Titta

UR Samtiden - Hjärnans makt

UR Samtiden - Hjärnans makt

Om UR Samtiden - Hjärnans makt

Föreläsningar från Hjärndagen 2013. Vi styrs av en rad processer i hjärnan. Nivån på minne, kreativitet, sömn och en rad sinnen avgörs här. Några av landets främsta forskare utmanar våra fördomar. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Moderator: Patrik Hadenius. Arrangör: Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans makt : Minnesmästarens mindshowDela
  1. Är det så att man kan tävla i minne?

  2. Ja. Det hålls SM, EM och VM
    i såna frågor.

  3. Vi har här den trefaldiga
    svenska mästaren i minne-

  4. -Mattias Ribbing.

  5. Han håller precis på
    att få en mikrofon.

  6. En varm applåd för Mattias Ribbing.

  7. Hej! Det är roligt att få komma hit.

  8. Jag har tävlat i minne.

  9. Minnessport har funnits i 22 år,
    och det finns över hela världen.

  10. Vi har ett svenskt minneslandslag som
    åker på internationella tävlingar.

  11. Vi var i Kina 2010,
    och tog Sverige till 6:e plats.

  12. Vi var i London förra året,
    och tog Sverige till silver i VM.

  13. Det är roligt,
    och det var en laginsats.

  14. Det var en laginsats,
    och vi slog giganter-

  15. -som Kina, England, USA och Indien.

  16. Bara Tyskland gick oss förbi.

  17. Min bästa tävling gjorde jag
    på British Open i minne.

  18. Tack vare det resultatet är jag nu
    det 71:a bästa minnet i världen.

  19. Nån ska ju vara det.

  20. Jag tänkte visa kort hur det går till
    när vi tävlar i minne.

  21. Vi ses ofta över en helg
    och tävlar i tiokamp.

  22. Det är tio grenar med olika typer
    av information som vi ska lära in.

  23. Vi tävlar i namn och ansikten,
    ord, bilder, ljud-

  24. -allt för att vi ska kunna använda
    vårt minne till vad som helst.

  25. En gren heter "30 minuter siffror".

  26. Då får vi ett papper framför oss
    med slumpmässiga siffror.

  27. Vi får stirra på det i en halvtimme.

  28. Därefter får vi ett tomt papper
    och ska skriva ner så många vi minns.

  29. Efter den halvtimmen
    mindes jag de här...

  30. Det var 560 stycken, men vi tränar
    inte bara förutsägbar information.

  31. Siffror hamnar oftast mellan 0 och 9-

  32. -men vi tränar oss även i att lagra
    helt ny och fräsch information.

  33. Då har vi en gren som heter
    "15 minuter abstrakta bilder".

  34. I en kvart får vi se en mängd bilder,
    och vi ska lära in ordningen på dem.

  35. Efter en kvart mindes jag de här...

  36. Visst är de abstrakta?

  37. Det var 192 stycken.

  38. Jag tänkte avsluta skrytdelen
    med den mest rafflande grenen...

  39. "30 minuter binära tal."

  40. Det är slumpmässiga 1:or och 0:or.
    Fattar ni hur kul vi har när vi ses?

  41. Man får se ett papper i 30 minuter,
    sen ska man skriva så många vi minns.

  42. Det är inte läge att chansa,
    för minsta fel ger stora avdrag.

  43. Jag mindes rätt ordning på de här...

  44. 1 305 stycken.

  45. Tack! Vad snälla ni är.

  46. Hur är det då möjligt? Jag är inte
    född med den här förmågan.

  47. Det är resultatet av träning.
    Jag jobbade som lärare tidigare-

  48. -och jag är fascinerad av lärande
    och älskar att lära mig nya saker.

  49. 2008 började jag nysta i det
    och tänkte:

  50. "Om jag tränar upp minnet, kan det då
    påverka mitt vardagliga lärande?"

  51. Jag visste inte
    att man tävlade i det-

  52. -men ville bli bättre på att minnas
    saker jag läst, personer jag träffat.

