Titta

Brott och straff

Brott och straff

Om Brott och straff

Varför blir man brottsling? Hur skiljer sig synen på brott och straff i olika länder och hur har det ändrats över tid? Hjälper straff? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, guidar oss genom favelorna i Rio de Janeiro och fängelser i Polen och Sverige. Han besöker även Ronna i Södertälje som har drabbats av kriminella gänguppgörelser. Dessutom träffar vi världens främsta experter inom kriminologi som berättar om den senaste forskningen.

Till första programmet

Brott och straff : Från snatteri till utanförskapMaterialDela
  1. Det här är mitt hotellrum. Klockan
    är sju och det är 30 grader ute.

  2. Jag och Jerzy är i Bombay.

  3. Vi ska se varför vissa
    blir långtidskriminella-

  4. -och om samma saker avgör här
    som i Sverige.

  5. "Det första som slog mig i Bombay
    var den annorlunda doften i luften."

  6. "Det luktar 10 000 restauranger,
    5 000 tempel"-

  7. -"helgedomar, kyrkor, moskéer,
    och 100 basarer."

  8. "Lukten av krossade hjärtan
    och kampen för tillvaron."

  9. Under många år har ni forskat kring
    vad som avgör ett kriminellt liv.

  10. -Nu börjar ni se mönster.
    -Ja.

  11. I många decennier har en forskar-
    grupp gjort hundratals intervjuer-

  12. -och samlat data
    om tusentals människor.

  13. Vi börjar få förståelse för vilka
    faktorer som påverkar brottslighet.

  14. Vi befinner oss i ett varmt Bombay.
    Varför åkte vi hit?

  15. Därför att levnadsförhållandena här
    är så annorlunda.

  16. Då kan man kanske bättre förstå
    allmänna faktorer bakom brottslighet.

  17. Och se om samma sak avgör
    i Sverige och Indien?

  18. Precis.

  19. Varför vissa börjar begå brott?
    Bra fråga.

  20. Vissa stjäl för att få pengar.

  21. Om man behöver kläder
    och inte har pengar kanske man stjäl.

  22. Folk begår brott
    för att det saknas möjligheter.

  23. Det saknas arbeten
    och tillräcklig utbildning.

  24. Vissa begår brott för att de måste.

  25. Andra för att de tror
    att de är oövervinneliga.

  26. Forskning visar
    ett antal riskfaktorer-

  27. -som ökar sannolikheten
    för ett liv i kriminalitet.

  28. De med många riskfaktorer
    löper 5-20 gånger högre risk-

  29. -att hamna i en kriminell livsstil
    än de utan.

  30. -Hur länge har du levt så här?
    -Jag har bott här de senaste två åren.

  31. Jag fick underkänt på ett prov-

  32. -och mamma band fast mig i tre-fyra
    dagar. Jag blev arg och rymde.

  33. Jag sa till mamma
    att hon inte skulle leta efter mig.

  34. -Hur hamnade du här, då?
    -Min pappa övergav mig.

  35. Jag hade inget jobb.

  36. Han brukade slå mig,
    så jag rymde hemifrån.

  37. Först i några dagar, sen för alltid.

  38. Hur skulle du beskriva livet här?

  39. Det känns bra. Vi går runt och...

  40. Vi stjäl mango och annat...

  41. Vi röker... Det känns bra.

  42. Ni stal en mango i dag.

  43. -Gör ni det ofta?
    -Ja. Vi har alltid gjort det.

  44. Vi hade inga pengar och var hungriga,
    så vi började stjäla.

  45. Vi stjäl koppar, brons, vattenrör...

  46. ...blandare och andra saker
    som vi kan sälja.

  47. Varje morgon stjäl vi mango.

  48. Sen äter vi frukost
    och säljer det vi stulit på morgonen.

  49. På kvällen stjäl vi igen.

  50. Sen säljer vi det vi har stulit
    på Maruti Nagar.

  51. De pengarna räcker
    till både middag och frukost.

  52. De som riskerar en kriminell karriär
    börjar begå brott tidigt.

  53. Det börjar med små brott
    som man begår med jämnåriga kompisar.

  54. En faktor är att föräldrarna
    inte klarar av att stoppa det.

  55. I slutet av fasen
    kommer man ofta i kontakt med droger.

  56. För pengarna festar vi med öl
    och andra sorters alkohol.

  57. Jag saknar mitt förra liv.
    Ibland får jag gå utan mat och dryck.

  58. Att bo hemma var bättre. När jag
    blir sjuk här tar ingen hand om mig.

  59. Om ni vill ta er härifrån måste ni
    gå i skolan. Vad händer med skolan?

  60. Jag ska be mamma om förlåtelse
    och gå till skolan som hon vill.

  61. När hon förlåter mig
    kommer jag tillbaka.

  62. Och jag ska sluta röka och dricka.

  63. Bara tre av mina vänner går i skolan.

  64. -Vad tror du att du gör om tio år?
    -Det är upp till Gud.

  65. Så man kan ha samma egenskaper
    i Sverige och Indien-

  66. -men förutsättningarna
    för ett kriminellt liv är helt olika?

  67. Ja, i grunden är mekanismerna samma.

  68. Det är fattigdom, missbruk
    och andra problem.

  69. Men föds du här i slummen,
    eller hamnar här-

  70. -är dina chanser
    att förändra ditt liv ännu mindre-

  71. -än om du föds
    under svåra förhållanden i Sverige.

  72. Här finns inte samma skyddsnät
    för barnen.

  73. I Sverige placerar vi barnen
    på institutioner.

  74. Det går inte alltid
    så bra för dem heller.

  75. I den här åldern begår många småbrott
    som snatteri eller olaga nedladdning.

  76. Några såna brott ökar inte risken
    att bli långtidskriminell.

  77. Men om brottsligheten är omfattande
    och grov är risken hög.

  78. -Välkomna till Bärby.
    -Elin.

  79. -Hejsan. Per.
    -Vad fint det är.

  80. Ja, de gamla idéerna om att frisk
    luft och land botar kriminalitet.

  81. I Sverige finns runt tjugo särskilda
    ungdomshem. Ett är Bärby vid Uppsala.

  82. Det finns två vägar
    till ett sånt här hem:

  83. LSU, Lagen om sluten ungdomsvård-

  84. -som är en straffrättslig påföljd
    som man kan dömas till-

  85. -eller via LVU,
    Lagen om vård av unga.

  86. Det är tvångsomhändertagande
    på grund av dåliga hemförhållanden-

  87. -eller den ungas
    egna problembeteende, ofta missbruk.

  88. Min bästa vän tog en överdos.

  89. -Och dog?
    -Ja. Jag var sexton.

  90. Vi hade blandat tabletter,
    och han skulle skjuta heroin.

  91. Det hade blivit för mycket,
    så han hade svimmat av.

  92. Jag var hög och när jag märkte det
    sprang jag ifrån platsen.

  93. -Tänker du ofta på honom?
    -Ja. Varje dag.

  94. -Fick inte det dig att tänka om?
    -Nej.

  95. Då kände jag att drogerna bedövade
    smärtan. Det lät mig glömma.

  96. När man kommer från gatan, kanske
    lite påverkad och i dåligt skick-

  97. -så har vi ett litet intag
    med två rum där man kan landa.

  98. -Och det är låst?
    -Ja.

  99. På intaget är man
    i upp till en vecka.

  100. -När begick du ditt första brott?
    -Jag var nio. Snatteri.

  101. Det var en kick. Jag snattade mer
    och mer, tog cigaretter från kassan-

  102. -tog grillkol och sånt.
    Bara för kicken.

  103. -Vad skulle du göra med grillkolen?
    -Jag vet inte. Vi slängde den.

  104. När åkte du fast första gången
    så att det fick konsekvenser?

  105. När jag var fjorton. Då hade vi gjort
    ett rån, och jag hade svampar.

  106. Då åkte jag in på behandlingshem.

  107. När Erik är tretton hoppar han av
    skolan och fokuserar på kriminalitet.

  108. Han har suttit på flera
    ungdoms- och behandlingshem.

  109. Ofta har han bara varit ute en dag
    innan han åker in igen-

  110. -för narkotikainnehav
    eller misshandel.

  111. Här är utredningsavdelningen Höjden.

  112. Där bor man i två månader
    medan man genomgår en utredning.

  113. Så här ser ett rum ut.

  114. Psykologer och pedagoger
    utvärderar ungdomarnas behov.

  115. Sen flyttas man till en låst
    eller öppen avdelning för behandling-

  116. -som kognitiv beteendeterapi, där man
    kan lära sig hantera sin ilska.

  117. Det kombineras med skolgång
    och andra aktiviteter.

  118. -Hur såg dagarna ut på hemmen?
    -De försöker fixa sysselsättning.

  119. -Man går i skolan...
    -Var du med på det?

  120. -Nej.
    -Vad sa de då?

  121. De sa att jag förlorade pengar
    på det. Men jag brydde mig inte.

  122. Det var 250 kronor i veckan. Om man
    inte gick förlorade man 25 kronor.

  123. -Hur mycket pengar var du van vid?
    -4 000 minst.

  124. -Per...?
    -Varannan dag.

  125. Varför tror du att det blir så
    att du gång på gång...?

  126. Jag vet inte vad jag annars ska göra.

  127. Jag ville vara den som lät mest,
    gjorde mest och var värst.

  128. Här är Klockbacka,
    en avdelning för utagerande pojkar.

  129. Det svartnar när jag blir arg.
    Jag vet inte vad jag gör.

  130. Jag hade tjafsat med nån,
    och så svartnade det.

  131. När jag vaknade
    satt jag i isoleringen.

  132. Sjukt obehagligt rum!

  133. Det är avskalat
    så att man inte kan göra sig illa.

  134. Så ser våra fylleceller ut.

  135. -Hur påverkar ensamhet dig?
    -Ganska mycket.

  136. Du börjar tänka konstiga tankar.
    Jag blev självmordsbenägen.

  137. Jag tänkte att det var
    slutet av mitt liv.

  138. Det är nog svårt att föreställa sig
    hur våldsamt det kan bli ibland.

  139. I pressen pratas det om barn-

  140. -men vi kan ha 16-19-åringar
    som kanske väger 120 kilo.

  141. -I själen är de fortfarande små.
    -I själen, ja.

  142. Sista delen i en placering
    är ofta en utsluss-

  143. -där man får leva ett eget liv
    och prova på livet utanför.

  144. -Tror du att det blir annorlunda nu?
    -Jag vet inte.

  145. -Vill du det?
    -Självklart.

  146. Men det är svårt när hela ens umgänge
    är aktiva i missbruk.

  147. Hur vanligt är det att de återfaller?

  148. Generellt ligger det nånstans
    runt 70-75 procent som återfaller.

  149. Känns inte det ganska tungt
    att jobba mot de siffrorna?

  150. Så ser det ut världen runt.

  151. Man kan inte resonera så
    att det inte hjälper.

  152. Även om man återfaller kanske
    återfallen är färre och mindre grova.

  153. Man kan ju tänka sig
    att det är svårt att byta liv-

  154. -från väldigt omfattande kriminalitet
    till ingen alls.

  155. Jag umgås med samma folk.
    Jag åker fortfarande dit på saker.

  156. -När åkte du dit senast?
    -I helgen.

  157. Vid nästa trappsteg, 17-30 år,
    händer det mycket.

  158. Vid 15-17 år peakar
    antalet begångna brott.

  159. Sen slutar de flesta. Det vanligaste
    är att man mognar ur kriminaliteten.

  160. De som fortsätter rör sig mot grövre
    och mer frekvent brottslighet.

  161. De upplever makt, har mer pengar
    än jämnåriga, och är populära.

  162. Men snart blir straffen hårdare,
    ekonomin och hälsan sämre.

  163. Relationer med folk som inte
    begår brott blir färre.

  164. Vid 30 år är risken att dö fyrdubblad
    hos personer som dömts till fängelse.

  165. Överdoser, olyckor, våld och
    självmord är de vanligaste skälen.

  166. Under livet finns det för de flesta
    möjligheter att välja en annan bana.

  167. De kanske träffar nån, får ett jobb.
    Nåt gör att de kan dra sig ur.

  168. Är det verkligen så?
    Jag tänker på barnen vi träffat här.

  169. Jag har svårt att se
    vad som kan ta dem ur det här.

  170. Det har du rätt i. Här är
    förutsättningarna oerhört svåra.

  171. En hel del, kanske de flesta,
    stannar i slummen resten av livet.

  172. Men det finns möjlighet
    att ta sig ur det.

  173. -Hej.
    -Hur står det till?

  174. Kom, så visar jag er mitt hus.

  175. -Sov du här förut? Hur gammal var du?
    -Tio.

  176. Jag var tio när jag blev hemlös.

  177. Jag fick underkänt på ett prov
    och mamma sparkade ut mig.

  178. -Så det här är ditt kök?
    -Ja, och mitt badrum.

  179. -Här är min kyl.
    -Vad har du i den? En massa vatten!

  180. -Vilka är det?
    -Pappa och mamma.

  181. Pappa sa: "Låt honom leva ute
    så att han får känna på livet."

  182. Jag svor att komma tillbaka
    när jag hade blivit nåt.

  183. När jag levde på gatan
    samlade jag metall och flaskor-

  184. -som jag sålde för att köpa mat.

  185. Jag stal plånböcker, mobiler
    och laptops ur parkerade bilar.

  186. Jag lindade tyg runt handen, slog
    sönder rutan, tog sakerna och sprang.

  187. Oftast gick jag barbröstad.
    Jag hade varken tröja eller skor.

  188. -Åkte du fast nån gång?
    -Ja, en gång.

  189. Jag tog en väska ur en bil
    och köpte mat för pengarna.

  190. De tog mig på en restaurang
    när jag satt och åt.

  191. Jag bad om ursäkt,
    men de började misshandla mig.

  192. De slog sönder mitt ansikte
    och tog mig till polisstationen.

  193. Visste dina föräldrar vad som hade
    hänt? Försökte de hjälpa dig?

  194. Nej, ingen av dem kom. De sa
    att det inte gjorde nåt om jag dog.

  195. De hade ju en son till.

  196. Efter två dagar frågade en polis
    vad jag gjorde där.

  197. Jag berättade att jag stal
    för att jag var så hungrig.

  198. Han gav mig hundra rupier och sa
    att han aldrig ville se mig stjäla igen.

  199. -Hur tog du dig ur det?
    -Jag träffade en gammal vän.

  200. Han frågade vad jag gjorde.
    "Jag lever på gatan", sa jag.

  201. Han sa: "Kom dit där jag
    spelar rugby. De hjälper dig där."

  202. Jag gillade att spela rugby där.
    Jag fick mat också.

  203. Tränaren berättade för alla
    att jag var hemlös och behövde hjälp.

  204. Spelarna samlade in pengar,
    köpte saker åt mig-

  205. -och hjälpte mig komma hit.

  206. Här är min papegoja, min fåtölj, min tv.

  207. Badrum.

  208. Här är min luftkonditionering.

  209. Jag åkte och spelade i Kolkata
    och blev matchens bäste spelare.

  210. Jag fick en check på 15 000 rupier.

  211. Jag älskar rugby.
    Matchens bäste spelare.

  212. Här är min lagtröja.
    Mitt lag heter Magician.

  213. Jag visade checken för pappa,
    som sa att det var bra jobbat.

  214. Jag bad pappa om ursäkt
    och han släppte in mig.

  215. I dag gör jag ett bra jobb, ingen slår
    mig och jag har inga bekymmer.

  216. -Slog din pappa dig?
    -Ja.

  217. Här, här... Överallt slog han mig.

  218. Här brände han mig med en cigarett.
    Här skar han mig med en kniv.

  219. Har du förlåtit honom?

  220. Min pappa får göra vad han vill med
    mig, jag har inget problem med det.

  221. Hade nån annan slagit mig hade jag
    slagit tillbaka, men inte pappa.

  222. Vad tänker du när du ser alla gatubarn
    som begår brott och lever på gatan?

  223. Jag tycker inte om hur de har det.

  224. De har sina svårigheter. Jag är inte
    så rik att jag kan ha dem hos mig.

  225. Precis som jag var, är de tvungna
    att göra saker på gatan.

  226. Du har kanske reflekterat över
    att vi bara pratar om män?

  227. Men brottslighet är mer sällsynt hos
    kvinnor, så vi har fokuserat på män.

  228. Efter 30 börjar många
    karriärkriminella inse-

  229. -de stora nackdelarna med livsstilen.

  230. Förhållanden spricker,
    man tappar kontakten med barnen-

  231. -och får hälsoproblem
    på grund av missbruk och våld.

  232. Man får psykiska problem som panik-
    ångest och depression. Allt fler dör.

  233. Många vill sluta,
    men ser inga möjligheter.

  234. De saknar utbildning,
    har hälsoproblem och skulder.

  235. Att få jobb eller bostad
    är praktiskt taget omöjligt.

  236. Jag är dömd för mord
    mot mitt nekande.

  237. Det här är ett halvvägshus
    för intagna på väg ut i samhället.

  238. Hej! Roger. Välkomna!

  239. Så det är liksom
    mellan fängelse och frihet?

  240. Ja. Jag har suttit på Kumla,
    Kalmar, Tillberga i Västerås-

  241. -Nyköping, Österåker,
    gamla Falu fängelse...

  242. Här är mitt rum.

  243. Min historia
    började...

  244. ...med småstölder.

  245. Snatterier i butik.
    Sen blev det inbrott...

  246. ...vapenbrott, stöld av vapen, grov
    misshandel... Så det trappades upp.

  247. -Vilka är det här?
    -Min far, jag och mina två barn.

  248. -Var han en bra pappa?
    -Jag är inte uppvuxen med honom.

  249. -De skilde sig när jag var liten.
    -Varför började du begå brott?

  250. Jag vet inte. Det var väl spänning.
    Jag var rätt stökig.

  251. Rastlös... Vad man i dag kallar adhd,
    tycker jag själv.

  252. Tre gånger bryter Roger
    med sitt kriminella liv.

  253. Han byter stad, bryter med vänner,
    skaffar jobb, tjej och bostad.

  254. Allt för att leva ett lagligt liv.
    Men han faller tillbaka.

  255. Det var som att jag saknade spänning,
    och så blev det som det blev.

  256. Det började med cigaretter. Jag fick
    erbjudande om att ta hand om-

  257. -sånt som kom till Sverige
    i stora mängder. Och jag gjorde det.

  258. Men när du får den frågan,
    kände du inte: "Ska jag eller inte?"

  259. Jo, precis. Det var ett val jag
    gjorde. Tyvärr gjorde jag fel val.

  260. -För pengarna?
    -För pengarna.

  261. Kriminaliteten i Rogers liv
    blir grövre och mer organiserad.

  262. Han är med och startar ett mc-gäng.

  263. Hans liv tar en ny vändning när
    en man i bekantskapskretsen mördas.

  264. "De åkte med kroppen
    i 70-åringens husbil till Heby"-

  265. -"där de tog ut pengar på hans kort."

  266. Rogers fingeravtryck finns i bilen,
    och han blir huvudmisstänkt.

  267. De ringde på dörren.
    Jag och pojken åt kvällsmat.

  268. De frågade om jag var själv hemma.
    Då höll pojken mig i benet.

  269. Jag undrade vad som hände, liksom.
    Brinner det i huset eller?

  270. -Du hade ingen aning?
    -Nej, ingen aning.

  271. Jag sa: "Visst får ni komma in."

  272. När jag vänder mig om släpper
    pojkens grepp, och han skriker.

  273. Jag ligger framstupa
    på vardagsrumsgolvet-

  274. -och det är fullt med poliser.

  275. Den kvällen var sista gången
    jag såg pojken på fem år.

  276. Roger häktas, och efter ett halvår
    faller domen, mot Rogers nekande.

  277. "Tio års fängelse för mord."

  278. Första tanken var:
    "Jaha, då var livet förstört."

  279. För den här världen är inte
    så tuff och glamorös som folk tror.

  280. Det är inte häftigt
    att sitta på kåken.

  281. Jag har sett folk bli knivhuggna,
    huggna med sax, slipade plastbestick.

  282. Nej, det är inget liv. Du är inte
    en person, du är ett nummer.

  283. -Har du missat mycket?
    -O ja. Barnens uppväxt.

  284. Mina föräldrars åldrande.
    Vänner som har dött.

  285. Jag har inte kunnat
    gå på begravningar.

  286. Bortkastat, allting!

  287. Om några månader är du fri igen.
    Varför blir det skillnad nu?

  288. Jag har Kris. Det har betytt mycket.

  289. Har jag problem och vill
    ta en fylla eller nånting...

  290. Om de tankarna kommer
    har jag nån att ringa.

  291. Här finns inte många kvar.
    De flesta har lagt av.

  292. De är för trötta och sjuka. Man
    åldras tidigt när man lever så här.

  293. En del har inte slutat helt,
    men begår sällan grova brott.

  294. De missbrukar fortfarande,
    men nu mest alkohol.

  295. Många lever i fattigdom,
    en hel del saknar bostad.

  296. Framför allt upplever de
    en monumental ensamhet.

  297. Att säga att brottsorsaker är samma i
    Indien och Sverige är kontroversiellt

  298. Levnadsförhållandena är mycket olika.

  299. Fattigdomen är gigantisk, klyftorna
    bottenlösa och korruptionen skriande-

  300. -jämfört med vårt land.
    Men de som begår brott-

  301. -kommer nästan alltid
    från utsatta delar av samhället.

  302. Det är tydligt, oavsett land.

  303. Vad kan samhället göra för att se
    till att färre hamnar i kriminalitet?

  304. Det gäller att ingripa tidigt,
    mot grupper av individer.

  305. Inte mot enskilda,
    då kan man stämpla dem.

  306. -Då kan det bli självuppfyllande?
    -Det kan bli negativt.

  307. Man måste vara medveten om
    att chanser till vändpunkter-

  308. -kan komma senare i livet.
    Då måste samhället kunna hjälpa dem.

  309. Det kommer chanser
    om man håller ögonen öppna?

  310. Precis. Inga är dömda
    att leva hela livet i kriminalitet.

  311. -Då har vi konstaterat det!
    -Kanske.

  312. Svensktextning: Jens Ullenius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Från snatteri till utanförskap

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På en vindlande resa längs gatorna i Bombay reder Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg ut vad som är typiskt för ett liv som kriminell. Är mekanismerna som driver en kriminell karriär olika om man jämför det fattiga Bombay med Sverige? Jerzy Sarnecki presenterar delar av sin forskning som visar de olika stadierna i en kriminells karriär - från vaggan till graven. Elin och Jerzy träffar gatubarn i Bombay som stjäl för att överleva, unga svenskar som har hunnit en bit på brottets bana och kåkfararen Roger som ser tillbaka på sitt liv och det han har gått miste om.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottslighet, Brottslingar, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Brott och straff

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Brott

Avsnitt 1 av 4

Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker Rio de Janeiro med frågan om vad som gör en människa brottslig. Vad har samhället för inverkan? Invånare och polis i Södertälje pratar om kriminella strukturer och hur de kan förhindras att växa fram.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Straff

Avsnitt 2 av 4

Vilken filosofi och vilka tankar ligger bakom länders olika straffsatser? Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker fängelser i Polen. Polen är det land i Europa som har flest antal fångar, men inte högst brottslighet. Hur hänger det ihop?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Från snatteri till utanförskap

Avsnitt 3 av 4

På en vindlande resa längs gatorna i Bombay reder Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg ut vad som är typiskt för ett liv som kriminell. Är mekanismerna som driver en kriminell karriär olika om man jämför det fattiga Bombay med Sverige?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Rättsväsendet och barnen

Avsnitt 4 av 4

Ser häkten och arrester annorlunda ut i ett land där straffrättsåldern är så låg som 10 år? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg besöker Storbritannien för att höra hur man resonerar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tack gud jag är homo - teckenspråkstolkat

Seniorflatan

Molly är 90 år och en av Sveriges kanske äldsta flator. Hon delar med sig av en livserfaren flatas allra bästa tips för hur du ska flirta och vara mot din partner. Molly har varit lesbisk i hela sitt liv och kan bekräfta att i homo-sammanhang var det sannerligen inte bättre förr. Vi möter också författaren Mian Lodalen som berättar om Selma Lagerlöf och Karin Boye, två historiska "lebbor". Hur levde de? Och hur vet vi att de var lesbiska?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Vem är vår vampyr?

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström ställer sig frågan varför den historiska personen Vlad III Dracula blev förlagan till vår tids vampyr. Varför inte till exempel Elisabeth Báthory som har rykte om sig att vara en av historiens värsta seriemördare? Varför beskrivs män och kvinnor på så olika sätt i uppslagsverk? Och vad kan vi göra åt det?