Titta

UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Om UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Nätet upplevs som en fredad zon för dagens unga. Många har lättare för att prata om sex med sina föräldrar, än att prata om vad de gör på internet. Myndigheten Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att förebygga sexuell utsatthet. En rad talare ger i "Ett filter i huvet är bättre än ett i datorn" mycket handfasta tips om unga på nätet, om sätt att sprida kunskap bland annat på föräldramöten, och om hur vuxenvärlden kan förebygga hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Inspelat i november 2013. Moderator: Maria Nyman. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet : Stöd och hjälp på nätet för ungaDela
  1. "Min kompis har chattat med tjejer
    och några har skickat nakenbilder."

  2. "Han har visat dem med mobilen på
    ett sätt som känns ganska oschyst."

  3. "En tjej fick reda på det och blev
    skitsur, men han lägger inte av."

  4. "Ibland har jag en stark känsla av
    att jag inte passar in i skolan."

  5. "Nu har jag hittat ställen på nätet
    där fler gillar samma grejer."

  6. "Utan dem skulle hela livet
    ha känts mycket gråare."

  7. "En tjej har jag pratat med varje
    dag, och vi ska åka på festival."

  8. "Min kompis träffade en kille på
    en chatt. Först var han jätteschyst."

  9. "Sen la han upp bilder på henne
    klädd i trosor på nån blogg."

  10. "Hon är knäckt att han lurade henne
    och jätterädd att nån ska se fotona."

  11. "Hon vågar knappt gå till skolan."

  12. De här tre citaten
    är utdrag ur berättelser och frågor-

  13. -som vi har fått in till UMO
    på det här temat.

  14. Vi får in berättelser och frågor
    varje dag, flera stycken.

  15. I våras la vi ut en puff på vår
    startsida och efterlyste berättelser.

  16. Sen dess har vi fått in fler och fler
    hela tiden och några finns på UMO-

  17. -så man kan gå in och läsa.

  18. Vi har använt berättelserna som grund
    för materialet vi har tagit fram nu.

  19. Som vi snart ska berätta om. Fast
    först ska vi prata om vad UMO är...

  20. -...i fall det är nån som inte vet.
    -Hur många här känner till UMO?

  21. En hand upp. Oj, det var ju jättebra.

  22. Men vi tänkte i alla fall
    dra lite bakgrund.

  23. För det kan vara kul att veta,
    och ni som inte känner till det-

  24. -får en snabblektion i UMO.
    Vi startade för snart fem år sen.

  25. Väldigt snart fem år sen. 2008.

  26. På uppdrag av integrations-
    och jämställdhetsdepartementet-

  27. -som gav pengar för utveckling av
    en ungdomsmottagning på nätet.

  28. Vi jobbade intensivt under ungefär
    ett år med att ta fram sajten.

  29. Målgruppen
    var alla unga mellan 13 och 25 år.

  30. Det är en väldigt bred målgrupp-

  31. -och det var ganska svårt att komma
    på hur man ska förhålla sig till-

  32. -den målgruppen. Så en stor del av
    jobbet gick till att reda ut det.

  33. I dag drivs sajten med pengar
    från landstingen och regionerna.

  34. Vi är anställda av
    Stockholms läns landsting-

  35. -men det är ett nationellt uppdrag.

  36. Uppdraget kommer från alla landsting,
    och Stockholms läns landsting-

  37. -är utförare av det här uppdraget

  38. Vad finns det på UMO, då?
    Dels finns det drygt 1 500 sidor.

  39. Jag tror att det är 1 700 nu.
    Med faktatexter, bildspel, filmer-

  40. -tester, en del intervjuer
    och reportage om unga.

  41. Det finns också en frågetjänst
    som heter "Fråga UMO"-

  42. -som är öppen varje dag, året runt.

  43. Den besvarar i dagsläget
    10 000 anonyma frågor om året.

  44. Det finns en svarsbank,
    som vi kallar den.

  45. Det är ett urval av
    vanliga frågor och svar-

  46. -där man kan söka själv
    om man undrar nånting.

  47. Den är faktiskt en av de mest besökta
    funktionerna på den här sajten.

  48. Sen finns det också egna berättelser,
    där unga skickar in berättelser.

  49. Det är allt från kärleksproblem till
    oro för nåt jobbigt som har hänt.

  50. Och så finns det en katalog över
    landets alla ungdomsmottagningar.

  51. Dels med en alfabetisk lista,
    där man kan söka, och med en karta-

  52. -så att man kan hitta
    en som ligger nära där man bor.

