Titta

UR Samtiden - Att bedöma lärande

UR Samtiden - Att bedöma lärande

Om UR Samtiden - Att bedöma lärande

Föreläsningar från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Lärare från hela Sverige samtalar om formativ bedömning, lärande och läroplaner. Moderator: Petra Svensson. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Att bedöma lärande : The Big Five - de fem förmågorna, del 1Dela
  1. Jag tyckte det var trevligt att höra
    att den sänds på Kunskapskanalen.

  2. Ni som inte
    riktigt orkar med hela vägen-

  3. -och svimmar på grund av syrebrist
    eller för att det börjar bli sent...

  4. Vi ska hålla på till halv fem. Ni som
    har lust kan dra över en timme.

  5. Man får betalt per bild,
    så varför inte?

  6. Jag har mycket att säga och håller
    oftast på i sex timmar, nu bara två.

  7. Därför kommer det att gå undan nu.

  8. Det handlar alltså om "Big 5".
    Man måste försöka förnya sig-

  9. -så jag funderade på
    vad jag ska hitta på den här gången.

  10. Det är väl första gången många av er
    hör mig, men jag har gjort det förr.

  11. Jag tänkte prata om Obama,
    och fick in Lasse Lagerbäck också.

  12. Vi ska försöka få in norska valet
    med, men vi får se hur det går.

  13. Det här är i alla fall huvudfokus
    för min föreläsning om Big 5.

  14. Historien kring Big 5 har
    en början som alla andra historier.

  15. Det handlar om den här boken.

  16. "Läroplan för grundskolan" heter den.

  17. När den kom ut handledde jag lärare
    att skriva pedagogiska planeringar.

  18. Då var det några saker
    som bekymrade mig.

  19. Framför allt var det en sak.

  20. Lärarna i de här grupperna
    fokuserade på centralt innehåll.

  21. Jag kunde förstå det eftersom
    texterna och de långsiktiga målen-

  22. -är mångtydiga, svårtolkade
    och ibland till och med obegripliga.

  23. Det är snåriga texter. Centralt
    innehåll är ju fullt begripligt.

  24. De flesta håller nog med om
    att man är bekant med innehållet.

  25. Det var inte konstigt
    att lärarna tog fasta på det-

  26. -sen skulle man dela upp vad man
    skulle läsa i olika årskurser.

  27. Det bekymrade mig att det blev samma
    problem som under LPO 94-tiden-

  28. -och motsvarande för gymnasiet.

  29. Man tog inte fasta på strävansmålen
    och kvaliteterna de pekade ut.

  30. Man fastnade framför allt i grund-
    skolan på godkännandekriterierna-

  31. -och kunskapskraven för godkännande.

  32. Det blev utgångspunkten
    för planeringen av undervisningen.

  33. Det var inte så det var tänkt, utan
    strävansmålen skulle leda en rätt-

  34. -mot stjärnorna. Problemet med målen
    var att de var så förtvivlat många.

  35. När det gäller svenskan
    och matematiken-

  36. -var det 15-20 stycken.

  37. I ett ämne som slöjd
    hade man elva strävansmål.

  38. Det blev för mycket, speciellt
    för lärare som hade flera ämnen.

  39. I årskurs 4-6 hade lärarna
    extremt många mål att ha koll på-

  40. -vilket är helt omöjligt.
    Nu var målen färre.

  41. Det var ett av skälen till
    att man förändrade läroplanen.

  42. Nu fick man långsikta mål, vilket är
    de som avslutar syftestexterna.

  43. Det är tre i fysik, kemi, biologi.

  44. Man har som mest sex stycken, och det
    är i samhällskunskap som jag skrivit-

  45. -tillsammans med tre kollegor.

  46. Jag har själv en bakgrund
    som lärare i grundskolan-

  47. -och lite grann på gymnasiet.

  48. Nu har jag jobbat åt... Det är
    viktigt att man jobbar åt skolverket.

  49. Inte på skolverket. Jag har skrivit
    kursplanen i samhällskunskap-

  50. -och tagit fram idéer
    för de nationella proven.

  51. Man har dem i årskurs sex och nio.

  52. Annars är jag universitetslektor
    och en helt vanlig människa.

  53. Tillbaka till den här boken.

  54. Det var ett problem
    att man inte såg de här förmågorna.

  55. Jag funderade på om jag kunde bidra
    med någonting. Det är 220 sidor-

  56. -och det är en snårig text.
    Man börjar inte på första sidan-

  57. -och blir helt fängslad-

  58. -och vill se vad som står
    på nästa sida.

  59. Få tänker nog när de läst ut den:
    "Hoppas det kommer en uppföljare."

  60. "Eller att man gör en film på den."

  61. Det är inte en sån text. Jag
    fokuserade mig på kursplanedelen.

  62. Del ett och två, värdegrundsfrågorna
    och de allmänna målen-

  63. -är inte min utgångspunkt,
    utan det är kursplanedelen.

  64. Det är majoriteten av boken.

  65. Jag gick igenom varje ämne för sig.

  66. Det kan låta som
    ett självmordsprojekt.

  67. Från bild, 15 ämnen och sist teknik.

  68. Man kan nästan se på den här boken
    att den är läst, tummad och läst.

  69. Jag läste den kors och tvärs,
    upp och ner, fram och tillbaka-

  70. -och försökte hitta ett mönster.
    Ser man skogen för alla träd?

  71. Hittar man någon röd tråd?
    Jag tyckte att jag gjorde det tidigt.

  72. Det som föll ut var de här fem
    förmågorna. Ni vet var det står.

  73. Syftestexten avslutas med en mening
    där det står:

  74. "I ämnet XYZ ska undervisningen
    ge eleverna möjlighet"-

  75. -"att utveckla förmågan att...".

  76. Jag prickade av förmågorna
    och fann de här fem ganska snart.

  77. Jag ska bara göra ett förtydligande.
    Jag ska givetvis presentera dem-

  78. -och ge exempel på
    hur man får in dem i undervisningen.

  79. Att veta att det är de här fem
    har inget värde i sig-

  80. -utan man måste kunna visa att man
    får in förmågorna i sin undervisning.

  81. Konkretisera dem
    och skapa bra lektioner-

  82. -tillsammans med eleverna.
    Det är det som är min uppgift.

  83. Av Olles F-feeds -
    feed forward, feed up och feed back-

  84. -är det feed forward
    jag fokuserar mest på.

  85. Hur tar man nästa steg? Vad behöver
    eleverna för att ta nästa steg?

  86. När jag skrev artikeln, som kom att
    förändra både min och skolans värld-

  87. -och kom ut i november 2011
    i Pedagogiska magasinet-

  88. -hette den fjärde förmågan
    informationshanteringsförmågan-

  89. -men den har jag förkortat här,
    för att det är ett krångligt uttryck.

  90. Informationshanteringsförmåga.
    Nu står det procedurförmåga.

  91. Från början stod det IHF, nu har jag
    ändrat det till procedurförmåga.

  92. IHF är den förmågan
    där eleverna ska visa...

  93. I flertalet ämnen, men inte i alla,
    av någon underlig anledning.

  94. Man kan tänka sig det
    i både bild och musik-

  95. -där man ska granska något kritiskt.

  96. Innan man kommer till granskningen
    ska man samla in informationen.

  97. Det är oftast inget problem, men
    snart uppstår ett annat problem-

  98. -och det är att värdera information.

  99. Då ska man ha någon idé om
    vad i den insamlade informationen-

  100. -som är värd någonting.

  101. Är informationen relevant eller inte?
    Då måste man ha något att gå efter.

  102. Man måste ha någon ledstjärna där
    annars kan man aldrig hitta-

  103. -den information som är relevant.

  104. Det är svårt. Först har man letat upp
    informationen, sen samlat in den-

  105. -och avgjort vad som är relevant.
    Nu ska man försöka sortera den-

  106. -eller strukturera den,
    vilket är ännu svårare.

  107. Då måste man ha ännu mer hjälp
    för att kunna ta sig till nästa nivå-

  108. -vad gäller informationshantering.
    Svårast av allt är kritiskt tänkande.

  109. Det ska man i alla fyra SO-ämnen,
    i alla tre NO-ämnen och i svenska.

  110. Att det inte finns med i hem- och
    konsumentkunskap där det finns med-

  111. -reklam och konsumentinformation,
    eller i idrott med livsstilsfrågor-

  112. -och i musik, där musik används
    för att locka till säljbeteende...

  113. Visst kan man tänka sig att kritisk
    granskning är en viktig del-

  114. -i fler ämnen, men skolverket har
    valt att inte ha det så.

  115. Jag orkar inte fråga varför.

  116. Men procedurförmåga
    är det nya uttrycket här.

  117. Det är en färdighetsförmåga,
    inte bara färdigheten-

  118. -att värdera, sortera
    och kritiskt granska information-

  119. -utan det gäller andra saker
    som har med färdigheter att göra.

  120. I matematik ska man göra diagram,
    i NO-ämnen ska man kunna laborera-

  121. -och man ska kunna grädda pannkakor
    i hem- och konsumentkunskap-

  122. -och man ska veta hur man tar ackord
    i musik, osv, osv...

  123. Alla de här färdigheterna. Det var
    ett av Ingrid Carlgrens fyra F.

  124. Det är samma sak som procedurförmåga.

  125. Och det finns massor av procedurer
    och metoder man ska använda.

  126. Det var matematiklärarna
    som fick mig att ändra och vidga-

  127. -informationshanteringsförmåga
    till procedurförmåga.

  128. Såhär gör jag när jag har tid över.
    Jag leker med mina fem förmågor-

  129. -och ser om de passar in på annat.

  130. Då hamnade jag av någon anledning på
    seglingskonsten, konsten att segla.

  131. Det är inget jag kan. Nu har jag
    så kort tid att jag inte hinner-

  132. -ta exempel från alla ämnen
    så att vi kan vara rättvisa-

  133. -för sånt är viktigt för skolfolk.

  134. Tyvärr kan jag inte vara det,
    men jag tar mig rätten-

  135. -att ge mig på andra ämnen,
    som Olle bad om ursäkt för.

  136. Det kommer inte jag att göra.
    Jag är inte lika finkänslig.

  137. Vilka förmågor utvecklas när man
    seglar? Jag har bara seglat en gång-

  138. -och då ramlade jag överbord
    för att jag hade fel skor på mig.

  139. Jag hade inte förstått att det fanns
    något som hette seglarskor.

  140. Jag kom i mina dansskor,
    och det blev inte alls rätt.

  141. Men på vilket sätt stämmer förmågorna
    in på något udda som detta?

  142. Det kan vara ett bra sätt
    att förklara vad skillnaden är-

  143. -och innebörden av förmågorna.

  144. Man kan gå utanför skolämnena,
    det är inte förbjudet att göra det.

  145. Och man behöver inte ta det här,
    utan kan ta något man är bra på.

  146. Någon kanske är bra på golf
    och någon kanske jagar.

  147. När jag var i Sandviken sa en lärare
    att det var ett roligt exempel-

  148. -för att han, helt utan vetskap om
    att jag skulle berätta det här-

  149. -hade utifrån samma idé
    valt konsten att spela bandy.

  150. Han var ju lärare i Sandviken, och
    elever och föräldrar kom därifrån.

  151. Sandviken är bandymetropolen.

  152. Han sa att det gick bättre för elever
    och föräldrar att förstå förmågorna-

  153. -när han tog ett exempel
    som de var väldigt förtrogna med.

  154. I Sandviken måste man gå på minst
    fem matcher per år och sitta på-

  155. -Göranssons hall, eller vad den heter
    och se på bandy.

  156. Annars har man inte knäckt koden.

  157. Analysförmåga handlar ofta om
    samband, i det här fallet samband-

  158. -mellan vind, segelyta och fart.

  159. Ska man förklara varför en båt
    går så fort som den gör-

  160. -måste man förstå sambandet mellan
    blåsten och segelytan man har.

  161. Sen vet jag att det finns
    andra saker som påverkar-

  162. -hur fort en segelbåt går,
    men vi kan glömma det.

  163. Det har med konstruktionen att göra.
    Vi vet att katamaranen går fortare.

  164. Det här är ett exempel för eleverna.
    De är min målgrupp för det jag gjort.

  165. Den kommunikativa förmågan,
    förmågan att kommunicera med andra-

  166. -är livsviktig.
    Kanske inte när det är lugnt-

  167. -och man seglar med vind bakifrån,
    men när det börjar blåsa upp-

  168. -och det blir tufft läge är det
    viktigt att kunna de här begreppen.

  169. Alla företeelser och ämnen
    har ju sitt eget språk.

  170. Det är dem man kallar begrepp.
    Jag har ju spelat lite golf.

  171. Det var bara ett år sen
    jag hade med mig en kompis-

  172. -som ville börja, och då var jag
    tvungen att förklara vad jag sa.

  173. "Nu går vi till nästa tee, Mattan."
    "Vad då, tee?"

  174. "Ska vi dricka te?"

  175. "Sen ska man försöka hamna på fairway
    och se upp för alla bunkrar."

  176. "Med ett fint slag kommer du in på
    green, kanske får en hole-in-one."

  177. Det var ett språk han inte förstod.

  178. Ni vet hur det är på bilverkstäder
    eller när man pratar med jägare.

  179. De har också sitt språk, sina
    begrepp som man måste känna till-

  180. -för att kunna diskutera
    och kunna föra ett resonemang om-

  181. -de här begreppen.

  182. Skolverket har gjort något märkligt
    som jag inte orkar bråka med dem om.

  183. Varför har man hoppat över 3 av 17
    ämnen där man inte ska bedöma-

  184. -den begreppsliga förmågan.

  185. I idrott och hälsa, i musik och i...
    Vilket är det tredje?

  186. Hem- och konsumentkunskap.
    I de tre praktiska ämnena-

  187. -ska man inte bedöma elevernas
    begreppsliga förmåga, däremot i bild-

  188. -och i alla andra ämnen.

  189. Det är så ologiskt. Det fanns ju
    så goda tankar runt nya läroplanen-

  190. -att det skulle vara samma tänkande
    över hela linjen.

  191. Varför får då lärarna inte i alla
    ämnen bedöma begreppslig förmåga?

  192. Man kan inte prata om musik
    eller hem- och konsumentkunskap-

  193. -och hålla teoretiska resonemang
    utan att känna till begreppen.

  194. Jag tycker att det är nedlåtande.

  195. Då finns det tre ämnen som inte har
    några centrala viktiga begrepp.

  196. Här har jag dragit till med
    några centrala begrepp-

  197. -som sjökort, knop, farkost,
    navigering, väderlek, position, kurs.

  198. Jag kan kommentera centrala begrepp,
    för jag hittar ingen definition.

  199. Om man frågar någon som sysslar med
    det här vad de menar med "centrala"-

  200. -så är det viktiga begrepp,
    men hur vet man vilka som är det?

  201. Då är det en svår fråga, men jag har
    försökt för egen del förklara det-

  202. -för jag behöver ha ett svar.

  203. De begrepp man använder,
    och då tänker jag på ett ämnesområde.

  204. De begrepp man använder vid
    flera tillfällen är viktiga.

  205. De som dyker upp mer sällan är mindre
    viktiga. Det är alltid avgörande-

  206. -för både er och eleverna
    att ni begränsar antalet begrepp.

  207. Skriv in en begreppslista i era
    lokala pedagogiska planeringar-

  208. -så att ni inte får för många.
    Kan de dessutom återkomma-

  209. -blir det ett stöd för er, och för
    eleverna som slipper nya begrepp.

  210. För att ta ett konkret exempel
    måste jag gå till mitt ämne historia.

  211. Mina andra är
    samhällskunskap och geografi.

  212. Om jag tänker att vi allihop
    ska börja undervisa i årskurs fyra.

  213. Jag har aldrig undervisat årskurs
    fyra, men där börjar man ofta-

  214. -med vikingatiden-

  215. -och även om ni inte har gjort det,
    så tänk er tanken.

  216. Vi börjar med vikingatiden.
    Vilka är de centrala begreppen-

  217. -under den tidsperioden?
    Det är väl inte så lätt.

  218. Det blir lättare om man
    flyttar blicken till medeltiden-

  219. -och upptäckarnas tid.

  220. Sen kommer man till
    svensk stormaktstid-

  221. -till kolonialismen, imperialismen
    och dagens globaliserade värld.

  222. Då blir ett begrepp som handel-

  223. -att bli något av
    en guldmedaljörskandidat.

  224. Men det kan vara lätt att missa.
    Fördelen är att man har ett begrepp-

  225. -som man kan ha med hela tiden.

  226. Då måste man ta med handelsvägar,
    vilka vägar handlade man-

  227. -och hur tog man sig från A till B,
    vilka handlade man med och vad?

  228. Man får reda på vilka som var
    de viktigaste handelsvarorna.

  229. Oftast naturtillgångar.
    Idag är det olja, på 1500-talet-

  230. -var det kanske peppar.

  231. De länder som kontrollerar
    handelsvägarna och handelsvarorna-

  232. -är stormakterna, och då får vi med
    begreppet stormakter också.

  233. Sen får vi konflikter av det här,
    som kan skapa makt och inflytande.

  234. Kontrollen över handelsvägarna.

  235. Då har man fått med handelsbegreppet,
    maktkampen inom och mellan länder-

  236. -för att bara nämna några,
    och givetvis det här med konflikter.

  237. Jag säger inte att man behöver kunna
    alla begrepp. Alla är inte centrala.

  238. Det finns andra, som levnads-
    förhållanden och samhällsklasser.

  239. Men alla begrepp som återkommer...
    Alla ämnen måste ha såna begrepp-

  240. -som är återkommande
    när man för diskussioner-

  241. -eller ska föra ett resonemang
    om vilket innehåll det än må vara.

  242. Det var allt om begreppen.
    Metakognitiv förmåga.

  243. Det handlar alltid om tänkande.

  244. I det här fallet handlar det om
    att tänka kring vad man har gjort.

  245. Självbedömning. Man tränar och
    utvecklar metakognitiva förmågor.

  246. "Vad är det här? Hur ska jag
    kunna förbättra den här texten?"

  247. Den metakognitiva är en förmåga
    man har nytta av i skolan-

  248. -men det är också en förmåga man ska
    bedöma. Det är det som är kravet.

  249. Alla Big 5 är förmågor
    man ska kunna utveckla-

  250. -som det står i syftestexterna, de
    långsiktiga målen och kunskapskraven.

  251. När det gäller konsten att segla
    står det att ompröva beslut-

  252. -så att man inte gör något felaktigt.

  253. Det handlar om att tänka när man
    seglar, man kan inte bara segla på.

  254. Man måste notera
    att plötsligt har vindstyrkan ökat-

  255. -från 5 m/s till 15 m/s,
    och man måste fatta ett beslut.

  256. "Nu måste jag ompröva det här.
    Ska jag ha lika mycket segel uppe?"

  257. Procedurförmågan, den sista,
    handlar om hur man gör saker.

  258. Lovar, gippar, revar,
    hissar segel och angör en brygga.

  259. Då står det också klart att
    för att man ska vara i säkra händer-

  260. -och känna sig trygg
    med den som är kapten på båten-

  261. -måste den personen
    ha koll på alla fem förmågorna.

  262. Det räcker inte att som jag
    sitta och briljera med samband-

  263. -mellan vinden och segelytan
    för att tala om hur fort båten går.

  264. Det duger inte
    när det börjar blåsa rejält.

  265. Så ser jag det.
    Många som jag får kontakt med-

  266. -dyker upp på facebook-gruppen Big 5.
    Hur många känner till den här?

  267. Det var ungefär en femtedel.
    Vad gör ni andra?

  268. Den finns, den är gratis och man
    behöver inte läsa något tråkigt-

  269. -om någon som sitter
    och äter filmjölk i Arvidsjaur.

  270. Hoppas inte att någon är från
    Arvidsjaur och tog illa upp nu.

  271. Det är bara inte intressant.
    Det här handlar bara om Big 5.

  272. Min roll är att försöka uppmuntra,
    stödja och komma med-

  273. -konkreta förtydliganden,
    för att inte säga för mycket.

  274. Vi är nästan 10 000 lärare.
    Det är helt otroligt.

  275. Det har skett på bara ett år.

  276. Ja, det var det. Jag försöker alltså
    uppmuntra lärarna där.

  277. I samband med föreläsningar som nu...

  278. Tänk att ni pratar med föräldrar.

  279. I skolan ska man utveckla förmågorna
    och det pratas det om mycket nu.

  280. Det står tydligt i varje ämnes
    kursplan att man ska utveckla dem.

  281. "Vill ni veta vilka förmågorna är?"

  282. Självklart säger föräldrarna:
    "Det låter intressant. Berätta."

  283. Många på Facebook som gjort det
    har fått enormt positivt gensvar.

  284. Man kan tänka sig att endast de som
    fått positivt gensvar har berättat-

  285. -hur bra det gick,
    men jag tror på det jättemycket.

  286. Man går ut till föräldrarna.
    Det är inte det enda de behöver veta.

  287. Eventuellt finns det pedagoger
    inom lärarutbildningen som hävdar...

  288. Jag har hört det själv.
    Det var en som sa såhär:

  289. "Enda institutionen som inte har
    förändrats sen morföräldrarnas tid"-

  290. -"är skolan."
    Det stämmer inte alls, det vet ju vi.

  291. Därför är det jätteviktigt
    att ta tjuren vid hornen-

  292. -och informera föräldrarna om
    vad det är som gäller.

  293. Förmågorna är den viktigaste saken,
    tycker jag så klart.

  294. Men det finns annat de bör få veta.

  295. Ta bara nya betygsskalan
    med A, B, C, D, E, F.

  296. När de första eleverna kom hem med
    betygen från årskurs 6, 7, 8, 9.

  297. Det bör ha varit hösten 2011.

  298. Då kom väldigt många hem
    med betyget E.

  299. Väldigt många föräldrar
    tolkade E som en etta.

  300. Ni minns normalfördelningskurvan
    med sju procent som skulle få etta.

  301. Det var skämmigt att få en etta,
    men staten hade bestämt det redan.

  302. Sen fanns det en elit som fick femma.
    När eleverna sen kom hem med E-

  303. -kopplade många föräldrar ihop
    det här med att E var en etta.

  304. Då var den julen förstörd för många.

  305. Det var ju synd. Det var inget
    föräldrarna kan skyllas för-

  306. -och inte heller eleverna.
    Det var tråkigt för dem.

  307. Betyget E, i vilket slumpmässigt
    utvalt ämne som helst-

  308. -kommer föräldrarna tro
    betyder A, men det gör det inte.

  309. Det är ganska avancerade saker.

  310. "Mitt syfte: Att ge konkreta redskap
    för att öka måluppfyllelsen."

  311. Jag vill öka måluppfyllelsen, framför
    allt för de svagpresterande eleverna.

  312. Det här är kanske den viktigaste
    bilden jag kommer att visa idag.

  313. Den kan verka obegriplig,
    men när föreläsningen är slut-

  314. -och klockan är halv fem, hoppas jag
    att de flesta av er är vid liv-

  315. -och har förstått det här.

  316. The Big 5 är det centrala,
    det är dem det här handlar om.

  317. Det är de
    som ska utvecklas och bedömas.

  318. Sen har jag riggat upp det här. Man
    tjänar inget på att veta vilka de är.

  319. Man måste få till undervisningen.

  320. Då företräder jag dem-

  321. -som säger att de vill ha ett språk-
    utvecklande arbetssätt i alla ämnen.

  322. Jag har Pauline Gibbons
    som en av mina gurus här i livet.

  323. Hon har skrivit en bok
    för årskurs 1-5...

  324. ...och en för äldre elever
    som finns på svenska.

  325. De flesta av er
    känner nog till henne.

  326. Annars är Vygotskij min ledstjärna,
    och det är jag inte ensam om.

  327. Hans sociokulturella perspektiv
    på lärare. Man lär sig-

  328. -utifrån de erfarenheter man är
    med om. Det är viktigt att tänka på.

  329. Vad eleverna får för undervisning,
    samtal, diskussioner-

  330. -provfrågor, läxor och allt-

  331. -avgör i slutändan
    vad de får chansen att lära sig.

  332. Det är stor skillnad på
    två matematiklärare.

  333. Den ena jobbar traditionellt,
    som när jag gick i skolan-

  334. -där eleverna räknar sina egna tal.
    En annan lärare i rummet bredvid-

  335. -låter eleverna sitta
    och samtala á la Vygotskij-

  336. -och löser matematiska problem ihop.

  337. Där sitter man och diskuterar för-
    och nackdelar med olika procedurer.

  338. Stödstrukturer kommer jag in på.
    TTT... Jag älskar förkortningar.

  339. Tid till tänkande betyder den.

  340. Lärare måste ge tid till tänkande
    för säger man nej till det-

  341. -så är man inte med på mitt tåg.

  342. Sen har vi formativ bedömning
    för lärande som man kan få med-

  343. -i det här sättet att tänka,
    som jag kommer att förklara för er.

  344. Jag lägger ingen stor vikt vid det,
    men ni lär se stora möjligheter-

  345. -att få in formativ bedömning
    i mina exempel, hoppas jag.

  346. EPA är den metod
    som jag använder mig av mest.

  347. Jag tycker det är så skönt att även
    professorer som Dylan William-

  348. -är så metodiska.
    Det är metodernas återkomst.

  349. Det trodde jag aldrig att jag skulle
    få vara med om, men det får jag nu.

  350. Han är oerhört extrem. Vad säger
    ungarna? Han är sjukt konkret.

  351. EPA betyder här eget tänkande,
    partänkande och allas tänkande.

  352. Det är tre steg som måste ta tid.

  353. Man tillåter eleverna att tänka
    själva en stund. Inte i flera timmar-

  354. -men i några minuter. Det beror på
    vilken uppgift de ska tänka kring.

  355. Men de ska alltid få tänka själva
    och sen ihop med någon annan.

  356. Jag har alltid varit förtjust i par,
    men det går bra i grupper också.

  357. Allas tänkande är när man fångar upp
    vad hela klassen kommit fram till.

  358. John Hattie är en av de som tror på
    att utgå från elevers förförståelse.

  359. Han säger såhär:
    "Utifrån elevernas förförståelse"-

  360. -"kan de prestera 40 procent
    av ett innehåll lärarna tänkt sig"-

  361. -"som en minikurs, vad det än är."

  362. I genomsnitt, i vilken klass som
    helst, inte någon enskild elev-

  363. -eller någon grupp elever,
    utan hela klassen tillsammans-

  364. -oavsett hur många de är kan prestera
    40 procent av det lärarna tänkt sig.

  365. Det skulle kunna vara en minikurs,
    den lägsta godtagbara nivån.

  366. Då är det ju nästan tjänstefel
    att inte utnyttja det.

  367. Här är mitt råd: "Se det generella
    i konkreta exempel."

  368. Jag pratar om ämnen i årskurs sex,
    men ni som inte har årskurs sex-

  369. -ska försöka se hur det jag berättar
    även kan passa i ert ämne.

  370. Även om ni har helt andra ämnen.
    NO-lärare i årskurs nio kan förstå-

  371. -att det här kan vara
    relevant för dem.

  372. Öppet sinne.

  373. Det här var då mitt bästa tips.

  374. Den här boken är illa medfaren. Jag
    har slängt den i väggen och gett upp-

  375. -framför allt när jag
    försökt förstå kunskapskraven.

  376. Men till slut beslöt jag att jag och
    läroplanen skulle bli bästa vänner.

  377. Eller kursplanen.
    När jag beslutat det såg jag också-

  378. -fler möjligheter. Det skapade ena
    undervisningsidén efter den andra.

  379. Nu är det här inte min läroplan
    längre, utan min metodbok.

  380. Jag ska vissa många exempel på det.

  381. Jag har flera hundra exempel,
    men ni får bara se några.

  382. Jag ska ge ut en bok
    någon gång i början på nästa läsår-

  383. -och då ska jag ha en blogg
    där jag kommer att lägga ut-

  384. -exempel som inte får plats i boken.
    Det är tanken i alla fall.

  385. Det är styrkan, som jag ser det.
    Att det här är fem förmågor är-

  386. -en styrka i sig. Det är så
    självklart att det är lätt att missa.

  387. Men om det hade varit 25 eller 45...
    Som när jag gick förbi en 1-6-skola.

  388. Då stod det "Skolans ordningsregler".
    Och det var 47 ordningsregler.

  389. Då blev jag nyfiken varför det var
    47 och inte 32 eller 95.

  390. Varför just 47?
    Då hade man haft en temadag-

  391. -där eleverna fått komma med förslag.
    Och då kom det förslag som:

  392. "Man får inte ha med katten i skolan,
    och inte hunden heller." Rättvist.

  393. Då blev det 47 regler, för man fick
    ju inte säga nej till något förslag.

  394. Sen kan de ju ha prov, kanske.
    "Vilken är regel nummer 32?"

  395. Vi ska inte driva med dem, men det
    finns en poäng med att ha just fem.

  396. Då blir det hanterbart.
    Man har dem på ena handens fingrar.

  397. Analysförmåga, begrepp, kommunikativ,
    procedur och metakognitiv förmåga.

  398. Tillbaka till ett uttryck
    jag gillar - livslångt lärande.

  399. Det är samma förmågor i alla åldrar.
    För vissa kan det vara provocerande.

  400. Det är samma förmågor
    även på universitet och högskolor.

  401. Det är ingen som tror att när man
    kommer till högskola och universitet-

  402. -har man analyserat färdigt allt.
    Det vore väl synd om det var så.

  403. Det har man förstås inte gjort.
    Det finns också nya begrepp-

  404. -som väntar bakom nästa hörn.

  405. Skillnaden är bara att innehållet
    och begreppen är mer komplexa.

  406. I matematik kanske man pratar om
    addition, rektanglar och kvadrater-

  407. -men högre upp i ålderskurserna
    kanske man pratar om-

  408. -vektorer och något
    som heter parabler.

  409. Nu är Olle på djupt vatten,
    men begreppen är mer komplexa.

  410. Det är det som är skillnaden.

  411. Även förskolan har en läroplan.
    Jag ska bara ge några få exempel.

  412. Det vimlar av förmågor där också,
    vilket borde vara fantastiskt-

  413. -för er som tar hand om de yngsta
    barnen. Ni har en förskolevåg-

  414. -en begrepps- eller förmågevåg
    som ni kan surfa på-

  415. -om de gjort som det är tänkt.

  416. Jag har varit inne på
    det dubbla uppdraget.

  417. För att platsa bland förmågorna
    måste de vara utvecklingsbara.

  418. Självklart måste de finnas med i
    kursplanen, det är helt självklart.

  419. Det är utgångspunkten, sen ska man
    kunna utveckla och bedöma dem.

  420. De ska finnas med i kunskapskraven,
    det har jag förstås kollat.

  421. De uttrycks dock på annat sätt.
    Ta bara analysförmågan.

  422. Den står med i de långsiktiga målen,
    sen försvinner den i kunskapskravet-

  423. -och i centralt innehåll finns den
    inte heller med för grundskolan.

  424. På gymnasiet finns den med. Men man
    uttrycker förmågan på annat sätt.

  425. Då gäller det att veta hur-

  426. -när man konkretiserar
    eller operationaliserar begreppet.

  427. Begrepp är alltid begrepp.
    Till exempel står det i svenska-

  428. -att de ska analysera skönlitteratur,
    men sen bryts analyserandet ner-

  429. -när man kommer till kunskapskraven.

  430. Förmågorna finns även
    i centralt innehåll, glöm inte det.

  431. Förutom i kunskapskraven finns de
    i centralt innehåll. Missa inte det.

  432. I historia finns det i årskurs 4-6
    i centralt innehåll-

  433. -sex exempel... Centralt innehåll
    handlar om konsekvenstänkande.

  434. Konsekvenserna av reformationen,
    jordbruksreformerna på 1800-talet-

  435. -den snabba befolkningsutvecklingen
    och konsekvenserna av-

  436. -att Sverige blev en stormakt
    för människorna kring Östersjön.

  437. Det finns något mer där. Konsekvenser
    är en del av analysförmågan.

  438. Det var också så att
    i nationella proven för årskurs sex-

  439. -fanns det en eller två av de här
    som man måste ha kunskaper om.

  440. Det är ingen slump att skolverket har
    sex exempel på konsekvenstänkande-

  441. -för årskurs 4-6 i historia.

  442. Här kommer Lasse Lagerbäck in.
    Och Obama har varit i Sverige.

  443. Han har tre ord
    som jag älskar honom för:

  444. "Yes we can!" Det finns
    sån kraft och energi i det uttrycket.

  445. Tänk om det fick genomsyra
    den svenska skolan. Ja, vi kan!

  446. Motsatsen är så trist.
    "No, we can't."

  447. Det kommer aldrig att gå, gnälligt.
    Jag säger inte vilka jag tänker på.

  448. "Det kommer aldrig att gå."
    "Yes we can", det är så uppfriskande.

  449. Jag tänker på Island och Lagerbäck.

  450. Lagerbäck fick skit för att han var
    tråkig, men han var nog fantastisk.

  451. Island, fråga elever vad de är bra
    på. Hockey, bandy, skidor och sånt?

  452. De är värdelösa på det. De är bra på
    fotboll, med Lagerbäck som tränare.

  453. Han med sin norrländska mylla under
    fötterna har fått ordning på det.

  454. De har alltid kommit sist i
    EM-slutspel, som Andorra, San Marino-

  455. -Lichtenstein, Luxemburg...
    De fick som bäst oavgjort någon gång-

  456. -när det blåste 50 m/s.
    Det var vikingarna vana vid.

  457. Portugiserna tyckte det var kallt.

  458. Men han har fått ordning på det.
    Han måste sprida en känsla.

  459. "Vi kan också gå till VM, grabbar.
    Vi kan få åka till Brasilien."

  460. "Hur ska vi göra då?" Han har haft
    idéer och svetsat samman gänget-

  461. -och skapat en tro på deras förmåga.
    Det måste ju vara så.

  462. Varför ligger de annars tvåa
    i sin grupp helt plötsligt?

  463. Island är som att slå ihop Linköping
    och Norrköping och skicka ett lag-

  464. -till VM-slutspelet.
    Hur skulle det gå?

  465. Det bor ungefär lika mycket folk på
    Island som i de här två städerna.

  466. "Yes we can!"
    Jag har även tagit med mitt credo.

  467. Ni kan ju också berätta om
    vad ni tror på, ert credo.

  468. Vad brinner ni för? Varför ser
    er undervisning ut som den gör?

  469. Varför? Beskriv en bra lektion,
    och varför ni tycker den är bra.

  470. Konkret, för föräldrarna. Skulle de
    tycka det var trist eller intressant?

  471. Ta det här med när ni ska åka på
    skolresa och vart ni ska åka-

  472. -och hur ni ska samla in pengar,
    sen kan ni ta det pedagogiska-

  473. -och didaktiska och presentera det
    för både föräldrar och elever.

  474. Ni kan börja träna på era kollegor.

  475. Jag har alltid tänkt
    att skolan ska vara kompensatorisk.

  476. Så har alla inom skolyrket tänkt
    sen 1946, ungefär.

  477. Man ska framför allt försöka se till
    att de som har det torftigt-

  478. -som tydligt uttryckt
    har föräldrar med låg utbildning-

  479. -också får chans att möta saker.

  480. Själv växte jag upp i
    en väldigt språkfattig familj-

  481. -som alltid åt middag klockan 17.00
    oavsett om det var vardag eller helg.

  482. Det som gällde där var
    "låt maten tysta munnen".

  483. Det var bara att följa den,
    för även om vi inte fick spö annars-

  484. -så fick vi lämna köket,
    och sen äta kall mat efter de andra.

  485. När jag ringde hem till pappa som
    vuxen och sa: "Hej, det gör Göran."

  486. Då frågade han: "Vad vill du?"
    Det skulle jag säga på tio sekunder.

  487. Han tyckte ord var onödigt.

  488. Man kunde göra viktigare saker som
    att gräva ett dike, klippa gräset-

  489. -hos grannen oftast.
    Han var i gång hela tiden-

  490. -med praktiska göromål. Han läste
    aldrig en bok i hela sitt liv.

  491. Det här betydde att när jag
    i skolan hade duktiga lärare-

  492. -och klasskamrater
    som kunde tänka tankar...

  493. Jag bara häpnade. "Kan man
    tänka såhär? Gud, så spännande!"

  494. Jag lyftes av det här med skola,
    undervisning och bildning.

  495. Det var ett fantastiskt möte.
    Ni vet vilken skillnad ni kan göra.

  496. Nu vet även forskarna och skol-
    myndigheterna att lärarna är viktiga.

  497. Jag kommenterade det där
    med lite ironi-

  498. -för myndigheten för skolutveckling
    la ner sig själva för några år sen-

  499. -och ersattes av skolinspektionen.

  500. Generaldirektören gick ut och sa att
    det var så glädjande att hon insett-

  501. -att lärarna var den viktigaste
    personen för eleverna i skolan.

  502. Då skrev jag till henne:
    "Vad kul att du fått den insikten."

  503. "Att du äntligen förstått det."
    Trist nog avgick hon-

  504. -och hela hennes verk gick i graven.
    Hon svarade inte på mitt brev.

  505. Det kan jag förstå. Det var elakt.

  506. Ha höga förväntningar. Vi vet nu
    att eleverna behöver utmaningar.

  507. Det är dock viktigt att säga: "Höga
    förväntningar, men med mycket stöd."

  508. Inte bara "Kom igen, gubbar",
    som någon hockeytränare-

  509. -utan ett mer påtagligt stöd,
    som listor á la Olle till exempel.

  510. Ni måste ge dem stöd, och man
    måste själv visa upp kvaliteten.

  511. Dylan William har bland annat
    klargjort betydelsen av-

  512. -att eleverna känner till kvaliteten.
    Hur gör man en sak bra?

  513. Olle visade många bra exempel.
    Nu ska jag inte smöra mer för Olle.

  514. Språkutvecklande arbetssätt utifrån
    Vygotskijs teori, och hur man når-

  515. -närmsta utvecklingszon, vilket är
    en viktig del i hans teoribygge.

  516. Här är en bild
    som jag har översatt från Cummins.

  517. Den handlar om...
    Fred Cummins är språkforskare.

  518. Det här handlar om läsförståelse.

  519. Den här sammanfattar på ett bra sätt
    utvecklingszonen enligt Vygotskij.

  520. Man måste kombinera
    höga förväntningar med mycket stöd.

  521. Jag företräder ett stöd nu, men
    stöd kan man ge på många olika sätt.

  522. Men jag ska komma med
    mina fem förslag på stödstrukturer.

  523. Mycket stöd med låga förväntningar,
    så hamnar man i bekvämlighetszonen.

  524. Lite stöd med låga förväntningar
    så hamnar man i uttråkningszonen.

  525. Det är ingen risk att ni lärare
    hamnar i uttråkningszonen.

  526. Det är nog omöjligt.
    Frustrationszonen däremot...

  527. Mycket stöd och höga förväntningar.

  528. Jag kände aldrig att lärare tänkte:
    "Göran, med sina obildade föräldrar"-

  529. -"kan vi inte ställa krav på."
    Så har jag aldrig känt.

  530. Jag har alltid känt att lärarna haft
    samma krav på mig som på andra.

  531. Ingen har tyckt synd om mig för
    att jag haft lågutbildade föräldrar.

  532. Det tackar jag för. Helen Timperley,
    det här tycker jag är viktigt.

  533. Hon kommer till Sverige, och
    man kan få träffa henne i september.

  534. Hon ska till Tylösand
    och det ska jag med.

  535. Hon är före detta kollega med John
    Hattie, som är mer känd än Helen.

  536. Timperleys forskning har handlat om
    skolans kunskapsutveckling-

  537. -och hur kompetensutvecklingen
    ska bedrivas för maximalt lärande.

  538. Lite annorlunda än John Hattie.

  539. Hon har sagt att det tar åtta månader
    innan man ser någon effekt.

  540. Om ni nu efter den här dagen
    och morgondagen med Bosse-

  541. -och Per, om ni ska vara med på det,
    känner er mogna att testa någonting.

  542. Ett par saker, kanske. Om nu Helen
    Timperley har rätt i sin forskning-

  543. -kommer det att ta hela åtta månader
    innan man ser en påtaglig effekt-

  544. -på elevers lärande,
    och då är risken att man ger upp.

  545. Man måste vara ihärdig här
    och hålla fast vid sina drömmar.

  546. Det ska nog gå. Ni kommer att se
    effekter innan åtta månader gått-

  547. -på vissa elever. Det är de som är
    fantastiska på att läsa av er.

  548. De som kan ställa om sig snabbt.

  549. Men för de andra tar det tid.

  550. Efter åtta månader börjar man se
    en påtaglig effekt på lärandet-

  551. -om ni tar fasta på det
    ni får höra här, eller något annat.

  552. Sen säger hon att efter tre år
    har man satt igång ett fyrverkeri.

  553. Då har man skickat iväg en raket.

  554. Då kan man skörda frukterna, men
    det är ju då man byter klass igen.

  555. Precis när man... Då kan man tänka
    sig att lärarna som haft åren innan-

  556. -redan har grundlagt någonting.

  557. Om alla gör som vi säger här
    så kommer det att bli så bra så.

  558. Här är det avgörande beslutet.

  559. TTT betyder i mitt språkbruk
    tid till tänkande.

  560. För att få in kvalitet och göra det
    som handlar om formativ bedömning-

  561. -med kamratstöd, självbedömning
    och allt annat-

  562. -som vi kommer att prata om idag,
    allt det kommer att ta tid.

  563. Ge dem tid att tänka parvis
    och fånga upp det i helklass.

  564. Gör det då och då. Det är
    ett språkutvecklande arbetssätt.

  565. Det tar tid, och det smärtsamma är
    att då måste man ta bort någonting...

  566. ...för att få in någonting annat.
    Tänk såhär:

  567. "Vad är det vi gör med eleverna där
    det inte finns tänkande inblandat."

  568. Där ni inte kräver tänkande
    utan mekaniskt skriver av.

  569. Det här är en sak som föräldrarna
    också behöver bli medvetna om.

  570. Det här med att skolan är annorlunda.
    Elever kan också ha en felaktig syn.

  571. De tror fortfarande det är 3+3
    och 7/12 eller vad det nu kan vara.

  572. Det är inte oviktigt,
    men det är inte det som är den nya-

  573. -revolutionerande matematiken,
    utan den är av en annan typ.

  574. Kommer föräldrar till skolan när
    eleverna sitter tyst med en lärobok-

  575. -så tycker nog de att det är perfekt.

  576. Får de se en annan lektion
    där man löser matematiska problem-

  577. -och hinner med
    ett tal på fyrtio minuter-

  578. -så verkar den oroväckande flummig.

  579. Enligt matematikdidaktiken
    är det tvärtom.

  580. Istället för tre plus tre...
    Det handlar om att hitta en balans.

  581. "Arbeta med en parkamrat och visa
    hur ni kommer fram till svaret sex."

  582. Det kan säkert ge spännande
    diskussioner under lektionen.

  583. Vad man kan vara helt säker på
    enligt det sociokulturella tänkandet-

  584. -är att eleverna som får undervisning
    på dessa två helt olika sätt-

  585. -får olika syn på
    vad matematik egentligen går ut på.

  586. Det påverkar deras ämnessyn.

  587. Vissa tycker det ena är roligare än
    det andra, men inget är självklart.

  588. Det handlar som vanligt om att
    de som är svaga läsare får problem.

  589. Därför hoppas jag att efter 2016,
    när pengarna till ämnet matematik-

  590. -ska fasas av, staten ska
    satsa på svenska och läsförståelse.

  591. Vi får se hur det blir.
    Här har vi en ny bedömningstradition-

  592. -som inte alla föräldrar och elever
    känner till.

  593. Men det finns så många program som
    "Smartare än en femteklassare"-

  594. -"Vem vet mest?" med Rickard Olsson,
    det finns TP-spel och "Jeopardy".

  595. Allt pekar på
    att viktig kunskap är faktakunskap.

  596. Jag säger inte att det är oviktigt,
    man måste ha fakta-

  597. -annars blir det torftigt-

  598. -men det är
    en helt annan typ av uppgifter.

  599. "Nämn likheter mellan läget för
    Hallands och Norrlands storstäder."

  600. De ligger alltså vid kusten,
    och nästan allihop-

  601. -ligger vid en åmynning.

  602. Vem har bestämt att Hallands
    stora åar ska vara så viktiga?

  603. Så har det varit länge, och ni som
    sitter här fick nog lära er det.

  604. När man åker över en å i Halland
    brukar det väl stå vad den heter?

  605. Man hinner inte se det, men någon
    kanske gör det och säger: "Lagan."

  606. Lagan, den har man ju läst om.

  607. Men när man kommer upp i Kalix
    och åker över den lilla Kalixälven-

  608. -då kan man prata om å.

  609. Det är inget litet dike längre.

  610. Det tar en arbetsdag
    att ta sig över den gående i motvind.

  611. Det här är också viktigt
    att känna till för föräldrarna.

  612. Jag föreläste för föräldrar i Eksjö,
    och det kom 120 stycken-

  613. -helt frivilligt på kvällen
    för att lyssna på mig i två timmar.

  614. Om det här med Big 5.
    Då fick de gissa.

  615. "Vad tror ni det här är
    för betygsnivå, A, C eller E?"

  616. "Och vilken årskurs är det för?"
    Ämnet var ointressant.

  617. "Är det årskurs tre, sex eller nio?"

  618. Både ni som känner igen det och ni
    andra vet nog lite vad det här är.

  619. Det är lägsta godtagbara nivån
    för betyget E i årskurs 3.

  620. Såhär "lite" ska de kunna
    i årskurs tre.

  621. Föräldrarna gissade vilt, och någon
    trodde det var C i årskurs nio.

  622. Det är lägsta godtagbara
    kunskapsnivån i årskurs tre.

  623. Det här är viktigt. Man pratar om
    orsaker och konsekvenser, ren analys.

  624. Eleven berättar om förändringar
    och livscykler hos djur och växter.

  625. Begreppen blir viktiga.
    Man ska kunna samtala om det här.

  626. Sen kommer det fler begrepp.
    Det där tycker jag ni ska berätta.

  627. Nu har ni fått lite uppslag för nästa
    föräldramöte. Nu är det slut med det.

  628. Det här är en tuff utmaning.

  629. Det handlar om att antingen lägger
    man sig ner och gråter-

  630. -och sliter sitt hår eller slutar
    som lärare för man tappat tron.

  631. Det är hopplöst och känns motigt-

  632. -och det där med "Yes we can!" blir
    svårt om man känner att det inte går.

  633. Nu ska eleverna inte ha
    tre godkända betyg utan åtta-

  634. -om man ska in på yrkesprogram-

  635. -eller tolv för teoretiska program.

  636. Det är tufft, alltså. Jag har svaret.
    Det är bara att göra såhär...

  637. Svårare än såhär är det inte.
    Min pedagogik är ROT-pedagogik.

  638. Man ska göra rätt saker,
    göra det ofta och börja tidigt.

  639. -Förlåt?
    -Då får man göra avdrag för det.

  640. Du var för fyndig
    för min hjärnverksamhet just nu.

  641. Man kan göra ROT-avdrag,
    ni som inte hörde.

  642. Att göra rätt saker handlar i min
    värld om att utveckla förmågorna.

  643. Det är inget jag har uppfunnit.
    Vem som helst kunde ha upptäckt det-

  644. -om man gått igenom alla 17 ämnen,
    tittat och räknat-

  645. -och tolkat vad som står där.
    Gör det ofta, minst varje lektion.

  646. Börja tidigt. Jag brukar säga
    senast andra veckan i årskurs ett.

  647. Första veckan kan man vara
    lite allmänt humanistisk.

  648. Ni kan fråga vad de heter, vad de har
    för älsklingsdjur och gillar för mat-

  649. -och vad de gjorde i somras.
    Resten får ni hitta på själva.

  650. Börja tidigt, alltså. Säg inte
    till mig att det här är för svårt.

  651. Det finns ingenting som är för svårt.
    Jo, det gör det.

  652. Om man inte kan konkretisera det
    och väljer fel innehåll.

  653. Det står i kursplanen
    vad det ska handla om.

  654. Det står inte att man ska
    sätta barnen i en ring och säga:

  655. "Nu ska vi lära oss något nytt.
    Det handlar om finanskrisen."

  656. "Den började 2007 och planade ut
    lite 2009, och handlade om"-

  657. "att bankerna i USA välvilligt
    lånade ut för mycket pengar"-

  658. -"till folk som inte hade råd.
    Sen sprack bubblan och de kursade."

  659. "Sen blev det en kris,
    en lågkonjunktur i hela världen"-

  660. -"som spred sig även till Europa,
    så någon kände av det på Östermalm."

  661. Där är vi nämligen nu.

  662. Ibland blir man träffad av blixten.
    1989 träffade Garner-blixten mig.

  663. Jag har inga andra tankar om hans
    bidrag till pedagogiskt tänkande-

  664. -men det här träffade mig helt rätt.

  665. Jag var inne i någon egen process,
    som man säger nuförtiden.

  666. Jag kände att jag...
    Jag kunde inte uttrycka det-

  667. -men han uttryckte det så bra.
    Han var på konferens i Stockholm.

  668. Det var en liten notis dagen efter
    där han hade sagt:

  669. "Skolproblemet idag är att eleverna
    ägnar mer tid åt att göra saker"-

  670. -"än åt att tänka. Man borde
    kalla lektionstid för tanketid."

  671. Det passade mig, och jag började bli
    lite väl vidlyftig i min självbild-

  672. -och plötsligt slutade jag
    kalla mig själv för lärare i Nacka-

  673. -utan kallade mig för tanketränare.
    Har ni hört? Lagom blygsamt...

  674. Jag var fotbollstränare på fritiden
    och i skolan var jag tanketränare.

  675. Text: Jan Fransson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

The Big Five - de fem förmågorna, del 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Del 1 av 2. Läroplanen Lgr 11 lyfter fram långsiktiga mål som ska hjälpa lärarna att hålla reda på hur eleverna ligger till. Men att läroplanen handlar också om fem generella förmågor, menar Göran Svanelid, universitetslektor, skolforskare och expert på kursplaner. Analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppslig förmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Han talar om hur man som lärare kan arbeta för att få in detta i undervisningen och skapa bra, lärande lektioner tillsammans med eleverna. Moderator: Petra Svensson. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Betygsättning, Kunskapsprov, Läroplaner, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sverige, Undervisning, Utvärderingsmetodik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Att bedöma lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

Bedömning av kunskap

Astrid Pettersson, professor i pedagogik, talar om hur pedagogiken utvecklats från 1500-talets förhör via 1700-talets husförhör till 1960-talets feedback. Viktigast idag är: Vad ska bedömas? Och varför? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

Digitala verktyg för att se elevens lärande

Patricia Díaz, lärare i engelska och spanska, säger att sociala medier och andra digitala verktyg ger lärare nya möjligheter att bedöma eleverna och ger förslag på hur lärare kan arbeta med återkoppling för att göra både bedömningen och eleverna mer synliga. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

Feedback, feedup, feedforward

Olle Carlgren, högstadielärare i svenska, utgår från läroplanen Lgr 11 och ger en rad olika exempel från klassrummet för framgångsrik återkoppling till eleverna. Eleverna måste förstå vad de kan och vad som krävs av dem för att inse hur de ska kunna utvecklas. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

The Big Five - de fem förmågorna, del 1

Del 1 av 2. Göran Svanelid är bl.a. skolforskare och expert på kursplaner. Han menar att läroplan Lgr 11 också handlar om fem generella förmågor. Hur kan man som lärare arbeta för att få in dessa i undervisningen och skapa bra, lärande lektioner tillsammans med eleverna? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

The Big Five - de fem förmågorna, del 2

Del 2 av 2. Göran Svanelid är bl.a. skolforskare och expert på kursplaner. Han menar att läroplan Lgr 11 också handlar om fem generella förmågor. Hur kan man som lärare arbeta för att få in dessa i undervisningen och skapa bra, lärande lektioner tillsammans med eleverna? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Forskningsnytt om formativ bedömning

Åsa Hirsh, forskare i pedagogik, talar här om begreppet formativ bedömning, ett begrepp som används flitigt i svensk och internationell forskning. Hon anser att det behövs en mer kritisk hållning till begreppet. Frågor som är viktiga att ställa är exempelvis: Hur påverkas elevers lärande och välmående av formativa metoder? Hur används formativ bedömning i syfte att analysera och förändra undervisningen? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.