  53. Jag började träna och upptäckte då-

  54. -var att huvudprincipen
    bakom all effektiv minnesträning...

  55. Dit räknar jag sånt som gör att man
    minns sånt man behöver i vardagen-

  56. -inte att spela dataspel och sånt,
    utan få ett praktiskt bättre minne.

  57. Principen är att vänja hjärnan
    att omvandla information till bilder-

  58. -att träna upp bildtänkandet. Det man
    hör och läser gör man till bilder-

  59. -och man försöker
    se saker framför sig.

  60. Då skapas
    många fler kopplingar i hjärnan-

  61. -för abstrakta saker blir konkreta
    när de blir tydliga bilder.

  62. Det kan vi träna upp.

  63. Det är inte bara för vissa utvalda,
    som har turen att tänka i bilder-

  64. -utan en enkel process, där man övar
    att blir bättre på att se i bilder.

  65. Vad minnesbilder gör...
    Om ni tänker på de minnen ni har...

  66. Alla minnesbilder som man har
    fungerar som magneter.

  67. De suger till sig annan information
    och ger hjärnan en ledtråd-

  68. -och tack vare de bilder vi minns
    vid olika tillfällen-

  69. -minns vi mer.
    Bilder är enda sättet för hjärnan-

  70. -att ta in mycket information, utan
    att vi behöver rabbla och repetera.

  71. Det gamla utantillärandet
    vill jag bli av med.

  72. Det var den gamla tidens skola.

  73. Vi har inte hittat nåt konstruktivt
    att ersätta det här med-

  74. -men jag är intresserad av
    verkligt lärande, förståelse-

  75. -och att man kan analysera.

  76. Jag tävlar i minne för att visa-

  77. -att all information kan göras om
    till bilder och förbättra minnet.

  78. Det här gick jag till botten med
    i min första bok, som kom 2011.

  79. Jag försökte damma av gamla minnes-
    tekniker som funnits sen antiken.

  80. Det har vi känt till i 2 000 år, men
    det har inte hjälpt oss på nåt sätt-

  81. -och de är lite suspekta-

  82. -så jag dammade av de teknikerna
    och matchade dem-

  83. -mot den moderna hjärnforskningen.
    Vad vet vi nu om hur minnen lagras?

  84. Vad säger den moderna pedagogiken?
    Vad vill vi kunna lära oss?

  85. Det är analysförmåga, förståelse,
    att växa som människor i lärandet-

  86. -så det här är
    ett tvärvetenskapligt synsätt-

  87. -som mynnar ut i att man behöver...
    Som Pontus sa: "Don't think."

  88. Minnestekniker är inte nödvändiga,
    utan man ska sluta tänka och bara se.

  89. När vi sitter och tävlar i minne
    tänker vi inte, utan vi tittar.

  90. Det gäller att titta efter.

  91. Min första bok
    gick mer in på forskning-

  92. -och fackgranskades av-

  93. -professor Anders Wallin från
    minnesmottagningen på Sahlgrenska.

  94. Jag är bara lekman och har haft
    ett praktiskt perspektiv:

  95. Hur ska man ha nytta av det här?

  96. Den blev utvald till
    en av årets bästa självhjälpsböcker-

  97. -och jag försöker ge enkla verktyg-

  98. -som gör att man får fram bilder
    som gör det lättare att minnas.

  99. I min nya bok som kom nyligen
    riktar jag mig till skolans värld.

  100. Den brinner jag för lite extra.

  101. Jag har varit lärare
    och älskar att lära mig-

  102. -så hur kan man applicera
    sättet att tänka i bilder där?

  103. Ett sidospår är att svensk forskning
    har bevisat att alla tänker i bilder-

  104. -även de som inte tror det.

  105. Mycket av pusslet
    som jag har försökt lägga visar-

  106. -vissa saker
    om populära lärstilar inom skolan.

  107. Att alla lär sig på sitt eget sätt
    stämmer inte rent praktiskt.

  108. Vi som tävlar i inlärning vet-

  109. -att visualisera är det enda sättet
    att ta in mycket information.

  110. Alla kan göra det.

  111. Jag har jobbat i fyra år
    med utbildning i minnesträning-

  112. -och har aldrig sett
    ett omöjligt fall.

  113. Tidigare har jag jobbat
    mest med vuxna-

  114. -på företag, i ledningsgrupper och
    med forskare för att vässa minnen-

  115. -men nu åkte jag ut till skolor
    och provade en hel del grejer.

  116. Den första gången
    jag undervisade en högstadieklass-

  117. -kom jag till en sjundeklass.

  118. Eleverna satt förväntansfyllda,
    och rektorn och klassföreståndaren-

  119. -var också nyfikna.

  120. Jag hade förberett övningar för vuxna
    som jag gjorde mer lekfulla.

  121. Vi körde i gång, och snabbt
    insåg jag mitt stora misstag.

  122. Det var alldeles för enkelt
    för skolungdomarna.

  123. Det gick blixtsnabbt,
    så de vuxna blev chockade.

  124. De skrev och försökte hinna med
    det som eleverna gjorde i huvudet.

  125. Jag fick skrota min planering.

  126. Det var för enkelt, så jag fick
    ta fram mer avancerade övningar-

  127. -och anstränga mig för att hinna med.
    Vi lärde in 40 nya engelska glosor-

  128. -som de skulle ha jobbat med
    i några veckor. Det var spännande.

  129. Sen var jag med klassen-

  130. -och jag fick följa med några lärare.
    Vi jobbade utifrån skolämnet.

  131. Minnesteknik är inget särskilt,
    utan kopplingar skapas i hjärnan-

  132. -på effektivaste sätt, genom bilder.

  133. Då kan man som lärare och utbildare
    hjälpa åhörarna på traven-

  134. -att minnas det man har att säga,
    genom att prata på ett bildligt sätt.

  135. Det är vad bildliga metaforer gör.

  136. Det gick mycket fortare
    för skolungdomarna-

  137. -och man kan se deras hjärnor
    som nya datorer. De är blixtsnabba.

  138. Vi vuxna har en massa program
    som ligger och tynger ner vårt jobb-

  139. -men jag har en tvååring, och barn
    suger åt sig kunskap som svampar.

  140. De är experter på att se bilder
    framför sig och leva sig in i lekar.

  141. De är hela tiden
    mitt inne i lärandet.

  142. Men lärandet som finns överallt
    plattas ofta till i skolan-

  143. -till nåt som står i en bok
    eller nåt som läraren säger.

  144. Det kan man snabbt återupptäcka,
    för det är inte komplicerat-

  145. -men et gäller att vänja hjärnan,
    och den är anpassningsbar-

  146. -så när man börjar träna på
    att med bilder lagra information-

  147. -vänjer den sig snart,
    och det går mer och mer automatiskt.

  148. En bra första övning, som ni kan få-

  149. -är att, när man sitter
    och lyssnar på en lärare-

  150. -ska man försöka göra om innehållet
    till en film.

  151. Man försöker se det läraren pratar om
    som i en dokumentärfilm.

  152. I historia lever man sig in i slagen
    och föreställer sig hur de ser ut.

  153. Man ska inte tänka,
    utan intuitivt se bilder framför sig.

  154. Är det fotosyntes ser man bilder-

  155. -för bara små bilder som hjärnan
    ser under några sekunders fragment-

  156. -blir till magneter som gör att man
    minns mycket annat från lektionen.

  157. När man ska berätta vad man lärt sig
    har man stödbilder.

  158. I stället för stödord har man bilder,
    så man kan återberätta kunskapen-

  159. -med sina egna ord. Man gör det
    utifrån sin egen förståelse.

  160. Man förstår mer och mer.

  161. Det är grundprincipen, och i den nya
    boken har jag gjort 60 övningar-

  162. -där man går igenom alla olika ämnen
    vi har i skolan.

  163. Genom exempel får man lära sig riktig
    kemi, historia, psykologi, m.m.

  164. Vad gör man t.ex. när man har
    ett kapitel företagsekonomi?

  165. Man ska inte ta till icke-sättet-

  166. -att läsa samma sak om och om igen-

  167. -utan få en fungerande
    inlärningsstrategi-

  168. -så att man vet hur man ska tänka
    vilket gör det enklare att fokusera.

  169. När man har tränat ett tag
    och blivit van att tänka i bilder-

  170. -kan man göra det mer avancerat.

  171. De första filmerna
    blir som barnfilmer-

  172. -men mina dokumentärer
    är som Herzogproduktioner.

  173. Ämnen som jag var värdelös i
    när jag gick i skolan...

  174. I historia fastnade saker inte.

  175. Nu förstår jag varför, men allt om
    historiska personer och skeenden-

  176. -rann av mig.

  177. Nu är jag intresserad av historia
    och har gjort övningar-

  178. -för att lära in alla svenska kungar
    och årtal. Det tog 40 minuter.

  179. Jag gjorde samma sak med amerikanska
    presidenter och vice presidenter.

  180. Det tog också ungefär 40 minuter.

  181. Vissa pedagoger
    fäller ut klorna direkt-

  182. -för namn och siffror säger ingenting
    om historia. Det ger ingen kunskap.

  183. Det håller jag med om-

  184. -men plötsligt har jag ett skelett
    över den svenska historien-

  185. -och över den amerikanska historien-

  186. -vilket gör
    att allt annat som jag hör och läser-

  187. -får nåt att kopplas till
    som gör att jag minns det.

  188. All kunskap består av kopplingar-

  189. -och vi kan definiera
    vad lärande är.

  190. Förståelse och minne hänger ihop-

  191. -och lärande är att skapa en koppling
    mellan nåt nytt och nåt man kan.

  192. Du kopplar nåt nytt till nåt du kan.
    Historian rann av mig förut-

  193. -för jag hade ingen översikt
    att skapa kopplingar till.

  194. Nu har jag plötsligt skeletten,
    och så här ser det ut i min hjärna:

  195. Så fort jag hör "Lincoln"-

  196. -går det en halv sekund-

  197. -och plötsligt har jag färdats
    till gågatan i Eskilstuna.

  198. Strax innan Fristadstorget
    finns en skobutik med en markis.

  199. "Vad snackar han om?" tänker ni.

  200. På markisen
    ligger ett stort lingonris.

  201. Lincoln - lingon. Det blev min bild
    eller symbol för Lincoln-

  202. -och jag hamnar där direkt.
    Sen kan jag se fler bilder.

  203. Under den...

  204. Lincoln sköts på teatern 1865-

  205. -och det ser jag, för på ena stången
    till markisen sitter en jordglob.

  206. En jordglob är en figurkod, en bild
    som jag har för att ersätta siffror.

  207. Siffror minns vi inte, så för varje
    tvåsiffrigt tal har jag en bild.

  208. 65 betyder jordgloben,
    så jag vet att han sköts 65.

  209. -och hans vice president
    Andrew Johnson tog över.

  210. Det minns jag, för under markisen
    sitter en förpackning tandtråd.

  211. Vissa skrattar. Vad heter tandtråden?
    Johnson & Johnson. Det blev min bild.

  212. Går jag vidare ser jag att sen var
    Ulysses S. Grant president.

  213. Jag kan se att innan Lincoln
    kom James Buchanan-

  214. -för jag ser
    en bok med en James Bond-pistol.

  215. Det blir ett kul sätt att lära sig,
    som gör att man suger åt sig saker.

  216. Det tänket kan man ta till sig
    utan avancerade tekniker.

  217. När man ska läsa en fackbok
    ska man aldrig börja från sidan 1.

  218. Det är slöseri med tid. I en fackbok-

  219. -ska man söka upp sammanfattningar
    och innehållsförteckningar.

  220. För bara man har läst det
    bildas ett skelett i hjärnan-

  221. -som andra saker kan kopplas till-

  222. -och när man sen börjar på sidan 1
    minns man mer.

  223. Att lära sig tänka i bilder
    är som att lära sig skriva i hjärnan.

  224. Vi har lärt oss
    hur man skriver saker på papper.

  225. Vi har lärt oss ett alfabet,
    grammatik och att använda penna.

  226. I den här typen av hjärnträning
    lär man sig att skriva i hjärnan-

  227. -men alfabetet är bilder och
    grammatiken hur man kopplar ihop dem.

  228. Sen vänjer man den praktiska förmågan
    att visualisera i hjärnan.

  229. Min vision är att alla skolelever-

  230. -samtidigt som de lär sig
    läsa och skriva på papper-

  231. -får lära sig skriva i hjärnan,
    för det är bara enkla bilder.

  232. Det gör inlärningen roligare,
    och det blir lättare att förstå-

  233. -saker som man tidigare
    inte fått nåt hum om.

  234. Om man tyckte att det var spännande
    kan man läsa mer på min hemsida-

  235. -och kontakta mig på sociala medier.

  236. Jag försöker hålla nere användandet-

  237. -för det ger mer utrymme till hjärnan
    att utforska sig själv och världen.

  238. Vi har inte tid för frågor,
    så jag finns vid bokborden-

  239. -och ser fram emot att prata med er.

  240. Med det tackar jag så mycket
    för den här kvarten.

  241. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Minnesmästarens mindshow

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det går att med ganska enkla knep förbättra minnet. Läraren Mattias Ribbing, trefaldig svensk mästare i minne, visar hur vi kan lära oss att memorera långa serier av slumpvis ihopsatta siffror. Själv klarar han av 560. Med lika mycket humor som pedagogiska grepp ger han enkla råd som fungerar lika bra hemma som i skolan eller på jobbet. I grunden handlar det om att se saker i bilder, då skapas något konkret vi kan minnas. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Moderator: Patrik Hadenius. Arrangör: Forskning och framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Minnet, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Inledning

Patrik Hadenius, chefredaktör för Forskning och framsteg och Modern psykologi, inleder Hjärndagen 18 oktober 2013. Inspelat i Berwaldhallen. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Den dansande hjärnan

Eva Boijner Horwitz forskar i dans och folkhälsa vid Uppsala universitet. Hon förklarar hur olika kärl i kroppen kommunicerar när vi dansar och visar vad som händer i hjärnan. Mycket tyder på att stresshormonerna minskar. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Att reparera hjärnan med virus

Banbrytande forskning har gett oss gener och virus som används i en rad sammanhang. Tomas Björklund, forskare i molekylär neuromodulering, visar hur forskarna kan tämja virus för vetenskaplig tjänst. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Minne och kreativitet

Pontus Wasling, neurolog och hjärnforskare, talar om varför dagdrömmar är bra, och varför det är bra att sova på saken. Han visar både hur olika minnen och framtidsminnen fungerar, och hur vi kan träna upp minnet för att ta bättre beslut. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Minnesmästarens mindshow

Det går att med ganska enkla knep förbättra minnet. Läraren Mattias Ribbing, trefaldig svensk mästare i minne, berättar. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Den skapande hjärnan

Vad är kreativitet? Det kreativa ska vara nyskapande, originellt och fylla en mening. Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, har specialiserat sig på hur vi blir riktigt bra på någonting med träning. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Så sover du bättre

Delar av hjärnan kan vara vakna, medan andra sover. Vår kognitiva förmmåga och motorik påverkas om vi sover dåligt. Och vi drabbas lättare av depression. Björn Hedensjö, vetenskapsjournalist och författare, berättar om olika teorier om sömn. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Vårt egensinniga luktsinne

Luktsinnets viktigaste funktion är som varningssystem. Det är lukten, inte smaken, som varnar oss för dålig mat. Maria Larsson, professor i psykologi, berättar om vårt äldsta sinne. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Opera i en teknologisk värld

Var går gränsen mellan konst och teknik? Carl Unander-Scharin, gästprofessor vid Operahögskolan och projektledare vid KTH, visar och sjunger hur konstformer från olika tider möts. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Fråga oss