Titta

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Om UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

En rad korta föredrag med forskare på Stockholms universitet som alla cirkulerar kring ämnet vatten. Inspelat på Världsvattendagen den 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013 : Vattnets roll i cellenDela
  1. Som ni kanske vet består vi
    till ungefär 70 procent av vatten.

  2. Men det ser inte ut så där,
    vi skvalpar ju inte när vi går.

  3. Vattnet är ganska jämnt fördelat
    i våra celler, i hela kroppen.

  4. Här är en bild på en typisk cell.

  5. Där syns olika organeller, små
    bubblor som kan vara ansvariga för-

  6. -att förse oss med energi
    eller tillverka proteiner.

  7. Alla delarna i cellen omges
    av biologiska membraner.

  8. De omger de här och ser till
    att de ser ut som de gör.

  9. Överallt behöver vi transportera
    vatten mellan olika delar i celler.

  10. Mellan cellerna, ut från cellerna
    på olika ställen i kroppen.

  11. De här membranerna är inte
    igenomsläppliga för vatten.

  12. De är täta.

  13. Därför finns det speciella
    vattenkanaler i membranerna.

  14. Här ser vi ett membran. Det är mycket
    fett där inne. Vattnet är det röda.

  15. Och där membranerna
    behöver transportera vatten-

  16. -sitter det proteiner, de blåa,
    som just ska transportera vatten.

  17. Vattenmolekylerna finns inne
    i proteinerna-

  18. -inte i membranet utanför för det är
    så fett där.

  19. De är väldigt effektiva. Här är
    en datorsimulering av en vattenkanal.

  20. Här är membranet och proteinet
    och vi ser vattnet.

  21. En vattenmolekyl är gul
    för att vi ska se den.

  22. Dessa transporterar tusen miljoner
    vattenmolekyler varje sekund.

  23. Så det går oerhört fort att få
    igenom vatten genom sådana kanaler.

  24. Vi har sådana kanaler lite överallt
    i kroppen.

  25. Några exempel är tårar i ögonen
    för att få ut tårvätska.

  26. Salivkörtlar för att få ut saliven.

  27. I lungorna finns det vattenkanaler
    för att hålla lungorna fuktiga-

  28. -så att de inte kollapsar.

  29. Det finns vattenkanaler som finns
    precis när bebisar föds-

  30. -för att få bort vattnet ur lungorna-

  31. -så att bebisen kan börja andas
    efter födseln.

  32. Det är sådana vattenkanaler.

  33. I njurarna för att få ut urinen.

  34. I blodet för att hålla
    en jämn vattenmängd.

  35. I huden för att hålla huden lagom
    fuktig och för att kunna svettas.

  36. De finns även hos andra organismer,
    som hos växterna.

  37. Rötterna har vattenkanaler
    som tar upp vatten.

  38. Finns det vatten är de öppna,
    finns det lite vatten stängs de-

  39. -för att växten inte ska torka ut.

  40. Jag tänkte ge ett exempel på
    hur vattenkanaler funkar i njurarna.

  41. I njurarna filtreras blodet för att
    få bort ämnen vi vill bli av med.

  42. Här är en njure,
    med kanaler som omges av blodkärl.

  43. Här sker själva filtreringen.
    Vi filtrerar hela tiden.

  44. Vi producerar 180 liter urin per dag
    på det här sättet.

  45. Om vi hade kissat så mycket
    hade vi behövt dricka motsvarande.

  46. Därför finns det sådana här
    vattenkanaler i njurarna-

  47. -som återvinner vattnet in i kroppen.

  48. Det mesta av de 180 literna går
    tillbaka in i kroppen via kanalerna.

  49. Till slut blir det någon liter kvar.

  50. Sedan är det så fiffigt att
    återflödet är uppdelat i två delar.

  51. Den största delen går hela tiden.

  52. Det går tillbaka vatten hela tiden
    så att vi slipper kissa.

  53. Men en mindre del är reglerad
    så att vi kan påverka det här-

  54. -beroende på om det är varmt ute
    eller hur mycket vi dricker.

  55. Regleringen sker från hypofysen
    via hormonet vasopressin-

  56. -som reglerar hur mycket vi
    ska återvinna av vattnet.

  57. Det här hormonet störs om vi dricker
    alkohol, eller kaffe och te.

  58. Det är därför vi kissar mer
    när vi dricker dessa drycker.

  59. De stör regleringen så att vi inte
    kan återvinna allt vattnet-

  60. -utan det kommer ut
    och vi behöver dricka mer.

  61. Flödet påverkas även av sjukdomar,
    till exempel av en form av diabetes.

  62. Det fungerar även sämre när vi blir
    gamla, då vi måste dricka ordentligt.

  63. För några år sedan var det värmebölja
    i Europa.

  64. Många äldre dog av uttorkning för att
    regleringen blir svårare med åldern.

  65. Då det är viktigt att förstå
    hur det funkar.

  66. Slutligen kan vi jämföra
    med tidigare föredrag.

  67. Jag har pratat om vattenflöden
    i kroppen.

  68. Det flödar vatten genom kanaler
    överallt i kroppen.

  69. Det händer ju också på jorden.

  70. Där är det viktigt att vattnet är
    fritt från kemikalier av olika slag.

  71. Många av oss här har en bakgrund
    inom kemi.

  72. Jag är själv på
    en biokemiinstitution.

  73. När man tänker på kemi associerar man
    ofta till just sådana här ämnen.

  74. Men så är det inte.

  75. På biokemi, som är en av fakultetens
    största institutioner-

  76. -jobbar vi med kanaler i kroppen,
    membraner, hur ämnen transporteras.

  77. Hur proteinerna är uppbyggda. Är ni
    intresserade av det så läs kemi.

  78. Det är grundläggande för att förstå
    hur vi funkar.

  79. Det har också anknytning till medicin
    för det här är viktig kunskap-

  80. -om man vill försöka bota sjukdomar.
    Det var allt. Tack.

  81. Jag har jättemånga frågor.
    Är det någon mer som har det?

  82. Nej. Ni får spara frågorna.

  83. Det är otroligt mycket att tänka på.

  84. Varför säger vi "bara vatten"?

  85. -"Vad vill du dricka?"
    -"Bara vatten."

  86. Det är inte "bara vatten".

  87. Utan vattnet skulle våra celler
    inte fungera.

  88. Det gör att människan inte...

  89. Vad händer om vi får förorenat vatten
    in i cellen? Kan det påverka något?

  90. Det beror på vad det
    är förorenat med.

  91. Olika ämnen kan påverka
    andra funktioner i cellen.

  92. Men vattenkanalerna blockeras
    av kvicksilver.

  93. Det täpper till kanalerna, så det är
    ett ämne vi inte vill få i oss.

  94. Alla andra ämnen påverkar olika
    funktioner och proteiner i kroppen.

  95. Så klart. Tack för att du kom.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vattnets roll i cellen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kemisten Peter Brzezinski berättar om vattenkanaler i människokroppen - effektiva transportsystem som kan transportera stora mängder vatten snabbt. Som ett exempel på hur det fungerar talar han om vattenkanaler i njurarna. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler, Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Kemi, Medicin, Människokroppen, Vatten
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vattnets roll i cellen

Kemisten Peter Brzezinski berättar om vattenkanaler i människokroppen - effektiva transportsystem som kan transportera stora mängder vatten snabbt. Som ett exempel på hur det fungerar talar han om vattenkanaler i njurarna. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Bokashi, biokol och insekter

Kjell åker hem till den miljömedvetne artisten och författaren Stefan Sundström. De pratar om den japanska komposten bokashi, biokol och bakterier. Och Karin Lexén, som är Naturskyddsföreningens generalsekreterare, vill öka den biologiska mångfalden och hjälpa insekter att hitta någonstans att bo. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmålen 13 och 14: "Bekämpa klimatförändringarna" och "Hav och marina resurser".