Titta

En rolig historia

En rolig historia

Om En rolig historia

Hur luktade man på medeltiden? Hur var det att vara kär under vikingatiden? Och innan det fanns några klockor - hur kom man i tid då? Ann Söderlund och Henrik Ahnborg tar oss med genom olika epoker för att ta reda på hur människors vardag har sett ut genom tiderna. De resonerar med sketcher och musikalnummer kring begrepp och fenomen i historien och får hjälp av den fiktive historikern Greger Herrlich som dyker upp med korrekt fakta och insiktsfulla synpunkter. Programmen syftar till att skapa en nyfikenhet på historia och ge tittarna perspektiv på nutiden och en relation till dåtiden.

Till första programmet

En rolig historia : Kommunikationens historiaMaterialDela
  1. ...skrev redan 1936
    i filmen "Villovägar".

  2. Människan har kommunicerat
    i alla tider, på olika vis.

  3. Men innan ångbåtar och tåg
    förkortade restiderna-

  4. -var långväga kommunikation en dyrbar
    och komplicerad procedur-

  5. -inte som i dag ett rent nöje.
    Jag är Greger Herrlich.

  6. Det måste varit skönt förr, när man
    inte behövde meddela sig jämt.

  7. ..."hela veckan."
    Jag blir aldrig klar med brevet.

  8. Ingen skriver brev nu för tiden.

  9. Därför är det fint.
    Man blir jätteglad.

  10. Åh! 72 personer gillar
    bullarna som jag la ut.

  11. -Du är ju besatt.
    -Det är jag väl inte.

  12. Jag är bra på att hålla kontakt med
    vännerna, inte som du.

  13. Intressant att man förr inte
    kommunicerade som man gör i dag.

  14. Eftersom de inte hade telefoner,
    annars hade de gjort det.

  15. Tror du att Facebook
    skulle funka på medeltiden?

  16. Ja, det är klart.

  17. Nu la jag upp en bild på grisen.

  18. -Då gillar jag den.
    -Jag med.

  19. Jag uppdaterar status.
    "Har täljt pinne. Snart sova."

  20. -"I morgon blir det åkern igen."
    -Det skrev du i går.

  21. -Det händer samma sak varje dag.
    -Det är klart.

  22. -Du ser att de gillar det.
    -De kunde lika gärna ha pratat.

  23. -Hur många facebookvänner har du?
    -Fyra.

  24. Britt-Hunda och Jon, Ansgar
    och grisen.

  25. Varför lägger du inte till fler
    i andra byar eller länder?

  26. Jag känner ingen mer. Jag känner dem
    på gården och granngården.

  27. Fast jag känner ju
    mjölnaren också.

  28. -Jag gillar grisbilden igen.
    -Jag ser det.

  29. -Där ser du.
    -Man kände folk där man bodde.

  30. Man höll inte på
    och reste omkring.

  31. Jag fattar. Men folk måste ju alltid
    ha meddelat sig på nåt vis.

  32. -Inte innan skriftspråket kom.
    -Jo.

  33. -Kommunicerade man på stenåldern?
    -Ja.

  34. Man gjorde fina målningar
    på grottväggarna.

  35. Skärp dig!

  36. Så såg man inte ut på stenåldern.
    Det liknar tecknade serier.

  37. -Förlåt.
    -Det var ett sätt att meddela sig.

  38. Okej. Eller som konst.

  39. Som att vi sätter lappar på kylen.
    Kolla här.

  40. "Hej, mamma jagar mammut.
    Kommer senast klockan sex."

  41. "Det finns fil i kylen.
    Häng upp gympakläderna."

  42. -Eller bilder till gudar.
    -Nån kommunikation var det.

  43. I vissa kulturer
    kommunicerade man med höga ljud.

  44. I andra kommunicerade man
    med röksignaler.

  45. Okej. Du har en poäng.

  46. Men skriftspråket ledde till
    kommunikationen med brev och sånt.

  47. -När var det?
    -Sjutusen år sen, i Mesopotamien.

  48. Ungefär där Irak ligger nu.
    De var inte dumma.

  49. De uppfann kilskrift
    och började skicka brev.

  50. Man hade en spetsig pinne
    och lera.

  51. Så plattade man till leran
    och tryckte in tecken.

  52. "Välkomna på fest till Ann.
    Ta gärna med en present."

  53. Nu ska det skickas
    med en budbärare.

  54. -Du där. Ta den till Lisa.
    -Den ska brännas och bli hård.

  55. -Det tar flera timmar.
    -Va?

  56. Den är äntligen klar.

  57. -Den är lite varm bara.
    -Jag ilar snabbt som vinden.

  58. -Vi ses.
    -Vilken supergrymt system.

  59. -Smidigt och jättesnabbt.
    -Sen uppfann man nya material.

  60. Då blev det lättare.

  61. -Det blev inte mycket smidigare.
    -Var kom du ifrån?

  62. -Jag stod runt hörnet.
    -Han är otrolig.

  63. Han är bättre på historia än du.

  64. Du säger det för att
    du tycker om hans mustasch.

  65. Jag tackar. Men åter till ämnet.

  66. Egyptierna hade sina hieroglyfer.

  67. Grekerna hade ett skriftsystem
    som påminde om vårt.

  68. Men att göra papper var dyrt,
    så man skrev på pergament-

  69. -papyrus, palmblad och på tyg.

  70. Men att få brevet till mottagaren
    tog otroligt lång tid.

  71. Det var dåliga vägar och samma
    budbärare bar brevet hela vägen.

  72. -Vilket tufft jobb.
    -Sannerligen.

  73. När Gustaf II Adolf dog i dimman
    i Lützen i nuvarande Tyskland-

  74. -tog det budet sex veckor
    att nå riksrådet i Stockholm.

  75. Sex veckor?
    Vad höll den budbäraren på med?

  76. Konungen är död!

  77. -Fort, skicka bud till Stockholm.
    -Skynda dig. Låt inget stoppa dig.

  78. Jag fick en smäll. Tog mig upp igen.
    Ingen kommer stoppa mig

  79. Ingen kommer stoppa mig

  80. Spring över gräs och sten

  81. Aldrig med trötta ben

  82. Över krigsfält och åkrar
    Tar en segelbåt över Östersjön

  83. Skånska myllans bördiga sädesfält
    Igenom småländska höglandets skog

  84. Spring, kära du

  85. Allt du kan, skynda nu!

  86. Jag fick en smäll, men tog mig upp
    igen. Ingen kommer stoppa mig

  87. Ingen kommer stoppa mig
    Nej, nej. Ingen kommer stoppa mig

  88. Herregud, jag är helt slut.

  89. Sluta sjåpa dig nu.

  90. -Jag har sprungit i sex veckor.
    -Varför gör man inte en stafett?

  91. Först springer du några mil,
    sen springer jag vidare-

  92. -som springer ett par mil.

  93. Precis så gjorde man i Sverige
    några år senare.

  94. Man utsåg postbönder som tog
    posten från plats till plats.

  95. Max två mil mellan varje.
    Det var den första posten.

  96. Men det var hårda regler
    kring postdrängarna.

  97. De fick inte ta omvägar,
    i så fall blev det fängelse.

  98. -Det var väl onödigt?
    -Han babblar för mycket.

  99. Var det nu som vanligt folk
    började skicka brev? 1636?

  100. Knappast. Det var väldigt dyrt
    och många kunde inte skriva.

  101. Dessutom hade de knappt nån
    att skriva till.

  102. Det var lugnt och skönt.
    Du föds och dör på samma ställe.

  103. Du pratar med folk, berättar
    historier. Nån främling passerar.

  104. -Mor! Det kommer en vandringsman.
    -Oj, oj!

  105. Det var inte i går.
    Kom, allihop!

  106. Hallå! Toalettpappret är slut.

  107. Vem är det?

  108. -Va? Synd att han gick förbi.
    -Han hade väl bråttom.

  109. Hoppas nån kommer förbi
    nästa månad.

  110. Hur gjorde man för att berätta
    om nya lagar? Det fanns ingen tv.

  111. Prästen i kyrkan på söndagen
    var den tidens nyhetssändning.

  112. Han informerade om nya lagar
    och nyheter.

  113. I skall därför alla lyssnen
    på Herren Sebaots ord.

  114. Så vädret. På torsdag får Gnestorp
    soligt med inslag av regn.

  115. I helgens cupfinal
    i Västgötakuppen i långboll...

  116. När började vanligt folk
    skriva brev till varann oftare?

  117. -Jag vet inte riktigt.
    -När tekniken förbättrades.

  118. Ett behov uppstod
    i senare delen av 1800-talet.

  119. Bra. Jag har tröttnat.
    Vi sticker till stan.

  120. Under 1800-talet skedde saker som
    påverkade kommunikationssättet.

  121. Tekniska förbättringar - tåg,
    ångbåtar - gjorde resor lättare.

  122. Brev kunde nu förmedlas
    mycket snabbare och säkrare.

  123. Framför allt kom nu behovet.

  124. Folk flyttade utomlands,
    främst till Amerika-

  125. -och flyttade till städerna
    för att skapa ett bättre liv.

  126. Man började skriva brev
    till släkt och vänner-

  127. -då de inte längre fanns nära.

  128. Alla gick i skolan
    och lärde sig skriva.

  129. Det moderna behovet av kommun-
    ikation uppstod på sent 1800-tal.

  130. Brev skickades som aldrig förr.

  131. Inom vissa kretsar skrevs
    så många korta brev-

  132. -att det i närmaste
    kan liknas vid dagens sms.

  133. Tack.

  134. Det var på slutet av 1800-talet
    telefonen gjorde sin entré.

  135. Även om det var ovant i början.

  136. -Hallå, det är fröken Ann.
    -Hallå. Jag är förkyld.

  137. Jag vet inte om vi bör samtala.
    Jag kan smitta.

  138. Ingen fara. Jag har köpt
    ett munstycke till telefonen.

  139. Nu kan du hosta bäst du vill.

  140. Ett tiotal år senare kom radion.

  141. Radion blev samlingspunkt
    och informationskälla.

  142. Under resten av 1900-talet
    exploderade kommunikationen-

  143. -med tv, datorer, internet
    och mobiltelefon.

  144. Tack, tack. Nu förstod jag allt.

  145. Vad du fjäskar för honom.
    Det sista var överdrivet.

  146. Han är bra på det han gör.

  147. Har du tänkt på att symbolerna
    man lägger in i sms-

  148. -är som egyptiernas hieroglyfer?

  149. Det har du rätt i. Bilderna används i
    stället för ord.

  150. Smart.

  151. Nu får vi sova. God natt.

  152. -God natt. Jag ska skriva brev.
    -Det brukar du inte göra.

  153. Jag vet, men det är mer romantiskt
    att skriva på papper.

  154. Är det till Greger? Är det det?

  155. Okej, jag skriver klart i morgon.
    Herregud.

  156. Oj, jag måste sms:a
    till Petra Håkansson på jobbet.

  157. -Det är viktigt.
    -"Till mamma."

  158. -Det var redan skickat.
    -Skärp dig.

  159. Textning: Katarina Pellijeff
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommunikationens historia

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över hur man skickade meddelanden till varandra förr i tiden. Hade Facebook fungerat på medeltiden? Och varför började man plötsligt skicka massor av brev på 1800-talet? Ann och Henrik färdas till stenåldern för att testa grottmålningar och till Mesopotamien där kilskriften uppfanns. När Gustav II Adolf dog 1632 tog det sex veckor för budet om hans död att nå Stockholm. Vad höll den budbäraren på med egentligen? Henrik och Ann undersöker också hur postväsendet växte fram och testar 1800-talets uppfinningar.

Ämnen:
Historia, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Historia, Kommunikation, Kulturhistoria
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i En rolig historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Tidens historia

Avsnitt 1 av 6

Hur höll man reda på tiden innan man hade klocka? Och det där med att tid är pengar, när blev det så? Ann och Henrik färdas genom järnålder, medeltid och 1800-tal för att ta reda på hur synen på tiden har förändrats genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Kärlekens historia

Avsnitt 2 av 6

Hur var det förr, fick man leva ihop med den man var kär i då? Eller har inställningen till kärlek sett olika ut vid olika tider? Ann och Henrik färdas genom antiken, vikingatiden, medeltiden och 1600-talet för att ta reda på hur synen på kärlek har förändrats genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Smutsens historia

Avsnitt 3 av 6

Hur funkade toaletterna förr i tiden? Var det verkligen så där smutsigt på medeltiden som man tänker sig? Ann och Henrik färdas genom medeltiden till 1600-talets Frankrike och 1800-talets England för att ta reda på hur synen på smuts förändrats genom tiderna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Kommunikationens historia

Avsnitt 4 av 6

När uppfanns skriftspråket? Hur skickade man brev till varandra förr i tiden? Och hur fick man reda på vad som hände i samhället? Ann och Henrik färdas genom seklerna och undersöker hur kommunikationen har förändrats genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Modets historia

Avsnitt 5 av 6

När uppstod det första modet? Och har man alltid fått ha på sig precis vad man vill? Ann och Henrik färdas genom seklerna för att ta reda på hur synen på mode och kläder skiljt sig genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn rolig historia

Dödens historia

Avsnitt 6 av 6

Har man alltid varit rädd för döden? Eller har man mer funderat över vad som händer efteråt? Och hur begravde man folk förr i tiden? Ann och Henrik provar på att dö i olika tider för att ta reda på hur synen på döden har förändrats genom historien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaHistoriepolisen

Heliga Birgitta

En person som utger sig för att vara den heliga Birgitta tas in för förhör. Hon berättar om sina uppenbarelser och hur man blir ett helgon. Men talar hon sanning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaHistoriedepartementet

Gustav Vasa

Anna och Johan hamnar hos en grinig Gustav Vasa som har svår tandvärk. Lyckas de upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?

Fråga oss