Titta

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Om UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

En konferens med fokus på att skapa bättre förutsättningar för elever genom vård och hälsa. Föredragen berör bland annat ämnen som utveckling av elevhälsoarbete, att engagera elever i sin egen hälsa, stärka elevers självkänsla samt att motarbeta psykisk ohälsa. Vidare även metoder som kan hjälpa barn vid inlärning genom fysisk aktivitet. Inspelat 6 november 2013 i Celciussalen på Ingenjörshuset i Stockholm. Moderator: Nils Lundin. Arrangör: Gothia fortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus : Hur fånga upp elever med inlärningssvårigheter?Dela
  1. Hos oss har vi nu
    Gunilla Carlsson Kendall.

  2. Du är psykolog, och jobbar privat
    med handledning till psykologer-

  3. -inom skola, habilitering
    och barnpsykiatri.

  4. Ditt fokus är utredningar, testning
    och bemötandefrågor-

  5. -och du har kurser för pedagoger
    i skola och förskola.

  6. Erfarenheterna från ditt yrkesliv
    drar du nytta av i handledningen-

  7. -framförallt kring bemötandet.

  8. Nu ska du få beskriva hur man fångar
    elever med inlärningssvårigheter-

  9. -och elevhälsans del i det.

  10. -Varsågod!
    -Tack!

  11. Det är roligt att vara med här.

  12. Jag har jobbat
    som skol- och förskolepsykolog-

  13. -och med utredningar
    på sjukhusets utredningsteam-

  14. -med barnneurologisk inriktning.

  15. Hur fångar vi upp-

  16. -elever med inlärningssvårigheter?

  17. Jag ska prata om det här:

  18. Faktorer som jag tror kan påverka
    hur man kan lära sig-

  19. -både krav och förutsättningar, och
    vi har hört om saker som påverkar-

  20. -och jag ska inte prata så mycket om
    de områden ni har varit inne på-

  21. -utan vilka funktionella svårigheter-

  22. -vi ser hos barn
    med olika diagnoser och svårigheter.

  23. Vi ska inte prata mycket om diagnoser
    som ADHD, autism och sånt-

  24. -men peka på några funktionsområden-

  25. -som man kan ha i huvudet när man
    möter elever med såna svårigheter.

  26. Sen tänkte jag ge några idéer
    om vad som är bra att tänka på-

  27. -i elevhälsan.

  28. Det anknyter till
    det Nils pratade om-

  29. -om analys och att tänka igenom-

  30. -hur man ska göra
    och vad man ska satsa på.

  31. Jag ska nämna några saker
    om samarbetet med föräldrar.

  32. Vad kan leda till
    elevens skolsvårigheter?

  33. Det är en massa olika saker.

  34. Det kan vara
    de individuella faktorerna-

  35. -som gör det svårt att lära.

  36. På området där jag jobbar, som
    handlar om funktionsnedsättningar-

  37. -kan det vara koncentration-

  38. -eller på vilken nivå
    jag förstår saker.

  39. Har jag lätt eller svårt att förstå
    sånt som är teoretiskt?

  40. Det kan handla om förståelse av
    sammanhang, språk, relationer-

  41. -allt möjligt
    som har att göra med mig som individ.

  42. Det kan handla om familjesituationen-

  43. -för vi lever i ett sammanhang
    och föräldrarna är ett sammanhang.

  44. Andra saker kan också påverka-

  45. -och som man kan ha med i huvudet-

  46. -och ska ha med i huvudet när vi
    funderar över barns svårigheter.

  47. Det är en del yttre faktorer
    som också påverkar.

  48. Det kan vara kravnivån.
    Vad förväntar vi oss av eleven?

  49. Det kan vara intellektuell kapacitet
    och förmåga att organisera sig själv.

  50. Jag ska komma in på det,
    för det är en nyckelfaktor-

  51. -för att förstå
    varför det blir besvärligt för barn-

  52. -som har
    neuropsykiatriska svårigheter.

  53. Det finns andra saker också-

  54. -som skolans organisation, och
    de senaste årens omorganisationer.

  55. De påverkar.

  56. Det påverkar toleransnivån i skolan
    bland lärare och pedagoger.

  57. Det har varit en hög förändringstakt
    med ny lag och nya betygskriterier-

  58. -och på många håll har man projekt-

  59. -med att få in Ipaden som redskap.
    Det är mycket sånt.

  60. När mycket sånt händer samtidigt-

  61. -och det vet vi ju själva...

  62. Har vi många bollar i luften-

  63. -kan det bli besvärligt
    när nåt kärvar.

  64. Om man får punktering
    eller mjölken är slut-

  65. -kan det räcka för att man ska känna
    "Jag orkar inte med en grej till".

  66. Det upplever jag i skolorna,
    och det är ett bekymmer.

  67. Mycket händer och vi har elever
    som inte riktigt följer mallen.

  68. Det finns många yttre faktorer-

  69. -och det kan spela roll för
    hur det blir för eleverna.

  70. Vi pratar om
    att alla har olika förutsättningar-

  71. -och att alla ska få stöd
    efter sina förutsättningar-

  72. -men vi har samma mål och samma tid.

  73. Det är en systemfaktor
    som inte är så lätt.

  74. På nåt sätt vet vi
    att det ser ut på det här sättet:

  75. Alla är olika.

  76. Jag har tre barn,
    och de är inte lika varandra.

  77. Det har tagit olika lång tid för dem-

  78. -att lära sig gå, prata och annat.

  79. Det är så himla olika.

  80. På många förmågor och funktioner-

  81. -skulle vi kunna göra
    en normalfördelningskurva.

  82. De flesta av oss
    står nånstans i mitten.

  83. En del har väldigt lätt för det här.

  84. Folk är musikaliska.

  85. Alla kan sjunga,
    men vissa kan bli Birgit Nilsson.

  86. Inte alla, eller...?

  87. Kanske.

  88. Jag tänker ibland "Hade jag kunnat
    bli Zlatan om jag hade försökt?"

  89. Ni behöver inte svara.

  90. Det hade hjälpt om jag hade tränat.

  91. Jag hade blivit en bättre spelare då,
    men jag hade inte kommit dit.

  92. En del personer
    har stora svårigheter-

  93. -och svårare än alla andra
    att klara vissa saker.

  94. Det finns en spridning.

  95. När vi pratar om funktionshinder
    och funktionsnedsättningar-

  96. -är WHO:s definition
    på ett funktionshinder:

  97. Det är skillnaden mellan en persons
    funktionsnivå och kraven i miljön.

  98. Här uppstår funktionshindret.
    Ni känner väl igen definitionen?

  99. I det läget har vi två alternativ:

  100. Det ena är
    att höja funktionsförmågan.

  101. Om jag inte har glasögon
    kan jag inte köra bil.

  102. Jag ser så suddigt, så ni blir
    luddiga bara ett par rader bort.

  103. Men med glasögonen
    höjer jag min funktionsnivå-

  104. -så att jag faktiskt kan köra bil,
    till kraven i miljön.

  105. Jag ser dem som sitter längst bak.

  106. Ibland är det inte lätt
    att höja funktionsnivån.

  107. Då måste man fundera på
    om vi kan minska på kraven.

  108. Jag kan tänka på
    en situation som gäller mig...

  109. ...där jag står i den nedre delen.

  110. På det området ligger jag
    inom normalområdet-

  111. -men tvivelsutan i den nedre delen.

  112. Det är ett område där jag-

  113. -märker att jag inte är genomsnittlig
    varje dag.

  114. Det är t.ex.
    när jag går in i min lokala mataffär.

  115. Jag har bestämt att jag ska köpa nåt
    och har kanske en lista-

  116. -men så står det på översta hyllan.

  117. Det är för högt,
    så då får jag ha olika strategier.

  118. Det är inte nytt.

  119. När det gäller längd är jag
    inom normalområdet, men långt ner-

  120. -så jag har strategier.
    Man ser sig om efter nån som är lång-

  121. -och säger "Kan du hjälpa mig?".
    De flesta hjälper till-

  122. -men ibland finns ingen i närheten
    eller så vill man inte fråga-

  123. -och då kanske man
    har lagt nåt i korgen som kan hjälpa-

  124. -som en gurka eller en purjolök.

  125. Då... Sen får man fånga den.

  126. Det går, men med stigande ålder har
    det blivit problem med värdigheten.

  127. Det börjar bli svårt.

  128. Det är också långt ner i frysdisken
    om det inte finns ett berg av varor.

  129. Känner nån igen situationen?
    Kan ni räcka upp en hand?

  130. Det är ungefär 13-14 %.

  131. Det är ett antal personer
    som känner igen sig.

  132. Folk brukar bidra med ytterligare
    tips efteråt när jag säger sånt här.

  133. Nån tjej sa:

  134. "Jag hoppar upp på frysdisken
    och lutar mig ner med fötterna..."

  135. Det gör jag bara inte.

  136. I vissa lägen ger man upp
    och tar nåt som står längre ner.

  137. "Jag ger upp."

  138. Jag byter plan och tänker om.

  139. Sen tänker jag:

  140. "Finns det nåt sätt
    att förstärka min förmåga?"

  141. Jag brukar tänka:

  142. "Jag skulle kunna ha
    en liten pall med mig."

  143. En liten pall räcker ju.

  144. Det säger jag ibland
    när jag pratar om det här-

  145. -och en dag när jag kom till affären
    såg det ut så här.

  146. Där stod pallen, så jag tänkte:
    "Är det 'Dolda kameran'?"

  147. Det här skulle få mig
    att komma upp till översta hyllan-

  148. -men vad skulle eleverna
    som har funktionsnedsättningar-

  149. -behöva för en liten pall
    för att då den översta hyllan?

  150. Vad skulle vi kunna ställa fram
    som gjorde det lättare att nå målet?

  151. Vi ska ha med oss det, för ibland
    kan vi inte lösa alla svårigheter-

  152. -eller ta ett grepp
    så att allt försvinner-

  153. -men vi kanske kan komma med en pall
    som hjälper i den situationen.

  154. Jag blir inte längre av pallen,
    men jag klarar situationen bättre.

  155. Vi ska tänka på att sånt kan hjälpa.

  156. Vad krävs av eleverna i dag?

  157. Man ska arbeta självständigt,
    ta ansvar för sitt lärande och välja.

  158. Det finns mycket att välja på.

  159. Man ska hantera mycket intryck.

  160. Vi pratade om sociala media, och det
    inför ytterligare en dimension.

  161. När jag som barn gick ut med hunden
    var jag borta.

  162. Det är skrämmande för tonåringar
    som alltid är nåbara.

  163. Det var man inte då.

  164. Problembaserat lärande är det område
    där skolan har förändrats mest-

  165. -sen jag var barn.
    Vi har stort fokus på det.

  166. Att kunna söka information,
    kategorisera-

  167. -se övergripande, bilda hypoteser,
    tänka igenom-

  168. -sammanfatta,
    tänka logiskt och systematiskt.

  169. Det vetenskapliga förhållningssättet
    kommer in tidigt.

  170. Det här har jag saxat från
    de nationella målen i årskurs 3.

  171. Eleverna ska söka information, välja,
    formulera frågeställningar-

  172. -kombinera...

  173. Det är
    ett övergripande teoretiskt sätt-

  174. -att angripa
    det som man ska lära sig.

  175. Det är en jättestor skillnad.

  176. Jag ska prata om neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar.

  177. Jag har en övergripande bild-

  178. -men jag ska fokusera på
    kognitiva problemområden.

  179. För att uppfylla
    kriterierna för ADHD-

  180. -ska man ha stora svårigheter inom-

  181. -uppmärksamhet, aktivitetsreglering
    och impulsivitet.

  182. Man brukar säga 3-5 % av befolkningen
    har så stora svårigheter-

  183. -att de fyller kriterierna för ADHD.

  184. Det betyder förstås-

  185. -att 95-97 % av befolkningen
    inte gör det.

  186. De har inte tillräckligt stora
    svårigheter för att få diagnos.

  187. Vad är svårt när man har ADHD?
    Man har svårt att hämma impulser.

  188. Neurovetenskapligt tänker vi
    att det ligger bakom ADHD.

  189. Man har svårt att hämma impulser,
    och det gör-

  190. -att de självstyrande funktionerna
    utvecklas senare och sämre.

  191. Det ligger i botten
    på ADHD-problematiken.

  192. Går vi till utvecklingsstörning-

  193. -är symptomen-

  194. -framförallt hos lindrigt störda-

  195. -som vi träffar
    i vanliga grundskolan-

  196. -att man har haft en långsammare
    utveckling än jämnåriga.

  197. Det är symptomen.

  198. Man har svårt med
    teoretiskt tänkande-

  199. -och med processhastighet.

  200. Man behöver mer tid för att lära sig.

  201. Det är grundläggande problematiskt
    om man har en utvecklingsstörning.

  202. För de självstyrande funktionerna-

  203. -kanske förmågan ligger på samma nivå
    som ens utvecklingsnivå är på.

  204. Fungerar man som om man är
    ett par år yngre-

  205. -funkar också de förmågorna
    som om man vore ett par år yngre.

  206. När det gäller autism och Aspergers-

  207. -vet man att de symptom man har-

  208. -är att man har svårt med socialt
    samspel och ömsesidig kommunikation.

  209. Det är symptomområdena,
    och det man har problem med är...

  210. Man har tre problemområden
    när man har autism.

  211. Det handlar om att förstå att andra
    tänker annorlunda än man själv gör.

  212. Man har svårt att se sammanhang.

  213. Många personer med autism
    har mer delfokus-

  214. -och ett mer detaljfokuserat sätt
    att kombinera kunskap om omvärlden-

  215. -än vad de flesta av oss andra har.

  216. Sen har man svårt
    med självstyrande funktioner också-

  217. -fast på ett annat sätt
    än när man har ADHD.

  218. De självstyrande
    eller exekutiva funktionerna-

  219. -är viktiga för vår förmåga-

  220. -att styra oss själva
    i många olika sammanhang.

  221. Det finns massor med funktioner och
    förmågor som jag skulle kunna ta upp-

  222. -men jag håller på mycket
    med neuropsykiatrisk problematik-

  223. -och utvecklingsproblematik-

  224. -och minnet är jätteviktigt
    om man ska lära sig saker-

  225. -men när det gäller barn...

  226. Genuina minnesproblem
    har inte barn-

  227. -om de inte har en sjukdom
    eller har fått en skada på hjärnan.

  228. Då skulle de kunna ha det,
    men inte annars.

  229. Koncentrationsförmågan
    är viktig för lärandet-

  230. -och här har vi ett område mellan
    uppmärksamhet och minnesförmåga-

  231. -som vi kallar för arbetsminne.
    Det är den del av minnesfunktionen-

  232. -som är kopplad till att bearbeta
    information, hålla kvar den-

  233. -koppla ihop den med sånt man kan
    sen tidigare och som finns i minnet-

  234. -och lägga den på plats.

  235. Om arbetsminnet fungerar lite sämre-

  236. -har man svårare att lära sig saker.
    Man behöver repetera mer.

  237. Arbetsminnesfunktionen
    är kopplad till koncentrationen.

  238. Så är det för alla. Arbetsminne
    har vi alla mer eller mindre.

  239. Blir man äldre blir det mindre.

  240. Man blir mer och mer
    beroende av sin almanacka.

  241. Det man inte genast har skrivit ner
    är borta. Ni känner igen det, va?

  242. För barn med ADHD är arbetsminnet...

  243. Ni vet kanske det, för ni har
    arbetsminnesträningsprogram-

  244. -men det är ett problemområde
    för barn med uppmärksamhetsproblem-

  245. -för är vi inte fokuserade
    håller vi inte det kvar.

  246. Tänk er att ni ska gå och handla.

  247. På väg från jobbet tänker ni på
    vad som saknas i kylskåpet-

  248. -och har en lista
    på 3-4 saker i huvudet.

  249. Man tror att man kan komma ihåg det.
    Det kan man om man repeterar det.

  250. Särskilt när man är plus 50
    måste man repetera det hela tiden.

  251. Sen träffar man nån man känner
    i dörren in till affären.

  252. Man pratar lite, och när man
    går in i affären är allt borta.

  253. Det är nästan så att man får gå ut
    i bilen och börja om från början.

  254. Det är arbetsminnet-

  255. -och det behöver barn
    mycket av i skolan.

  256. De ska hålla reda på instruktioner.
    Vad ska jag göra först?

  257. När jag läser
    måste jag använda arbetsminnet-

  258. -för att hålla kvar sammanhanget
    i texten, och inte tappa bort det.

  259. Arbetsminnesfunktionen
    är jätteviktig.

  260. De exekutiva funktionerna
    är också viktiga-

  261. -för de hjälper oss
    organisera innehållet-

  262. -men teoretiskt tänkande är basen.

  263. Förmågan att tänka teoretiskt
    och förstå saker-

  264. -lägger grunden för
    hur snabbt vi kan lära oss saker.

  265. Det är några betydelsefulla faktorer.

  266. Om exekutiva funktioner säger man-

  267. -att om hjärnan vore en orkester
    så vore de själva dirigenten.

  268. Han spelar ju inte själv-

  269. -men är betydelsefull
    för hur orkestern låter.

  270. För att styra oss själva behöver vi
    kunna kontrollera uppmärksamheten-

  271. -och fokusera på nåt
    utan att låta sig avledas av annat.

  272. När jag står här kan jag inte
    tänka på att det kom en ambulans där.

  273. Jag kan tänka på det,
    men inte prata om det.

  274. Jag får låta bli att avledas av det.

  275. Jag bör upprätthålla uppmärksamheten
    om jag ska lära mig förstå-

  276. -vad nån annan säger.

  277. Det handlar om att sätta upp mål,
    planera och lösa problem.

  278. Var ska jag börja,
    och vad ska jag använda för strategi?

  279. Det handlar om kognitiv flexibilitet-

  280. -d.v.s. att kunna hålla informationen
    länge nog för att lösa problem.

  281. Det är som huvudräkning. Kalle hade
    tre bananer, Nisse hade fyra äpplen-

  282. -och Lars hade tre päron.
    Hur många frukter var det?

  283. Kommer jag inte ihåg frågan
    vet jag inte vad jag svarar på.

  284. Man behöver kunna hålla kvar saker.

  285. Man ska kunna växla mellan
    att fokusera på det man jobbar med-

  286. -och att läraren säger "Nu får ni
    information om studiedagen".

  287. Då ska man minnas vad man höll på med
    när informationen är slut-

  288. -så att man kan gå fram och tillbaka.

  289. De exekutiva funktionerna handlar om
    att kunna hantera sina känslor-

  290. -och affekter. Man ska kunna bromsa,
    sätta sig in i hur andra tänker-

  291. -och hantera känslor,
    inte reagera för kraftigt-

  292. -utan kunna hålla tillbaka lite
    i lägen där man behöver göra det.

  293. Man ska kunna styra sitt beteende
    i förhållande till regler.

  294. När de funktionerna funkar
    märker vi dem inte.

  295. Det bara fungerar.

  296. Det är såna funktioner som fick i väg
    er i morse, för att komma hit i tid.

  297. Man får inte bli sittande med kaffet,
    även om det är tidigt på morgonen-

  298. -för då går planet.

  299. Man behöver inte förmågan
    i rutinsituationer-

  300. -när man gör samma saker
    om och om igen.

  301. Då behöver vi inte
    de exekutiva funktionerna.

  302. När vi pratar om uppmärksamhet-

  303. -är det att fokusera uppmärksamheten
    och hålla kvar den-

  304. -portalen mellan informationsfloden
    och hjärnan. Vad ska vi ta in-

  305. -och vad ska vi sovra bort?

  306. I skolan krävs
    den fokuserade uppmärksamheten-

  307. -som vi bestämmer oss för
    att rikta mot nåt.

  308. Då ska jag bortse från att de viskar
    och att det tutar där ute-

  309. -för att fokusera på
    det jag ska lära mig.

  310. Vid stimulusdriven uppmärksamhet
    uppmärksammar man allt som händer.

  311. När man gör utredningar, och det
    kommer föräldrar till barn med ADHD-

  312. -säger de ofta:

  313. "I skolan säger de att han inte kan
    koncentrera sig mer än 10 minuter"-

  314. -"men hemma kan han sitta i timmar
    vid tv-spelet. Hur kommer det sig?"

  315. Det kräver olika typer
    av uppmärksamhet.

  316. Den första delen av uppmärksamheten
    har man problem med om man har ADHD.

  317. Den andra delen av uppmärksamheten
    har barn med ADHD inga svårigheter.

  318. Där har de samma förmåga.

  319. ADHD leder till att man har svårt
    att låta bli att uppmärksamma saker.

  320. Man har svårt att låta bli
    och att bromsa sig.

  321. Det största problemet är
    att bromsa och tänka efter.

  322. Det gör att de exekutiva förmågorna
    utvecklas senare. Man brukar säga-

  323. -när det gäller ADHD
    och exekutiva funktioner:

  324. Minus 30 % när det gäller
    förmågan att styra sig själv.

  325. Det betyder att en nioåring
    funkar mer som en sexåring-

  326. -eller en artonåring som en tretton-
    åring med en ölburk en fredagskväll.

  327. Det finns en riskfaktor,
    och såna riskfaktorer-

  328. -är det främsta skälet att utreda
    och försöka hjälpa individer-

  329. -att förstå sig på sin ADHD.

  330. Vid ADHD behöver man insatser
    på flera nivåer.

  331. Föräldrarna behöver hitta strategier.

  332. Det är en svårare fostraruppgift
    att ha ett barn med ADHD.

  333. Många föräldrar som har barn med
    den här typen av problem får höra-

  334. -"Jag kommer ihåg när min Kalle
    var...", men det är inte i närheten.

  335. Väldigt ofta om man har svår ADHD-

  336. -kan det likna som man till mans
    har varit med om man har barn-

  337. -men det är inte på samma sätt.

  338. I skolan måste man anpassa kraven
    och hitta en coachande hållning.

  339. Man kan träna färdigheter
    och hjälpa till med strategier-

  340. -så man förstår
    vad man kan göra själv.

  341. Ett område jobbar vi inte mycket med,
    men skulle kunna göra mycket mer.

  342. Det handlar om hjälpen till eleven
    att förstå vad som ställer till det.

  343. Många barn med ADHD
    tror att de är dumma-

  344. -men det behöver de inte alls vara.

  345. De tror att de är dumma,
    för de minns inte vad de ska göra-

  346. -och håller inte reda på saker.

  347. Ibland kan man träna svårigheter,
    och en del är hjälpta av medicin-

  348. -men det löser inte alla problem.

  349. De exekutiva svårigheterna
    finns där ofta ändå.

  350. Medicineringen hjälper dem
    att bromsa lite.

  351. Det gör den när det hjälper.

  352. Det här är strategier
    som kan fungera som en liten pall-

  353. -för elever med ADHD.

  354. Man planerar och ligga steget före.

  355. Man förbereder, påminner
    och förvarnar:

  356. "Nu kommer strax det här hända.
    Har du stoppat ner din läxa?"

  357. Uppmuntra och förstärk positivt
    beteende. Det är mest effektivt-

  358. -för barn och ungdomar med ADHD.

  359. Uppmuntra positivt beteende.

  360. Ibland kan man behöva ignorera
    en del negativt beteende.

  361. Man behöver välja sina strider.

  362. Det gäller i hög grad med barn som
    om och om igen gör saker de inte bör.

  363. Det här hjälper med kommunikationen:

  364. Tydlig, rak, lugn och konkret.

  365. Inte för mycket ord eller "inte".

  366. Tala om vad eleven ska göra
    i stället för vad den inte ska göra.

  367. Det här tar inte bort ADHD-

  368. -men det hjälper elever
    som har det svårt om man är tydlig.

  369. Nu har jag lite bråttom.

  370. Ni kommer att kunna
    ladda ner bilderna.

  371. Tre olika områden har man svår med
    om man har autism.

  372. Det är en triad av svårigheter
    som man sett hos personer med autism.

  373. Autism är ett specifikt tillstånd-

  374. -och jag har inte tid för det-

  375. -men det viktiga när det gäller
    autismspektrumsvårigheter-

  376. -är att man som pedagog
    inte bara kan gå på sin inlevelse.

  377. Autism är
    ett annorlunda sätt att tänka på-

  378. -så när man känner till
    hur tänkandet...

  379. Dels kan man tänka "Hur hänger autism
    ihop? Vad brukar man ha problem med?

  380. Generell kunskap är bra, men man
    behöver specifik kunskap om eleven:

  381. Vad är besvärligt för Kalle?

  382. Där behövs kunskap. Det är livslångt,
    och man har rätt till stöd.

  383. Vad hjälper?

  384. Ni har bilderna, så jag går framåt.

  385. Jag har kort tid,
    men jag vill peka på det här.

  386. Det är ett område som vi i skolan
    behöver förstå bättre.

  387. Man ser utvecklingsstörning som nåt
    och normalbegåvning som nåt annat.

  388. Man har en liten boll med personer
    som har en störning-

  389. -men det är ingen artskillnad,
    utan en gradskillnad.

  390. Så ser det ut.

  391. Det är inte säkert att man har mycket
    större svårigheter på den sidan-

  392. -d.v.s. 2 standardavvikelser
    från genomsnittet i befolkningen-

  393. -alternativt på andra sidan. Man kan
    ha svårt med teoretiskt tänkande.

  394. Personalen ska anmäla till rektorn
    om de tror att eleven inte når målet.

  395. Sen ska rektor utreda skyndsamt
    elevens behov av särskilt stöd.

  396. Syftet är
    att klargöra om eleven har behov-

  397. -och sen gör man ett åtgärdsprogram.

  398. Ofta ser frågan ut så här.

  399. Kalle funkar inte i klassrummet.
    Han krockar, når inte målen.

  400. Kan han ha ADHD, är det trassligt
    i familjen eller är han lat?

  401. Rektor ska utreda.

  402. Jag tänker på det som du pratade om
    angående analys.

  403. I skolan jobbar man mycket
    med planering och genomförande.

  404. Man planerar och genomför,
    men man gör mindre av det här.

  405. Analysen är viktig.

  406. Det kan elevhälsoteamet bidra med-

  407. -för ofta finns mycket stress
    hos pedagoger som har en elev-

  408. -som de har svårt att hitta nåt sätt
    att funka ihop med.

  409. Analysfrågor är t.ex. sånt.

  410. Ofta säger man
    att eleven inte når målen-

  411. -men vad eleven kan
    är inte alltid lätt att få svar på.

  412. Man vet att elever inte når målet,
    men var är de?

  413. Är det två år efter eller strax där?

  414. Har de klarat
    de grundläggande momenten?

  415. Den pedagogiska utredningen
    är viktig.

  416. Vad är det som funkar?

  417. Där kan man ha nyckeln till
    hur man ska hjälpa eleven.

  418. Man behöver veta vad som är svårt-

  419. -men också när det funkar.

  420. Ibland går utredningen till så här:
    Rektorn beställer ett WISC-test.

  421. "Gör ett WISC" kan psykologen få höra
    ofta nuförtiden.

  422. Det har hänt mycket sen jag började,
    för innan min tid-

  423. -jobbade psykologer individuellt.

  424. Sen kom en lång period
    med konsultativa insatser-

  425. -och nu jobbar vi mycket med
    individuella insatser igen-

  426. -och framförallt med utredningar,
    men jag skulle hellre få det här:

  427. "Kalle funkar inte i klassrummet.
    Gör nåt."

  428. Där kan jag som psykolog komma in
    och stötta personalen direkt-

  429. -och hjälpa läraren att ta ett steg
    ifrån den kaotiska situationen-

  430. -och reflektera över vad som funkar,
    vad som inte funkar-

  431. -och hur vi kan komma vidare.

  432. När vi testar...

  433. Det kan man göra, men det blir
    en bedömning av elevens förmåga.

  434. Det kan vara ett ställningstagande
    till vidare utredning-

  435. -men det tar tid innan det är klart.

  436. Jag göra en strategi för insatsen
    om jag får vara med redan där.

  437. Sen ska vi kanske göra
    nåt av det här.

  438. Men kanske är det nåt annat.

  439. Diagnosen är sällan svaret
    på de pedagogiska utmaningarna.

  440. Skolan ska anpassa den pedagogiska
    verksamheten efter elevens behov-

  441. -och skapa förutsättningar
    för fortsatt lärande oavsett diagnos.

  442. Det framgår tydligt av skollagen-

  443. -men folk säger:
    "Det är ju så här ute."

  444. "Det krävs en diagnos."

  445. Det är praxis-

  446. -men det är ett problem-

  447. -för är allra viktigast
    när man ska hjälpa en elev?

  448. Det är kontakten, relationen,
    kommunikationen-

  449. -att jag hittar dig.

  450. Vid ADHD blir det lätt rörigt.

  451. Det blir ofta en snurr.
    Man hamnar på konflikt med varandra-

  452. -och då ökar risken för att barnet
    utvecklar beteendeproblem.

  453. Tappa inte bort skolsvårigheterna
    eller svårigheterna med inlärningen-

  454. -om det finns beteendeproblem. Om det
    blir mycket konflikter runt en elev-

  455. -tappar man ofta det,
    men hur går det?

  456. Har hon svårt med matten,
    eller vad är problemet?

  457. Alla ska nå målen.
    Du kan, bara du vill.

  458. "Jag vill, bara jag kan."
    Så är det för många.

  459. Ross Greene har skrivit
    "Vilse i skolan"-

  460. -som jag rekommenderar
    er som inte har sett den.