  53. Hur går det för UMO, då?
    Jo, det går faktiskt väldigt bra.

  54. Fem år efter att vi lanserades har vi
    i dag en halv miljon besök i månaden.

  55. Vi är väldigt väl kända i målgruppen.

  56. Om man tittar på hela målgruppen
    så känner 44% till oss.

  57. Det var drygt ett år sen vi gjorde
    den senaste kännedomsmätningen.

  58. En ny är på gång. Det är 13-25,
    en ganska bred målgrupp.

  59. De som är inne på UMO
    är i den yngre delen av målgruppen.

  60. Man får mäta från 15,
    så vi har inte siffror ända från 13-

  61. -men i målgruppen 15-18 år
    känner 65% till UMO.

  62. De ger också UMO
    ett högt helhetsbetyg.

  63. De tycker att sajten är bra och
    informationen pålitlig och relevant.

  64. Det kan också vara intressant
    att veta att 65% av besöken-

  65. -kommer från mobil eller läsplattor,
    och det är kanske inte så konstigt.

  66. Men det är en utveckling
    som har skett väldigt snabbt.

  67. I början tänkte vi bara dator
    när vi gjorde sajten.

  68. Nu är vi tvungna
    att tänka ett helt annat format.

  69. De här frågorna lämpar sig
    väldigt bra för det här formatet.

  70. Det kanske är frågor som man inte
    kollar öppet hemma eller i skolan-

  71. -utan det här är privata frågor,
    och då behöver man mobilen.

  72. Yes.

  73. Ja... "UMO vill vara en sajt
    som inte diskriminerar, osynliggör"-

  74. -"eller exotiserar, utan som
    i stället med öppenhet och respekt"-

  75. -"utgår ifrån att människors livsval
    och förutsättningar ser olika ut."

  76. Den här fina målsättningen använder
    vi och jobbar med i praktiken också.

  77. Då handlar det mycket om at vi
    vill att alla som kommer till UMO-

  78. -ska känna sig sedda och bekräftade.

  79. De ska känna igen sig på UMO oavsett
    vem de är, utseende och bakgrund.

  80. Vi måste vara medvetna om att det
    kan vara vilken ung person som helst.

  81. Det kan till exempel vara nån som har
    svårt att läsa av olika anledningar.

  82. Så språket på UMO ska vara lättläst.
    Det ska inte finnas några svåra ord.

  83. Om det finns ett svårt ord så har vi
    en liten ruta med en ordförklaring.

  84. Korta meningar, korta stycken och så.

  85. När det gäller bilder är det också
    viktigt att man ska känna igen sig-

  86. -oavsett vem man är. Vi har
    ett exempel här som vi tycker är...

  87. Det är ett bra exempel. Bilden
    ser lite konstig ut där, faktiskt.

  88. Men den visar olika stilar
    och utseenden hos unga-

  89. -så att alla kan på nåt sätt känna
    igen sig och ändå är det ett problem-

  90. -som gäller alla.
    Det handlar om kärlek, helt enkelt.

  91. Då ska vi se... Vi tänker också
    att det är stärkande för unga-

  92. -att uppleva att man har frågor och
    erfarenheter som man delar med andra.

  93. Fast man kanske på ytan
    är väldigt olika.

  94. Jag säger inte mer om det,
    utan vi går vidare.

  95. Med allt det här som bakgrund
    kan man säga-

  96. -att det var skälet att vi fick
    uppdraget från Ungdomsstyrelsen.

  97. De fick ett regeringsuppdrag att ta
    fram information riktad till unga.

  98. Även till vuxna. Det har ni
    hört Helena och Johnny berätta om.

  99. Men vårt uppdrag var att ta fram
    den information som riktas till unga.

  100. Då tyckte man att UMO finns ju.
    Det är en sajt som unga använder.

  101. Vi har ett utarbetat tänk
    kring kvalitetssäkring-

  102. -kring perspektiv och såna saker.

  103. Det är bättre att gå den vägen
    än att ta fram en ny sajt-

  104. -eller att försöka kommunicera
    med unga själva.

  105. I det här uppdraget ingick... Det
    fanns vissa saker som stod med där.

  106. Och då stod det att det skulle handla
    om att förebygga att unga-

  107. -utsattes för sexuell exploatering
    via nätet och interaktiva medier.

  108. Man skulle utgå från
    ungas egen användning av nätet-

  109. -och unga skulle få stöd
    och information om var de kan få-

  110. -ytterligare hjälp. De skulle
    lära sig att kritiskt hantera-

  111. -kontakter som tas via nätet
    och vilka strategier man kan använda.

  112. Vi skulle särskilt uppmärksamma
    unga kvinnor, HBT-personer-

  113. -och personer med intellektuella
    funktionsnedsättningar.

  114. Framför allt kan man väl säga
    att vi på UMO har jobbat med-

  115. -det här normkritiska perspektivet
    och lika villkor som Mia beskrev.

  116. Vi har jobbat väldigt aktivt med-

  117. -att inkludera
    alla grupper i vårt material.

  118. Allt material
    ska vända sig till alla.

  119. Det ska inte finnas
    särskilda ingångar för olika grupper.

  120. Alla ska kunna känna sig hemma
    i allt material.

  121. I det här arbetet finns det ju alltid
    många saker att ta hänsyn till.

  122. Vi har jobbat ganska aktivt
    med både jämställdhet, kön-

  123. -och även HBT-perspektivet, så där
    kände vi att vi hade stor kunskap.

  124. Vi hade inte jobbat lika aktivt
    med intellektuella nedsättningar-

  125. -så när vi fick det här uppdraget
    var det en del som vi tog tag i.

  126. Innan vi bestämde vad vi praktiskt
    skulle göra och publicera på sajten-

  127. -gjorde vi förstås ett förarbete.

  128. Vi träffade professionen. Personer
    som jobbar med de här frågorna.

  129. Det var personer
    som jobbar med nätet på olika sätt.

  130. Vi träffade bland annat Nätvandrarna.

  131. Vi träffade folk som jobbar med unga
    med intellektuella nedsättningar.

  132. Vi träffade folk
    som jobbar med sexuell exploatering-

  133. -och även med förövare.

  134. Vi inventerade det material vi har på
    UMO, för vi har redan material där-

  135. -och mycket av det som ingår
    i uppdraget finns ju redan där.

  136. Eller kan anpassas.
    Det kan behöva byggas på-

  137. -men vi
    behöver inte göra nåt helt nytt.

  138. En viktig del i vårt arbete
    är även att träffa målgruppen.

  139. Att höra med unga själva
    vad de tycker.

  140. Det gjorde vi på olika sätt.
    Vi träffade unga fysiskt.

  141. Då valde vi att träffa just ungdomar
    med intellektuella nedsättningar-

  142. -och vi kom fram till vilken nivå
    vi skulle lägga materialet på.

  143. Intellektuella funktionsnedsättningar
    kan ju se ut på många olika sätt.

  144. Ska man anpassa materialet för alla
    blir det svårt.

  145. Då måste man göra det
    på en väldigt enkel nivå.

  146. Efter att ha träffat målgruppen
    kom vi fram till-

  147. -att vi skulle lägga oss på en nivå
    som passar särskolans gymnasium.

  148. För vi tror att det är de som har
    störst behov av sån information.

  149. Det är de som rör sig mycket på nätet
    och behöver stöd i såna frågor.

  150. Det är de som kan riskera att
    utsättas för sexuell exploatering.

  151. Det gäller ju alla unga, men det här
    är en grupp som är särskilt utsatt.

  152. Det står ingenstans i materialet
    att det är för en särskild målgrupp.

  153. Allt material kommuniceras till alla.
    Det ska vara enkelt att ta till sig-

  154. -och måste då göras
    på ett annat sätt.

  155. Som vi kommer att visa sen.

  156. Vår bästa kanal är ju sajten.

  157. Vi efterlyste berättelser
    och gick igenom alla frågor-

  158. -som vi har fått in till vår
    frågetjänst. Det är 10 000 frågor/år.

  159. Där har vi ett enormt material. Vad
    frågar unga själva om de här sakerna?

  160. Från det kom vi fram till
    vad vi skulle göra.

  161. Nu ska vi visa vad vi har gjort.
    Som vi har samlat på en sida.

  162. Det ligger utspritt på hela sajten,
    men för att göra det enkelt för er-

  163. -och för oss själva när vi visar det
    har vi samlat det på en sida.

  164. Som ni sen även själva
    kan gå in och titta mer på.

  165. En viktig sak som vi kom fram till
    efter alla efterforskningar-

  166. -var att det inte räcker att bara
    rikta sig till dem som riskerar-

  167. -att utsättas för
    sexuell exploatering på nätet.

  168. Det är lätt hänt att man tänker
    att man ska skydda alla mot hotet-

  169. -som finns där ute,
    som är ganska ansiktslöst.

  170. Men vi tänkte att vi behöver också
    rikta oss till dem som riskerar-

  171. -att utsätta andra eller som har
    gjort det, men inte riktigt förstår.

  172. Eller som har gjort det
    och förstår det.

  173. Det här resulterade i
    ett par olika saker.

  174. Vi tänkte att även de här personerna
    hamnar ju på UMO när de är unga-

  175. -så det blev dels en text
    som heter...

  176. "Utsatt på nätet".
    Då ska vi se... Där.

  177. Den här. "Att utsätta nån
    för sexuella övergrepp" heter den.

  178. Ni får läsa den själva i lugn och ro.
    Den är ganska lång.

  179. Huvudbudskapet i den är att det här
    är nåt som man kan få hjälp med.

  180. Det är nåt
    som man kan reflektera över.

  181. "Vad är det jag har gjort?
    Hur kan jag sluta med mitt beteende?"

  182. Och det går att få hjälp.

  183. Sen är det också så har vi förstått
    att det är svårt för unga personer-

  184. -att veta om det som man har gjort
    är ett övergrepp eller inte.

  185. Det är ganska svårt att veta vad som
    är okej och inte när det gäller sex.

  186. Så med den baktanken
    tog vi fram ett bildspel-

  187. -som heter "Vad är okej sex?".

  188. Det ser ut så här.
    Det har formen av trafikljus.

  189. Ingressen lyder: "Vad är tillåtet när
    det gäller sex och vad är olagligt?".

  190. "I det här bildspelet kan du läsa om
    olika saker som är okej och inte."

  191. Då betyder grönt ljus förstås
    att det är okej och tillåtet-

  192. -och rött ljus att det är förbjudet.
    Det gula ljuset är inte riktigt okej-

  193. -men det är i alla fall inte
    olagligt, men man ska tänka sig för.

  194. Jag kan visa några exempel.

  195. "Jag brukar fantisera om att ha sex
    med en kille i parallellklassen."

  196. Alla texter och svar är väldigt korta
    och enkla och lite extra fet stil-

  197. -för att det ska vara lätt att läsa.
    Man läser och ser det gröna ljuset.

  198. Så att man kopplar ihop det man läser
    direkt med om det är okej eller inte.

  199. "Hon är fjorton men ser äldre ut. Jag
    har bett henne skicka sexiga bilder"-

  200. -"och hoppas att hon går med på det
    snart." Det är rött ljus.

  201. Vi förklarar att det är olagligt
    att be nån under 15 skicka bilder-

  202. -och talar samtidigt om
    att hon inte gör nåt olagligt

  203. Men man
    får inte övertala nån till det.

  204. Vi kan ta en gul också.

  205. "Hon är arton som jag. Vi
    har Skypat och flörtat många gånger"-

  206. -"men så fort jag frågar om hon
    kan ta av tröjan vill hon sluta."

  207. Då beskriver vi att man inte ska
    tjata. Det är inte okej att tjata-

  208. -men det är ju inte förbjudet
    på samma sätt.

  209. Ni får hoppa runt här själva sen och
    titta på de andra om ni är nyfikna.

  210. Vilket ni givetvis är.

  211. Jag ska fortsätta
    och visa en annan text-

  212. -och det är också nåt
    som ni får läsa mer om sen.

  213. Men en text som vi tog fram inom
    projektet, som handlar om att ha sex-

  214. -via webbkamera eller mobilkamera...

  215. Det som är viktigt i en sån text
    är ju att det inte blir fördömande.

  216. För är båda med på det och gillar det
    och det inte är nåt problem med det-

  217. -är det ju inget fel.
    Vi förklarar vad det är.

  218. Sen måste vi också ta med
    de saker som inte är rätt-

  219. -och sånt som är olagligt.

  220. Men tonen i materialet
    ska ändå vara lustfylld.

  221. Det är nånting
    som vi försöker jobba med på UMO.

  222. Att det inte ska bli
    tyngden på problemen, helt enkelt.

  223. Nånting som fanns med ganska tydligt
    i uppdraget som jag läste upp där-

  224. -var ju just det här kring utsatthet
    och vad man ska tänka på.

  225. Då har vi dels gjort en... Vi
    har försökt göra det ganska enkelt.

  226. Dels har vi
    jobbat mycket med bildspelen.

  227. Det ska vara lättillgängligt.
    Man ska hitta information-

  228. -utan att behöva läsa en massa text.
    Man ska klicka sig fram med bilder.

  229. Den text vi vill förmedla ska vara
    så lättillgänglig som möjligt-

  230. -genom att göra punktlistor.

  231. Det här är några punktlistor
    med saker man kan tänka på på nätet.

  232. Det är också det här som
    Surfa Lugnt var inne på förut.

  233. Saker som återkommer. Att försöka
    tänka sig in i den andres situation.

  234. Att acceptera om nån säger nej
    och inte tjata och såna saker.

  235. Sen kan det ju vara så
    att nånting har hänt-

  236. -och vad gör man då?

  237. Då finns det också en text om det.

  238. Där handlar det ju också väldigt
    mycket om att inte skuldbelägga.

  239. Nu har det här hänt.

  240. Vad...? Inte framställa det
    som om man har gjort nåt fel-

  241. -utan det man måste uppmuntra där
    är ju att de ska våga berätta.

  242. Där är ju ni en så otroligt viktig
    part i det hela-

  243. -för vi uppmuntrar hela tiden
    att man ska berätta och dela med sig.

  244. Men sen kan vi inte veta
    vad man får för mottagande.

  245. Vi hoppas att det ska tas emot
    och landa bra och leda till nåt bra.

  246. Det gör det ju för de allra flesta-

  247. -men det första bemötandet är viktigt
    för hur man ska våga fortsätta.

  248. Om man ska ta det här vidare och hur
    man gör nästa gång om det händer nåt.

  249. Att ni har den här kunskapen
    och att ni även sprider den vidare-

  250. -är ju en jätteviktig grej
    att jobba med.

  251. Vi hade redan innan en text
    om hur man gör en polisanmälan...

  252. Vad konstigt. Nu syns inte den. - Det
    ska vara ett bildspel här också.

  253. Ja, vi får kolla upp det där.
    Det ska vara ett bildspel där.

  254. Vi har kompletterat texten för att
    man ska kunna göra en polisanmälan.

  255. Man behöver inte läsa en lång text,
    utan ska enkelt få informationen.

  256. Det är väldigt synd, för det är fem
    olika väldigt pedagogiska bilder-

  257. -hur man kan ringa 112 om det är
    kritiskt. En telefon med 112 på.

  258. Att man kan gå till en polisstation.
    Det är väldigt enkelt upplagt.

  259. Ni får titta på det hemma sen
    eller på jobbet.

  260. Det har ju funkat. Vi har kollat det
    flera gånger, så det var jättesynd.

  261. Det finns också en lista på vart man
    kan vända sig för att få hjälp-

  262. -och stöd om man
    har utsatts för nåt på nätet.

  263. Vi har en lång lista med olika
    ställen man kan vända sig till-

  264. -om man vill se allt. Vi har även
    delat upp det inom olika områden-

  265. -för att det ska bli ännu tydligare.

  266. Då finns det en särskild lista
    med organisationer-

  267. -om man har varit med om saker
    som har hänt på nätet.

  268. Om ni kommer på fler såna får ni
    jättegärna höra av er till oss-

  269. -så kan vi lägga till dem,
    men man ska kunna kontakta dem.

  270. Man ska kunna ringa eller mejla dit
    och få ett svar. Inte bara läsa.

  271. Det är ju också,
    som vi ofta skriver, ett komplement.

  272. Om man inte vågar vända sig till
    nån vuxen i ens närhet-

  273. -i ett första skede, så kan det här
    vara ett första steg att få hjälp.

  274. Genom en anonym frågetjänst,
    till exempel.

  275. Ja, då ska vi hoppas
    att nästa bildspel fungerar.

  276. Först tog vi fram en text
    som hette "Kärlek på nätet"-

  277. -och den är
    i stort sett bara väldigt positiv.

  278. Det kan vara härligt
    att bli kär i nån på nätet.

  279. Man kan bli ihop på nätet.

  280. Det kan vara spännande att testa
    att vara nån annan på nätet.

  281. Man kan vara
    den som man känner sig som.

  282. Den är positiv, men sen finns det
    också vad man ska tänka på-

  283. -när man skickar bilder och ska
    träffa nån man lärt känna på nätet.

  284. Nu får vi verkligen hoppas
    att det här bildspelet funkar.

  285. -Ja.
    -Ja.

  286. Man kan väl säga att det här är
    riktat till en ganska ung målgrupp.

  287. Då ska vi se. Ja.
    "Olika saker att tänka på".

  288. "Här är några saker man kan tänka på
    om man ska träffas utanför nätet."

  289. "Innan du går berätta för nån vem du
    ska träffa och var ni ska ses."

  290. "Säg det till en förälder
    eller nån annan du känner."

  291. "Om ingen är hemma skriv en lapp
    med var du är och vem du träffar."

  292. "Det är bra att träffas första gången
    på ett ställe där det finns andra."

  293. "Då är det lättare att gå därifrån
    om det inte känns bra."

  294. "Man bestämmer tillsammans
    vad man ska göra när man ses."

  295. "Man ska bara göra sånt
    som känns bra för båda."

  296. "Det är smart att skicka ett sms
    till nån man känner."

  297. "Då kan man berätta om allt är okej
    eller om nåt känns fel."

  298. "Om allt känns bra när man ses
    kanske man hånglar."

  299. "Tänk på
    att bara göra sånt som båda vill."

  300. "Även om man ville göra det först
    har man alltid rätt att ändra sig."

  301. Slut.

  302. På sidan där allt är samlat
    har vi också lagt upp en länk-

  303. -till de egna berättelser
    som vi har fått in på det här temat.

  304. Det är också nåt
    man kan använda sig av.

  305. Unga uppskattar väldigt mycket
    att läsa hur andra-

  306. -som har befunnit sig
    i samma situation har löst det.

  307. Det kanske är ett ännu pålitligare
    råd än att höra det från nån vuxen.

  308. Att höra det från nån annan
    i samma situation.

  309. Det finns en del frågor och svar i
    vår svarsbank kring de här frågorna-

  310. -som vi har förstärkt den med,
    och den fylls ju på hela tiden-

  311. -med nya frågor och svar.

  312. Och sen det sista bildspelet
    som jag ska visa...

  313. ...ser ut så här.

  314. "Om saker som händer på nätet".

  315. "Här är några som har upplevt
    olika saker på nätet."

  316. "En del har bara upplevt bra saker,
    andra har råkat ut för nåt jobbigt."

  317. Här kan man klicka på
    alla de här fjorton personerna.

  318. Det här bildspelet
    las upp för några dagar sen.

  319. Om jag har tolkat Google rätt
    så har de som varit inne på sidan-

  320. -klickat på allihop.
    Så den väcker en nyfikenhet.

  321. Man vill veta
    vad de här personerna har att säga.

  322. Till varje person finns det en liten
    situation eller fundering beskriven.

  323. Sen får den här personen ett svar.

  324. Vi kan...ta honom här.

  325. "Hon vill
    att jag gör saker framför cammen."

  326. Han är bekymrad för att nån på
    chatten vill att han ska ta av sig.

  327. Och så får han ett svar här. Svaren
    är granskade av psykolog och jurist-

  328. -och ganska väl genomgångna.

  329. Jag tar nåt mer exempel.

  330. De här citaten bygger på berättelser
    och frågor som vi har fått in.

  331. Omformulerade
    så att de inte känner igen det-

  332. -men ändå verkliga situationer.

  333. Den här tyckte vi var viktig.
    "Min kompis hotar att sprida bilder."

  334. För det måste ju vara
    en ganska vanlig situation.

  335. Man kanske inte själv har gjort nåt
    dumt, men en kompis gör nåt tveksamt.

  336. Vad ska man göra då och
    hur ska man ta upp det med kompisen?

  337. Vi tar henne.

  338. Hon har skickat bilder till nån
    och ångrar sig jättemycket.

  339. Han har sagt
    att han tänker sprida bilderna.

  340. Det här är en situation som ni säkert
    känner igen från andra berättelser.

  341. "Hen har fått nya fans på Myspace."

  342. Så vi har blandat både positiva
    och jobbiga erfarenheter-

  343. -och funderingar i bildspelet,
    så det inte bara är varningsexempel-

  344. -där allting på nätet är skitfarligt.

  345. Den här tjejen
    spred ut falska rykten om en kompis-

  346. -och får råd om vad hon ska göra.

  347. Ja, nu är ni lite nyfikna på det här,
    så jag visar inte fler-

  348. -utan ni
    kommer att klicka på allihop.

  349. Vi tänkte inte visa mer, utan hoppas
    att ni går in på den här sidan-

  350. -och klickar er runt
    och använder er av det för egen del.

  351. Och även när ni pratar med unga
    om de här frågorna.

  352. Man kan använda det som underlag.
    Att öppna upp för en diskussion.

  353. Några saker skulle vi vilja skicka
    med som vi tycker är extra viktiga-

  354. -att förmedla till unga.
    Och de är de här:

  355. Att alltid berätta om man ska träffa
    nån man har lärt känna via nätet-

  356. -eller nån man som man inte känner
    sen tidigare. Att berätta det.

  357. Att berätta för nån om nåt jobbigt
    har hänt, även om det känns svårt.

  358. Det är alltid bättre att berätta.

  359. Det är inte ditt fel om nån har lurat
    dig eller gjort nåt olagligt.

  360. Det är inte ditt fel även om du
    var med på det från början.

  361. Man kan ha blivit utsatt för
    ett brott även om man har medverkat.

  362. Till exempel
    att man har skickat bilder.

  363. Och man
    har alltid rätt att ångra sig.

  364. Bara för att man har sagt att man ska
    göra nåt behöver man inte göra det.

  365. Vi har använt bildspelet
    till en kampanj på Facebook-

  366. -som Ungdomsstyrelsen
    kör i samarbete med oss.

  367. Med några exempel ur bildspelet
    med olika personer.

  368. Det går ut till jättemånga
    13- till 18-åringar på Facebook-

  369. -och de ska klicka på länken
    och komma in på bildspelet.

  370. Det verkar de ju faktiskt ha gjort.
    Vad vi kan se.

  371. Den här måste vi säga nåt om också.

  372. Vi tog med det för det här har vi
    diskuterat mycket under projektet.

  373. Vad ska vi kalla det när man träffar
    nån från nätet i verkligheten?

  374. Ni kanske har en massa
    ytterligare förslag på det här.

  375. Den här la vi upp som veckans fråga
    på UMO:s startsida.

  376. Vi fick in 820 svar, och den som vann
    var: "Vi ska ses på riktigt".

  377. Och efter den kom: "Vi ska ses IRL".

  378. Vi har bestämt oss för att inte
    använda det begreppet i rubriker.

  379. Det kan finnas med i en text
    med en annan formulering.

  380. För när vi var nere i Varberg
    och träffade den här särskoleklassen-

  381. -var det ingen av dem
    som visste vad IRL betydde.

  382. Vi har använt "Vi ses utanför nätet"
    och blandat lite med andra uttryck...

  383. -...så det inte blir för tjatigt.
    -Men det var kul att se det här.

  384. De tycker det är helt okej att säga:
    "Vi ska ses på riktigt."

  385. "Vi kan inte skriva 'ses på riktigt',
    för nätet är ju också på riktigt."

  386. Man tänker för mycket, men det är
    inte orden som har störst betydelse-

  387. -utan man fattar vad man menar.

  388. Det viktiga är att man pratar om det.

  389. -Kommer du och frågar lite?
    -Ja.

  390. Hur har det sett ut innan med såna
    frågor till er? Eller är det nytt?

  391. -Eller hur tänker ni?
    -Det har kommit några frågor...

  392. ...men det har nog kommit lika många
    efter projektet som hela tiden innan.

  393. Vi letade fram några berättelser, men
    det kom fler i samband med puffen-

  394. -och även efter det eftersom vi
    har en ny kategori för det.

  395. Det har trillat in fler berättelser.

  396. Det här området är ju också
    väldigt svårt att avgränsa.

  397. "Vad handlar det om egentligen?"

  398. Därför är det svårt att säga om det
    har kommit in frågor om just det här-

  399. -men det var inte så jättemycket
    frågor som var specifikt-

  400. -att man hade blivit utsatt
    på nätet för olika grejer.

  401. Men vi vet ju att det förekommer.

  402. Det var en vuxen oro att det är
    allvarligare med utsatthet...

  403. -...än vad hur unga ser på det.
    -Jag tror det.

  404. Det viktiga som vi försöker få fram
    är att det finns så mycket positivt.

  405. Det är ju en del av ungas vardag.

  406. Umgänge med kompisar
    och relationer och allt sånt.

  407. Det är ju positivt.

  408. Det kan komma in en berättelse
    eller en fråga som handlar om-

  409. -nån kärleksrelation som har spårat
    ur, där nätet finns med.

  410. Då handlar det inte om nätet,
    utan att man är olyckligt kär-

  411. -eller att nåt annat har hänt
    som man vill ha hjälp med.

  412. Så det är svårt med gränserna där,
    för nätet är ingen isolerad sak-

  413. -utan det är ju bara ett sätt att
    umgås som alla andra sätt att umgås.

  414. En viktig sak att förmedla är ju
    att det inte är isolerat till unga-

  415. -att man blir lurad på nätet.

  416. Det blir vi ju allihop.
    På olika sätt, hela tiden.

  417. Även om det här uppdraget handlar om
    unga är det nåt alla utsätts för-

  418. -eller riskerar att utsättas för.

  419. Det är kanske också viktigt
    att förmedla till unga.

  420. Att det gäller oss vuxna också, och
    därför är det okej att prata om det.

  421. Har ni sett ett behov av
    att just inkludera nätet?

  422. När vi läste vissa texter som har
    funnits på UMO med den nya kunskapen-

  423. -kändes det som vi hade glömt nätet
    som en viktig del.

  424. Till exempel våra texter om mobbning.

  425. Texter om vad man kan prata om
    på Ungdomsmottagningen.

  426. Så vi har puttat in det
    där det har fattats.

  427. Där det kanske inte var lika aktuellt
    för fem år sen när UMO startade.

  428. Vi är nöjda
    och tycker att det ser fint ut-

  429. -och hoppas att det blir
    en bra trafik till de här sidorna.

  430. Men framför allt
    att unga känner att de har fint stöd.

  431. -Tack.
    -Tack, tack.

  432. Textning: Jeffery Rahm
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Stöd och hjälp på nätet för unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På sajten umo.se kan unga prata om allt. Kroppen, kärlek, sex, självkänsla, familjen, droger, alkohol, kränkningar och att må dåligt. Alla ska bemötas på lika villkor. Särskilt viktigt är det att fånga upp grupper som lätt hamnar i marginalen. Mia Faber och Åsa Sander på umo.se beerättar. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn och ungdom, IT, Informationsteknik, Internet, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Sociologi, Ungdomar och internet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Så funkar Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen ska förebygga sexuell utsatthet. Projektledare Maria Nyman berättar hur den arbetar med att ta fram och sprida kunskap och om hur man kan förebygga hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Att öka ungas kunskap om nätet

Nätet i sig är inte ett problem, men det är en kanal där unga kan fara illa. Det säger Marko Määtä, projektledare på Surfa lugnt, som är en mötesplats där vuxna kan lära sig mer om ungas nätvardag. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Vad du som vuxen bör veta om unga på nätet

Surfa lugnt har tagit fram ett paket för lärare och andra som ska prata med unga om sexuell utsatthet på nätet. Johnny Lindqvist är expert på ungas kommunikation på internet. Han berättar hur man till exempel på föräldramöten kan arbeta med detta som underlag. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Vad du som ung bör veta om risker på nätet

Unga väljer alltid själva vad de talar om. Vissa dagar kanske man egentligen vill tala om att man är kär. Eller prata om hästen, fast man har utsatts för sexuella övergrepp. Man behöver vila från det jobbiga. Helena Meyer, nätvandrare på Fryshuset, ger handfasta råd om hur vuxna kan tala med unga om risker på nätet. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Stöd och hjälp på nätet för unga

På sajten umo.se kan unga prata om allt. Kroppen, kärlek, sex, självkänsla, familjen, droger, alkohol, kränkningar och om att må dåligt. Alla ska bemötas på lika villkor. Särskilt viktigt är det att fånga upp grupper som lätt hamnar i marginalen. Mia Faber och Åsa Sander på umo.se berättar. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Så funkar Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen ska förebygga sexuell utsatthet. Projektledare Maria Nyman berättar hur den arbetar med att ta fram och sprida kunskap och om hur man kan förebygga hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Ljuga sig till sanning

Blir man bättre på källkritik om man själv är bra på att ljuga? Josef Sahlin, lärare på Årstaskolan i Stockholm, låter sina elever på skapa fejkade sidor på nätet. Uppgiften är att få både text och layout att framstå som trovärdiga, trots att innehållet är falskt. Målet är att få eleverna medvetna om hur lätt det är att skapa desinformation och att öva dem i källkritiskt tänkande. Ett arbete som innehåller flera etiska fallgropar för såväl lärare som elever - sidorna publiceras ju faktiskt på riktigt!

Fråga oss