  350. -och också se vad vi översätter
    till svenska, och inte översätter.

  351. Vi klarar inte av alla danska böcker.

  352. Det översätts ju mycket anglosaxiskt-

  353. -och de böckerna är väldigt söta.
    Mycket gulliga hundar och så.

  354. Det finns en fin bok från Afrika som
    handlar om hur man ska lura döden.

  355. Det kan man göra
    genom att vara snäll mot barn.

  356. Det är ett sätt
    att skjuta döden längre ifrån sig.

  357. Jag kan inte låta bli
    när jag har chansen...

  358. För mig finns det två böcker
    om döden och barn...

  359. ...som jag är uppväxt med själv,
    men framför allt mina barn.

  360. Astrid Lindgrens "Mio, min Mio"
    och "Bröderna Lejonhjärta".

  361. Har de definierat genren?

  362. Jag känner igen det här
    med det kompetenta barnet...

  363. Javisst, så är det ju.

  364. Hon har ju varit viktig
    för formandet av hur barnet kan vara.

  365. Alltså barnet
    som skildras i litteraturen.

  366. "Bröderna Lejonhjärta"
    är ju ingen odelat okomplicerad bok.

  367. Slutet är ju väldigt omdiskuterat.

  368. Astrid Lindgren har fått
    massor av brev just angående den.

  369. Hon sorterade inte
    alla brev som kom in-

  370. -men "Lejonhjärta-breven"
    la hon på ett särskilt ställe.

  371. Det var så speciellt,
    att en sån svår och speciell bok-

  372. -fick så stor betydelse för sjuka barn
    och såna som hade mist nån.

  373. I dödsannonser står det ofta
    "Vi ses i Nangijala".

  374. Det har ju blivit en del av nån sorts
    religiös föreställning, nästan.

  375. -Varsågod.
    -Lucas Petterson, Vetenskapsrådet.

  376. Tack för ett jättespännande föredrag.

  377. Jag funderade på
    om du kunde förtydliga en sak.

  378. Du pratar om att änglar kommer in, och
    himlen är ett centralt tema.

  379. Jag fick för mig att det fortfarande
    finns väldigt starkt.

  380. Det är lite förvånande. Man trodde att
    det skulle komma nya bilder...

  381. Det är ett spännande resultat i sig av
    en sån här undersökning-

  382. -att änglar fortfarande
    är nån sorts förklaring.

  383. Det vi kan luta oss mot
    för att förstå och hantera döden.

  384. Min andra fråga är:

  385. Finns det en bild av själva döden
    i böckerna?

  386. Jag tänker mig Max von Sydow...

  387. Finns det en barnboks-Max von Sydow, och
    är den lika obehaglig i så fall?

  388. Ulf Stark har skrivit
    "Den svarta fiolen".

  389. Där kommer en figur, som är väldigt
    mycket i den traditionen, på besök.

  390. Och i nån afrikansk bok kom den
    i form av ett djur, på nåt vis-

  391. -som en förebådare.

  392. Men i det här materialet
    är det inte så vanligt.

  393. Men det finns en bok som heter
    "Dödenboken", ett slags uppslagsbok.

  394. Där finns allt.
    Fakta om hur vi har tänkt-

  395. -omskrivningar för att dö, och sånt.

  396. Vad gäller änglar... Jag har
    intresserat mig för det sen 90-talet.

  397. Jag skrev en uppsats då, och såg
    att det började bli vanligare.

  398. Fantasy-genren
    var också på frammarsch.

  399. Man löser upp gränser
    mellan dimensioner-

  400. -och det finns en möjlighet att,
    inte bara i tanken, umgås-

  401. -med dem som har lämnat oss.

  402. Fantasygenren påverkade nog också
    hur man kunde skriva om döden.

  403. Men de här änglafigurerna har blivit mer
    robusta och människolika.

  404. "Ängeln Gunnar" är nästan
    som en liten folkhemshjälte-

  405. -med sina snickarbyxor och sin keps.

  406. I många böcker ser de döda ut som sina
    vanliga jag, fast med vingar.

  407. Så det är ju liksom...

  408. Jag trodde också att det skulle dämpa
    sig lite, men det har det inte gjort.

  409. Änglar är...stort.

  410. Änglarna, ja... Stort tack för ett
    fantastiskt intressant föredrag!

  411. Textning: Nina Brander Källman
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Döden i barnens bilderböcker

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Döden är temat i många böcker för barn. Eva Söderberg, litteraturforskare från Mittuniversitetet, har undersökt hur döden tar sig uttryck i bilderböcker från mitten av 1960-talet och framåt. Vilka dör? Och varför? En bra bilderbok om döden kan fungera som stöd och ett redskap för barn som förlorat ett syskon eller en förälder. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Bilderböcker, Döden i litteraturen, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Döden en del av livet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Inledning

Döden och vårt förhållande till döda är en del av vår syn på religion, konst, litteratur. Det ger oss ett förhållningssätt till att hantera döden, säger Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare i humaniora och samhälle. Forskningen visar vägen till hur döden präglar våra förhållanden till varandra och till vardagen. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden förr och nu

Människor har reflekterat över döden sedan urminnes tider, och tanken på döden är sammankopplad med olika religiösa föreställningar. Britt-Mari Näsström, professor emerita i religionshistoria vid Göteborgs universitet, jämför synen på döden i olika religioner. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Att lära av de döda

Varje år genomförs omkring 10 000 obduktioner. Hans Druid, professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet, talar om vad som händer i kroppen när vi dör och hur obducenten arbetar för att försöka ge anhöriga svar. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden i barnens bilderböcker

Döden är temat i många böcker för barn. Eva Söderberg, litteraturforskare från Mittuniversitetet, har undersökt hur döden tar sig uttryck i bilderböcker från mitten av 1960-talet och framåt. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Död, sorg och begravning - nya tider, nya vanor

Vår privata sorg är idag ofta inte längre så privat. Anna Davidsson Bremborg, präst och forskare i religionssociologi vid Lunds universitet, talar om våra förändrade vanor kring döden. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Rätten till sin egen död

Att få hjälp att dö är en av de mest kontroversiella frågorna i vårt samhälle. För att inte tala om rätten att ta sitt eget liv. Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet, resonerar kring om det finns en sådan rätt, och vilka andra intressen som den kan stå i konflikt med.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnbokprovning 2014

2013 års trend ensamhet och utanförskap

Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet, berättar om 2013 års stora trend i utgivningen: ensamhet. Ofta är det flickor och kvinnor som står i centrum i böckerna. Inspelat 18 mars 2014 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss