Titta

UR Samtiden - Att bedöma lärande

UR Samtiden - Att bedöma lärande

Om UR Samtiden - Att bedöma lärande

Föreläsningar från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Lärare från hela Sverige samtalar om formativ bedömning, lärande och läroplaner. Moderator: Petra Svensson. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Att bedöma lärande : The Big Five - de fem förmågorna, del 2Dela
  1. Det här kallar jag stödstrukturer.

  2. Med hjälp av stödstrukturerna
    ger man eleverna konkret hjälp-

  3. -att ta sig till
    närmsta utvecklingsnivå.

  4. Framförallt för elever som har svårt
    att skapa ordning och sammanhang-

  5. -åt den information
    som de ändå samlar in.

  6. De behöver väldigt mycket hjälp.
    Det här kan man göra i alla ämnen.

  7. Det är bättre att jag tar en i taget.
    Här är de.

  8. Stödmallar, analysmodeller,
    begreppsschema, "the big Q"-

  9. -och EPA-metoden. Den var vi inne på,
    så den behöver jag inte nämna.

  10. "The big Q" behöver inte vara
    en fråga, det kan vara två eller tre.

  11. Bara det inte är för många. Det är
    lika knäppt som 47 ordningsregler.

  12. Man kan inte hålla reda på dem.

  13. Eleverna har ju stor hjälp,
    och ni får också stor hjälp.

  14. Det är win-win, om ni har
    en övergripande frågeställning-

  15. -eller uppgift som ni ger eleverna.

  16. Då håller ni fokus på
    vad som är viktigt. En röd tråd.

  17. Ni kan hitta dem i kunskapskraven
    eller de långsiktiga målen.

  18. Kunskapskraven är lättare.
    Vad jag menar...

  19. Ett exempel är att jag kallar boken
    för min metodbok.

  20. Vilket kunskapskrav som helst
    kan ni då skapa-

  21. -antingen en stor fråga
    eller en uppgift.

  22. Ni gör om kunskapskravet till
    en fråga eller uppgift.

  23. Det blir tydligare
    när jag visar exempel.

  24. Här måste jag visa en stödmall.

  25. Den här gjorde en lärare i Eksjö-

  26. -medan hon lyssnade på mig.
    Hon var lärare i vård och omsorg.

  27. Flerparten av er
    känner inte till det-

  28. -men ni ska se det generella.

  29. Hon skapade den här stödmallen
    där man ska jämföra två patienter.

  30. En jämförelse med likheter
    och skillnader. En analysdel.

  31. Sen har vi begreppen i rubrikerna.

  32. Symptom, orsak, diagnos, vård,
    behandling. Det följer en kronologi.

  33. Först hittar man symptom,
    orsak till symptomet-

  34. -sen föreslår man en diagnos, sen
    vård, och behandling på längre sikt.

  35. Jag såg direkt kvaliteten i det här,
    hon också.

  36. Det är win-win. Jättebra för henne
    som lärare. Hon hittar en röd tråd.

  37. Och framförallt för eleverna,
    och ni vet vilka elever.

  38. Känner inte jag dig? Nej, bakom.

  39. Vi får ta det sen. Nån som inte ville
    veta om att hon var bekant med mig.

  40. Jag tror att vi träffades
    i Monte Carlo. Hur som helst...

  41. Detta är en av stödstrukturerna
    kallad stödmall.

  42. Det går att göra i alla ämnen,
    i alla årskurser.

  43. Alla kurser på gymnasiet också,
    om man är kreativ.

  44. Förmodligen har hon hittat begreppen
    i det centrala innehållet.

  45. Det är där man kan hitta
    de konkreta begreppen.

  46. Nu ska jag utgå från geografi.

  47. Jag tar det snabbt
    för att visa hur jag tänker.

  48. Den autentiska intressekonflikten
    kring gruvbrytningen i Kallak.

  49. Det ligger utanför Jokkmokk, och det
    handlar om konflikt om naturresurser.

  50. Olika partier har olika åsikter.

  51. Då finns relevant kunskapskrav
    som alltid känns bra.

  52. Det här kan man göra ett rollspel av.

  53. Om man kan koppla rollspelet
    om gruvkonflikten, som är autentisk.

  54. Information om den på nätet, kan
    kopplas till relevant kunskapskrav.

  55. Det var snabbt,
    men ni kan läsa igenom det sen.

  56. Det här är klockrent. Det är bara
    att tacka kursplansförfattarna.

  57. De har hittat kunskapskravet
    som passar så bra med konflikten.

  58. Har vi några från Kiruna? Då vet ni
    mycket väl vad vi pratar om.

  59. Den stora fråga,
    som jag kallar lika med lärandemålet.

  60. Hur många LPP har inte jag läst där
    man har försökt skriva lärandemål.

  61. Ni hör ju ordet, vad svårt. "Vad ska
    vi lära oss?" skulle jag kalla det.

  62. Eleverna förstår aldrig lärandemål.

  63. Varför ska man då skriva mål om inte
    eleverna vet vart man är på väg?

  64. Som att orientera utan en karta.

  65. Vem tycker vad, med vilka argument
    och varför? Det täcker konflikten.

  66. Det finns säkert andra frågor,
    men det här är "the big question".

  67. Den kan man ge eleverna
    första lektionen.

  68. Vad är målet, vad är lärandemålet?

  69. Vi vill veta vilka lärandemål vi har.

  70. "Ni ska lära er
    att kunna besvara den här frågan."