  461. Det stämmer:
    "Jag vill, bara jag kan."

  462. En del av eleverna
    som inte är med på tåget-

  463. -har en situation
    där kraven är dem övermäktiga.

  464. Vi pratar om kunskapskrav,
    men bör tänka på-

  465. -vad vi kräver
    av de exekutiva förmågorna.

  466. Jag tänker att analysen är viktig
    att stanna vid-

  467. -och här har skolhälsovården
    en viktig roll.

  468. Det har jag skrivit om
    i de sista bilderna.

  469. Man bör ha koll på vad som ligger
    i journalen hos skolsköterskan.

  470. Ibland gör man utredning på utredning
    eller byter skola-

  471. -och tappar kunskap som redan finns-

  472. -men skolhälsovården har kontinuitet.

  473. När det har gjorts utredningar
    ligger de där i journalen.

  474. Skolpersonalen vet kanske inte det-

  475. -och föräldrarna vet kanske inte
    att skolan inte vet om det finns där.

  476. För en del elever är vägen rak-

  477. -och det är bara att brassa på-

  478. -men för en del elever
    är det lite uppåt och lite nedåt.

  479. Det rullar nedåt ett litet tag-

  480. -men det är svårt att se vart man
    är på väg. Det är lite krångligt.

  481. Det är genuint orättvist
    hur lätt eller svårt man har det-

  482. -men vi ska tänka på
    hur vi får till de små pallarna.

  483. Vi kan inte göra
    så att en elev som har en kurvig väg-

  484. -plötsligt hamnar på den andra vägen-

  485. -men vi kan hjälpa dem med hindren,
    kullarna och dalarna.

  486. Tack.

  487. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hur fånga upp elever med inlärningssvårigheter?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen Gunilla Carlsson Kendall talar om hur de kognitiva svårigheterna ser ut i vardagen, och hur man samtalar om det med barn och familj. Hon berättar även om betydelsen av hjärnans mognad och utveckling för förmågan att styra sitt tänkande. Inspelat 6 november 2013 i Celciussalen på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skolhälsovård, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Hur bidrar utvecklat elevhälsoarbete?

Nils Lundin, skolläkare, och Marina Lundquist, skolsköterska, berättar om elevhälsans påverkan på skolans pedagogiska arbete samt hur den påverkar skolresultaten. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Att stärka elevens självkänsla

Skolkuratorn Metta Olsson och Lisbeth Andersson, utsedd till årets skolsköterska 2012, talar om hur skolsköterskor och kuratorer kan samarbeta framgångsrikt med elevhälsopersonal för att stärka elevers självkänsla. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Sömn, stress och psykisk ohälsa

Pernilla Garmy, som forskar inom vårdvetenskap vid Lunds Universitet, talar om stress i skolan ur ett pedagogiskt och psykologiskt perspektiv. Hur stress och brist på sömn är farligt för barns hälsa och hur man kan motverka det. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Att engagera eleverna genom gemensamma hälsoprojekt

Skolsköterskan Ninni Bark-Ahlberg berättar tillsammans med Annica Jakobsson, lärare i SFI, hur de skapade temadagar om svåra ämnen, som utsatthet, svåra livsval, grupptryck, trakasserier, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Föreläsarna talar om hur man arbetar med små resurser mot stora mål. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Hur fånga upp elever med inlärningssvårigheter?

Psykologen Gunilla Carlsson Kendall talar om hur de kognitiva svårigheterna ser ut i vardagen, och hur man samtalar om det med barn och familj. Hon berättar även om betydelsen av hjärnans mognad och utveckling för förmågan att styra sitt tänkande. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning. .

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Motorik och inlärning

Fysisk akrtivitet kan ge bättre inlärningsförmåga. Igor Ardoris, pedagog och idrottslärare, berättar hur fysiska aktiviteter kan hälpa barn att hantera ilska, rädsla och negativa tankar. Vidare talar han om hur man kan integrera de fysiska och mentala övningarna under det dagliga arbetet. Inspelat 6 november. 2013 Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärande

Framtidens lärande kan bygga på individanpassning, oberoende av tid och rum, omedelbar återkoppling, större gemenskaper än bara skolklasser och respekterade lärare. Det är den vision Mark West, som arbetar vid Unescos avdelning för mobilt lärande, målar upp. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss