Titta

UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Om UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Nätet upplevs som en fredad zon för dagens unga. Många har lättare för att prata om sex med sina föräldrar, än att prata om vad de gör på internet. Myndigheten Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att förebygga sexuell utsatthet. En rad talare ger i "Ett filter i huvet är bättre än ett i datorn" mycket handfasta tips om unga på nätet, om sätt att sprida kunskap bland annat på föräldramöten, och om hur vuxenvärlden kan förebygga hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Inspelat i november 2013. Moderator: Maria Nyman. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet : Så funkar UngdomsstyrelsenDela
  1. Välkomna till
    "Ett datorfilter i huvudet".

  2. Välkomna, ni som följer oss via
    webbkamera från hemmet eller jobbet.

  3. Maria Nyman, jobbar med "Unga, sex
    och internet" på Ungdomsstyrelsen.

  4. Vi är en statlig myndighet som ska
    förebygga sexuell utsatthet på nätet.

  5. Vi har under några år tagit fram
    kunskap, en forskningsrapport-

  6. -skapat utbildningsmaterial
    och arrangerat utbildningar.

  7. Men vi har fler uppdrag.

  8. Det är viktigt att sprida det,
    informera unga och vuxna-

  9. -och hittar verktyg för det.

  10. I dag ska vi prata om hur
    vi kan förebygga sexuell utsatthet.

  11. Förhoppningsvis får vi svar i dag.

  12. Jag ska först gå igenom den kunskap
    Ungdomsstyrelsen har tagit fram.

  13. Mycket bygger på en forskningsrapport
    som heter "Se mig".

  14. Vi fick det uppdraget 2009.

  15. Uppdraget gällde om det är vanligt
    att unga lägger ut sexiga bilder.

  16. Är man ofta utsatt på nätet?

  17. Den här mediabilden ser vi ibland.

  18. Det är porrbilder, nätpedofilhärvor,
    det finns gubbar på alla sajter.

  19. Det är en befogad oro, men möter unga
    det här varje dag på nätet?

  20. Utsätts man för nätpedofilhärvor?

  21. Det kan man tro, men vårt uppdrag var
    att kartlägga hur vanligt det är.

  22. Vi har tre uppdrag inom det området.

  23. Att ta fram kunskap och information-

  24. -samt att förebygga hot, kränkningar
    och trakasserier, s.k. näthat.

  25. Det är ett nytt uppdrag
    som vi inte har satt igång med.

  26. Vi har först och främst undersökt-

  27. -ungas attityder till att lägga ut
    sexiga bilder.

  28. Och hur många som har erfarenhet
    av att sälja sex via nätet.

  29. Det har vi studerat lite närmre-

  30. -med anledning av regeringens
    handlingsplan mot prostitution.

  31. Att förebygga prostitution
    och människohandel i sexuellt syfte.

  32. Vi har ställt några frågor:

  33. Hur många lägger ut sexiga bilder?
    Vad har de för erfarenheter av det?

  34. Man kan tänka att många gör det,
    men vad har det för konsekvenser?

  35. Hur vanligt är det att unga säljer
    sex? Har nätet underlättat det?

  36. Vi har ställt frågor i enkäter
    och intervjuer i olika forum.

  37. Resultatet, då? Jag går snabbt igenom
    lite statistik-

  38. -för att lägga en grund inför dagen.

  39. Jag ska fokusera på tjejer och
    killar, staplarna till vänster.

  40. Vi har även en åldersuppdelning
    och en särskild HBT-grupp.

  41. Fråga: Har du lagt upp sexiga
    bilder/filmer på dig själv på nätet?

  42. Det är ungefär sju procent
    totalt 2009-

  43. -men närmare fem procent 2012.

  44. Den ljusare stapeln är 2009
    och den mörkare 2012.

  45. När jag brukar fråga publiken
    hur många de tror att det är-

  46. -gissar nästan alla på 50-80 procent.

  47. Men de här undersökningarna visar att
    ganska få lägger ut sexiga bilder.

  48. Unga svarar själva och definierar
    själva vad som är en sexig bild.

  49. Man kan tycka olika, men flera
    jämförande studier visar samma sak.

  50. Det är färre än man kanske tror.

  51. Och det är bara några fler tjejer
    än killar 2012.

  52. Det kan vara bra att veta att inte
    alla unga lägger ut sexiga bilder.

  53. Vad är erfarenheten av det?

  54. Vi frågade vad som hände. Om de har
    positiva eller negativa erfarenheter.

  55. Man kan själv tänka att det är fel
    att lägga ut sexiga bilder.

  56. Men vi måste veta hur unga
    upplever det.

  57. Därför har vi frågat
    åldersgruppen 16-25 om det.

  58. Den största skillnaden
    är mellan tjejer och killar.

  59. Där skiljer det sig.

  60. Ungefär 25 procent av tjejerna
    har bra erfarenheter.

  61. Men över 30 procent
    har dåliga erfarenheter.

  62. Bland killarna har 4 procent
    dåliga erfarenheter.

  63. Vi vet inte vad det beror på.

  64. Tjejernas bilder kanske används
    eller betraktas annorlunda.

  65. Man kanske har förväntningar på kön.
    Hur man ska vara.

  66. Vad som är kränkande,
    eller spridningen av bilderna.

  67. Men tjejerna har fler negativa
    upplevelser.

  68. Men vi ska inte underskatta
    de positiva staplarna.

  69. Många har blandade erfarenheter,
    men flera tänker "Varför inte?"

  70. Nätet är också en arena
    för sex- och kärleksrelationer.

  71. För nyfikenhet, kunskap, flörtar.

  72. Man kan vilja utforska
    sin sexualitet.

  73. Den positiva aspekten är viktig.

  74. Det finns alltså
    både för- och nackdelar.

  75. Vi frågade om någon på nätet har sagt
    något, skickat bilder eller annat-

  76. -som man inte vill.

  77. Där har vi tryckt på att det ska vara
    mot ens vilja.

  78. Ni ser könsskillnaderna när man inte
    vill ha den typen av kontakt.

  79. Närmare 50 procent tjejer-

  80. -har mött sexuella förfrågningar
    som de inte vill ha.

  81. Det är nästan hälften av tjejerna.

  82. Mycket färre killar, 10-12 procent,
    får sådana förfrågningar.

  83. Tjejer möter alltså i större
    utsträckning sexuella förfrågningar.

  84. Det kan man tycka är hemskt.

  85. Vem tar sig friheten att skicka
    kommentarer-

  86. -sexuella förslag eller önskemål,
    när man inte vill?

  87. Det är många som upplever det här,
    och det bör man uppröras över.

  88. Att hälften av tjejerna får sådana
    förfrågningar är hemskt i sig-

  89. -men det är inte samma sak som att
    man är utsatt, eller ett offer.

  90. Vi vill veta vad de unga gör
    av den här informationen.

  91. Det kanske är två procent som svarar
    på förfrågningarna.

  92. Av de procenten är det fler killar.

  93. Bara för att man får kontakterna blir
    man inte indragen i en pedofilhärva.

  94. De flesta säger nej,
    och bara blockar personen.

  95. Man kan tänka på det
    för att nyansera bilden.

  96. Man ska inte skicka
    sådana förfrågningar.

  97. Många unga är ensamma vid datorerna.

  98. Alla är inte starka nog att veta
    var gränsen går.

  99. Man kan inte veta vem som är schyst.

  100. Så det är viktigt att veta
    att det förekommer.

  101. Det är viktigt att ta diskussionen
    med de tonåringar man möter.

  102. Men många vet också
    hur man ska agera.

  103. Så att vi får en vidare bild av
    hur det ser ut på nätet.

  104. Vi har kollat hur många som har
    tagit emot ersättning för sex.

  105. Det finns en markant skillnad
    mellan alla unga-

  106. -och HBT-gruppen, men det har vi inte
    tid att gå in på i dag.

  107. Men man kan tänka på det
    i sina verksamheter.

  108. Att man kan fråga och känna till att
    det finns en viss ökad risk-

  109. -eller ett annat beteende,
    i HBT-gruppens sexuella kontakter.

  110. I övrigt ser vi åter
    relativt låga staplar.

  111. Tjejer och killar har relativt låg
    procents erfarenhet av att sälja sex.

  112. Det är under en procent bland tjejer,
    och något fler killar.

  113. Vi har flera parallella studier
    att jämföra.

  114. Det är ett lågt procenttal.

  115. Det är vanligtvis lika många killar
    som tjejer, eller fler killar.

  116. Det är inte vanligast bland tjejer,
    som man kanske tror.

  117. Det är minst lika vanligt
    bland killar.

  118. Två procent, eller 1,5 procent,
    är en ganska låg siffra.

  119. Men i ungdomsgruppen rör det sig om
    ungefär 20 000 individer.

  120. Det är inte så många,
    men det är ändå 20 000 individer-

  121. -som utsätter sig för risker
    och inte mår så bra.

  122. Vad utmärker gruppen som lägger ut
    sexiga bilder-

  123. -och har erfarenhet
    av sex mot ersättning?

  124. De upplever ohälsa och bedömer
    sitt allmäntillstånd som dåligt.

  125. De har stressrelaterade symtom-

  126. -som magont, huvudvärk, dålig sömn.

  127. Sådant som tyder på ohälsa.

  128. Många har upplevt våld i familjen.

  129. Det finns ett samband mellan
    att sälja sex-

  130. -och att ha utsatts för sexuella
    övergrepp under uppväxten.

  131. Om vi jämför dem som har erfarenhet
    av att lägga ut bilder och sälja sex-

  132. -är det en grupp med högre ohälsotal
    än i den allmänna gruppen.

  133. Det ger en liten bild av unga
    och de erfarenheter de har.

  134. Vi hade en sista fråga: "Har nätet
    inneburit att fler unga säljer sex?"

  135. Den här bilden...
    Vi har jämförelser från 2004-2009.

  136. Vi är nu i 2013, och vi vet att
    internetstapeln är nära 100 procent.

  137. 2012:s undersökningar visar samma
    låga stapel på sex mot ersättning.

  138. Den minsta, platta stapeln är gruppen
    som har haft sex mot ersättning.

  139. Den stora stapeln, som har mer än
    fördubblats, är nätanvändandet.

  140. Vi ser att det inte är tekniken
    som gör att unga säljer sex.

  141. Det är sociala faktorer runt om
    som spelar roll för agerandet.

  142. Nätet möjliggör såklart,
    för det är på nätet som det sker.

  143. Men nätet är en plats, inte en orsak.

  144. Vi måste kunna definiera
    vilka ungdomar som råkar illa ut.

  145. Hur bemöter vi dem
    och stärker deras livssituation?

  146. Vad ska vi tänka på nu när vi har
    lite av baskunskapen med oss?

  147. Dels har många unga lärt sig hantera
    den här situationen.

  148. Många tjejer har fått sexuella
    förslag och de flesta skiter i det.

  149. Det är tragiskt att det är vardag,
    men det visar att de vet-

  150. -hur man blockerar, är anonym
    eller har sekretessinställningar-

  151. -eller vilka man ska vara kompis med
    på de olika sajterna.

  152. Många unga är starka nog att agera,
    men alla kanske inte är det.

  153. Vi vuxna måste bidra till
    en ökad närvaro och bekräfta unga.

  154. Den här dagen ska handla om
    hur man gör det.

  155. Ett överdrivet fokus på riskerna
    kan vara skuldbeläggande.

  156. Den dag någon hamnar i trångmål
    efter en kontakt på nätet-

  157. -kanske man inte vågar säga till, för
    man visste att man gjorde något dumt.