  71. "Nej, inget mer.
    Bara mer kött på benen."

  72. Vem tycker vad, med vilka argument
    och varför?

  73. Här gör jag då en stödmall.

  74. Själva redovisningsformen
    eller själva utvärderingsexemplet-

  75. -skulle jag göra som ett rollspel.
    Tilldela eleverna i grupper.

  76. De är gruvbolag, samer, miljövänner
    och politiska partier för och emot.

  77. Skillnaden på
    parti och intressegrupp-

  78. -är att politiker tycker å ena
    och å andra sidan.

  79. Samerna har aldrig mer än sitt eget
    perspektiv, inte gruvbolaget heller.

  80. Inte miljövännerna heller.
    Partier måste tänka lite mer.

  81. "Vi ska vinna nästa val.
    Hur får vi väljare?"

  82. Det är en svårare roll att spela
    parti. Plus är för gruvbrytning-

  83. -och minus är emot.

  84. Vem anser vad, med vilka argument och
    varför? Det måste man ha med.

  85. De hittar informationen på nätet.

  86. Det blir
    mycket mera kraft i kunskaperna-

  87. -om de har möjligheten
    att sortera in sin information-

  88. -så att allting inte bara flyter.

  89. Ni vet vilka det flyter mest för.

  90. De eleverna ska vi bry oss mest om
    enligt skollagen.

  91. "En skola för alla",
    står det på hemsidor.

  92. Det står aldrig
    "det här är en skola för några få"-

  93. -eller "en skola för ingen".

  94. Alltid "skola för alla".

  95. Då måste man visa upp det på nåt sätt
    så att det inte blir tom retorik.

  96. Att ge dem hjälp att
    komma till närmsta utvecklingszonen.

  97. Höga förväntningar, ja,
    men mycket stöd. De två tillsammans.

  98. Ni kommer ihåg
    figuren som jag visade.

  99. Begreppsschema är ytterligare en av
    mina stödstrukturer.

  100. Begreppen ska bedömas,
    men först utvecklas. Var?

  101. Vad finns det för alternativ?
    Lektioner? Ja, självklart.

  102. Det är där alla under ska ske.

  103. För att kunna behärska begreppen-

  104. -måste man
    1) känna till innebörden i dem-

  105. -2) kunna använda dem i olika
    sammanhang i resonerande texter-

  106. -i muntliga eller skriftliga
    resonemang kring det här...

  107. Annars kan man inte delta i
    ett samtal om den här konflikten-

  108. -utan att använda begreppen.
    Då är det bra att eleverna vet.

  109. Det svåraste är att kunna relatera
    begreppen till varandra.

  110. Att skapa samband mellan begreppen.

  111. Då är man på en rätt hög nivå.

  112. Tror ni, men samband
    ska man kunna visa redan på E-nivå-

  113. -men då står det "enkla samband".
    Enkla samband handlar om-

  114. -två begrepp att behöva koppla ihop.

  115. Hur påverkar intressekonflikten
    naturresurserna, till exempel.

  116. Men kan man sätta ihop en hel kedja
    av samband är man uppe i A-nivå.

  117. Det är den avgörande skillnaden.
    Sambandskedjor är ett favorituttryck.

  118. Det ger jag läxor omkring. Redan
    på 90-talet var vi på "sambandsjakt".

  119. De skulle hitta exempel på samband i
    en text. Jag gav dem sökarlampa-

  120. -för att leta efter nånting.
    De skulle inte bara läsa läxorna.

  121. Oftast var det
    samband de skulle leta efter.

  122. Fot-pedagogik. Gör man fel saker ofta
    och tidigt lär man sig nåt annat.

  123. Ni som känner mig
    vet att jag alltid tar upp det här.

  124. Det har varit mitt hatobjekt
    sen tidigt 90-tal.

  125. Jag kan inte sluta ge mig på det här.
    Hoppas att det nån gång tar slut.

  126. Det här handlar inte om lärande
    utan om att få tiden att gå.

  127. Det värsta är att elever godtar det.
    De skriver av fem sidor om ketchup.

  128. De kanske säger:
    "Jag får inte ihop fem sidor."

  129. Då finns lärare som är flexibla
    och säger: "Ta lite senap också."

  130. Och ska man skapa helhet-

  131. -ska man passa på att forska om
    själva korven och brödet.

  132. En klassisk maträtt.
    Korv med bröd, senap och ketchup.

  133. Men det är ingen forskning
    för det finns inga frågor.

  134. Tänk er att ni träffar en forskare,
    så frågar ni "vad forskar du om?"

  135. Han eller hon berättar.

  136. Sen ställer ni följdfråga. "Vad är
    det för forskarfrågor du har?"

  137. "Forskarfrågor? Jag har inga frågor.
    Jag skriver bara av."

  138. Det är det eleverna gör.
    De fixar inte att göra på annat sätt.

  139. Det hittar jag i containrar. Passa er
    när jag kommer och hälsar på.

  140. Jag försöker alltid smita in i
    kopieringsrummet-

  141. -för där finns alltid en container.
    Två gånger har jag hoppat ner-

  142. -för de låg på botten. En gång
    blev jag tagen på bar gärning.

  143. En lärare kommer in
    och ser mig stå i containern.

  144. Hon frågade inte: "Vad gör du där?"

  145. Jag sa:
    "Jag tappade bara ett papper."

  146. Jag kunde inte säga att jag var där
    för att hitta nåt läxförhör-

  147. -att ösa galla över.

  148. Rot-pedagogik. Hur ser alternativet
    ut med utgångspunkt i "the big 5"?

  149. Det är inte värt nånting
    förrän man ser exempel.

  150. Min kreativitet
    ledde mig aldrig vidare.

  151. Vad kan jag ta för annat alternativ
    än ketchup? Jag kom på vitaminer.

  152. Sen tänkte jag
    att man kunde ta mineraler också.

  153. Det här är också en stödmall eleverna
    kan ha nytta av när de ska forska.

  154. I det här fallet vitaminer.
    Vad finns de i för livsmedel?

  155. Vilka maträtter finns de i?

  156. Och varför är det så viktigt med
    vitaminer? Den viktigaste frågan.

  157. Sen kan man forska om det. Var finns
    vitaminer och varför är de viktiga?

  158. Det är den stora frågan.
    Eller gör så här. Vitaminbrist.

  159. Analysmodellen är den femte och sista
    av mina stödstrukturer.

  160. Den här använder säkert SO-lärare.

  161. Men den går att använda
    i andra ämnen.

  162. Idrott och hälsa har många möjlig-
    heter. Till och med i språkämnena.

  163. Moderna språk, framförallt engelska.

  164. Fyra steg, första ska man definiera
    "vad menar man med vitaminbrist?"-

  165. -"varför uppstår den, vad leder den
    till?" Och sen förslag på lösningar.

  166. Det är oerhört bra för eleverna-

  167. -att ha som tankeredskap,
    som stöd för sitt tänkande.

  168. Här kommer själva begreppsschemat.
    Man kan föra samtal om det här.

  169. Först måste man lära sig innebörden.

  170. Det behöver inte vara nio, men nio
    fält blir snyggt, rent estetiskt.

  171. Den skapar möjligheter.
    Det finns många utgångar.

  172. Eller snarare ingångar, där man
    ska relatera begreppen till varandra.

  173. Nu har vi inte tid. Om jag har valt
    rätt begrepp vet jag inte.

  174. Några är rätt eftersom de är tagna
    från centralt innehåll.

  175. Men jag är inte lärare
    i hem- och konsumentkunskap.

  176. Är ni det hittar ni säkert
    andra begrepp som passar era syften.

  177. Det handlar om att synliggöra
    de viktiga begreppen.

  178. Här är det inget som är oviktigt.

  179. Analysförmåga.
    Nu blir det förmågorna en efter en.

  180. Vi har 30 minuter på oss.

  181. Jag har varit inne på analysförmåga.
    Beskriva samband, som X med Y.

  182. Jag läste
    Svenska Dagbladets Näringsliv.

  183. Då står det: "Risk för inflation
    efter norska valet."

  184. En bra uppgift
    där man kan göra en massa samband.

  185. Men man måste också ha fakta. Norska
    valet. Norge är demokrati.

  186. Vilka är partierna?
    Vilka är de borgerliga? Vilka vann?

  187. Var det vänster eller var det höger?

  188. Sen "risk för inflation",
    hur hänger det ihop?

  189. Man kan ha lektion
    i två veckor om det.

  190. Varför ska det bli inflation
    efter ett val?

  191. Ni kan ju forska på det.

  192. Sen om man tar det här med kritiskt
    tänkande. "Risk för inflation."

  193. Det handlar om oljepengarna som man
    skulle sätta sprätt på, tycker några.

  194. Sen när man kommer in i tidningen
    så står det:

  195. "Maktskifte
    får liten effekt på norsk ekonomi."

  196. Då var det inte alls
    nån inflationsrisk längre.

  197. Kritiskt tänkande lönar sig alltid.

  198. Jämförande analyser är tacksamt.
    Likheter/skillnader, för-/nackdelar.

  199. Orsakerna till och konsekvenserna av,
    där det passar.

  200. Växla mellan olika perspektiv,
    som Olle sa.

  201. Det är SO-lärarnas domäner.

  202. Här kommer ytterligare... Det här kan
    vi hoppa över, för det är geografi.

  203. Det var inte meningen.

  204. Resonera om process
    och förändra jordytan.

  205. Vi har ont om tid
    och massor kvar att berätta om.

  206. Sen finns en stödmall till den också.

  207. Jag har alltså utgått från
    kunskapskraven-

  208. -skapat en fråga... Och utifrån
    kunskapskraven och centralt innehåll-

  209. -skapar jag en mall.

  210. Alla idéer får jag från kursplanen.
    Därför kallar jag det min metodbok.

  211. Ni måste inte
    gå över ån efter vatten.

  212. Ni behöver inte köpa dyra metod-
    häften. Ni kan köpa mitt på Liber.

  213. I övrigt behöver ni inget. Jag skojar
    bara. Ni har allting här egentligen.

  214. Om ni bara tittar med de glasögonen-

  215. -hittar ni massor med möjligheter.

  216. Här är en samhällsfråga i idrott och
    hälsa. Dopning. Relevant i NO också.

  217. Dopningsfrågor inom idrottsvärlden
    är ett samhällsproblem, verkligen.

  218. Andra saker
    man kan analysera i idrott...

  219. Ett praktiskt ämne, men man kan bidra
    med att utveckla analysförmågan.

  220. Man kan ta upp drunkningsolyckor.

  221. Att rädda folk, är en del av
    centralt innehåll i idrott och hälsa.

  222. Och nåt annat
    som jag inte kommer på just nu.

  223. Språklärare
    brukar vara mina största kritiker.

  224. Engelsklärare brukar säga:
    "Engelska är bara kommunikativt."

  225. Jag köper till viss del
    att det är ett kommunikativt ämne.

  226. Men man
    kan dra sitt lilla strå till stacken-

  227. -och försöka utveckla
    elevens analysförmåga.

  228. I det här fallet
    gick jag till boken "What's up?"

  229. Den finns på Bonnier Utbildning,
    eller Sanoma som det heter i dag.

  230. Man skapar en struktur innan man
    skriver en berättande story.

  231. "Life, past and present"
    var rubriken.

  232. På en sida stod det "good old days"
    och på den andra "bright new world".

  233. Förr i tiden och nutida berättelser.

  234. "Good old days" var från 50-talet
    eller tidigt 60-tal.

  235. Det var bild på en familj som tittade
    på en svartvit tv, en stor burk.

  236. Dumburk, som man sa då.

  237. Innan man börjar föra samtal
    om det här i en diskussion-

  238. -om det var bättre förr
    eller bättre nu-

  239. -eller om man låter eleverna skriva,
    kan man få tid att tänka kring det.

  240. Jag säger inte att man ska byta ut
    glosförhör mot begreppsförhör-

  241. -men man kan utveckla
    elevens förmåga-

  242. -genom att ta fasta på begreppen.
    Vad heter de på engelska?

  243. Det här finns i texten om
    "life, past and present".

  244. Då behöver man inte använda alla, men
    de är tankeredskap.

  245. Också en stödstruktur,
    även om de bara står så här.

  246. Man kan uppmuntra dem att använda
    begreppen i en diskussion.

  247. Var det bättre förr?

  248. Tid att tänka, jämförande, för- och
    nackdelar - med hjälp av begreppen.

  249. Ni som har gjort nationella proven
    i SO i årskurs 6 eller 9-

  250. -vet att det här finns.
    Jag stred för det-

  251. -långt innan jag gjorde prov som
    finns i Prov- och bedömningsbanken.

  252. Jag slogs för
    att elever behöver hjälp-

  253. -och det måste alla tycka
    är jättebra.

  254. Hoppas att eleverna inte tycker
    att de hjälps för mycket.

  255. Att det blir fusk eller så där.

  256. Stödmall i svenska. Man kan jämföra
    olika texter som man läser.

  257. Vilka har jag ingen uppfattning om.
    Personbeskrivning, budskap, miljö...

  258. Man behöver inte ta allihop på en
    gång, jag har bara kört det i botten.

  259. Jag tar med allt som jag kommer på,
    och det här står i centralt innehåll.

  260. Person- och miljöbeskrivning
    står där.

  261. "Hur svårt kan det vara?"
    som min kompis alltid säger.

  262. Här har vi engelska igen.
    Analysmodell om jordbävning 1906.

  263. Känner man sig lite obekväm att byta
    ut glosförhören mot analysförmåga-

  264. -som man inte ens behöver bedöma, mer
    än i en liten utsträckning-

  265. -kan man ge eleverna denna modell-

  266. -för att utveckla möjligheten
    att sammanfatta en text.

  267. Och det är oerhört viktigt
    så länge man studerar.

  268. De får mycket lättare att sammanfatta
    en text med hjälp av det här.

  269. Med modellen och "useful concepts",
    användbara begrepp.

  270. Kommunikativa förmågan. Det här har
    jag markerat med fet stil: Resonera.

  271. Resonera
    är det vanligaste uttrycket i...

  272. Att kunna föra resonemang, är det
    vanligaste verbet i hela kursplanen.

  273. Ska man börja med nånting
    som eleverna har mest nytta av-

  274. -ska man utveckla deras förmåga
    att resonera om samband.

  275. Då har man tagit det viktigaste,
    det som återkommer flest gånger.

  276. "Resonera" och "samband".

  277. Vill man påskynda
    deras kunskapsutveckling-

  278. -och att de klarar skolan bättre
    betygsmässigt.

  279. Ni ska göra dem till
    hedervärda samhällsmedborgare-

  280. -som ska visa respekt och kunna vara
    demokratiska, "alla har samma värde".

  281. Men ni ska också utveckla
    deras kunskaper-

  282. -i deras kunskapsutveckling.

  283. Ett sätt är att ta fasta på det här.

  284. De andra är ju också viktiga.

  285. Här är en tredje sak, eller fjärde.

  286. Jag tycker Skolverket
    kunde ha gjort på ett annat sätt.

  287. Det här är Vygotskij rätt av.

  288. Det finns vissa ämnen. Svenska,
    engelska, moderna språk, modersmål.

  289. De ämnenas kursplaner
    inleds med de här:

  290. "Språket är
    människans främsta redskap..."

  291. Vän av ordning undrar varför inte
    alla ämnen börjar med det här.

  292. Varför bara de ämnena?

  293. I förskolan är det här
    en portalmening, i deras läroplan.

  294. "Språket är
    människans främsta redskap..."

  295. Tänk vad han har ställt till med,
    den här ryssen.

  296. Språkliga krav i naturkunskap
    för gymnasiet:

  297. Undervisar ni på grundskolan
    känner ni igen det.

  298. Det är precis samma sak
    som står i NO i årskurs 6 och 9.

  299. Det är väldigt mycket kommunikativt.
    Också i årskurs 6 och 9.

  300. Man ska kunna diskutera,
    ställa frågor-

  301. -och ge förklaringar och argument.
    Väldigt mycket kommunikativt i NK.

  302. Det är det ännu mer tydligt
    i NO på grundskolan.

  303. Sen står det krav på undervisningen,
    vilket är en tung sak.

  304. Varje kunskapskrav
    är också ett påbud till lärare.

  305. Ni ska undervisa på ett speciellt
    sätt. Hur ska ni bedöma det här-

  306. -om ni inte har en undervisning
    där eleverna får diskutera-

  307. -olika innehåll i naturvetenskap.

  308. Och i diskussionerna ska de använda
    kunskaperna för att ställa frågor-

  309. -och kunna ge förklaringar
    och argument. Det är direkt påbud.

  310. De styr er rätt mycket. De styr er
    genom de långsiktiga målen-

  311. -centralt innehåll...
    De, alltså staten.

  312. De styr er genom kunskapskraven och
    innehållet i hur ni ska undervisa.

  313. Sen får ni bestämma om de ska jobba
    i par eller i grupp. Och lite till.

  314. Sen kan man tycka att det är dåligt
    eller jättebra. Man får massa idéer.

  315. Det beror på
    vilken kunskapssyn man har.

  316. Jag träffade en NO-lärare 7-9
    som sa:

  317. "Det här med förmågor är ointressant
    för mig, för i NO finns bara fakta."

  318. "Om man tar ett äpple
    och släpper det"-

  319. -"tror du att det faller nedåt, åt
    vänster/höger eller åker uppåt?"

  320. Så enkelt är det. Allt är ju bara
    givet. Stackars barn, tänker jag.

  321. Begreppsförståelse, att känna till
    innebörden och använda dem.

  322. Muntligt/skriftligt i samtal
    för att visa att man kan använda dem.

  323. Man kan relatera dem till varandra.
    Det ska man i årskurs 3 i matematik-

  324. -när man ska visa att man kan
    beskriva samband mellan begrepp.

  325. Relatera matematiska begrepp, står
    det, i årskurs 3. På lägsta nivå.

  326. Den nivån... I skolförordningen
    eller skollagen står det att:

  327. Merparten av eleverna ska komma
    längre än till godtagbara kunskaper.

  328. Alltså lägstanivån, sen behöver inte
    ni fundera på vad nästa nivå är-

  329. -men det kan vara bra att göra det.
    Godtagbara kunskaper är inget tak.

  330. Det är mer ett golv.
    Fördelen med begreppen.

  331. Att göra en mer kvalificerad
    jämförelse och se generella mönster.

  332. Det blir mer intressant att försöka
    hitta mönster, inte vädermönster-

  333. -utan klimatmönster, mellan
    olika klimat- och vegetationszoner.

  334. De underlättas
    med hjälp av begreppen.

  335. Nackdelen är
    att de kan bli många och abstrakta.

  336. Se upp så att de inte blir för många.
    Vilka är de centrala begreppen?

  337. De som jag
    nästan alltid kommer tillbaka till.

  338. Det är ett bra innehåll i nästa
    arbetslags- eller ämneslagsmöte.

  339. Vilka är
    våra ämnens mest centrala begrepp?

  340. Det tar några timmar innan ni blir
    överens om det, men det är det värt.

  341. Från ord till begrepp.
    Det här kan man leka med.

  342. Pall, köksbord...
    Ni har fått rätt svar där.

  343. Ni har inte fått nåt svar på
    de andra. Det kan ni fundera på.

  344. Det svåraste är det sista,
    det har med revolutioner att göra.

  345. Men det går att göra på olika nivåer.

  346. Från de allra yngsta eleverna
    till de äldsta.

  347. Det här är Vygotskijs eget exempel.

  348. Det är ett bra exempel på
    sociokulturellt perspektiv.

  349. Han jämförde
    två grupper av tioåringar.

  350. Skillnaden var att den ena hade gått
    tre år i skolan, den andra inte alls.

  351. De var tvungna att hjälpa till hemma.
    Forskningen skedde på 20-talet.

  352. Första världskriget var slut
    och revolutionen var över-

  353. -och inbördeskriget var också slut.

  354. Frågan är just från
    Vygotskij och hans medhjälpare:

  355. Vilka tre hänger ihop och vad ska
    bort? Det såg vi i lattjolajbanlådan-

  356. -i "Fem myror är fler än fyra
    elefanter". De fick idén härifrån.

  357. Skillnaden var att barnen som hade
    varit tvungna att hjälpa till hemma-

  358. -parade ihop sågen, yxan och vedträ,
    för de var konkret tänkande.

  359. De utgick från
    sina egna erfarenheter.

  360. De hade sett mamma och pappa och hade
    ju hjälpt till att bära in ved-

  361. -för att få värme i huset,
    få fart på spisen och få sin soppa.

  362. De andra barnen
    parade ihop yxa, såg och spade.

  363. De hade begreppet,
    vad som är redskap.

  364. Eller verktyg. Redskap.

  365. De var på en begreppslig nivå.

  366. Det skulle inte Stalin ha gillat.

  367. Några var abstrakt tänkande,
    andra konkret tänkande.

  368. Procedurförmåga är inget konstigt.
    Det är det här med färdigheter.

  369. Man visar
    hur man kan göra olika saker.

  370. Veta hur man kan använda metoder
    i matte och lässtrategier i svenska.

  371. Språkliga strategier
    i språk och i engelska.

  372. Symboler, tabeller,
    formler och grafer...

  373. Sen finns det exempel i slöjd.
    "Eleven kan formge och framställa."

  374. Det här är
    nåt som föräldrarna inte vet om.

  375. Att det är
    så pass mycket teori i ämnena.

  376. Metakognitiv förmåga.

  377. Det handlar om att... Processkrivning
    i svenska har varit metakognitivt-

  378. -jag vet inte hur länge, men det
    fanns nog fortfarande dinosaurier.

  379. I alla fall inget nytt.

  380. Man ska bearbeta sina texter, numera
    med lite formativt stöd på vägen.

  381. Processkrivning har funnits länge.

  382. Man får kanske tillbaka
    nån kort anmärkning.

  383. Nåt råd
    som man sen själv ska förändra.

  384. Man ska äga sitt eget lärande.

  385. Tredje från slutet:
    Pröva och ompröva.

  386. Ett vanligt sätt
    att uttrycka metakognitiv förmåga.

  387. Det gäller många ämnen, framförallt
    de praktiska ämnena i gymnasiet.

  388. Där finns
    mycket metakognitivt tänkande.

  389. I dag kan man inte gå
    en enda utbildning-

  390. -utan att tvingas anpassa
    teoretiska inslag-

  391. -och inte minst metakognitiva.

  392. Vem skulle vilja anställa en
    snickare, rörmokare eller elektriker-

  393. -som inte tänker
    medan han eller hon jobbar?

  394. "Oj, nu blev det fel igen.
    Jag gjorde samma fel sist också."

  395. Att aldrig lära av misstag.

  396. Ni lärare tränar hela tiden på
    metakognitiv förmåga.

  397. Ni planerar, genomför och reflekterar
    över undervisningsprocessen.

  398. I timmar.

  399. Sen kommer ni på att ni
    kanske ska pröva eller ompröva nåt.

  400. Blev det bra? Då är det bra
    att ha nån att samtala med.

  401. I alla fall säger Vygotskij det.
    Då utvecklas tänkandet.

  402. Överväga olika lösningar.
    Ni kan själva läsa.

  403. En kock som inte tänker i köket
    är ju katastrof.

  404. Man måste hela tiden
    vara med i tänkandet och smaka av-

  405. -så att kunden i slutändan blir nöjd.

  406. Gästen, kanske man säger.

  407. Språkämnena.

  408. "Eleven kan använda strategier
    som förbättrar interaktionen."

  409. Om man stöter på problem, om man inte
    kommer på glosan för nåt ord-

  410. -tar man en synonym och kan elegant
    glida förbi det språkliga problemet.

  411. Det är ett bra belägg för
    att eleven som kan det här-

  412. -är rätt duktig i språket,
    eller så får man använda kroppsspråk.

  413. Förbättra interaktionen kan man göra
    med frågor och hålla i gång samtalet.

  414. Ni vet hur hopplöst det är att prata
    med nån som aldrig ställer motfrågor.

  415. Den pratar bara på om sitt.

  416. Med frågor kan man alltså förbättra
    interaktionen.

  417. Vad är poängen med "the big five"?

  418. Jag hoppas
    att det ska utveckla ett yrkesspråk.

  419. Att man med hjälp av dessa fem
    förmågor... Och de är just bara fem.

  420. Det borde göra det lättare
    att förstå varandra-

  421. -över olika åldersgrupper. Mellan
    stadier, som man sa förr i tiden.

  422. Och även över ämnesgränserna.

  423. Ni ska inte börja samarbeta, men det
    ska man när det finns läge för det.

  424. När det är naturligt och logiskt.
    Vi hade begreppet hälsa.

  425. När man pratar om helhetssyn...

  426. Med hälsa är det synd om man inte tar
    hjälp av hem- och konsumentkunskap-

  427. -då har vi mat och hälsa.
    Idrott och hälsa.

  428. I biologi handlar det om
    människokroppen, muskler och hjärta.

  429. Det är tre ämnen som borde gå samman
    och ha ett samarbete-

  430. -kring begreppet hälsa.
    Då får man en helhetsbild.

  431. Att ta motionsdelen för sig,
    de inre organen för sig-

  432. -och vad man äter för sig... Är vi
    överens om att det blir konstigt?

  433. I alla fall blir det bättre om man...
    Det står som exempel i parentes.

  434. Sen är den röda tråden
    bra för eleverna.

  435. De får stödstrukturerna till hjälp.

  436. Sen använder ni hjälp
    som ni inte behöver sluta med.

  437. Jag ger er bara
    ytterligare verktyg eller redskap.

  438. Underlätta kommunikationen mellan hem
    och skola vid utvecklingssamtal.

  439. Det handlar om att ni sätter
    föräldrarna i skolbänken-

  440. -och berättar om förmågorna.

  441. Sen skulle jag kunna prata i ett par
    timmar om bedömning av förmågorna-

  442. -men jag hinner inte.
    Det är svårast av allt.

  443. Men ni inser vilken styrka det är när
    föräldrarna förstår vad ni pratar om.

  444. De vet hur man analyserar och varför
    det är viktigt att utveckla förmågan.

  445. Och vad begrepp är.

  446. Sen har jag exempel på
    en undervisning i årskurs 1-3.

  447. Jag utgår från de långsiktiga målen.

  448. Det ska man alltid. Men jag har inte
    gjort det i de tidigare exemplen.

  449. "Med biologins begrepp beskriva
    biologiska samband i naturen."

  450. Jag har kursiverat orden
    som för mig är nyckelord.

  451. Nämligen att det är förmågor
    det handlar om.

  452. Sen är det
    vilka begrepp och vilka samband.

  453. Då går man till centralt innehåll.
    "Årstidsväxlingar i naturen..."

  454. "Djurs och växters livscykler
    och anpassning till årstider."

  455. Då får man reda på
    att begreppen är naturen...

  456. ...årstider, djur, växter
    och livscykler. Fem stycken.

  457. Det är de viktigaste frågorna.

  458. Flera av dem har man säkert nytta av
    även senare i biologiundervisningen.

  459. Kunskapskrav följer på det. "I samtal
    om årstider berättar eleverna..."

  460. Görs det här bra
    borde det vara ett jätteförsprång-

  461. -när eleverna kommer upp i
    årskurs 4-6.

  462. Sen fyller ni bara på med
    ytterligare bra exempel.

  463. Det behövs ingen nedlåtande attityd
    att man inte lär sig på lågstadiet.

  464. En och annan mellanstadielärare
    har säkert tänkt tanken nån gång.

  465. Gymnasielärare tycker
    att de måste börja om från scratch.

  466. För att inte tala om oss
    på universitet och högskola.

  467. Vi sågar hela ungdomsskolan
    jäms med fotknölarna.

  468. Här har jag två rätt skilda...

  469. Skilda delar i centrala innehållet
    och kunskapskravet.

  470. Jag gjorde två frågor.

  471. "The big Q", det får vara två, det
    får vara tre. Bara det inte är 23.

  472. En stödmall.

  473. Årstiderna kan de få
    för dem vet de ju redan.

  474. Möjligen vet de inte månaderna,
    men det kan man väl få lära sig.

  475. Sen är det skillnad...
    Några från Kiruna är här.

  476. Stor skillnad från t.ex. Malmö.

  477. Hur gör djur, växter och människor?

  478. Människor
    finns inte i centralt innehåll.

  479. Men det kan väl vara kul att höra
    vad de tycker om hur vi anpassar oss.

  480. Sen kunde jag inte låta bli
    att fylla i: Hur gör djur på vintern?

  481. Några går och lägger sig och sover.

  482. Björnarna ska lägga sig i ide.

  483. Det är på tok för fel
    att börja björnjakten i december.

  484. "-Nu är det dags att skjuta björn."
    "-Det går inte."

  485. "-De ligger i ide och sover."
    "-Bra, lättare att träffa då."

  486. Då är det ingen jakt, då är det fusk.

  487. Brunbjörnar går och lägger sig.
    Igelkottar går också och lägger sig.

  488. Isbjörnar gör inte det.
    Det är ju också en björn.

  489. Varför går inte isbjörnarna
    och lägger sig?

  490. Är det
    för att det inte finns nåt ide?

  491. Några flyttar söderut.
    Vissa fåglar gör det.

  492. Vissa pensionärer
    flyttar också på vintern.

  493. Andalucía.

  494. Tre grupper kämpar på hela vintern:

  495. Talgoxar, rådjur och lärare.

  496. Så är det ju.

  497. De centrala begreppen
    kan man leka med.

  498. "Från vagga till grav"
    är en stödmall.

  499. Det är alltså en livscykel.

  500. Tack för mig och lycka till!
    Nu håller jag tiden.

  501. Textning: Helena Lindén
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

The Big Five - de fem förmågorna, del 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Del 2 av 2. Läroplanen Lgr 11 lyfter fram långsiktiga mål som ska hjälpa lärarna att hålla reda på hur eleverna ligger till. Men att läroplanen handlar också om fem generella förmågor, menar Göran Svanelid, universitetslektor, skolforskare och expert på kursplaner. Analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppslig förmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Han talar om hur man som lärare kan arbeta för att få in detta i undervisningen och skapa bra, lärande lektioner tillsammans med eleverna. Moderator: Petra Svensson. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Betygsättning, Kunskapsprov, Läroplaner, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sverige, Undervisning, Utvärderingsmetodik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Att bedöma lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

Bedömning av kunskap

Astrid Pettersson, professor i pedagogik, talar om hur pedagogiken utvecklats från 1500-talets förhör via 1700-talets husförhör till 1960-talets feedback. Viktigast idag är: Vad ska bedömas? Och varför? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

Digitala verktyg för att se elevens lärande

Patricia Díaz, lärare i engelska och spanska, säger att sociala medier och andra digitala verktyg ger lärare nya möjligheter att bedöma eleverna och ger förslag på hur lärare kan arbeta med återkoppling för att göra både bedömningen och eleverna mer synliga. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

Feedback, feedup, feedforward

Olle Carlgren, högstadielärare i svenska, utgår från läroplanen Lgr 11 och ger en rad olika exempel från klassrummet för framgångsrik återkoppling till eleverna. Eleverna måste förstå vad de kan och vad som krävs av dem för att inse hur de ska kunna utvecklas. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

The Big Five - de fem förmågorna, del 1

Del 1 av 2. Göran Svanelid är bl.a. skolforskare och expert på kursplaner. Han menar att läroplan Lgr 11 också handlar om fem generella förmågor. Hur kan man som lärare arbeta för att få in dessa i undervisningen och skapa bra, lärande lektioner tillsammans med eleverna? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

The Big Five - de fem förmågorna, del 2

Del 2 av 2. Göran Svanelid är bl.a. skolforskare och expert på kursplaner. Han menar att läroplan Lgr 11 också handlar om fem generella förmågor. Hur kan man som lärare arbeta för att få in dessa i undervisningen och skapa bra, lärande lektioner tillsammans med eleverna? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Snabbspår och långspår

Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den lärarkompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Vi hör tre berättelser som handlar om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan och tålamodet som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram.