Titta

UR Samtiden - Vi är romer

UR Samtiden - Vi är romer

Om UR Samtiden - Vi är romer

I svenska historieböcker är romer knappt ens en fotnot. Ändå har det funnits romer i Sverige i nästan 500 år. För att möta detta skapades utställningen "Vi är romer", som är Göteborgs stadsmuseums mest besökta utställning genom tiderna. Här berättar romer om sin vardag och sin verklighet, om erfarenheter och om hur utanförskap påverkar. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Till första programmet

UR Samtiden - Vi är romer : Vandring med romerDela
  1. Välkomna till utställningen "Vi är
    romer" och utbildningen ni ska gå.

  2. Vi som guidar er är
    Ingrid Schiöler, sakkunnig på museet.

  3. Jag heter Nuri Selim,
    också sakkunnig.

  4. Den här utställningen är unik.

  5. Det är en utställning som romer
    har deltagit i från första början-

  6. -och hela vägen fram. Det finns nu
    fem romska guider på museet.

  7. Men innan det fanns en utställning,
    när det var ett projekt-

  8. -som hette "Rom san - är du rom?"-

  9. -så satt en grupp med romer,
    frilansjournalister och en fotograf-

  10. -och tänkte på hur man kan jobba med-

  11. -informationsspridning
    och attitydförändring-

  12. -och museet har tillsammans
    med gruppen ansökt om EU-medel.

  13. Museet blev beviljade 10,4 miljoner
    för att genomföra utställningen.

  14. Det som är väldigt speciellt
    och unikt med projektet-

  15. -är att romerna var involverade
    från början.

  16. Så är det inte alltid
    med stora projekt om romer.

  17. Det brukar vara så
    att man jobbar under hela processen-

  18. -och vid slutet av projektet
    ringer man romerna:

  19. "Hej, vill ni vara med
    och sjunga och laga mat?"

  20. Så var det nästa alltid,
    men inte med det här projektet.

  21. Det var en referensgrupp av romer som
    hade veto-rätt och kunde säga nej.

  22. Bland annat med hjulet som vi har.

  23. Det har varit lite olika diskussioner
    om olika...

  24. Hur man ska göra utställningen. Men
    i stort sett har man kommit överens.

  25. Men just att få ha varit med
    och bestämma är väl det viktigaste.

  26. Om romer är involverade från början
    blir det ett sånt här resultat.

  27. Det är rena succén. På invigningen
    hade vi 4 500 personer här i mars.

  28. Och fram till i dag har vi haft
    över 100 000 besökare.

  29. Över 1 000 personer
    har varit på utbildningar.

  30. Först går vi här bakom oss.

  31. På den stationen pratar vi om de fem
    stora romska grupperna i Sverige-

  32. -och om romerna som erkänd minoritet.
    Välkomna till första stationen.

  33. I det här rummet finns
    fem olika romska personer...

  34. ...på de här bilderna.

  35. Sverige erkände romerna
    som nationell minoritet år 2000.

  36. Snart fjorton år sen.

  37. Då hade man samarbetat
    med olika romska grupper.

  38. Regeringen hade möten under flera
    års tid innan minoritetserkännandet.

  39. Man har också förenklat beskrivningen
    av vilka romerna är.

  40. Just de här fem grupperna som...

  41. Först och främst ska man väl nämna
    resande gruppen.

  42. Man räknar med
    att de kom först till Sverige-

  43. -kanske i 1500-talets början. 1512
    omnämns, och det kommer vi till sen.

  44. Resande romerna som en gång i tiden
    kallades "tattare"-

  45. -ett namn som man inte ska använda.
    Det är ju ett förnedrande uttryck.

  46. Man har levt med det
    i många hundra år i Sverige.

  47. Det är viktigt för identiteten att
    kallas för resande eller resande rom-

  48. -beroende på vad man väljer
    i den gruppen.

  49. Grupp nummer två, finska romer,
    är egentligen också tidigt i Sverige.

  50. Redan på 1500-talet. Finska romer,
    som borde kallas svenska romer-

  51. -blev många av dem deporterade
    till Sveriges östra del, Karelen.

  52. Finland tillhörde Sverige till 1809.

  53. De som skickades över
    till Finland kom att leva isolerat-

  54. -under många hundra år
    och har utvecklat en...

  55. ...särpräglad
    romsk identitet och kultur-

  56. -som också är tydlig i samhället i
    dag, bland annat genom klädedräkten.

  57. Finsk-romska kvinnor i traditionella
    sammetskjolar är lättidentifierade.

  58. Man blir ofta
    som finsk-romsk kvinna diskriminerad.

  59. De finska romerna kom tillbaka
    till Sverige på 1960-talet.

  60. Det kom kanske några familjer redan
    på 50-talet när gränserna öppnades.

  61. Just den socialpolitiska invandringen
    under 1960-talet och framåt-

  62. -berodde på att romerna i Finland
    hade ett hemskt liv.

  63. Många levde utomhus
    utan möjlighet att bo nånstans.

  64. Man gick på vägarna,
    tog in på olika bondgårdar-

  65. -eller flätade kojor
    som man bodde i på nätterna.

  66. Det återkommer vi till.

  67. Den tredje gruppen
    som man lite kronologiskt kan nämna-

  68. -är de som kallas för svenska romer.

  69. Några få familjer kom in
    på 1860-talet till Sverige-

  70. -från Rumänien och Tyskland.

  71. Men i slutet av 1800-talet
    kom fler familjer-

  72. -via Ryssland, Finland,
    och in norrifrån.

  73. I samband med att slaveriet
    i Rumänien upphörde på 1860-talet-

  74. -så gav sig många romer därifrån
    ut på vandring.

  75. De svenska romerna är kända på många
    sätt, i synnerhet Katarina Taikon-

  76. -som författarinna. Många av er har
    säkert läst Katitzi-böckerna.

  77. De är än i dag dokument över hur
    de svenska romerna hade det-

  78. -då de ännu inte var bofasta, utan
    jagades i väg från plats till plats-

  79. -eller bodde i läger
    i storstädernas utkanter.

  80. Vad gäller svenska romer fokuserar vi
    på det i det historiska rummet-

  81. -där Göteborgs historia
    och de svenska romerna finns.

  82. Den fjärde gruppen är utomnordiska
    romer som har kommit in i Sverige-

  83. -antingen som arbetskraft
    på 1960-talet-

  84. -från forna Jugoslavien,
    Polen, Tjeckoslovakien, med flera.

  85. En hel del har kommit som flyktingar
    i olika sammanhang.

  86. Det är kvotflyktingar på 1970-talet-

  87. -då Sverige specifikt tog emot
    romska kvotflyktingar.

  88. Sen kom det så småningom en hel del
    från Polen i slutet på 1970-talet.

  89. Det är en heterogen grupp, men man
    går lite på när de har kommit in.

  90. Den sista gruppen är de nyanlända.

  91. De nyanlända kommer främst-

  92. -från Balkan i samband
    med kriget i Bosnien 1992.

  93. Det har kommit många romer
    som har sagt att de är muslimer.

  94. Bosniska muslimer som väljer bort
    sin romska etnicitet.

  95. Man tycker kanske att det är lättare
    att säga att man är muslim.

  96. Man kanske har fått det rådet
    från olika personer.

  97. "Säg inte att du är romsk, det blir
    lättare för dig i Sverige då."

  98. Det kom många bosniska flyktingar
    från -92 och framåt.

  99. Man tror att 10 % av de bosniska
    flyktingarna är av romsk etnicitet.

  100. 1999, när kriget i Kosovo började,
    kom en stor grupp med romer-

  101. -som asylsökande från Kosovo,
    Serbien, Makedonien-

  102. -från flera
    av de ex-jugoslaviska länderna-

  103. -och än kommer asylsökande romer
    från Kosovo som åberopar förföljelse.

  104. De har svårt
    att få uppehållstillstånd-

  105. -då de inte når skyddsgrunderna
    enligt migrationsverket-

  106. -även om vi tycker
    att just romerna i Kosovo-

  107. -är en väldigt utsatt grupp.

  108. Nyanlända romer
    är den största gruppen i Sverige.

  109. Av alla romer är de kanske 65-70 %.

  110. Jag ingår i den gruppen.
    Jag kom till Sverige 1990-

  111. -till min faster,
    som har bott här sen 60-talet.

  112. De kom som arbetskraft till Sverige.

  113. Man kan säga att det även i den
    gruppen ingår romer från Makedonien.

  114. Jag kom till dem 1990.

  115. Min faster sa:
    "Prata inte romanes när vi är ute."

  116. Jag förstod inte riktigt.
    Varför ska vi inte prata romanes?

  117. Jag kom från ett kommunistiskt land-

  118. -där vi hade alla rättigheter,
    som alla andra.

  119. Minoritetsbefolkningen
    kunde utbilda sig och få jobb.

  120. Sen kom vi till ett modernt land
    där man inte ska prata romanes.

  121. Jag förstod sen med tiden.

  122. När jag kom hit förstod jag snabbt
    att man bara pratar om finska romer.

  123. De är mest synliga i samhället och
    man generaliserar alla utifrån dem.

  124. Det är bara de som är romer.

  125. Det har gjort att jag fortsatte
    att jobba med frågan länge.

  126. Det står:
    "Jag vill inte vara exotisk."

  127. Jag är musiker i bandet
    Svarta safirer-

  128. -och ofta när vi är ute och spelar...

  129. Det är många som älskar romsk musik.
    De applåderar och är glada.

  130. Jag tycker att det räcker
    med applåder.

  131. Jag har respekt, bandet har respekt-

  132. -men ha respekt för alla andra romer
    som ni möter utanför sen också.

  133. På ljusväggen bakom oss är romer från
    de olika grupperna med korta citat.

  134. Jag brukar ta Nikola Sarov
    från den utomnordiska gruppen:

  135. "Förr sa många föräldrar: 'Om du inte
    är snäll så tjuvar zigenarna dig!'"

  136. Det förekommer från generation
    till generation.

  137. Inte bara i Sverige. Vi hade
    en turkisk delegation med romer.

  138. Där är det också samma.
    Det är en myt som lever vidare.

  139. Många myter och fördomar.

  140. Färdiga fördomar om romer lever
    från generation till generation-

  141. -trots att man inte träffar romer i
    verkligheten. Man har redan en bild.

  142. Den här utställningen hjälper även er
    att verkligen förstå-

  143. -romerna, deras historia, och
    att det finns mycket bakom myterna.

  144. Man kan nämna den blonda flickan
    som omskrevs för några veckor sen.

  145. Hon bodde hos några romer i Grekland-

  146. -som beskylldes för
    att ha stulit eller köpt henne.

  147. Det blev stora rubriker
    även i svenska tidningar.

  148. Om man inte har nåt annat att skriva
    om än att förmedla fördomar-

  149. -så är det ganska skrämmande.

  150. En bulgarisk-romsk familj
    hade lämnat flickan-

  151. -för att de inte hade råd
    att ta med henne hem.

  152. Allt är bekräftat med DNA-test, men
    det har inte stått på förstasidorna.

  153. Man tänker: "Jaha, det var den blonda
    flickan som blev stulen av romer."

  154. Det är nåt man minns. Det är sorgligt
    att man vidmakthåller myten.

  155. Ingen tänkte på de 10 000 personer
    från hela världen som ringde-

  156. -och påstod att det var deras flicka.
    Varför skrevs inga artiklar om dem?

  157. Bland dem finns alla möjliga.

  158. Marita Busk säger:
    "Många tror att vi inte vill stanna."

  159. "Men det finns ingen som vill vandra,
    inte om man har ett hem."

  160. Om man frågar vad nån vet om romer...

  161. "Vi vet att de vill resa
    från plats till plats."

  162. Så är det inte. Romer som har bott
    länge i Sverige var tvungna.

  163. De fick inte bo på samma plats
    i mer än två-tre veckor.

  164. De bodde länge så. Vi romer
    från Balkan var bofasta där i 800 år.

  165. Vi behövde inte flytta runt.

  166. Vi pratar mer om hur det var
    i Sverige i den historiska delen.

  167. Om man har ett hem
    behöver man inte vandra.

  168. Vi går till det historiska.

  169. Om man ska prata om romernas historia
    så räcker inte den här tiden.

  170. Det är frågan om romernas ursprung.
    Historien är lika stor som galaxen.

  171. Många har forskat
    runt romernas ursprung-

  172. -men språkforskningen, lingvistiken,
    har den mest sannolika teorin.

  173. Den visar att romerna kom från Indien
    och deras vandringsväg.

  174. Romerna är hinduer som lämnar Indien
    för tusen år sen på grund av krig.

  175. Det är muslimer som erövrar
    bland annat nordvästra Indien.

  176. Många som lämnar Indien,
    inte på en och samma dag-

  177. -utan under en tidsperiod
    på 40-50 år.

  178. Det såg ut lite som på den bilden.
    När de började lämna Indien...

  179. Mörkhyade människor med färgglada
    kläder, duktiga på att underhålla-

  180. -med annorlunda språk och så vidare.

  181. När de kom hit-

  182. -tog majoritetsbefolkningen emot dem
    med öppna händer.

  183. "Vilka är de här fantastiska
    människorna?" Men det vänder snabbt.

  184. Romerna har flytt kriget. De brukade
    komma till de här delarna i Asien.

  185. Kriget fortsatte, så romerna var
    alltid steget före muslimerna.

  186. Majoritetsbefolkningen anklagade dem
    alla för att vara turkiska spioner.

  187. De spionerar
    och det blir krig i de länderna.

  188. Efter hundra år kommer romerna
    till Konstantinopel, dagens Istanbul.

  189. Då hade kyrkan stor makt
    och romerna var väldigt duktiga-

  190. -bland annat sysslade de
    med läkekonst, olika örter och så.

  191. Kyrkan anklagade romerna
    för att syssla med svartkonst-

  192. -och att de har sysslat med djävulen,
    att de sprider pesten, och så vidare.

  193. De två anklagelserna har påverkat
    romerna väldigt mycket:

  194. Att de är turkiska spioner och att de
    sysslar med djävulens svartkonst.

  195. Många började ta avstånd från romer.

  196. I Turkiet finns det
    runt fem miljoner romer.

  197. De är ganska etablerade där.

  198. Det finns fakta på att romerna var
    där för kanske 900 år sen.

  199. 1322 kommer de första romerna till
    Europa och den grekiska ön Kreta.

  200. Där kommer för första gången
    benämningen "ziganos"-

  201. -som sen utvecklades till "zigan",
    "zigenare", och så vidare.

  202. Ziganos betyder... Romerna kom
    med den indiska kulturen.

  203. De skakade inte hand med människor,
    utan de hälsade så här.

  204. Då fick de benämningen
    "de som man inte kan röra vid".

  205. Varför inte zigenare, utan rom?

  206. "Rom" kommer från det romska ordet
    som betyder "man" eller "människa".

  207. När vi pratar med varandra
    för första gången...

  208. Det första jag frågade Ingrid,
    som är rom:

  209. -"Rom san?" Är du rom? Då svarar man:
    -"Me sim rom."

  210. Det är politiskt korrekt i Sverige,
    eftersom vi är erkända som minoritet-

  211. -som romer, inte som zigenare.

  212. Men det är inte alla
    som är förtjusta i det.

  213. Singoalla, som är svensk rom,
    älskar att bli kallad zigenare.

  214. "Men 'rom' låter som en gammal ko!"

  215. "Det är nåt som du och Ingrid
    har hittat på."

  216. Viktigt att nämna om det som händer
    romer under historien-

  217. -är nåt som vi kallar
    för "zigenarjakten".

  218. Under det tysk-romerska riket jagade
    folk romer. De fick skottpengar.

  219. Det var ett folknöje
    att döda och skjuta romer.

  220. För en levande rom
    fick man så mycket pengar.

  221. För en död rom fick man kanske
    hälften så mycket. En hemsk händelse.

  222. Under Svarta onsdagen i Spanien-

  223. -splittrades hela den romska
    infrastrukturen och familjer delades.

  224. Alla män till hårt arbete,
    kvinnorna till kloster.

  225. Det har påverkat romerna mycket.

  226. I dag pratar romerna inte romanes
    i Spanien.

  227. Vi har träffat romer från Spanien,
    från Malaga, Sevilla, och Barcelona.

  228. Sist var jag på Gipsy Kings
    när de spelade på Stora teatern.

  229. Jag försökte kommunicera med bandet
    på romanes, men det gick inte.

  230. Å andra sidan har romerna påverkat
    den spanska kulturen-

  231. -bland annat
    med flamencodans och -sång.

  232. Det finns två stora universitet
    i Sevilla och Andalusien-

  233. -där man kan lära sig flamenco.

  234. Det är många från Europa
    som söker sig dit.

  235. 1512, 29 september, kommer
    de första romerna till Sverige.

  236. Vi kanske ska säga om de
    som hamnade i Rumänien...

  237. Dagens Rumänien,
    Valakiet och Moldavien.

  238. Där levde romerna i slaveri
    under 500 år.

  239. Först 1861 räknar man med
    att slaveriet upphörde.

  240. Det har man historiskt sett inte fäst
    så stort avseende vid.

  241. I historieböckerna har man inte läst
    nåt om romernas slaveri-

  242. -men det förekom även på andra håll.

  243. Men i Rumänien finns det romer i dag
    som kallar sig slavar.

  244. Om man frågar "Rom san?":
    "Nej, vi är 'robi'. Vi är slavar."

  245. Man räknar med
    att antiziganismen i Rumänien-

  246. -har sina rötter i 500 år av slaveri.

  247. När romerna släpptes fria
    gav man sig i väg om man kunde-

  248. -och tog sig ut i Europa.

  249. En del av de
    som kom till Sverige 1512-

  250. -som är omskrivet här i Stockholm
    stads tänkeböcker, på gammelsvenska.

  251. De beskrivs som en grupp "tatra"
    från "Lilla Egyptens land".

  252. Det är greve Antonius och grevinnan
    som har med sig ett 30-tal par.

  253. 29 september 1512 kommer de in
    i Stockholm och blir väl mottagna.

  254. De får hjälp till inkvartering
    och tjugo silvermynt av staden.

  255. Men ganska snart är inte
    den välvilliga inställningen kvar.

  256. Man förstår att Sverige, som andra
    länder, vill göra sig av med romerna.

  257. Man stiftar lagar
    och försöker deportera dem.

  258. Gustav Vasa var väldigt emot romerna
    och ville bli av med dem.

  259. Man vet att kyrkan inte fick
    befatta sig med romerna.

  260. Präster som döpte barn eller begravde
    döda riskerade att bli avsatta.

  261. Den hårdaste lagen
    var kanske hänglagen.

  262. Under drottning Kristinas
    förmyndarregering 1637-

  263. -kunde manliga romer
    som påträffades utomhus-

  264. -hängas utan föregående rättegång.
    Kvinnor och barn skulle deporteras.

  265. Många av dem hamnade i Finland-

  266. -där de kunde sättas
    att göra slavarbeten:

  267. Bryta mark i Karelen, eller bli
    gränsvakter och varna för ryssen.

  268. Många har säkert skickats ut
    till andra delar av Europa också.

  269. Under den tiden vet man
    att det fanns lagstiftning-

  270. -om att man inte fick arbeta
    med vad som helst.

  271. Sverige tillämpade skråsystemet och
    då var romerna ett hot mot arbetarna.

  272. De kunde konkurrera
    med den inhemska befolkningen.

  273. Man vet att många tvångsuttogs
    till militärtjänst.

  274. Det finns en väldigt dyster historia
    om hur romer har hanterats i Sverige.

  275. Ända in på 1900-talet hade man
    en hård attityd.

  276. Man hade invandringsförbud
    mellan 1914 och 1954.

  277. Lagen nämnde zigenare som enda grupp
    att inte få komma in i landet.

  278. Det är en hård lagstiftning.
    Under 40 år var det stängt.

  279. Det innebar att de drygt 200 romer
    som fanns före 1914-

  280. -hade svårt att träffa
    sina släktingar i Europa-

  281. -och att få äktenskapspartners,
    till exempel.

  282. Det här har gjort att gruppen
    har blivit väldigt marginaliserad.

  283. Så småningom kan man se att det efter
    1954 har fortsatt med diskriminering.

  284. Romerna hade inte möjligheter
    att bosätta sig fast.

  285. Man fick inte hyra lägenheter
    och blev ivägkörd.

  286. Väldigt många bodde i tält
    ända in på 50-talet.

  287. De svenska romerna har lidit mycket
    här i Sverige.

  288. Det beskrivs bra i Katitzi-böckerna:

  289. Hur de levde, vad man hade
    för försörjning och möjligheter.

  290. En av de viktiga principerna var
    att barnen inte kunde gå i skolan-

  291. -eftersom man inte hade fast bostad.

  292. Om man inte har en fast bostad
    är det jättesvårt-

  293. -att lära sig läsa och skriva. Vi tar
    upp det med de svenska romerna.

  294. Men just den typen
    av förföljelse och diskriminering-

  295. -och det som kanske är viktigast
    att nämna-

  296. -är attityden
    från rashygieniska ideologier.

  297. Resande romer skulle steriliseras, då
    de var inte lämpliga att föda barn.

  298. Det pratar vi mer om i nutidsrummet.

  299. Men just med den ideologin som fanns-

  300. -och det rasbiologiska institutet
    som startade på 1920-talet i Sverige-

  301. -var nåt som Hitler uppmärksammade,
    att Sverige hade den kunskapen.

  302. Nåt som är ganska dåligt känt
    är romernas förintelse.

  303. Att romer under nazi-tiden i hög grad
    också har förintats.

  304. Man brukar säga att mellan
    en halv och två miljoner romer-

  305. -har förintats under nazitiden.

  306. Väldigt få hade nån chans att fly.

  307. Om Sveriges gränser hade varit öppna
    så hade kanske fler kunnat räddas.

  308. Man vet också
    att ett par romska unga flickor-

  309. -kunde komma med de vita bussarna
    som Röda korset körde till Sverige.

  310. Här på väggen har vi Berith Kalander-

  311. -som håller upp
    en bild av sin mor, Hanna.

  312. Beriths mamma överlevde förintelsen-

  313. -och kom till Sverige
    på de vita bussarna med sin kusin.

  314. Båda flickorna gifte in sig
    i svensk-romska familjer.

  315. Om man sammanfattar hur romerna
    hade det i Sverige under 500 år...

  316. Av de 500 år
    som romerna har bott i Sverige-

  317. -så har de i 460 år varit skyldiga
    för allt men inte haft rättigheter.

  318. Först 1960 började det vända lite.

  319. Våra romska kvinnor i Sverige-

  320. -fick inte föda på vanliga sjukhus.

  321. Man hade tält där romska kvinnor
    kunde föda sina barn.

  322. Tvångssterilisering-

  323. -rätten till utbildning och lägenhet,
    och så vidare...

  324. Det är svårt för dem
    som har bott här länge.

  325. Mer om det borta vid 60-talet.
    Vi går till Göteborgs historia-

  326. -där vi tittar på bilder
    från 20-, 30-, 40- och 50-talet.

  327. Vi börjar med att titta på
    en bildserie på tältduken.

  328. Det här är olika tält, husvagnar-

  329. -lite olika sätt att leva och bo.

  330. Det är svenska romer
    runt och i Göteborg.

  331. Ni ser också årtalen.

  332. Det ser ju inte vidare bekvämt ut.

  333. Man ska veta att tälten
    som många bodde i var enkla tygtält.

  334. Det var lakansväv,
    inte som det här tältet.

  335. Det var några tältstänger
    och lakansväv.

  336. Singoallas mamma sydde ihop
    längderna med lakansväv-

  337. -för att kunna svepa
    över de tre-fyra tältstängerna.

  338. Det kommer snart bilder
    som visar det traditionella boendet.

  339. Det fanns svenska romer
    som beställde husvagnar-

  340. -som hade det ekonomiskt sett
    rätt bra.

  341. Man kunde vara kopparslagare
    eller förtennare.

  342. Man kunde arbeta på tivoli.
    Man hade inkomst, men inte bostad.

  343. När vi tittar på den här tältduken...

  344. Det finns på Backaplan 1962-

  345. -en bild där man ser hur lerigt
    och obekvämt det är att bo.

  346. De hade inte ens rinnande vatten.

  347. Man hämtade vatten på bensinstationer
    eller i Kvillebäcken.

  348. Här finns en karta...

  349. ...på de platser runtom i Göteborg-

  350. -där romerna bodde
    på 20-, 30-, 40-, och 50-talet.

  351. På bilderna ser man
    vad vi har berättat.

  352. Polisen kunde komma
    och de hade ingen tid på sig.

  353. De skulle omedelbart lämna platsen
    och gå vidare.

  354. Singoalla är här nästan varje dag,
    och hon är levande historia.

  355. Hon berättar om tältlivet-

  356. -och hur det var
    att flytta från tält till lägenhet.

  357. Hennes barnbarn tror inte
    att det har hänt i Sverige.

  358. På alla bilder här...
    Vad kan man sammanfatta?

  359. Utanförskap, fattigdom,
    människor som lever isolerade.

  360. Men så småningom börjar det vända
    1960, äntligen, i Sverige-

  361. -tack vare Katarina Taikon,
    hennes syster, och andra.

  362. Alla behandlade inte romerna
    som vi har berättat.

  363. Många snälla människor hjälpte
    romerna hela tiden.

  364. Det fanns andra runtomkring dem.

  365. På 1960-talet började konstnärer
    tillsammans med Taikon och politiker-

  366. -kämpa för romernas rättigheter.

  367. 1960 började romerna flytta
    från tält till lägenheter.

  368. De får rätt att utbilda sig,
    men det tar tid.

  369. Här ser vi bilder
    på hur svenska lärare hjälper romer-

  370. -att lära sig skriva och läsa.

  371. De gör det på sin fritid
    och på helgerna.

  372. De första klasserna såg ut så här.
    Alla möjliga åldrar i samma klass.

  373. Sexåringar, deras äldre syskon-

  374. -tolvåriga kusiner,
    mamma, pappa, och så vidare.

  375. Efter andra världskriget utvecklades
    många länder väldigt mycket.

  376. Sverige också.

  377. Femton år efter andra världskriget-

  378. -började romerna i Sverige
    att lära sig att skriva och läsa.

  379. Folkskolan i Sverige var obligatorisk
    redan från 1842.

  380. Det tog lång tid för romerna,
    och det är bara andra generationen-

  381. -som går i vanlig skola.

  382. För de svenska romer som har bott här
    länge kan det självklart bli problem.

  383. Okunskap leder till att man dömer
    folk och tänker på annorlunda sätt.

  384. Därför är det jätteviktigt bland
    pedagoger som jobbar med romska barn-

  385. -att de får mycket mer kunskap
    och att de kan den romska historien-

  386. -och hur romerna har haft det
    i Sverige och jobba utifrån det.

  387. Vi går vidare. Vi har ett tält-

  388. -som en resandegrupp har använt
    i England fram till 1990.

  389. Här brukar vi ha sagostund
    med elever som kommer.

  390. Den här sagoboken kom
    när vi invigde utställningen.

  391. Den finns på svenska
    och två romska dialekter.

  392. På svenska:
    "Det var en gång det som inte var".

  393. De romska dialekterna: "Sas kaj nas"
    och "Sine jek var odova so na sine".

  394. Det är lite som tyska och svenska,
    skillnaden mellan dialekterna.

  395. Det är kalderas, och det är arli.

  396. Boken finns tillgänglig
    i biblioteket.

  397. Bagir Kwiek har berättat och
    med Monica Hirsch nedtecknat sagorna-

  398. -som är unika, romska sagor.
    Illustratören heter Jonas Rahm.

  399. De här två stora bilderna
    är till Bagirs favoritsaga-

  400. -som handlar om de förälskade bergen.
    En bok som verkligen rekommenderas.

  401. Boken brukar vi ha under mattan,
    för den försvinner varje dag.

  402. Och så pratar man om romer...
    Det är farligt.

  403. Okej, kan ni komma närmare?

  404. Myten att romerna inte vill arbeta
    lever ännu i dag.

  405. Det stämmer inte nånstans.

  406. Romerna är så arbetsamma,
    och har utvecklat många yrken-

  407. -för att försörja sina familjer.

  408. I länder där romerna
    fick möjligheterna-

  409. -har de jobbat och utbildat sig
    som alla andra.

  410. Hur har romerna försörjt sig
    här i Sverige?

  411. Tivoliverksamhet
    som i Katitzi-böckerna-

  412. -eller filmen om ni har sett den.

  413. Alla var inblandade,
    från småbarn till pappa och mamma.

  414. Man broderade dukar, målade tavlor-

  415. -och knackade på dörr till dörr
    för att försörja sina familjer.

  416. Det här var också populärt:
    tarotkort och spådomar.

  417. -Men också traditionella yrken...
    -Kopparslageri och förtenning.

  418. Romerna i Sverige
    var specialister på det.

  419. Men just den försörjningsmöjligheten
    försvann på 1960-talet.

  420. När man flyttade in i lägenheter
    kunde man inte fortsätta med det.

  421. Det är synd att det blev så.

  422. Staten tänkte kanske:
    "Ni får socialbidrag och lägenheter"-

  423. -"men ni ska fan lägga av med allt
    som ni har sysslat med innan."

  424. Man skapade ett annat problem.

  425. I stället för att göra det här...
    Många hade varit egenföretagare.

  426. Och eftersom de var så duktiga kanske
    de hade utbildat andra i samhället.

  427. Okej, vi går vidare.

  428. Ni som är trötta i benen
    får sitta och vila.

  429. Här finns romska aktivister som
    arbetar för mänskliga rättigheter-

  430. -och som också berättar
    sin egen historia.

  431. Den första personen, Soraya Post,
    som är en känd aktivist i Göteborg-

  432. -berättar sin mors historia.

  433. Mamman var resande rom
    som blev utsatt-

  434. -för tvångssterilisering
    och tvingades till en abort.

  435. Under ganska många år i Sverige,
    ända fram till nån gång på 70-talet-

  436. -så tvingades många
    till sterilisering.

  437. Den rashygieniska ideologin styrde
    på 50- och 60-talet.

  438. Sorayas mamma fick ett omöjligt val.

  439. Hon var gravid, men tvingades till
    abort och att låta sterilisera sig-

  440. -för annars hade man omhändertagit
    de två hemmavarande barnen.

  441. Det var ganska vanligt att man satte
    resande romers barn på barnhem-

  442. -och man tvingade många resande romer
    till sterilisering.

  443. Det var vanligt i andra grupper
    av romer i samhället också.

  444. Det är viktigt att se att historien
    inte ligger långt bak i tiden.

  445. I Europa har man tvångssteriliserat
    romska kvinnor-

  446. -fram tills mitten av 2000-talet,
    och kanske än i dag.

  447. Om vi går vidare...

  448. Nu kan alla kvinnor och män
    komma närmare.

  449. Vi ska tala lite om Rosa Taikon,
    en romsk ikon här i Sverige.

  450. Kanske är det tack vare henne
    och hennes syster-

  451. -som jag är här i dag.
    Det är deras förtjänst.

  452. De kämpade för romernas rättigheter
    redan på 60-talet.

  453. Jag säger bara: Tack så mycket
    för att vi är här i dag.

  454. Hon är den mest kända personen här i
    Sverige när det gäller romska frågor.

  455. Hon har gett många föreläsningar.

  456. Hon var här när vi invigde ut-
    ställningen och höll ett starkt tal.

  457. Hon är 87 år gammal
    och fortfarande pigg.

  458. Hon kan föreläsa, och så vidare.

  459. Men mest känd är hon för sitt arbete
    med silversmycken. Hon är silversmed.

  460. Bara smyckena i den här montern
    är försäkrade för två miljoner.

  461. De är inlånade från Röhsska museet.

  462. Hon jobbar med enkla verktyg
    och händerna.

  463. -Ingrid köpte ett från Rosa Taikon...
    -1982, så det var länge sen.

  464. På avbetalning.

  465. 100 kr/månad.

  466. -Hur gick det till?
    -Det var en utställning på Röhsska.

  467. Rosa sa att jag kunde köpa det
    på avbetalning.

  468. "Skicka mig 100 kr varje månad."

  469. Det kostade 3 000 kr.
    Jag tyckte att det var dyrt.

  470. Så småningom kom ett kort från Rosa
    om att det var färdigbetalt.

  471. Jag hade ingen aning om... Det blev
    en vana att skicka 100 kronor.

  472. Det är vackert,
    men det är mitt vardagssmycke.

  473. Jag har ett finsmycke
    som jag inte tog med mig i dag.

  474. De i montern är ju fantastiska.

  475. Vi ska prata om den finsk-romska
    traditionella klädedräkten.

  476. Det är bara de finsk-romska kvinnorna
    som klär sig-

  477. -i en sån här kjol av svart sammet.

  478. Alla finsk-romska kvinnor
    gör det inte.

  479. Det är ett aktivt val man gör
    i artonårsåldern.

  480. Om man väljer att sätta på sig den så
    går man inte i jeanskjol efter det.

  481. Det är ett val man gör för livet.

  482. Vi har haft kjolen
    som en kjol när man har grupper...

  483. Man får lov att prova den.
    Den väger många kilo.

  484. Vill nån vara testpilot
    för en finsk-romsk kjol?

  485. -Det är många som har gjort det.
    -Ja, vi tar i alla fall och...

  486. Kom igen.

  487. Vi tar den uppifrån, så här.

  488. Sen ska den knäppas framtill.
    Du får lite påklädningshjälp här.

  489. Man blir ju väldigt tjusig
    när man får på sig en sån här.

  490. Så... Två knappar, får du på den?

  491. Här har vi... Det finns
    en spegel där, så du kan testa lite.

  492. Det är tre lager tyg.

  493. Det är åtta-nio meter sammet
    och lika mycket gabardinfoder.

  494. Mellan sammeten och gabardinen
    är det ett tunt yllefoder.

  495. Allt det här ska rynkas på,
    på höftpartiet-

  496. -som i det här fallet har paljetter.
    Diana här har pärlbroderier.

  497. Just den här traditionella
    klädedräkten...

  498. Dels börjar man inte
    med sammet direkt-

  499. -utan för 100 år sen
    var kjolen sydd av ylle.

  500. Man hade kanske inte
    höftpartiet heller.

  501. Men så småningom har man prytt
    sin yllekjol med sammet en liten bit.

  502. För 60 år sen började man se
    kjolar helt i sammet.

  503. Det är ju en viktig symbol
    för den finsk-romska gruppen-

  504. -och att kvinnorna väljer
    de här kläderna.

  505. Men även männen är traditionellt
    klädda från femtonårsåldern.

  506. Där ser man finsk-romska pojkar...
    De sätter på sig kostymbyxor.

  507. Man har långärmad skjorta
    och väst på sig.

  508. Det är opassande
    att vara bar på armarna.

  509. Det är också opassande att visa benen
    så de bär inte shorts.

  510. Det är många fördomar runt kjolarna.

  511. Men allt handlar om individer.

  512. Man kan inte generalisera alla
    utifrån det.

  513. Man kan inte säga att alla muslimer
    är terrorister eller tyskar nazister.

  514. Det är många fördomar runt det här
    men det handlar om individer.

  515. Alla finska romer...
    Det handlar inte om alla romer.

  516. Det är jätteviktigt att tänka på det.

  517. Nu är det ju aktuellt igen
    med diskriminering-

  518. -med de finsk-romska kvinnorna
    som inte fick hyra bil på Statoil.

  519. Det har ju blivit uppmärksammat.

  520. Det vi pratade om
    med att prova den här kjolen...

  521. Man skulle kunna gå ut och känna
    hur det känns att gå i en sån kjol.

  522. -Men vi har inte kunnat göra det än.
    -Och hur folk reagerar.

  523. Dels finns det folk
    som tycker att det är vackert.

  524. "Oj, vad är det här för folkdräkt?"

  525. Men det finns också de
    som är ganska... De tar avstånd.

  526. -Kändes det bra att testa?
    -Verkligen.

  527. Vi tar den över huvudet
    av respekt för...

  528. -Är det nån mer som vill prova?
    -Jag.

  529. Vi klär på dig så här.
    Har man chansen så får man göra det.

  530. -Kan man spela fotboll i den?
    -Ja, och åka skidor.

  531. Det är svårt att cykla,
    men skidor kanske...

  532. Vi gör så här. Du är lite för smal.

  533. Det skulle ha varit en knapp till.

  534. -Du passar jättebra.
    -Du passar perfekt i den.

  535. Titta i spegeln. Jättesnyggt.

  536. -Ska jag skicka en bild till din man?
    -Gärna.

  537. -Vi känner varandra.
    -Jaså!

  538. Hennes son spelar fotboll
    i samma lag som min son.

  539. Hon blev jättefin.

  540. -Hoppas att han inte blir galen nu.
    -"Vad gör ni på arbetstid?"

  541. -Den är tung.
    -Ja, men man får snygg hållning.

  542. Vi hade en lärare här som hade haft
    ryggskott. Med kjolen gick det över.

  543. -Rehabilitering.
    -Den är fin.

  544. Ska jag hjälpa dig?

  545. Så, vi tar den över huvudet.

  546. Är det nån som vill lyfta på kjolen?

  547. Oj!

  548. -Har de den på sommaren också?
    -Ja, det har man.

  549. Har man en gång valt
    att klä sig traditionellt-

  550. -så går man inte ut
    i köket och kokar kaffe ens...

  551. Man är fullt påklädd när man sätter
    i gång med morgonmaten-

  552. -eller vad man nu gör i köket.

  553. Kjolen är ju en symbol för mycket
    av det traditionella finsk-romska:

  554. Kulturen, identiteten
    och respekten gentemot de äldre.

  555. Vi går vidare.

  556. En del romska aktivister betyder
    mycket för romerna här i Göteborg:

  557. Diana Nyman, som är finsk rom.

  558. Bagir Kwiek, som är initiativtagare
    för utställningen.

  559. Celina Adamsson,
    samordnare för Göteborgs kommun-

  560. -eller romsk inkludering i kommunen.

  561. Bakom er är fem ungdomar som fick
    i uppdrag att dokumentera vardagen.

  562. De fick en kamera och tog kort med
    familjen, kompisar, och så vidare.

  563. Redan här ser vi vad ungdomarna gör:
    som alla andra.

  564. De är kanske med på en traditionell
    fest, de fikar och festar...

  565. ...på en musikstudio,
    sjunger och spelar schack, kyrkan...

  566. ...simmar, motorsport, och så vidare.

  567. Det är en annan generation i dag.
    De vill förändra mycket. Vi med.

  568. Själva kan vi inte göra det.
    Tillsammans är vi starkare.

  569. Vi måste ta ställning.

  570. Om man pratar illa om afrikaner i dag
    så reagerar alla.

  571. Vi lär barnen att inte säga så.

  572. Pratar vi om judar är det samma sak,
    homosexuella med.

  573. "Nej, så ska man inte säga."

  574. Om man säger nåt om romer så finns
    det inte tillräckligt med batterier.

  575. Man är tittar liksom åt sidan.

  576. Där måste vi ta ställning
    och diskutera.

  577. Jag brukar avsluta med den bilden.

  578. Tycker ni att hon är
    en fin och vacker flicka?

  579. Jätte.

  580. Hon är lika vacker som sin pappa.
    Hon är min dotter.

  581. Textning: Karin Arnborg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vandring med romer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I svenska historieböcker är romer knappt ens en fotnot. Ändå har det funnits romer i Sverige i nästan 500 år. För att möta okunskapen skapades utställningen "Vi är romer". Vi följer med på en rundvandring på Göteborgs stadsmuseums mest besökta utställning genom tiderna. Med Ingrid Schiöler, sakkunnig om romers situation i Europa och Nuri Selim, sakkunnig i romska frågor och utbildare vid Göteborgs stadsmuseum. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Romer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vi är romer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Vandring med romer

Vi följer med på en rundvandring på Göteborgs stadsmuseums mest besökta utställning genom tiderna "Vi är romer". Med Ingrid Schiöler, sakkunnig om romers situation i Europa och Nuri Selim, sakkunnig i romska frågor och utbildare vid Göteborgs stadsmuseum. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Du som träffar romer i ditt arbetsliv

Många frågor kommer upp när en grupp lärare får chansen att fråga några av landets främsta utbildare på romska frågor. Med Ingrid Schiöler, sakkunnig om romers situation i Europa och Nuri Selim, sakkunnig i romska frågor och utbildare vid Göteborgs stadsmuseum. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Mitt liv som rom i Sverige - Nuri Selim

Landets pedagoger vet inte tillräckligt om den romska kulturen. Det säger Nuri Selim, museipedagog och sakkunnig i romska frågor. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Mitt liv som rom i Sverige - Marika Kai

De flesta har kommit till utställningen "Vi är romer" med liten kunskap om romer. Och många har faktiskt gått härifrån med tårar i ögonen. Det är mitt folk jag berättar om, ur mitt hjärta, säger Marika Kai, museipedagog. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs sstadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Mitt liv som rom i Sverige - Singoalla Millon

Det mest utsatta folket, det är vi zigenare. Och jag vill kallas zigenare, inte rom. Det säger Singoalla Millon, en legend inom den romska världen. Hon berättar om en uppväxt där folk tände eld på hennes tält och kastade stenar på henne. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Mitt liv som rom i Sverige - Celina Adamsson

Celina Adamsson förlorade en del av sig själv när hon förnekade sin bakgrund som rom. I dag är hon projektsamordnare för romsk inkludering i Göteborgs stad. Hennes rädsla är att de högervindar som blåser genom Europa återigen ska drabba romer. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Mitt liv som rom i Sverige - Bagir Kwiek

Det är samhället som har stött bort romerna, det är inget som romerna själva har gjort. Det säger Bagir Kweik, sakkunnig i romska frågor. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Rom San - Är du rom?

Rom San-projektet handlar om att bekämpa antiziganism. Det äger rum när romska frågor faktiskt ligger högt upp på agendan, både i EU och i Sverige. Det säger Elin Strand, forskare och romskt sakkunnig. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vi är romer

Romers situation i Europa i dag

De är inte det romska som är problemet, utan antiziganisen. Det säger psykologen och hedersromen Ingrid Schiöler, som i decennier arbetat med romska frågor i Göteborg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs stadsmuseum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2018

Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Erotik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss