Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Civilsamhället klämt mellan stat och kapitalDela
  1. Striden som många utkämpade:

  2. Att befria sig
    från att stå där och få gåvor...

  3. Att ge känns skönt för givaren, men
    för mottagaren är det inte lika skoj.

  4. "Civilsamhället
    klämt mellan stat och kapital".

  5. Du är en av många författare
    till boken.

  6. En uppföljning av en likadan...

  7. ...behandling av ämnet om
    civilsamhället som kom på 90-talet.

  8. Vad har hänt sen dess?

  9. Då fanns det en debatt kring civil-
    samhället kontra offentlig sektor.

  10. Civilsamhället var då
    ett nytt begrepp i Sverige.

  11. -Men det har alltid funnits.
    -Ja. Men inte begreppet.

  12. Vi brukar i Sverige mer prata
    om folkrörelser och föreningsliv.

  13. Just ordet "civilsamhället"
    kom i ropet då och blev politiserat-

  14. -och blev en del i ett kritiskt
    samtal som fördes mot välfärdsstaten.

  15. Civilsamhället är allt som inte är
    offentlig sektor eller marknad.

  16. Det är den enklaste definitionen.

  17. Det är ideella föreningar
    som inte är vinstdrivande-

  18. -organisationer och folkrörelser.

  19. -Men på 90-talet var det ideologiskt.
    -Ja.

  20. Folk från Timbroinstitutet till höger
    och folkrörelsevänstern-

  21. -menade båda på att välfärdsstaten
    hade växt sig för stor-

  22. -och börjat hota medborgarnas
    egna engagemang på frivilligbasis.

  23. Det var oroväckande, menade man på.

  24. Man pläderade för civilsamhällets
    återupprättande på olika sätt.

  25. Och nu, nästan 20 år senare,
    vad kommer ni fram till egentligen?

  26. Man kan prata om specifika aspekter-

  27. -men sammanfattningsvis
    fanns det i 90-talets början en oro-

  28. -eller ett önskemål om ett
    systemskifte, som man uttryckte det.

  29. Men det var mest snack på den tiden.

  30. Inte så mycket hände varken
    vad gäller välfärdens omorganisering-

  31. -eller nån stor pluralism
    i samhället.

  32. Men i dag pågår mycket av det som
    det snackades om i 90-talets början-

  33. -som faktiska processer.

  34. Det var intressant att återvända
    till frågeställningarna-

  35. -men se på vad som har hänt, vilket
    är mer än man då kunde observera.

  36. I boken
    antas ett skandinaviskt perspektiv.

  37. Det är författare
    från Danmark, Norge och Sverige.

  38. Den nordiska modellen diskuteras.

  39. Det finns gemensamma drag och sär-
    arter. Finns den nordiska modellen?

  40. Det enkla svaret är absolut ja.

  41. Reser vi utanför Norden ser vi genast
    alla likheterna länderna emellan.

  42. När vi är i Norden är vi besatta av
    hur annorlunda vi är.

  43. Både svenskar och norrmän
    tycker att de är speciella.

  44. Jag menar inte på
    att det inte stämmer-

  45. -men man måste förstå
    hur olika skillnaderna är.

  46. Men just på grund av likheterna
    blir skillnaderna intressanta.

  47. Att jämföra Sverige med USA-

  48. -är som att jämföra ett litet äpple
    med en väldigt stor melon.

  49. Men i Norden är likheterna så stora
    att vi kan lära oss av varandra.

  50. Skillnaderna blir mer intressanta
    när man jämför länder som är lika.

  51. Två frågor var intressanta för oss:

  52. Den ena var nordiska modellen
    och dess likheter-

  53. -och den andra var skillnaderna
    de nordiska länderna emellan.

  54. Vad är motsatsen till den nordiska
    modellen? USA:s? Kanske Hollands?

  55. Ja. Det finns lite olika sätt
    att tematisera de här skillnaderna.

  56. Ett sätt är att tänka
    på de anglosaxiska länderna-

  57. -som en typ av samhälle-

  58. -där den frivilliga sektorn
    spelar en viss roll.

  59. Samtidigt tittar man på Tyskland
    och Holland som ett tredje fall-

  60. -där skillnaderna också är stora,
    men på ett annat sätt.

  61. Det ses som en fördel i den globala
    konkurrensen, för en tillit skapas.

  62. Det är man ganska enig om - ett
    starkt civilsamhälle skapar tillit.

  63. Det finns vissa små kontroverser-

  64. -men många forskare pekar på
    kopplingar mellan socialt kapital-

  65. -där tillit och medborgligt
    engagemang är grundläggande enheter-

  66. -och social sammanhållning-

  67. -demokrati och integration.

  68. De nordiska länderna är extrema
    i det att tilliten är oerhört hög.

  69. Den tillit
    vi har till andra människor-

  70. -och till
    våra gemensamma institutioner.

  71. Essensen i den nordiska modellen är
    att vi har skapat såna samhällen.

  72. Det ger stora fördelar komparativt-

  73. -men vi har ändå mycket att lära oss
    av andra samhällen-

  74. -som har löst problem på andra sätt-

  75. -och som har nåt att bidra till
    de föränderliga nordiska samhällena.

  76. Ett dilemma
    är relationen till staten.

  77. Eller hur? Om staten går in...

  78. Ska civilsamhället ha en vänlig
    relation till staten eller inte?

  79. Det är en grundläggande skillnad-

  80. -mellan Sverige
    och andra länder i världen.

  81. I USA anser man att civilsamhället
    står i opposition till staten.

  82. Det är en frihetszon-

  83. -från statlig invadering
    av den privata sfären.

  84. I Sverige och Norden är relationen
    de två emellan mer samarbetsartad.

  85. Vi har en positiv syn på staten.
    Den har agerat barnmorska-

  86. -åt många organisationer.

  87. Samtidigt har föreningarna
    hållit koll på staten.

  88. Civilsamhället har både varit
    en kritiker och en samarbetspartner.

  89. Det är det speciella vad gäller
    de tillitsrelationer som finns.

  90. Det är en intressant spänning
    mellan kritik och tillit-

  91. -som kännetecknar relationen.

  92. Då undrar man hur mycket staten
    ska få påverka civilsamhället.

  93. Boken har som undertitel
    "Välfärd, mångfald, framtid".

  94. Mångfald är en av fördelarna
    i ett starkt civilsamhälle-

  95. -med olika typer av skolor
    och religiösa inrättningar, men...?

  96. Det som för oss
    är intressant med boken är-

  97. -i vilken mån och på vilket sätt
    staten strukturerar-

  98. -alltså bestämmer,
    hur civilsamhället utvecklas.

  99. Staten är ständigt både en resurs
    för frivilligföreningarna-

  100. -och ett hot mot deras frihet.

  101. Av hävd har vi haft en bra situation-

  102. -där väldigt mycket av stödet
    har varit ovillkorat.

  103. Föreningar har fått pengar
    på basis av stora medlemstal-

  104. -men man har inte lagt sig i
    vad de sysslar med.

  105. Föreningarna har kunnat
    bita den hand som föder dem.

  106. Det är viktigt
    ur ett frihetsperspektiv.

  107. Det är den äldsta och absolut
    viktigaste delen i grundlagen:

  108. Föreningsfriheten. Allt det här
    har varit en oerhörd tillgång.

  109. I dag ser vi dock
    tendenser att staten vill dirigera-

  110. -och skapa underleverantörer
    av olika former av politiska projekt:

  111. Man vill att föreningsvärlden
    ska sköta ungdomspolitik-

  112. -idrottspolitik
    och integrationspolitik.

  113. Då är det lite fara
    att de blir för politiskt styrda-

  114. -och förlorar den frihet de har haft.
    Där står nåt på spel, menar vi.

  115. Om staten är med och ger pengar-

  116. -vill man att de går till nåt
    som alla tycker är bra.

  117. Man vill inte stödja organisationer-

  118. -som förespråkar förtryck av kvinnor
    eller är homofoba. Hur löser man det?

  119. Det är en bra fråga.

  120. Den är i grund och botten olöslig.

  121. Poängen här är
    i vilken mån vi klarar av-

  122. -att gemensamt ge resurser-

  123. -till ett kaotiskt civilsamhälle-

  124. -där folk får pengar av oss gemensamt
    för att bedriva projekt-

  125. -som vi i vissa fall starkt ogillar?

  126. Du var själv inne på
    t.ex. religiösa grupper-

  127. -samfund med en annan syn
    på jämställdhet än den gängse.

  128. Är de då diskvalificerade?

  129. Vi talar ofta ganska facilt
    om mångfald och pluralism.

  130. Men när det kommer till kritan-

  131. -tycker många inte att det var
    just det de menade med pluralism.

  132. Här har vi nåt att lära
    av de anglosaxiska länderna-

  133. -med en längre tradition
    av religiös pluralism-

  134. -och mångfald,
    inte bara som en idé eller ett ord-

  135. -utan som en konkret verklighet.

  136. Strider inte det med grundtanken
    om en centralstyrd nationalstat?

  137. Det är att spotta Axel Oxenstierna
    i ansiktet.

  138. Det stämmer.
    Det finns en märklig spänning här.

  139. Vi kan även ta in spänningar
    som är mer bekanta:

  140. Spänningen
    mellan det kommunala självstyret-

  141. -och kraven på universell jämlikhet
    över hela landet.

  142. Där har vi en annan olösbar konflikt.

  143. Antingen ska kommunerna styra själva-

  144. -eller så ska de bara administrera
    nationell politik.

  145. Man kan tänka på kommunerna
    som en del av civilsamhället.

  146. De är de institutioner som skyddar
    möjligheten till experiment-

  147. -och att man inte behöver vara lika
    i alla avseenden.

  148. Det här står i en problematisk
    relation till andra idéer.

  149. Att individen ska vara fri
    och oberoende från staten-

  150. -som garanterar individen frihet-

  151. -från att behöva vara
    i de här typerna av gemenskaper.

  152. Vi ska nog inte hitta en lösning.

  153. Vi vill föra fram spänningarna-

  154. -som i bästa fall är kreativa
    och skapar ett friare samhälle.

  155. Men vi måste vara på det klara med
    att relationen inte är konfliktlös.

  156. I Norge finns en stor pessimism
    mot civilsamhället.

  157. Det talas om
    nedlagda vårdinrättningar-

  158. -och teknokratiseringen och att
    marknaden utplånar civilsamhället.

  159. I bokens titel finns det en tanke-

  160. -om att civilsamhället är klämt
    både mellan den politiserande staten-

  161. -och marknaden
    - kapitalet och näringslivet.

  162. Vad det gäller
    välfärdens omorganisering i Sverige-

  163. -rör vi oss ifrån statliga monopol
    vad gäller produktionen av välfärd.

  164. Det har länge funnits en idé
    om att den nya valfriheten-

  165. -skulle handla om icke-vinstdrivande
    lösningar i olika former.

  166. Såna lösningar har växt fram-

  167. -men de stora vinnarna
    har varit de vinstdrivande företagen.

  168. Förlorarna är inte bara de kommunala
    och offentliga produktionsenheterna-

  169. -utan även
    de icke-vinstdrivande verksamheterna-

  170. -som har drivits under längre
    och kortare tid i hela Norden.

  171. Det norska exemplet är en indikation
    på vad som pågår även här-

  172. -där många icke-vinstdrivande företag
    arbetar i motvind.

  173. Vad händer om det blir så?
    Vilka förluster får samhället?

  174. Försvinner tilliten? Vad händer?

  175. Man kan se det ur olika perspektiv.

  176. Inte alla vill omfattas-

  177. -av den här typen av gemenskaps-
    institutioner i civilsamhället.

  178. För en del är det en stor frihet
    att slippa civilsamhället.

  179. Staten och marknaden erbjuder frihet.

  180. Det här är ett normativt perspektiv.

  181. Är ett exempel på det
    när man gör sig fri från frikyrkan?

  182. Ja. Vår historia
    har handlat mycket om-

  183. -att frigöra oss från beroendet
    av familjen, välgörenhet och kyrkan.

  184. -Välgörenheten inte minst.
    -Det frigörelseprojektet var viktigt.

  185. Intressant nog börjar
    välgörenhet som idé återkomma.

  186. Medlemsorganisationerna som kämpade
    för sociala rättigheter känns unkna.

  187. Nu har vi volontärer som jobbar med
    ny välgörenhet. Det är nåt fint.

  188. Då glömmer man att många människor
    stred för-

  189. -att slippa stå där med kappan i hand
    och få gåvor.

  190. Givandet känns skönt för givaren, men
    för mottagaren är det inte lika skoj.

  191. Den del av civilsamhället som vi
    raderade ut var just välgörenheten.

  192. Den ersattes med bl.a. skatter.

  193. Nu börjar vi se ett aningslöst åter-
    vändande av den sortens aktivitet.

  194. En diskussion bör föras
    innan vi ger oss in i ett projekt-

  195. -som många ser som ett steg tillbaka.

  196. Kan man tänka sig
    nån form av social värnplikt?

  197. En värnplikt i civilsamhället?

  198. Skulle det
    återupprätta civilsamhället?

  199. Vi har ju frågor kring just
    medborgarskapets faktiska innebörder.

  200. Många hävdar att vi har gått för
    långt i att vi kräver rättigheter-

  201. -men inte gör vår plikt. Förr sa man:
    "Kräv din rätt, gör din plikt."

  202. Det där har försvunnit lite.
    Vi har gjort oss av med värnplikten.

  203. Hur vi som medborgare ändå
    kan göra nån form av samhällstjänst-

  204. -börjar dyka upp som en fråga
    som vi bör debattera.

  205. På 90-talet var det en politisk
    sprängkraft i detta. Finns den kvar?

  206. Nej. Vi försöker återuppväcka den.
    Ordet har blivit för tekniskt.

  207. Det har varit mycket bra forskning om
    t.ex. antalet engagerade medlemmar-

  208. -men vi har glömt
    de stora moraliska frågorna.

  209. Vad är det för samhälle vi vill ha?

  210. Vilken roll spelar staten, marknaden
    och civilsamhället?

  211. Vi vill försöka få tillbaka
    diskussionen dithän-

  212. -att man pratar öppet om de stora
    frågorna om det goda samhället.

  213. Tack så mycket. "Civilsamhället
    klämt mellan stat och kapital".

  214. -Tack ska du ha.
    -Tack.

  215. Jag hoppas att jag skriver och läser
    och är befriad från övrigt arbete.

  216. Just nu är jag framför allt pappa
    till mina sexåriga tvillingar.

  217. Troligen en blandning mellan folk
    som arbetar i det civila samhället-

  218. -och dem som är intresserade av
    den nordiska modellen.

  219. Kanske en och annan lekperson också.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Boken är resultatet av ett samarbete mellan Ersta Sköndal högskola, Virtuelt senter for forskning på civilsamfunn och frivillig sektor (Rokkan/ISF) samt Sektor3. Intervjuare: John Chrispinsson.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Civila samhället, Norden, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Välfärdsstaten
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Rädslor

Berätta vad du inte vågar! Vad är det som gör att vi räds att göra eller säga saker? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss