Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : PlundrarnaDela
  1. 1 400 målningar hittades hos sonen
    till en av nazisternas konsthandlare.

  2. Välkommen, Anders Rydell.
    Du har skrivit "Plundrarna".

  3. Vad är det här för en bok?

  4. Den handlar om nazisternas konst-
    plundring under andra världskriget.

  5. Det är som två böcker.

  6. En bok handlar om
    varför och hur de stal konst.

  7. Den andra om vad som hänt med
    konsten efter kriget fram till idag-

  8. -och varför detta
    ännu är en infekterad konflikt.

  9. Det är en konflikt
    som pågår varje dag.

  10. Nu i höstas
    kom nyheten om ett stort fynd.

  11. Vad var det?

  12. Det var största fyndet sedan kriget
    av så kallad naziplundrad konst.

  13. 1 400 målningar hittades hos sonen
    till en av nazisternas konsthandlare.

  14. Ett sensationellt fynd.

  15. Vad fanns i samlingen?

  16. Samlingen kom från flera olika håll-

  17. -och speglar väl hur plundringen
    under nazi-eran gick till.

  18. En del av konsten kom från...

  19. Det var konst som plockats från tyska
    museer under slutet av 1930-talet.

  20. Annan konst kom från judiska samlare
    som hade tvingats sälja före flykt.

  21. Man har inte utrett
    varifrån all konst kom.

  22. Den kom från olika källor
    och det speglar-

  23. -att det fanns en gråskala
    inom hur man kom över konsten.

  24. Hur mycket konst...

  25. Vi vet att stulen konst
    upptäcks ganska ofta.

  26. Hur mycket oupptäckt finns kvar?

  27. Man uppskattar att det rör sig om
    100 000-200 000 konstverk.

  28. Det är bara en uppskattning.

  29. Man vet inte hur mycket
    som förstördes under kriget.

  30. Man vet inte
    hur mycket som gått förlorat.

  31. Mycket tros finnas i Ryssland.

  32. I krigsslutet förde ryska trupper
    stora mängder till Sovjetunionen.

  33. När man läser boken förvånas man av-

  34. -att det lades stora resurser
    på att hantera stölden.

  35. Hur viktiga var konstölderna
    som krigsmål?

  36. Som krigsmål vet jag inte...

  37. Men det var i alla fall väldigt
    viktigt för många ledande nazister.

  38. Det var inte bara Adolf Hitler
    som var mycket konstintresserad.

  39. Väldigt många av de ledande
    nazisterna hade humaniora-bakgrund-

  40. -och hade ett genuint intresse
    för konst och kultur.

  41. Så det var många som deltog.
    Och så ska man komma ihåg-

  42. -att i Nazi-Tyskland stod konsten i
    politikens centrum på ett unikt sätt.

  43. -Hur då?
    -Kulturen och konsten...

  44. Om man till exempel jämför
    med Stalins Sovjetunionen...

  45. Där användes konsten
    mycket i propagandasyfte.

  46. Det fanns inom den tyska national-
    socialismen en kultursyn i grunden.

  47. Redan från början fanns en idé
    om att konsten och kulturen-

  48. -var en del av "den tyska anden".

  49. Kulturen användes för att berättiga
    mycket. Tyska anspråk på världen...

  50. Man menade att tyskarna var
    de enda egentliga skaparna av kultur.

  51. Man menade att man begick
    de fruktansvärda övergreppen-

  52. -för att skydda denna "högre kultur".

  53. De likställde liksom
    "skönhet" och "renhet".

  54. Ja. Det här bottnade i
    den tyska romantiken.

  55. En del forskare menar att tyskarna
    gick en speciell väg på 1800-talet.

  56. De utvecklades annorlunda.

  57. Vissa spårar det ända tillbaka till
    Napoleons invasion av Centraleuropa.

  58. Många tyskar hälsade Napoleon som en
    befriare från småfurstarnas förtryck.

  59. Men man insåg snart att de bara
    hade ersatts av en ny förtryckare.

  60. Det skapade ett slags nationalistisk
    revolution i 1800-talets början.

  61. Man tog avstånd från
    franska upplysningsidéer.

  62. Man tog senare avstånd från brittisk
    rationalism och amerikansk kapitalism

  63. Man hävdade att upplysningsidéerna
    var väsensfrämmande...

  64. De var främmande för
    det tyska folket-

  65. -som istället stod för en andlig
    och mer känslomässig upplevelse.

  66. Medbestämmande behövdes inte. Man
    gavs istället en känsla av skönhet.

  67. I det sena 1800-talet
    kopplades dessa idéer ihop med-

  68. -idéerna som hade uppstått
    i eftersvallet av Darwins rasteorier.

  69. Rasteorierna och idéerna om
    den tyska anden fördes samman.

  70. Det var det arvet
    som nazisterna använde.

  71. Och Hitlers konstsyn och vision
    för kulturen bygger alltså på det?

  72. Ja, men jag skulle också säga
    att konstsynen-

  73. -utstrålade inte bara från Hitler,
    utan fanns hos många inom rörelsen.

  74. En del menar att det delvis var så
    som Hitler vann sin popularitet.

  75. Tyskarna var ett av de mest
    välutbildade folken i världen.

  76. Man kunde inte vinna tyskarna
    med förnuftsmässiga argument-

  77. -men genom att tilltala
    deras känslor.

  78. Det beskrivs väl av
    Arne Ruth och Ingmar Karlsson-

  79. -i boken "Samhället som teater".

  80. Nazisterna skapade
    en pampig, vacker teater.

  81. Det fyllde ett tomrum inom tyskarna
    i mitten av 1920-talet, framför allt.

  82. Vad är bron mellan dessa konstideal
    och förintelsen?

  83. Raspolitiken och konstpolitiken
    fördes till stor del samman.

  84. Formpolitiken är på sätt
    och vis också en raspolitik.

  85. Ett brott mot formen
    är också ett brott mot rasen.

  86. Därför var man så känslig
    för den moderna konsten.

  87. Man visade löjeväckande bilder,
    till exempel en Picasso-målning-

  88. -jämte bilder på utvecklingsstörda.
    Man ville visa samband mellan dem.

  89. Och i slutet på 1930-talet
    gjorde tyskarna en massiv utrensning-

  90. -av modern konst från tyska museer:
    16 000-17 000 konstverk.

  91. Man kan se det som förebådande
    om vad som komma skulle.

  92. Man utrotar olämplig konst först
    och sedan olämpliga människor?

  93. Ja. En stor del av det
    man ville få bort inom konsten...

  94. Om man skulle uttrycka det så här:

  95. Det var idéer...
    Det hörde samman, kan man säga.

  96. Bl.a. attackerade man pacifistiska
    element inom 1920-talets konst.

  97. Men det var också
    det judiska inflytandet på konsten.

  98. Då avsågs inte bara
    judiska konstnärer.

  99. Modern konst
    var en judisk konspiration-

  100. -mellan judiskkontrollerad press och
    judiskkontrollerade konsthandlare.

  101. Man skrev upp konsten
    för att höja priserna-

  102. -och lura på
    det tyska folket konsten.

  103. Det finns två sidor av
    konstengagemanget:

  104. Dels besattheten av samlande-

  105. -och samtidigt en minst lika
    stor besatthet av att förstöra.

  106. Du menar att det hänger ihop.
    De slog ihjäl och brände konst...

  107. Ja, och jag skulle vilja säga-

  108. -att det fanns en aggressivitet i
    hur nazisterna angrep modern konst-

  109. -som jag inte ser i andra diktaturer.
    Där censurerades konst rationellt.

  110. "Det här kan uppvigla människor."

  111. Nazisterna kände äckel,
    och det uttrycktes väldigt öppet.

  112. Och jag tror att eftersom de hade
    en viss kultursyn i grunden-

  113. -så menade man helt enkelt...
    Attacken på konsten var så aggressiv-

  114. -för att de ansåg att uttrycket för
    den tyska anden infiltrerades-

  115. -av pacifister,
    bolsjeviker och judar.

  116. Din bok beskriver hur tyska nazister
    stal Europas konstskatter.

  117. Men plundring
    har alltid ingått i krig.

  118. Vad skiljer nazistisk plundring
    från svensk 1600-talsplundring?

  119. Tidigare har plundringar
    mer varit en konsekvens av kriget.

  120. Här påbörjades plundringen väldigt
    tidigt och var också välorganiserad.

  121. Man hade också
    ett högre mål med plundringen.

  122. Man ville till exempel bygga om Linz
    till ett slags germanskt Florens.

  123. Mitt i staden
    skulle Führermuseet ligga.

  124. Det skulle vara världens
    främsta konstmuseum.

  125. Redan före kriget fanns tydliga mål
    för konsten och dess användning.

  126. Tidigare var det inte så organiserat
    och det fanns inte lika tydliga mål.

  127. Det finns alltså en parallell?

  128. Dödande ingår i ett krig - förintelse
    är ett annat slags dödande.

  129. Och plundring är en sak men utrotning
    av konst är något annat.

  130. Nazisterna stal och förintade konst,
    men de skapade också konst.

  131. Ett viktigt steg var...

  132. Att förinta ett folk innebar ju också
    att förinta deras kultur.

  133. Framför allt
    när man invaderade Sovjetunionen-

  134. -så fanns det uttalade målet att man
    skulle attackera kulturella symboler.

  135. Man förstörde systematiskt kultur.

  136. Väldigt mycket kultur, framför allt
    judiska artefakter, som Torarullar-

  137. -togs i beslag för att forska på det,
    under väldigt tveksamma former.

  138. Det finns plundrad konst överallt,
    även i Sverige:

  139. Varför är det så viktigt
    att återlämna dessa verk?

  140. Det är väldigt viktigt
    i det här fallet-

  141. -dels för att plundringen var en del
    av samma maskineri som förintelsen.

  142. Den andra anledningen är...

  143. Efterkrigsrestitutionen sköttes illa.
    Många ser det som en andra stöld.

  144. Konststölderna var inte det värsta
    brottet nazisterna anklagades för.

  145. Det kom långt ner på listan.

  146. Och många av de konsthandlare
    som hade arbetat med nazisterna-

  147. -kunde fortsätta
    sälja plundrad konst efter kriget.

  148. I många fall krävde de tillbaka
    samlingar som de stal under kriget.

  149. Frågan reddes aldrig ut ordentligt
    efter kriget.

  150. Vilka problem uppstår
    när dessa krav ställs?

  151. Det finns jättemånga juridiska,
    moraliska och ekonomiska problem.

  152. Ett problem är att en Picasso 1939-

  153. -är inte detsamma
    som en Picasso idag.

  154. Värdet skiljer sig mycket,
    och det skapar problem.

  155. De här konstverken
    har ofta bytt händer många gånger.

  156. Många av dagens ägare är nog
    ovetande om att det är stulen konst.

  157. Sverige är inblandat i ett fall
    du skriver mycket om.

  158. Det gäller en målning
    på Moderna museet.

  159. Hur har Sverige agerat? De rättmätiga
    ägarna kräver tillbaka en målning.

  160. Det är ju,
    vilket också beskrivs i boken-

  161. -ett av de sämst skötta fallen
    det senaste decenniet.

  162. Det beror i grunden på
    okunskap och naivitet.

  163. Man vägrade inse att detta verk
    hade plundrats under Nazi-eran.

  164. Också för att verket
    befann sig i gråzonen.

  165. Det konstverket försvann
    när en tysk-judisk familj-

  166. -flydde från Tyskland till Holland
    i slutet av 1930-talet.

  167. Moderna museet tyckte inte att det
    rörde sig om nazi-plundrad konst.

  168. Under Washingtonkonferensen,
    som hölls i slutet av 1990-talet-

  169. -fastställdes
    hur återlämning skulle ske.

  170. Enligt den ska även det som är
    i gråzonen tas med. Tvångsköp-

  171. Tvångsköp, eller när en familj
    förlorar verk när de tvingas fly-

  172. -är en del av plundringen.

  173. Men hamnar man inte i en situation...
    Nästan hela, nej inte hela...

  174. En stor del av det svenska
    kulturarvet är stulet krigsbyte.

  175. Måste vi nu
    lämna tillbaka Silverbibeln-

  176. -och alla ryska fanor
    som vi har snott i krig?

