Titta

En rolig historia

En rolig historia

Om En rolig historia

Hur luktade man på medeltiden? Hur var det att vara kär under vikingatiden? Och innan det fanns några klockor - hur kom man i tid då? Ann Söderlund och Henrik Ahnborg tar oss med genom olika epoker för att ta reda på hur människors vardag har sett ut genom tiderna. De resonerar med sketcher och musikalnummer kring begrepp och fenomen i historien och får hjälp av den fiktive historikern Greger Herrlich som dyker upp med korrekt fakta och insiktsfulla synpunkter. Programmen syftar till att skapa en nyfikenhet på historia och ge tittarna perspektiv på nutiden och en relation till dåtiden.

Till första programmet

En rolig historia : Tidens historiaMaterialDela
  1. Man åt när man var hungrig
    och gick upp med solen.

  2. Ungefär så här såg man på tiden
    i bondesamhället.

  3. Man levde med solen, årstiderna
    och vädret, utan behov av nån klocka.

  4. Jag är Greger Herrlich.
    Och det här var min historia.

  5. Såg man alltså annorlunda
    på tiden förut? Spännande...

  6. Vad då utan behov av nån klocka?
    Det kunde väl inte funka?

  7. Inte för dig, kanske.
    Men för alla andra funkar det nog.

  8. Nämen... Henrik, man brydde sig nog
    inte så mycket om vad klockan var.

  9. Det låter jätteopraktiskt.

  10. Men, du... Det måste ha varit
    jättesvårt att göra nåt ihop.

  11. –Säg att du är bonde på järnåldern.
    –Jag?

  12. –Och så står du där och arbetar.
    –Okej.

  13. Och jag har sovit hela dagen.

  14. –Vi skulle ju rensa ogräs.
    –Jag har ingen klocka. Jag har sovit.

  15. Ingen visste vad klockan var
    på den här tiden.

  16. Det var ingen som väckte mig.

  17. Det måste ju ha varit helt omöjligt
    att passa tider.

  18. Det fanns annat. Solen är tiden.

  19. –Solen?
    –Ja, som går upp och ner...

  20. ...och gör dag och natt
    och nya årstider.

  21. –Ska vi fika sen?
    –Ja!

  22. –Ska vi ses när solen står där?
    –Ja, perfekt.

  23. –Då drar jag och plundrar grannbyn.
    –Lycka till.

  24. –Hej.
    –Kaffet är kallt.

  25. –Vi bestämde ju nu.
    –Nej, när solen står där.

  26. –Nej, når solen står där.
    –Nej, där var det.

  27. Det är ju molnigt
    och omöjligt att se.

  28. –Jag som köpte wienerbröd.
    –Lägg av.

  29. –Det fanns inte wienerbröd då.
    –Va? Ska du byta ämne nu?

  30. –Det spelar väl ingen roll?
    –Nej, wienerbröd har vi inte.

  31. –Var fick du luft ifrån?
    –Kaffe fanns inte heller.

  32. –Nähä. Vad fanns det, då?
    –Kålsoppa.

  33. –Kålsoppa är gott.
    –Visst.

  34. Det fanns väl mycket som
    var omöjligt att göra, utan klocka.

  35. –Man hade väl annat.
    –Ja, solen funkade ju jättebra.

  36. Man hade nog inte så bråttom.
    Det gjorde inget om man fick vänta.

  37. Hur gjorde ni för att passa tiden?

  38. Vi har ju solen. Och tuppen.

  39. Och korna råmar
    när de vill bli mjölkade.

  40. Och magen kurrar när man vill äta.

  41. Din mage kurrar ju jämt.

  42. –Vilken god kålsoppa.
    –Ja, den är verkligen god.

  43. Mycket lök. Den får puttra länge,
    och så har man lite salvia i.

  44. Oxbuljong. Och så får kålrötterna
    förvälla först i smör...

  45. Som du sa nyss, Ann,
    så är du nog inne på rätt spår.

  46. Jag är övertygad om att man inte
    uppfattade tiden på alls samma sätt.

  47. I det gamla jordbrukssamhället hade
    man en mer cyklisk tidsuppfattning.

  48. Åren kom och gick
    och man levde i en jämnare takt–

  49. –mer i samklang med naturen.

  50. –Hallå! Det här är inte ditt program.
    –Förlåt, jag blev lite ivrig.

  51. Ja... Men, du... Visste man på
    järnåldern vad timmar och sånt var?

  52. –Järnåldern?
    –Absolut.

  53. Redan de gamla egyptierna delade in
    dygnets ljusa del i timmar.

  54. Grekerna delade in timmarna
    i minuter.

  55. Men mest av vetenskapligt intresse.
    Vanligt folk använde inte det.

  56. Enkla solur hade man. Eller naturens
    gång och årstidernas växlingar.

  57. På medeltiden, när Västeuropas städer
    växte fram, blev tiden viktigare.

  58. Många anser att det var i klostren
    på 1200-talet, som klockan uppfanns.

  59. Sen spreds den
    och vann popularitet i städerna.

  60. De första klockorna var mycket enkla.

  61. –Greger. Fast klockan uppfanns...
    –Men du, Ann.

  62. –Det där är ju 1800-talskläder.
    –Ja, jag gillar den så mycket.

  63. Bara för att klockan uppfanns,
    fick väl inte folk behov av den?

  64. –Nej, det kan väl stämma.
    –Men om behovet inte fanns...

  65. ...hur fick man då folk
    att använda klockan?

  66. Gott folk! Kom här.

  67. I dag har jag med mig
    en fantastisk sak.

  68. Nåt ni alla vill ha hemma,
    på jobbet, på gymmet...

  69. Köp två. Ge bort en, behåll en.

  70. I dag, till ett underbart pris:
    Klockan.

  71. Klockan. Det är det vi vill ha
    Kolla klockan

  72. Visa när vi ska va'
    Klockan

  73. En fantastisk mojäng
    Visar när du måste va' i säng

  74. Stiger upp klockan sju
    Klockan elva

  75. Ta en fikapaus nu
    Klockan fyra

  76. Delar upp allt i ditt liv
    I massa bitar

  77. Du kan fylla upp

  78. Tiden är här

  79. Åh, tiden är här

  80. Delar upp varje dag
    I små exakta slag

  81. Tänk så bra det kan bli
    Så snabbt det kan gå

  82. Om vi bara funnit klockan

  83. Stopp, stopp. Så här kan det inte
    ha gått till. Utomordentligt fånigt.

  84. –Hur gick det till, då?
    –Jo, på klostren...

  85. ...ville man passa tiden
    till olika bönestunder.

  86. En fiffig munk eller nunna
    uppfann en mekanisk manick–

  87. –som ringde till bön vid vissa tider.

  88. Exakt vem, eller hur det gick till,
    vet man inte.

  89. Men därifrån utvecklades det.

  90. Astronomer behövde exakt tidmätning–

  91. –för att beräkna
    hur stjärnor och planeter rörde sig.

  92. –Och sålunda...
    –Bla, bla, bla. Men, du.

  93. I början hade man väl
    olika långa timmar?

  94. –Korrekt.
    –Va? Vad då olika långa?

  95. I början av medeltiden delade man in
    dygnets ljusa del–

  96. –i tolv lika stora delar,
    oavsett sommar eller vinter.

  97. På vintern är ju dagen kortare
    än på sommaren.

  98. En timme på vintern kunde vara
    30 minuter, och på sommaren 2 timmar.

  99. Det måste ha varit lite märkligt.

  100. –Hur fort gick det?
    –Exakt en timme.

  101. Gud, vad fort.
    Det tog ju tre timmar i vintras.

  102. Kålsoppan. Det kan vara kålsoppan.
    Den är bra för musklerna.

  103. Ja, det var opraktiskt.

  104. Och det var ju nästan omöjligt
    att tillverka klockor–

  105. –som visade olika långa timmar
    olika tider av året.

  106. Så i slutet av medeltiden, blev det
    jämna timmar som började gälla.

  107. Och under århundradena framåt
    ökade användandet av klockan alltmer.

  108. Man uppfann minutvisaren
    och man hade klockor i kyrktornen.

  109. Och när man började med fabriker,
    blev den väl ännu viktigare?

  110. Just precis.

  111. –Vad gör du?
    –Jag? Ingenting.

  112. Just det. Har du betalt för det?
    Klockan går.

  113. Arbetskraft kostar. Och jag betalar.
    Produktivitet är A och O.

  114. –Nu är du lite väl hård.
    –Du är avskedad. – Du med.

  115. –Jag är inte ens anställd.
    –Ut, ut, ut härifrån.

  116. –Men, jag ska ju...
    –Var det verkligen så?

  117. Inte riktigt.
    Men när maskinerna började rulla–

  118. –fick folk anpassa sig
    till deras takt.

  119. Börja jobba samtidigt, och i skift,
    så att maskinerna gick hela tiden.

  120. Sen använde man tidtagarur för att
    jobba så effektivt som möjligt.

  121. Ja, ganska effektivt, tycker jag.

  122. Men gör så här: sätt först på den här
    och justera med den–

  123. –så sparar du 14 sekunder var minut.
    Då kan du göra två motorer per dag.

  124. Allt gick väl inte
    att effektiviseras så där?

  125. Säg att jag arbetar som musiker
    och spelar flöjt.

  126. –Du kan ju inte spela flöjt, Henrik.
    –Kan jag väl.

  127. –Ingen skulle betala för att se dig.
    –Släpp det. Det är bara ett exempel.

  128. –Tar du tiden, då?
    –Okej. Klara, färdiga, spela.

  129. Bra. Men kör nu samma låt igen,
    fast dubbelt så fort.

  130. Då tjänar vi mer pengar.
    Okej? Ett, två, tre.

  131. –Nej...
    –Det funkar inte.

  132. Musik, teater och sånt
    går inte att göra fortare.

  133. Nej, det har du rätt i.
    Då blir allt sånt dyrare.

  134. Eller så blir
    industritillverkade saker billigare.

  135. –Nej, men fy.
    –Det var kålsoppan.

  136. Inte här! Du bor på järnåldern.

  137. –Va sa?
    –Äh, skit i honom. Kom, vi sticker.

  138. Ja, tiden gick,
    och tiden blev allt viktigare.

  139. Industrialismen gjorde
    att vi fick en annan tidsuppfattning.

  140. Tiden blev nåt utanför naturen,
    med ett värde i sig.

  141. Vi började göra allt efter klockan.

  142. Äta, sova och jobba. Och inte som
    tidigare styras av solens gång.

  143. Och tiden blev en bärare av gåvor.

  144. Nåt man kunde slösa bort.

  145. Tiden blev en ström
    vi inte kunde kontrollera.

  146. Men, Greger... Vad är tid egentligen?

  147. Tid är ju egentligen nåt
    som vi människor har uppfunnit.

  148. Ett sätt att mäta
    solens och jordens rörelser på.

  149. Men sen började man väl mäta
    själva klockans rörelser i sig?

  150. –Jätteknäppt. Du, god natt.
    –God natt. Sov gott, Henrik.

  151. –Va?
    –Men, vad händer nu?

  152. –Nämen, vad gör...
    –Det var så varmt och skönt här.

  153. –Vad gör du här?
    –Det var så kallt hemma hos mig.

  154. –Ligg still, och fis inte.
    –Jag lovar.

  155. Textning: Dan Brundin
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tidens historia

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med tid. Hur höll man reda på tiden innan man hade klocka? Vem uppfann klockan? Och vad är egentligen tid? Ann och Henrik färdas till järnålderns bondesamhälle för att ta reda på hur man kom i tid utan klocka. De reser till medeltidens städer för att spekulera i hur de första klockorna introducerades, och fortsätter till 1800-talets industrisamhälle för att undersöka hur det kom sig att tid blev pengar. Varför har man sett på tiden så olika?

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Historia, Kulturhistoria, Tid
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i En rolig historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Tidens historia

Avsnitt 1 av 6

Hur höll man reda på tiden innan man hade klocka? Och det där med att tid är pengar, när blev det så? Ann och Henrik färdas genom järnålder, medeltid och 1800-tal för att ta reda på hur synen på tiden har förändrats genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Kärlekens historia

Avsnitt 2 av 6

Hur var det förr, fick man leva ihop med den man var kär i då? Eller har inställningen till kärlek sett olika ut vid olika tider? Ann och Henrik färdas genom antiken, vikingatiden, medeltiden och 1600-talet för att ta reda på hur synen på kärlek har förändrats genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Smutsens historia

Avsnitt 3 av 6

Hur funkade toaletterna förr i tiden? Var det verkligen så där smutsigt på medeltiden som man tänker sig? Ann och Henrik färdas genom medeltiden till 1600-talets Frankrike och 1800-talets England för att ta reda på hur synen på smuts förändrats genom tiderna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Kommunikationens historia

Avsnitt 4 av 6

När uppfanns skriftspråket? Hur skickade man brev till varandra förr i tiden? Och hur fick man reda på vad som hände i samhället? Ann och Henrik färdas genom seklerna och undersöker hur kommunikationen har förändrats genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Modets historia

Avsnitt 5 av 6

När uppstod det första modet? Och har man alltid fått ha på sig precis vad man vill? Ann och Henrik färdas genom seklerna för att ta reda på hur synen på mode och kläder skiljt sig genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Dödens historia

Avsnitt 6 av 6

Har man alltid varit rädd för döden? Eller har man mer funderat över vad som händer efteråt? Och hur begravde man folk förr i tiden? Ann och Henrik provar på att dö i olika tider för att ta reda på hur synen på döden har förändrats genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Brev från första världskriget

Justine i Belgien

13-åriga Justine bor i Belgien som efter krigsutbrottet invaderas av den tyska armén. Soldaterna beslagtar ägodelar och fängslar oskyldiga samtidigt som det blir allt större brist på mat. Justine lever mitt i detta kaos. När hon försöker stjäla mat på en åker blir hon påkommen av en tysk soldat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tro och väsen

Vätten

Morfar har blivit bestulen och skyller på två vättar som kommit upp genom en springa i golvet. Men vad har han egentligen sett? Och är han verkligen bestulen? Nadja träffar rollspelaren Leia som berättar om olika väsen som kan finnas i rollspel.

Fråga oss