  158. Vem ska man då fråga
    när man vet att man får skäll?

  159. Det är skamligt nog att råka illa ut,
    så man får inte skuldbelägga.

  160. Då kan man inte samtidigt vara den
    som den unga kan komma till i nöd.

  161. Unga pratar helst med jämnåriga
    vänner. Det har vi sett.

  162. Det kan vara ett underbetyg
    till vuxna-

  163. -som kanske är moraliserande
    angående nätet.

  164. Nu har nog många vuxna vuxit in i det
    här, jämfört med för fem år sedan.

  165. Då var man mer misstänksam mot nätet.

  166. Nu är klyftan mindre, men unga pratar
    ändå hellre med vänner.

  167. Därför är det viktigt att jobba
    förebyggande bland ungdomar.

  168. Om det finns en allmän kunskap
    kring risker, stöd-

  169. -och möjlighet att vara
    en förtrogen vän-

  170. -är det viktigt att vi jobbar brett,
    och inte bara med de utsatta.

  171. Då ökar vi kunskapen bland många.

  172. Då är det större chans att ens vän
    vet lite om vad man kan göra.

  173. Vart man kan vända sig. Så det är bra
    att öka kunskapen i ungdomsgruppen.

  174. Gränssättning är viktigt. Filtret
    bör sitta i huvudet, inte i datorn.

  175. Man pratar om parental control,
    skärmtimmar, samtalsstöd-

  176. -och vilka gränser som gäller.

  177. Vi har inga enkla svar. Det viktiga
    är att prata med de unga man möter.

  178. "Var går gränsen? Vad tycker du?"

  179. Att ungdomar får självförtroende nog-

  180. -att säga nej, eller det här är okej.

  181. Man vill stärka unga till att själva
    kunna göra kloka val.

  182. Alla har inte de förutsättningarna,
    men vi måste jobba så för att unga-

  183. -ska kunna möta nätets baksidor
    och vara starka nog att kliva ifrån.

  184. Var inte fördömande.

  185. De unga som vågar berätta något-

  186. -har redan en stor portion skam
    med sig.

  187. Reagerar man chockat eller argt
    är det ingen hjälp för ungdomarna.

  188. Det finns många chattstöd i dag där
    unga väljer att ta första kontakt.

  189. Där slipper man vuxnas ansiktsuttryck
    eller chockade blickar.

  190. Tänk på hur ni reagerar.
    Har ni ro nog att samtala-

  191. -med en ung person som berättar
    något obehagligt?

  192. Lyssna klart och ta det lugnt.

  193. Kom ihåg killarna. Det finns
    en hel del killar i statistiken-

  194. -men som inte söker upp de
    hjälpinsatser som finns.

  195. De kanske finns där om man frågar.

  196. Det är lättare att fråga om droger
    eller våld.

  197. Att fråga om sexuella saker
    är lite svårare-

  198. -tycker människor som möter unga.

  199. Det finns inte riktigt
    samma struktur.

  200. Våga fråga, är ofta hemligheten
    till det mesta.

  201. Men hur pratar man med unga
    egentligen?

  202. Det här visar vad Ungdomsstyrelsen
    har gjort.

  203. Vilka stöd vi erbjuder.

  204. Rapporterna "Fråga mig bara!"
    är en vägledning-

  205. -om hur man ställer de frågor
    som är lite svåra att ta upp.

  206. "Ses offline?" är ett material
    för ungdomsgrupper.

  207. Genom film, case och övningar
    samtalar vi-

  208. -för att medvetandegöra
    och synliggöra risker-

  209. -och hur man förhåller sig till det.

  210. Det är gratismaterial.
    Vi har lagt upp dem på bokbordet.

  211. Är det slut går materialet
    att beställa på Ungdomsstyrelsen.

  212. Det här bidrar Ungdomsstyrelsen med.
    Vi är fler som arrangerar dagen.

  213. Nu har jag bidragit lite med
    den baskunskapen vi har.

  214. Så här ser det ut, ungefär.

  215. I dag hoppas vi få veta
    hur man ska prata med unga.

  216. Vi ska presentera de här verktygen.

  217. Alla fick ett USB-minne när ni kom.

  218. Det är power point-presentationer
    som finns på nätet.

  219. Det är en power point som ni kan
    använda som samtalsstöd med unga.

  220. Det ska vi presentera senare. Så jag
    hoppas att få veta hur vi ska göra.

  221. Många vill att Ungdomsstyrelsen
    ska föreläsa i deras skola.

  222. Det kan vara bra, men man bör själv
    våga ta upp frågorna-

  223. -och initiera samtalen.

  224. Det handlar inte om tekniken,
    utan om samtalen.

  225. Det handlar om att ge stöd i att
    själv initiera diskussioner med unga.

  226. Ni kanske utmanas lite i
    hur ni själva tänker.

  227. Hur ni kan vara mer nätnärvarande.

  228. Ni där hemma kan chatta med oss
    under dagen.

  229. Jag tittar lite svävande och tänker
    att någon hör mig.

  230. De frågorna kan vi ta emot
    under dagen. Tack för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Så funkar Ungdomsstyrelsen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ungdomsstyrelsen ska förebygga sexuell utsatthet. Projektledare Maria Nyman berättar hur den arbetar med att ta fram och sprida kunskap och om hur man kan förebygga hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn och ungdom, Internet, Samhällsvetenskap, Sociologi, Ungdomar och internet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Så funkar Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen ska förebygga sexuell utsatthet. Projektledare Maria Nyman berättar hur den arbetar med att ta fram och sprida kunskap och om hur man kan förebygga hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Att öka ungas kunskap om nätet

Nätet i sig är inte ett problem, men det är en kanal där unga kan fara illa. Det säger Marko Määtä, projektledare på Surfa lugnt, som är en mötesplats där vuxna kan lära sig mer om ungas nätvardag. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Vad du som vuxen bör veta om unga på nätet

Surfa lugnt har tagit fram ett paket för lärare och andra som ska prata med unga om sexuell utsatthet på nätet. Johnny Lindqvist är expert på ungas kommunikation på internet. Han berättar hur man till exempel på föräldramöten kan arbeta med detta som underlag. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Vad du som ung bör veta om risker på nätet

Unga väljer alltid själva vad de talar om. Vissa dagar kanske man egentligen vill tala om att man är kär. Eller prata om hästen, fast man har utsatts för sexuella övergrepp. Man behöver vila från det jobbiga. Helena Meyer, nätvandrare på Fryshuset, ger handfasta råd om hur vuxna kan tala med unga om risker på nätet. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Stöd och hjälp på nätet för unga

På sajten umo.se kan unga prata om allt. Kroppen, kärlek, sex, självkänsla, familjen, droger, alkohol, kränkningar och om att må dåligt. Alla ska bemötas på lika villkor. Särskilt viktigt är det att fånga upp grupper som lätt hamnar i marginalen. Mia Faber och Åsa Sander på umo.se berättar. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Programmera mera - lektionstips

Vad är programmerat?

Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Karin Nygårds och hennes elever vilka programmerade föremål som finns i ett klassrum och hur programmerade föremål ser ut inuti.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Digitalkunskap

Hur gör man för att få in digitala kunskaper i skolans ämnen? Och varför? När läraren Karin Nygårds för fem år sedan testade på programmering blev det uppvaknande för henne. "Jag tänkte: varför har jag gått och trott att det här var så svårt?'" Och hon insåg också att de nya kunskaperna gav en förståelse för omvärlden som hennes elever behövde få med sig. Så hon satte ihop ett nytt ämne, "digitalkunskap", där hon lät eleverna få en fördjupad inblick i vårt nya digitala samhälle. Men snabbt insåg hon att det inte räckte. "Det är ju mer än att vi bara kan betala räkningar på internet. Det är sociala aspekter, relationer, juridik, etik och att det faktiskt påverkar samhällsstrukturer. Aspekter som finns i alla ämnen i läroplanen. Och i livet." Så hon tänkte om.

Fråga oss