Titta

En timme om sexualkunskap i särskolan

En timme om sexualkunskap i särskolanDela
  1. Hej, den här timmen ska vi ägna åt
    sexualkunskap i särskolan:

  2. Varför det är så viktigt för elever
    och skolpersonal, och hur man gör.

  3. Välkomna, Lotta Löfgren-Mårtenson,
    forskare i sexologi-

  4. -och Olof Risberg,
    psykolog och psykoterapeut.

  5. Lotta, varför är sexualundervisning
    för unga i särskolan så viktig?

  6. Det är viktigt för alla människor att
    få kunskap om kroppen och känslor.

  7. För unga
    i särskolan är det extra viktigt-

  8. -för att man har svårare att själv
    hitta kunskap och prata med kompisar.

  9. Funktionsnedsättningen gör att man
    har svårare att förstå abstraktioner.

  10. Att förstå signaler, normer och koder
    - det som är underförstått.

  11. Man behöver mer hjälp av omgivningen
    för att få lika mycket som andra.

  12. -Hur viktigt tycker du att det är?
    -Jag tycker det är oerhört viktigt.

  13. Om man inte förstår sexualitet
    och relationer kan det bli farligt.

  14. Man kan missförstå svåra, abstrakta
    sammanhang, som ordet samtycke:

  15. Förstår man inte innebörden av det
    så kan man fara illa eller göra illa.

  16. Så det är viktigt att inte undvika
    eller skjuta undan ämnet.

  17. Vår sexualitet är en realitet,
    och alla har rätt att förstå.

  18. Vad tycker du om att många vuxna
    inte vill "väcka en björn som sover"?

  19. Omgivningen oroar sig för att en med
    funktionsnedsättning råkar illa ut-

  20. -men om man tänker att
    det inte finns nån björn som sover-

  21. -så förstör man deras möjligheter att
    hitta sitt eget jag, sitt eget svar.

  22. Även att inte förmedla kunskap
    är ett ansvar.

  23. Mer om det senare.
    Nu ser vi en bit ur en tv-serie:

  24. "Sexbyrån", som UR producerat
    för särskolans äldre elever-

  25. -eftersom många lärare saknar bra,
    modernt material till undervisningen.

  26. Nu får ni träffa programmets panel,
    som beskriver känslan "kåt".

  27. Man blir upphetsad, man blir:
    "Jag vill bara ha dig just nu!"

  28. Killen kan få stånd, tjejen kan
    bli blöt i trosan eller nånting.

  29. De blir upphetsade och "vill ha dig".

  30. När man är kåt, ja...

  31. Man vill liksom, det blir så
    att man bara vill "det där".

  32. Man kan få rysningar, liksom.

  33. Som en härlig känsla.

  34. Jag tycker det är lite svårt
    att beskriva hur just den känslan är.

  35. Ja, är man kille så får man stånd.

  36. Penisen, kuken blir större. Är du
    tjej blir man visst våt där nere.

  37. Det pirrar i magen.
    Det börjar kännas där nere.

  38. Man får stånd då.

  39. Man känner sig nästan
    som ett vilddjur.

  40. Är det nån skillnad mellan ungdomar
    med funktionsnedsättning och andra-

  41. -när det gäller sexualkunskap
    och upplevelsen av starka känslor?

  42. Det är klart att känslorna är
    universella och djupt mänskliga-

  43. -och gäller alla människor.

  44. Men hur man kan uttrycka det eller
    uppfatta olika signaler och normer-

  45. -är olika beroende på graden av
    intellektuell funktionsnedsättning.

  46. -Olof?
    -Ja, jag håller med.

  47. Ibland tros vissa av dessa grupper ha
    en större sexualitet, men det är fel.

  48. Däremot kan det se ut så om man inte
    förstår den och lär sig uttrycka den.

  49. Då kan sexualiteten, som är
    så viktig och fin, bli rätt plågsam.

  50. Om man t.ex. inte lär sig onanera är
    det en brist som kan ge frustration.

  51. Men de här känslorna har vi alla,
    i varierande omfattning.

  52. Allt från att vi är ofta till sällan
    sexuellt upphetsade, eller aldrig.

  53. Och alla elever har rätt till sexual-
    kunskap. Hur är det bevänt med det?

  54. Sexualundervisning är ju obligatorisk
    sen 1955-56 i Sverige-

  55. -men enligt forskningen får särskolan
    mindre sexualundervisning än övriga.

  56. Och de
    behöver mer för att få lika mycket.

  57. Så det borde finnas mer metoder,
    material och handledning-

  58. -för lärare, kuratorer och sköterskor
    som ska förmedla kunskapen.

  59. Vad är de
    största bristerna i undervisningen?

  60. Att det ofta krävs en eldsjäl: det
    avgör om det blir bra undervisning.

  61. Man anstränger sig för lite, för den
    gruppen behöver som sagt ännu mer-

  62. -än vi "vanliga" behöver, och som
    det hanteras blir det godtyckligt.

  63. Ibland är det bra,
    ibland nästan obefintligt.

  64. Och då är det ett svek mot barnen
    och ungdomarna som sen blir vuxna.

  65. -Varför är det så?
    -Jag vill bara säga:

  66. Sexualkunskap handlar om mycket mer
    än om samlaget och kroppen.

  67. Det är viktigt att känna sin kropp-

  68. -men det handlar också om att bli
    vuxen, vara blivande man och kvinna.

  69. Känna sig själv och hitta sin plats,
    det handlar om existentiella delar.

  70. Och det är nog det känsliga, sårbara,
    utsatta, som vi känner igen oss i-

  71. -som försvårar att förmedla kunskap,
    för det blir lätt personligt.

  72. Man duckar för det jobbiga. Vad blir
    följden av att inte undervisa i det?

  73. Man får kanske inte tillgång till
    sin sexualitet, vilket är ett svek.

  74. Och om nån stöter på en eller vill
    ha sex förstår man det kanske inte-

  75. -och saknar beredskap för att
    hantera det, och då kan det gå fel.

  76. Man kan gå med på nåt man inte vill
    för att man inte lärt sig om gränser.

  77. Det finns en flora av misslyckanden-

  78. -och man utestänger nåt självklart
    om man inte vågar prata om det här.

  79. Du sa nåt viktigt: Hur blir man ihop
    med nån? Det är en central del.

  80. Konsten att flörta är sällan medfödd,
    det är nåt vi har tränat oss till:

  81. Hur länge man ska se på nån för att
    visa intresse, och var gränsen går.

  82. Som särskolekurator hörde jag oftast:
    "Hur blir man ihop med nån"?

  83. Den stora, viktiga frågan som är
    så central för de flesta av oss!

  84. Och hur riktar man sitt intresse till
    nån som blir intresserad tillbaka?

  85. Så att man inte bara riktar sitt
    intresse till personal i särskolan-

  86. -eller till idoler man inte träffar,
    eller nån utan funktionsnedsättning.

  87. Utan att hitta nån ungefär likadan,
    för då är det lättare att bli ihop.

  88. Vi ska se ett klipp från "Sexbyrån"
    igen, om att sätta gränser.

  89. Jeanette och Daniel
    umgås efter skolan.

  90. De är kompisar, och för det mesta
    har de väldigt kul tillsammans.

  91. -Hur mycket ska du ha?
    -Mycket.

  92. Okej!

  93. Vad gör du, din lilla knäppis?

  94. Jeanette tycker
    att Daniel är så snygg nu-

  95. -och hon får plötsligt
    en sån himla lust att kyssa honom.

  96. Nej, vad gör du?

  97. Jag vill gå hem nu!

  98. Daniel sa nej, men Jeanette
    lyssnade inte. Vad dumt det blev!

  99. Daniel gick hem. Jeanette fick varken
    pussas eller dricka choklad ihop.

  100. Hon ångrar att hon inte lyssnade
    och vill kunna spola tillbaka tiden.

  101. Och det här är ju en film,
    så det kan hon ju!

  102. Jeanette tycker
    att Daniel är så snygg nu-

  103. -och hon får plötsligt
    en sån himla lust att kyssa honom.

  104. -Vad gör du?
    -Jag tycker att du är fin.

  105. -Jag vill kyssa dig.
    -Jag vill inte.

  106. Daniel
    säger att han inte vill kyssas.

  107. Tråkigt, tycker Jeanette,
    men respekterar det.

  108. Man har rätt
    att säga nej om man inte vill.

  109. Det känns jobbigt en stund för
    Jeanette, men sen känns det bättre.

  110. Men eftersom det här är en film kan
    det ju bli som Jeanette helst vill.

  111. Vi börjar om från början.

  112. Fantastiskt.

  113. Varsågod.

  114. Tack, älskling.

  115. Gränssättning. Hur viktigt är det
    när det gäller såna här situationer?

  116. Det är jätteviktigt, som i inslaget,
    att ett nej är nej och ett ja är ja.

  117. Det är också viktigt
    att lära sig "ja"-

  118. -så vi inte bara pratar om "nej" och
    gränssätter "mot", utan även bejakar.

  119. Men ordet "samtycke"
    är svårt och abstrakt.

  120. Och om man har funktionsnedsättning
    har man svårt med det abstrakta.

  121. Så att
    prata tydligt om gränser är viktigt.

  122. Vilka situationer kan uppstå
    om man inte vet sina gränser?

  123. Man blir upphetsad på t-banan
    och börjar onanera.

  124. Man gör nåt man vill som är positivt,
    men på ett gränslöst sätt.

  125. Vi ska prata mer om det, men...

  126. För att vara konkret,
    hur kan man jobba?

  127. Dels är det samtal, men jag
    jobbar också mycket med bilder.

  128. Det gör man mycket
    av pedagogiska skäl-

  129. -för att den unge ska känna igen sig
    genom att titta på en bild-

  130. -så man
    känner igen det i verkligheten.

  131. Här är tydliga bilder ur din bok
    "Vem vill vara ihop med mig, då?".

  132. -Hur används de?
    -Det här beskriver ett övergrepp.

  133. Här visas "vem gör rätt och fel?".

  134. Vid bilden på en kvinna som ringer sa
    en pojke: "Hon ska inte lägga sig i."

  135. Då måste han lära sig att det är bra.

  136. Och vad händer vid ett övergrepp?
    Var hamnar man och hur mår man då?

  137. Det beskriver väldigt konkret när
    nåt går fel, vad det kan leda till.

  138. Situation, beteende, konsekvens -
    en klassisk modell.

  139. "Jag vill ha sex, ger mig på en tjej,
    jag kan hamna i fängelse."

  140. Vad var viktigt
    för den unge att förstå?

  141. Att förstå att det han gör
    och hade gjort vid flera tillfällen-

  142. -drabbar både honom och den andra.

  143. Man ser på bilderna av Per Gustavsson
    att både han och flickan är ledsna.

  144. Det finns inget gott med övergrepp,
    men med sex om samtycke råder.

  145. Så det finns en likadan bildsekvens-

  146. -men där de pussas och sen ligger
    med varandra, och det är nåt bra.

  147. Så han hade missförstått.

  148. Ja, han tänkte att om man var ensam
    med en tjej fick man ligga med henne.

  149. Samtidigt är det en balansgång.

  150. Att det aldrig ska hända nåt ont
    hoppas och önskar vi ju alla.

  151. Men ungdomar jag pratat med
    som forskare och kurator säger ofta:

  152. "Andra oroar sig för ont, jag oroar
    mig för att inget gott ska hända!"

  153. Så vi förstår hur stark längtan är
    efter att vara med om nåt positivt.

  154. För den stora gruppen som inte
    tillhör riskgruppen du jobbar med-

  155. -finns en önskan om att vara nära-

  156. -samtidigt som man uppfattar
    andras varningar och förmaningar.

  157. Ofta säger killar med
    intellektuell funktionsnedsättning:

  158. "Jag är snäll mot kvinnor
    och gör aldrig nåt mot nåns vilja."

  159. Och tjejerna säger: "En kille får man
    ordna själv, för de är så passiva."

  160. Tjejer får höra att man ska säga nej,
    ingen får röra en om man inte vill.

  161. Men de säger: "Jag vill ju att
    han ska röra mig!" Men ingen vågar.

  162. Så det är andra sidan av myntet,
    utan att förringa det du berättar.

  163. Du har skrivit om att det är viktigt
    att ha en positiv självkänsla.

  164. Vad betyder det vid gränsdragning?

  165. Många faktorer spelar in om man
    hamnar där man förgriper sig på nån.

  166. Intellektuella funktionsnedsättningar
    är en del, men om vi vänder på det-

  167. -så är självkänsla,
    goda sociala relationer-

  168. -och fungerande skolsituation i stort
    otroligt betydelsefullt.

  169. Men också att känna sig bekräftad och
    duga som man är och känna sig älskad.

  170. Och i dag växer det nog upp unga
    som har en funktionsnedsättning-

  171. -men vars föräldrar
    stöttat och styrkt dem.

  172. De är medvetna om sin situation men
    känner att de duger och är älskade.

  173. Vi pratar mer om föräldrarna sen.
    - Olof, du talar om "övertolerans".

  174. Ja, det är synd
    att vi ibland på nåt sätt ignorerar-

  175. -dem som gör illa och far illa, för
    att de har en funktionsnedsättning.

  176. Det är slappt, för då blir budskapet
    att det du gjort...

  177. Vid svåra upplevelser blir budskapet
    "det var inte så farligt".

  178. Det är viktigt
    att vi sätter ner foten och visar-

  179. -när nåt är på väg
    att kanske bli olyckligt.

  180. Vi är slappa ibland och säger inget,
    för vi vet inte vad vi ska göra-

  181. -men vi måste göra nåt
    när nåt är på väg att gå snett.

  182. Det är ett ansvar att inte informera,
    inte förmedla, och inte ta samtalet.

  183. Särskoleelever kan som sagt behöva
    mer konkretisering och upprepning.

  184. Här visar "Sexbyrån" konkret de ramar
    som gäller när lusten faller på.

  185. Då är det bra att vara där du kan
    stänga om dig och få vara i fred.

  186. Du ska inte behöva bli störd själv,
    och inte heller störa andra.

  187. Här är en fritidsgård,
    och en mysig soffa.

  188. Skulle det vara okej
    att ha sex med sig själv här?

  189. Nej, här finns folk,
    och även om soffan är tom just nu-

  190. -kan nån komma som blir störd eller
    arg, och det blir inte bra för nån.

  191. Här är ett duschrum på en skola.
    Är det rätt plats att onanera?

  192. Nej, det är inte privat. Här finns
    människor som man måste respektera.

  193. Är det här en bra plats, på bussen?

  194. Nej, det är olagligt att onanera
    på bussar och ute bland folk på stan.

  195. Hemma.

  196. Här finns ett rum där du kan
    vara helt i fred och stänga din dörr.

  197. Här i studion,
    fler eldsjälar och fler perspektiv.

  198. Välkomna, Zafire Vrba, du är
    hantverkspedagog och sexualupplysare-

  199. -och programledare för "Sexbyrån",
    vars röst vi hörde i inslaget.

  200. Och Thérèse Juvall, utbildnings-
    ansvarig på LAFA. Vad är det?

  201. Det är enheten för sexualitet och
    hälsa i Stockholms läns landsting.

  202. Vi utbildar och stödjer personal så
    att sexualundervisningen utvecklas.

  203. Zafire, det här inslaget vi såg,
    hur kan det hjälpa dina elever?

  204. Det är så konkret.

  205. Det visar ställen där man inte får
    onanera och ställen där man får det-

  206. -och förklarar gränserna kring
    var det är okej att onanera och inte.

  207. Det är ett sätt att prata om det och
    samtidigt ha bild och film som stöd:

  208. Man knyter upp det
    på miljöer som de känner igen.

  209. Så det är viktigt att vara konkret?

  210. Ja, att bara prata räcker ofta inte.
    Man behöver nåt mer stöd än så.

  211. Och det är viktigt att man tar upp
    det på det sättet som du säger-

  212. -men också minns att möjligheten till
    privatliv är liten för de här unga.

  213. Man är beroende av stöd och hjälp,
    och de privata sfärerna krymper.

  214. Så vi bör minnas, när vi säger "gör
    det på rätt plats, där du är privat"-

  215. -att såna ställen
    kanske är sällsynta.

  216. -Man måste skapa det utrymmet.
    -Tillåta ställen för att vara i fred.

  217. Och skolan kan vara en sån plats.
    Det är kanske lite kontroversiellt-

  218. -men vissa elever inom särskolan
    har ju faktiskt schemalagd onani.

  219. Det kan vara ett tvångsbeteende, och
    skolan skapar möjlighet att göra det.

  220. "Just den här kvarten kan du få
    göra det, en gång om dagen."

  221. Det kan vara en stor lättnad för dem
    att faktiskt få det schemalagt.

  222. Och man kan få 10-15 minuter på toan,
    och ingen behöver veta vad man gör.

  223. Thérèse, när man i klassrummet
    pratar om såna här saker-

  224. -som privatliv, onani och dylikt-

  225. -så kan läraren hamna i ett
    känsligt läge och få privata frågor.

  226. -Hur ska man förhålla sig då?
    -Många tycker att det blir jobbigt.

  227. Somliga undviker att prata om sex och
    samlevnad just av den anledningen-

  228. -och det är synd, för samtalen
    ger också mycket tillbaka.

  229. Det är viktigt när man får en privat
    fråga att försöka generalisera den-

  230. -och inte svara på sånt som "Hur ofta
    onanerar du?", "Gjorde du det nyss?"-

  231. -utan säga:
    "Det är vanligt att folk onanerar."

  232. "Ibland flera gånger om dagen, och
    i andra perioder kanske inte alls."

  233. Man får inte provoceras av frågorna.

  234. Och man bör
    också behandla eleverna likadant-

  235. -och inte förutsätta att de ska svara
    på privata frågor, utan visa respekt.

  236. Och de här ungdomarna
    som ofta är så öppna-

  237. -får man ibland hjälpa att inte
    berätta så mycket om sig själva.

  238. Att hjälpa eleverna att generalisera.
    När nån börjar berätta om sig själv-

  239. -säger man "Så gör många ungdomar,
    eller hur?", så får man med gruppen.

  240. Respekt för sig själv och kolleger,
    men även för de ungdomar man möter.

  241. -Hur förhåller du dig till frågan?
    -Jag tycker att det är svårt.

  242. Om man säger att onani är normalt
    pratar man också om sin sexualitet-

  243. -men jag försöker föra in så lite
    som möjligt av mig som privatperson.

  244. Men jag jobbar med ungdomar
    som har farit oerhört illa.

  245. Det är provocerande
    för dem att jag har barn.

  246. Så jag ligger lågt med min
    privata sfär och för tillbaka frågan.

  247. Jag säger också: "Det är du
    som är viktig nu, inte jag."

  248. "Du är viktigast här och nu,
    och jag vill hjälpa dig."

  249. Jag bollar tillbaka det och förvirrar
    inte genom att prata om mig själv.

  250. Det skulle kännas olyckligt och
    hänsynslöst, klienten är viktigast.

  251. Zafire,
    dina elever är inte så frågvisa.

  252. Nej, många
    är mest intresserade av sig själva.

  253. Så jag får inte många privata frågor.
    Sen kan jag...

  254. Jag kan tänka mig att vara privat
    om jag ser en stor pedagogisk poäng:

  255. "Den här personen behöver nån att
    spegla sig i för att känna igen sig."

  256. Då kan jag fylla den funktionen.

  257. Om det känns okej att berätta
    om mitt privatliv gör jag det-

  258. -men jag kan också säga "Jag har
    en kompis som har gjort det här..."

  259. Man kan
    dra en sån där kompishistoria.

  260. För det kan ju finnas pedagogiska
    poänger i att få spegla sig i nån-

  261. -och om jag kan fylla det är det bra,
    även om det blir lite personligt.

  262. Privat behöver det sällan bli, det
    brukar räcka med lite personligare.

  263. Sexualitet rör ju också integritet,
    och utifrån samhällets normer-

  264. -hör ju sexualitet till privatlivet,
    och det ska inte vara offentligt.

  265. Man lär sig socialisationsprocesser
    som är knutna till sexualiteten-

  266. -och som man kanske behöver höra
    konkret, som vi har varit inne på.

  267. Samtidigt överskrids ju gränserna
    av många i vårt samhälle.

  268. Det är ju också så normer
    förändras, utvecklas och töjs.

  269. Det handlar ju också om fritiden,
    hur involverar man föräldrarna?

  270. -Thérèse?
    -Det där är lite dubbelt.

  271. Föräldrar är oroliga för sina barn
    och vill att det ska gå bra för dem.

  272. Många är glada över sexualupplysning
    i skolan, så de slipper ta samtalen.

  273. Men man oroar sig för att ungdomarna
    ska utsätta sig själva för nånting-

  274. -genom att träffa fel personer,
    eller utsätta andra för övergrepp.

  275. Den oron ska tas på allvar, och
    på föräldramöten kan skolan ta upp:

  276. "Vi ska prata om sex och samlevnad
    den här terminen"-

  277. -"så om ni får frågor hemma
    kan ni vara lite förberedda."

  278. Det är svårt att prata om sex med ens
    egna barn, och kanske inte så bra.

  279. Man är för nära,
    det kan bli lite för "kletigt"-

  280. -att prata med sina egna barn om
    deras sexualitet. Det blir inte okej.

  281. Barnens kompisar går kanske bra,
    men inte de egna.

  282. Så man ska ha tillit till skolan, och
    då måste skolan ta frågan på allvar.

  283. Vi ska nu höra vilka utmaningar
    två lärare från Häggviks gymnasium-

  284. -och Svedenskolans högstadium
    möter i sexualundervisningen.

  285. Det svåraste i undervisningen är nog
    när grupperna är väldigt spretiga.

  286. Där det kanske finns elever som...

  287. ...aldrig har pussats eller ens tänkt
    tanken, och tycker det känns läskigt-

  288. -till de som är nyfikna och kanske
    sexuellt aktiva. Det är en utmaning.

  289. Svårigheterna med att undervisa
    i sex och samlevnad kan vara...

  290. Bland annat i grundsärskoleklasser
    finns stora åldersskillnader.

  291. Det kan vara från åk 6 till åk 10.

  292. Då gör vi så att vi gör tvärgrupper-

  293. -då vissa elever inte än har behov av
    samma diskussioner som 15-16-åringar.

  294. Att de är på olika nivåer är bra, de
    kan bli nyfikna och lära av varandra.

  295. Men om spridningen är för stor-

  296. -så bör man kanske dela in dem
    i olika grupper om resurser finns.

  297. Thérèse, utbildad lärare, vad är
    ditt tips om en grupp är "spretig"?

  298. Det är lite svårt, precis som en av
    lärarna uttrycker: Hur gör man då?

  299. Ett förslag var att dela gruppen,
    och man ska inte undervisa ensam.

  300. Väldigt många undervisar ensamma
    i sexualkunskap, och det är inte bra-

  301. -för gruppen kan behöva delas, eller
    en elev kan upplevas som provokativ.

  302. Då kan det vara skönt med en kollega-

  303. -som kan lugna oron och provokationen
    och ta över undervisningen vid behov.

  304. Och när du och jag har kurser ihop
    brukar vi ju prata om att-

  305. -även andra klasser är på
    olika nivåer med olika erfarenheter.

  306. Det är inte specifikt särskoleelever
    som har den "spretigheten".

  307. Vad behövs för att man ska kunna
    kunskapsutjämna en sån grupp?

  308. Man kan försöka använda
    olika typer av stöd samtidigt.

  309. Om jag går igenom anatomi-

  310. -så brukar jag rita, visa
    andras illustrationer och visa foton.

  311. Sen pratar vi, och jag har även haft
    en anatomisk modell nån gång.

  312. Eller så skulpterar vi könsorgan.
    Att plocka in olika typer av stöd.

  313. Vissa kan lätt relatera till foton-

  314. -medan andra kan relatera till
    att jag ritar medan jag förklarar.

  315. Folk behöver olika sorts stöd, sen är
    mycket tid en kunskapsutjämning.

  316. Ofta är sexualundervisningen
    tidsbegränsad, kanske till en vecka.

  317. Jag har grupper vid sex tillfällen,
    och det är alldeles för kort.

  318. Ett tillfälle ägnas åt anatomi,
    fast det skulle behöva upprepas.

  319. Man vet ju att de här ungdomarna,
    men också folk över huvud taget-

  320. -behöver upprepning, vilket kräver
    att tid avsätts till undervisningen.

  321. Du har också workshops, med frukt.

  322. "Lustanatomi och fruktskulpturer".

  323. Då går vi först igenom anatomi
    för kukar, fittor och rövar.

  324. Och anatomin är ganska liknande.

  325. En kuk och en fitta har samma vävnad
    och fungerar på liknande sätt.

  326. Det är bra att prata om funktionen
    och hur man kan njuta av sin kropp.

  327. Man kan också vara transinkluderande.

  328. Man säger inte att bara tjejer
    har fittor och bara killar har kukar-

  329. -utan man kan säga att det är organ
    som vilken kropp som helst kan ha-

  330. -eller vilken identitet som helst
    kan ha, som en föreläsningsdel.

  331. Sen får deltagarna skulptera det
    i frukt, de får skulptera lustorgan.

  332. Några vill göra dem naturidentiska:

  333. "Hur många svällkroppar hade en kuk,
    och var satt slemhinnorna i fittan?"

  334. Andra gör fantasiorgan eller organ
    de vill ha eller vill ha sex med.

  335. -Fungerar det bra?
    -Ja, det är konkret.

  336. Alla har erfarenhet av skulptur-
    materialet, de har hållit i en frukt.

  337. Och prestationskraven blir lägre än
    om det vore lera eller trä.

  338. Frukterna är inbjudande som de är,
    saftiga och vackra.

  339. Att vara konkret
    verkar vara en av nycklarna till att-

  340. -lyckas med sexualundervisning i den
    här gruppen. Finns det fler nycklar?

  341. Ja, upprepning. De med funktions-
    nedsättning behöver mer repetition.

  342. När mina klienter misslyckats igen
    säger många: "Jag kom inte ihåg."

  343. De har glömt bort.

  344. Så det ska inte tidsavgränsas,
    utan man ska upprepa och repetera.

  345. För det är lätt att ta till sig
    i klassrummet eller hos oss-

  346. -men det är i ett skarpt läge, i en
    säng eller så, som man ska minnas.

  347. -Därför krävs det upprepning.
    -Och då minns man bilderna.

  348. Det kan vara en fruktskulptur eller
    en formulering som man bär med sig:

  349. "Var rädd om dig", "Ta ingen skit",
    det finns många korta mantran-

  350. -som man ska jobba in, och som den
    unge sen bär med sig som en trygghet.

  351. Det ska inte bara göras en gång, utan
    det är ett ständigt pågående arbete.

  352. Då kan man plocka fram det
    när det dyker upp och blir aktuellt.

  353. I åk 6-7
    sägs det vara sju års skillnad-

  354. -mellan äldst och yngst
    i utvecklingen.

  355. Då måste man tänka på
    att de inte är "där" hela tiden-

  356. -men när
    de är med måste man fånga dem.

  357. Inte planera sexualundervisning
    en viss vecka eller en viss gång.

  358. Eller som när jag frågade en bekant:

  359. "Har du haft sexualundervisning?"
    "Nej, jag var sjuk den dagen."

  360. Hur ska man få skolpersonal,
    inklusive de ansvariga rektorerna-

  361. -att förstå vikten av att ha
    bra och mer sexualkunskap?

  362. Diskussionen väcker många tankar,
    som att man måste fånga stunden.

  363. Jag ska återknyta, sen svarar jag.

  364. Ofta tänker man ta upp ett visst
    ämne, och så kommer en grupp-

  365. -där två gjort slut, en är kär, en
    har sett porr - det är många tankar.

  366. Då ska man fånga det och våga släppa
    den plan eller det upplägg man hade.

  367. Så det man ska få rektorer
    och lärarpersonal att följa med i-

  368. -är det här "nuet": "Just nu
    är detta intressant och relevant."

  369. Och fångar man det som är relevant
    är eleverna motiverade att lära sig.

  370. De flesta rektorer och lärare
    tycker nog att det här är viktigt-

  371. -så det man behöver övertyga om är-

  372. -att ge personalen tilltro, verktyg,
    redskap, handledning och metoder-

  373. -för att våga förmedla detta
    och våga finnas till hands i stunden.

  374. Och rektorn är skyldig att erbjuda
    personalen kompetensutveckling-

  375. -och inte säga "Det lär de sig ändå,
    sexualupplysning är inte så viktigt".

  376. Vi måste värdesätta sexualkunskap
    och förstå att det är ett ämne i sig.

  377. Och det är viktigt för hela livet-

  378. -att få jobba med och förhålla sig
    till sin egen och andras sexualitet.

  379. Och särskolan är ju lustinriktad, man
    jobbar med deras intresse och lust-

  380. -för ämnen och hantverk, särskolan
    är ju ofta mer hantverksinriktad.

  381. Och lust, som kåthet, är nåt man
    sällan jobbar med som en drivkraft.

  382. Man kan lära sig känna igen känslor
    som att vara kär, arg, ledsen, glad-

  383. -men sällan känslan kåt:
    "Hur ser en person som är kåt ut?"

  384. "Hur läser man av det? Hur uttrycker
    jag det?" Det måste man lära sig.

  385. Nu ska det bli musik
    med ett budskap, ur "Sexbyrån".

  386. -Tjena, Danne. Var har du varit?
    -På ungdomsmottagningen.

  387. -Vad gjorde du där?
    -Fixade lite kondomer, bara.

  388. -Berätta!
    -Vad ska du ha dem till?

  389. -Ni behöver inte veta alla detaljer.
    -Jo!

  390. -Sally! Vad har du gjort på armen?
    -Det är ett bandage.

  391. -Har du skadat dig?
    -Nej, satt in en p-stav.

  392. En p-stav, vad är det?

  393. Ska man ha sex med nån annan
    med nån annan än sig själv

  394. är kondomen bra att ha

  395. Könssjukdomar, graviditet
    Kondomen skyddar mot allt!

  396. Berätta mer, vilken spännande grej
    Säkrare sex för både kille och tjej

  397. Berätta mer
    Toppen att det finns skydd!

  398. Ska man ha sex med nån annan
    med nån annan än sig själv

  399. Då är p-stav bra att ha

  400. Den skyddar mot att bli gravid
    Det räcker flera år!

  401. Berätta mer, vilken spännande grej
    Säkrare sex för både kille och tjej

  402. Berätta mer
    Toppen att det finns skydd!

  403. Har man otur kan man bli sjuk
    om man knullar utan kondom

  404. Könssjukdomar kallas det då

  405. Könssjukdomar, graviditet
    Kondomen skyddar mot allt!

  406. Berätta mer, vilken spännande grej
    Säkrare sex för både kille och tjej

  407. Berätta mer
    Toppen att det finns skydd!

  408. Ja, det är toppen
    att det finns skydd!

  409. Ja, preventivmedel och upplysning
    är ju viktigt för alla unga-

  410. -men finns det nån speciell utmaning
    när det gäller den här gruppen?

  411. Först en sak:
    När vi pratar om preventivmedel-

  412. -innebär det att vi säger
    att normen är heterosexuellt samlag.

  413. Och många elever i särskolan
    har inte de erfarenheterna-

  414. -och
    alla kommer kanske inte att få dem.

  415. Med olika funktionsnedsättningar
    kan sexualitet kan uttryckas olika.

  416. Så vi ska inte prata preventivmedel
    för snabbt när några är tillsammans-

  417. -för då säger man att samlag är det
    "rätta" sättet att vara ihop med nån.

  418. Man kan forcera in nån i sexualitet
    på ett sätt som personen inte vill.

  419. Hur tycker ni att man ska prata
    om familjebildning och barn?

  420. -Hur ska man förhålla sig till det?
    -Det är en av de svåraste frågorna.

  421. Det finns ju en norm.

  422. Nu är det bättre. Förr var normen
    heterosexualitet, nu är det friare.

  423. Men annars är normen att vi ska
    bli ihop med nån, ligga med den-

  424. -åka till IKEA, och sen skaffa barn.

  425. Och jag tycker vi är dåliga på
    att närma oss den här frågan.

  426. En del med funktionsnedsättning bör
    inte få barn, men det ämnet är tabu-

  427. -och vi värjer oss mot den frågan.

  428. Och det är ett svek när vi inte har
    vågat utmana de här perspektiven.

  429. En del som jag har lärt känna väl
    tycker jag inte ska bli föräldrar-

  430. -och då
    är jag skyldig att våga prata om det.

  431. De frågar:
    "Tycker du jag ska ha barn?"

  432. Det lättaste vore då att säga ja, men
    jag säger "Nej, det tycker jag inte".

  433. Och förklarar. Och man måste våga
    prata om funktionsnedsättningen.

  434. Och många har ju en enorm sorg över
    att ha en funktionsnedsättning-

  435. -men att inte prata om den
    är ett stort svek.

  436. När jag har intervjuat
    många ungdomar-

  437. -säger de flesta själva att de inte
    kan, klarar eller vill bli förälder.

  438. En ung man sa: "Jag skulle inte veta
    på morgonen hur jag ska klä barnet"-

  439. -"och veta om det ska vara
    regnbyxor eller shorts."

  440. Så det finns tankar runt detta som är
    viktiga att lyssna på och prata om.

  441. Och där kan man också
    känna sig intvingad i en norm.

  442. Det är normen, och man uppfattar att
    andra livssätt inte anses lika bra.

  443. Zafire, yttrar sig normerna på
    andra sätt? "Så här ska det vara."

  444. Vi måste alla hantera heteronormer
    och olika typer av samlevnadsnormer-

  445. -och normer att man ska vara intres-
    serad av sex. Det måste alla hantera.

  446. Och specifikt för särskoleelever är
    att det kan finnas en normblindhet.

  447. Om normerna inte är övertydliga
    kan de ha svårt att uppfatta dem.

  448. Och det anser jag är en fördel
    som många såna elever har.

  449. Att de inte behöver agera
    utifrån hela normsystemet-

  450. -utan det är nåt personalen
    ofta lägger på dem.

  451. Om några kivas lite eller
    verkar vara intresserade av varandra-

  452. -är det lätt att läsa in att
    kärlek eller attraktion ligger bakom.

  453. Eller att vi leder diskussioner-

  454. -utifrån antagandet att folk kommer
    vilja ha familj, partner och sånt.

  455. Självklart
    är det också många som vill ha det-

  456. -och då är det viktigt
    att materialet i sexualkunskapen-

  457. -representerar mer än oss, vi
    kan inte bara utgå från oss själva.

  458. Hur ska man göra för att inte bara
    utgå från sig själv?

  459. Se sin position, sina privilegier och
    normer, och se vilka man bryter mot-

  460. -och hur man kan ge en vidare
    representation i undervisningen.

  461. Och när man inte kan uppfylla det,
    ingen kan ju spegla allt-

  462. -får man ta in material som skildrar
    mer än personalen kan skildra.

  463. Eller plocka in andra filmer, böcker
    och bilder, eller göra studiebesök.

  464. -Brukar du få reaktioner?
    -Ja.

  465. Jag känner igen frågor om hur man tar
    upp det som är svårt att prata om:

  466. Att många av ungdomarna kanske
    inte hittar en partner att leva med-

  467. -och att många lättlästa böcker,
    det finns många såna i ämnet-

  468. -ofta slutar med att man gifter sig
    och lever lyckliga i alla sina dagar.

  469. Det är ett problem, för vid samtal
    om svärtan behövs hjälp och stöd.

  470. Man kan hitta några böcker i dag
    som även handlar om det.

  471. Och det är viktigt att personal
    diskuterar hur man ska ta upp det-

  472. -så att man inte låter bli
    eller inte vågar närma sig det här.

  473. För det finns där och ligger på lur.

  474. Och
    ungdomarna känner igen sig och vet.

  475. Och inte förutsätta nåt. Att nån
    är intresserad av sex, är hetero-

  476. -att nån som jag tycker ser ut
    som en kille känner sig som en kille-

  477. -eller att nån jag tycker ser ut
    som en tjej känner sig som en tjej.

  478. Sen beror det på vilken grad
    av funktionsnedsättning man har.

  479. Är man i gråzonen nära det "normala"-

  480. -uppfattar man ju mer
    de gängse normerna än i andra fall.

  481. Så det är också betydelsefullt, en
    av många faktorer att ta hänsyn till.

  482. Nu ska vi prata om internet. Härligt,
    men det kan också vara farligt.

  483. Så här säger "Sexbyråns" panel
    om att träffa nån på nätet.

  484. Man vet aldrig vem som skriver.

  485. Ibland kan det vara en bluff,
    när man vill träffa en person.

  486. När man träffas är det inte personen
    på bilden man såg, utan nån annan.

  487. Man får kontakt med nån som inte
    är så gammal som den sagt.

  488. Personen kan luras om vem den är
    och bete sig annorlunda när man ses.

  489. Man vet inte
    vem som sitter på andra sidan.

  490. Det kan vara vem som helst,
    som man inte vet vem det är.

  491. Det kan finnas två sidor, en person
    på nätet och en annan i verkligheten.

  492. Vad betyder nätet för dina elever?

  493. Jättemycket,
    nästan alla är superintresserade.

  494. Folk tittar mycket på filmer
    och ganska mycket på porr.

  495. Flirtar, kollar upp folk på Facebook
    som de är intresserade av på skolan.

  496. Det kan vara lättare på Facebook
    än att flirta i korridoren.

  497. Men också surfa runt i allmänhet,
    leta information.

  498. Hur förhåller man sig som vuxen till
    internetanvändning och begränsningar?

  499. Som alltid ska man ha koll på
    vad nån håller på med och tittar på.

  500. Särskilt om nån har svårt att förstå
    är det viktigt att ha koll-

  501. -så man kan förklara innehållet
    i det den unge tittar på.

  502. Man ska lägga sig i,
    men även låta den unge vara privat.

  503. Man måste få vara i fred
    och upptäcka.

  504. Men eftersom porren är så vanlig
    är det också ett tungt argument-

  505. -för att bra sexualundervisning
    behövs som en motbild mot porren.

  506. För den ger ju svar på frågor, men
    felaktiga. Hur man blir ihop, t.ex.

  507. -Men man tar in det man ser konkret.
    -Det blir som en sanning.

  508. Ja, och det är ett blytungt argument
    för mycket sexualundervisning.

  509. Zafire, hur agerar du
    när du ser att nån tittar på porr?

  510. Det är inte tillåtet på skoltid-

  511. -så då måste de stänga av.

  512. Men jag säger inte att det är fel att
    se på porr, för det tycker jag inte-

  513. -utan jag försöker
    ha ett samtal kring vad de tittar på.

  514. Förstår de vad det är,
    att det är skådespelare?

  515. Att det alltså är
    iscensatta situationer.

  516. -Men alla reagerar inte som du.
    -Nej.

  517. Och det är väl risken med att inte ha
    en genomgående sexualundervisning.

  518. Att det finns i läroplanen
    men inte ser ut så i verkligheten.

  519. Annan personal kan ha svårt att
    prata om porr, och stänger bara av.

  520. Och då lägger man skuld och skam
    på den eleven utan att prata om det.

  521. För det finns ju ett intresse, och då
    måste man undervisa utifrån det.

  522. Men fördelarna då,
    som Zafire var inne på?

  523. Min forskning visar att väldigt få-

  524. -varken kan eller får titta på porr,
    eftersom man har få privata sfärer.

  525. Även internet övervakas ju,
    av välmening från omgivningen.

  526. Är man på fel sajt, så säger de unga:

  527. "Om jag tittar på porr får jag kanske
    inte använda internet på en vecka."

  528. Så netikettreglerna,
    hur länge, hur ofta, vilka sajter-

  529. -blir tydligare för dessa unga, men
    om man besökt sidorna är det svårare-

  530. -att våga berätta och prata om det,
    om man inte förstår vad man sett.

  531. Jag tycker
    att det här visar så tydligt-

  532. -att vi vuxna som jobbar med unga
    måste ha koll på hur nätet fungerar.

  533. Vi har en skyldighet att lära oss.

  534. Även om det är nåt nytt för oss.

  535. För dagens unga är det ju självklart.

  536. Om vi ska kunna lära unga
    hur man skriver en kontaktannons-

  537. -måste vi ju veta hur det går till
    och vad som rör sig där ute.

  538. Många vuxna har också en rädsla för
    det här outtalade som vi inte kan se:

  539. "Molnet", cyberspace. För att det ska
    bli mer konkret måste vi själva öva.

  540. Kanske hjälpa unga hitta sajter - det
    finns många fina, informativa sajter-

  541. -som frågachans.nu, som jag
    jobbar med och vill rekommendera.

  542. Nu ska vi ut i lärarnas vardag igen:

  543. Några reflektioner kring vikten av
    behörighet i sexualkunskap.

  544. Jag kan känna att just att undervisa
    inom sex och relationer-

  545. -har legat mycket på vilka lärare
    som känner sig trygga i det-

  546. -och vilka som är intresserade-

  547. -och kanske mindre på behörighet
    gällande bakgrund och utbildning.

  548. Men det hoppas jag
    kommer att bli bättre i framtiden.

  549. Att man ser lika seriöst
    på det ämnet-

  550. -som andra när det gäller kunskaper.

  551. Det är ju väldigt bra om ledningen
    på skolan uppmuntrar till-

  552. -att man kan studera vidare,
    gå kurser om sex och samlevnad-

  553. -så man känner sig bekväm
    med att undervisa.

  554. Nu verkar det hänga på eldsjälar om
    sexualundervisningen ska bli bättre.

  555. -Är det rimligt, Zafire?
    -Nej, men tyvärr ser det ut så.

  556. Och då riskerar man att eldsjälarnas
    normer och kunskaper reproduceras.

  557. Särskilt när det är svårt
    att hitta bra undervisningsmaterial.

  558. Hur ska man höja statusen
    och säkra en bra utbildning?

  559. -Om vi hade ett enkelt svar på det...
    -Ja tack!

  560. Både att värdesätta den person
    som tar tag i de här sakerna-

  561. -men även få en struktur i skolverk-
    samheten, så ingen bränner ut sig.

  562. -Hur är kunskapsnivån i skolorna?
    -Det ser nog väldigt olika ut.

  563. Det handlar nog mycket om individer
    som jobbar med de här frågorna.

  564. Mycket måste utvecklas, och att
    jobba med organisationen är a och o.

  565. Det får inte vara ett åsidosatt ämne-

  566. -utan vi måste värdera sexual-
    undervisningen mycket högre än i dag.

  567. Ämnet finns tydligt i läroplanen,
    och man har ökat motivationen-

  568. -genom att förtydliga att det här ska
    samtalas om i många fler ämnen.

  569. Och skolan måste ta det på allvar-

  570. -och se att sexualitet är en stark
    kraft i våra liv, och en hälsofråga.

  571. Då förstår man hur viktigt det är att
    vi jobbar med det här kontinuerligt-

  572. -från dagis genom hela skolperioden.

  573. Till slut får ni alla ge ett tips-

  574. -på vad vuxna som möter ungdomar-

  575. -och ska förhålla sig till deras sex-
    ualitet ska bära med sig. - Thérèse.

  576. Det är viktigt att man ibland
    sätter sig ner och försöker minnas-

  577. -hur det var
    när man var ung och i puberteten.

  578. Hur det spratt i kroppen, svetten
    rann och man inte förstod sitt humör.

  579. Att komma ihåg längtan, kärlek
    på avstånd och första förälskelser.

  580. Den känslan måste vi vuxna minnas
    för att möta unga på ett bra sätt.

  581. Olof?

  582. Det är ett roligt ämne, och det
    tycker jag att man ska förmedla.

  583. Vi hamnar lätt i samlagsperspektivet,
    men mycket annat är viktigt och fint.

  584. Och att få vara med och ge hela
    den nyanserade bilden är roligt-

  585. -så jag uppmuntrar alla till det,
    för det är glädjefyllt.

  586. -Lotta?
    -Det finns egentligen bara ett svar:

  587. Lyssna på dem det gäller. Nu har vi
    pratat om dem och deras sexualitet-

  588. -medan
    det gäller individer som inte är här.

  589. Om vi fastnar i vårt tänkande och
    glömmer lyssna förlorar vi mycket-

  590. -och den stora kunskapskällan
    finns ju hos dem det handlar om.

  591. -Zafire.
    -Att se sin egen position.

  592. Se vilka normer man tillhör och vad
    man behöver ta in i undervisningen-

  593. -för att representera annat, så alla
    kan spegla sig i det man kan erbjuda.

  594. Tack, alla ni här i studion.

  595. Och om ni som tittar är nyfikna på
    "Sexbyrån" som vi har sett delar ur-

  596. -så hittar ni hela serien på ur.se.

  597. Tack för oss,
    tack för att ni tittade. Hej då.

  598. Textning: Lisa Laestadius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

En timme om sexualkunskap i särskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför är det så viktigt med sexualkunskap i särskolan? Annika Edwards samtalar med Lotta Löfgren Mårtensson, professor i sexologi, Zafire Vrba, pedagog i särskolan, Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut, och Thérèse Juvall, skol-och utbildningsansvarig på Lafa.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Särskola
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sexualkunskap, Särskolan, Undervisning, Undervisning i medicin, Undervisning i sex och samlevnad
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Psykisk ohälsa

Vissa barn utvecklas väl, andra inte

Olika uppväxter ger olika förutsättningar. Presentation av förhållanden som vi idag vet har betydelse för utveckling av psykisk ohälsa. Talare: Björn Kadesjö, UPP-centrum Socialstyrelsen (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa). Arrangör: Expo medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Sex och samlevnad för nyanlända ungdomar

David Saleh undervisar nyanlända ungdomar i sex och samlevnad och handleder lärare runt om i Sverige i att närma sig ämnet med elever från andra kulturer. För David Saleh är sex och samlevnad för nyanlända ungdomar mer än bara några timmars snipp- och snoppkunskap. Det handlar om att introducera ungdomarna för de normer, värderingar och sociala koder som styr umgänget mellan människor i deras nya hemland Sverige.