  177. Hamnar man inte där
    om man börjar lämna tillbaka?

  178. Den diskussionen finns.

  179. Men man vill skilja den här
    plundringen från tidigare plundring.

  180. Det skiljer mycket i tid, och här
    finns det fortfarande överlevare-

  181. -som driver fallen.
    Det är inte historia på samma sätt.

  182. Sveriges plundringar på 1600-talet
    var fruktansvärda-

  183. -men de är en del av vår och Europas
    historia. Den ligger långt bakom oss.

  184. Enligt mig har vi fortfarande inte
    lagt detta bakom oss.

  185. När det gäller många av verken
    som stals eller förstördes...

  186. Det är Picasso och Rembrandt
    och alla möjliga.

  187. Varför har ägande blivit så viktigt
    när det gäller konstverk-

  188. -som vi alla borde ha rätt till?
    Varför är ägandet så viktigt?

  189. Det är en väldigt stor fråga.

  190. Ägandet har nog
    alltid varit viktigt inom konst.

  191. Historiskt har ju privata konstköpare
    och mecenater varit dominerande.

  192. Det är först på 1800-talet som tanken
    om offentlig konst börjar uppstå.

  193. Det är snarare det som är det nya
    och inte att folk äger konst.

  194. Inte bara tyskarna plundrade,
    utan även de allierade-

  195. -och ryska armén.

  196. USA stal stora mängder nazistisk
    konst, som nu finns i deras museer.

  197. Är det okej att plundra
    om man snor från tyskar?

  198. Det är en väldigt svår fråga.

  199. Man kan säga... Ryssarna plundrade
    väldigt mycket konst och annat.

  200. De hade speciella "trofébrigader".
    De ansåg-

  201. -att Sovjetunionen hade blivit så
    förstört att det togs i kompensation.

  202. Man monterade ner hela fabriker
    och stal konst.

  203. Pergamontemplet i Berlin plockades
    ner och forslades till Pusjkinmuseet.

  204. De har sagt att det var...

  205. Pusjkinmuseets direktör sa att det
    är en moralisk läxa för världen.

  206. Man kan inte bara gå i ett land
    och stampa på dess kultur, ostraffat.

  207. Man kan tycka att det finns argument
    för det.

  208. Jag skrev mest om konst
    som stals från enskilda personer.

  209. Mycket av den konst
    som ryssar beslagtog i Tyskland-

  210. -hade tyskarna tidigare tagit
    från judiska samlare och familjer.

  211. Den konsten måste återlämnas,
    anser jag.

  212. -Tack för det. Tack, Anders.
    -Tack.

  213. Just nu läser jag "Makers"
    av Chris Anderson-

  214. -om den personliga
    industriella revolutionen.

  215. Om hur 3-D-skrivare
    och annan teknik förändrar-

  216. -förutsättningarna
    för tillverkningen.

  217. Om jag skulle byta yrke...
    Jag kanske skulle bli fiskeguide.

  218. Jag tycker
    att många ska läsa min bok.

  219. Jag tror
    att den säger ganska mycket om-

  220. -hur kultur kan användas både i
    positiv och i negativ bemärkelse.

  221. Textning: Fredrik Olsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Plundrarna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under åren som Adolf Hitler satt vid makten i Tyskland stal nazisterna miljontals konstverk och antikviteter. Efter kriget återfanns det mesta, men mer än hundratusen verk försvann. Verk som först på senare tid börjat komma fram i ljuset och varav en del återfinns på några av världens främsta konstinstitutioner - bland annat Moderna Museet i Stockholm. I "Plundrarna" skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den "försvunna" konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
1933-1945, Historia, Konststölder, Tyskland, Tysklands historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Palme: Livet. Politiken. Mordet.

Politikern Palme - Vilket är hans arv idag?

Samtal om arvet efter Olof Palme och vilken betydelse det har politiskt och symboliskt idag. Samtalet berör också personliga relationer till Palme och bilden av honom utomlands. Medverkande: Henrik Berggren, journalist och författare, Göran Greider, författare och chefredaktör Dala-Demokraten, America Vera-Zavala, dramatiker, författare och aktivist och Linda Nordlund, liberal debattör och skribent. Moderator: Annie Reuterskiöld, journalist. Inspelat den 25 februari 2016 på Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss