Titta

UR Samtiden - Kognitionsforskning i Lund

UR Samtiden - Kognitionsforskning i Lund

Om UR Samtiden - Kognitionsforskning i Lund

Under 25 år har kognitionsvetenskap funnits som ämne vid Lunds universitet. Den här konferensen ger en överblick över en del av den forskning som bedrivits. Allt är kognitionsvetenskap, men ämnena spänner över så skilda områden som korpar, digitala verktyg för matematikinlärning, robotar och vardagsbeslut. Inspelat 24 september 2013, Arrangör: Lunds universitet. Titel: LUCS 25-årsjubileum (LUCS= Lunds University Cognitive Science).

Till första programmet

UR Samtiden - Kognitionsforskning i Lund : Beslutsblindhet och självkunskapDela
  1. Annika pratade om
    vad som händer innan beslut.

  2. Vi ska prata om vad som händer
    efter att ett beslut har fattats.

  3. Vi ska prata om beslutsblindhet
    och självkunskap.

  4. Jag kommer att prata om dåtid-

  5. -om våra första experiment
    och varför vi gjorde dem-

  6. -sen ska Lasse prata om
    vad vi gör nu.

  7. "Right!" Självkunskap.

  8. Vår bakgrund är filosofin och vi
    är intresserade av självkunskap-

  9. -vad man vet om sig själv, och hur
    man kommer fram till den kunskapen.

  10. Ett problem när man går från filosofi
    och vill göra ett experiment-

  11. -är att avgöra när folk
    har rätt eller fel om sig själva.

  12. Vi har nog alla upplevt
    att en nära vän fattar ett beslut-

  13. -men när de förklarar varför
    känns skälen inte som de riktiga.

  14. Det är omöjligt att påvisa när folk
    har rätt eller fel om sig själva.

  15. Den nära vännen kan tro att det var
    rätt skäl även om det inte känns så.

  16. Men vi är auktoriteter på oss själva,
    så detta är svårt att komma förbi.

  17. Det var det problemet som vi
    ville lösa med våra experiment.

  18. Hur skapa ett experiment som ser om
    folk har rätt eller fel om sig själv?

  19. Detta är ganska svårt, så vi vände
    oss till proffsen - magikerna.

  20. De är experter på att manipulera
    folks uppmärksamhet och val-

  21. -och skapa illusionen av fria val.
    "Ta ett kort, vilket du vill!"

  22. Det är inte ett fritt val. Det
    kommer att bli vad magikern ville.

  23. Vi hade brain storming-sessioner
    med några svenska magiker-

  24. -och byggde ett enkelt experiment.

  25. Man blir presenterad
    för två ansikten.

  26. Du får välja vilket som är vackrast,
    och sen får du kortet.

  27. Då frågar vi varför du föredrog det.

  28. Magitricket ligger i att det ibland
    förvandlas till det icke-valda.

  29. Jag ska spela upp en sekvens på hur
    det ser ut för försökspersonerna.

  30. Två kort presenteras,
    och du fattar ett beslut.

  31. Kortet lämnas över, du tar upp det-

  32. -och säger nåt
    om varför just den här är så vacker.

  33. Här kommer tricket.

  34. Du föredrar den.

  35. Där är den andra. Detta är hela
    upplevelsen hos försökspersonerna.

  36. Vi gjorde ett seriöst experiment
    på det, inte bara videosnuttar.

  37. Vi hade 120 deltagare som gjorde 15
    val var. Tre av dem manipulerades.

  38. Vi lät folk titta 2 eller 5 sekunder
    eller så länge de ville.

  39. Vi hade två grupper
    med relativt lika ansikten-

  40. -men ett par som var drastiskt olika.

  41. Här är det till och med
    en blondin och en brunett.

  42. Nu kommer det nog inte
    som nån större förvåning-

  43. -att upptäcksfrekvensen var låg.

  44. Annars hade jag nog inte stått här.

  45. Grafen visar på
    olika sorters upptäckt-

  46. -om folk omedelbart upptäcker det
    eller först i efterhand.

  47. Även om de får titta hur länge de
    vill upptäcker 25-30 procent bytet.

  48. Detta var vår första upptäckt
    som vi kallar "choice blindness".

  49. Vad som är intressant ur vårt
    perspektiv kring självkunskap-

  50. -var att när man tittade på
    vad folk sa-

  51. -är det små skillnader
    mellan rapporterna.

  52. De är lika emotionella, lika
    specifika och uttalas med säkerhet.

  53. Detta pekar ju på
    att det är en likartad mekanism-

  54. -bakom när man förklarar vad man
    har gjort och när man hittar på.

  55. Vi gick ännu ett steg och tittade på
    hur rapporterna matchade valet.

  56. Det visade sig
    att det var konfabulationer.

  57. I det första fallet är det en man
    som föredrar detta ansikte.

  58. Han blir presenterad med detta och
    säger sig gilla hennes utstrålning.

  59. "Jag gillar örhängen!"

  60. Men den han valde har inga örhängen.

  61. Det är ett tecken på-

  62. -att självkunskapen
    är konstruerad i efterhand.

  63. Det är bakgrunden till vår forskning.

  64. Man kan använda beslutsblindhet
    för att studera självkunskap.

  65. När vi presenterar såna experiment
    kommer en invändning-

  66. -nästan som en försvarsmekanism.

  67. "Hur kan ni veta att de inte vet
    att ni gjorde ett byte?"

  68. "De kanske bara låtsas för att vara
    snälla? Ni är ju ute efter nåt."

  69. "De kanske tycker synd om er
    och hjälper till."

  70. Hur svarar man på den invändningen?

  71. Det är en väldigt viktig fråga.
    Om vi inte vet det, vet vi ingenting-

  72. -men vi har försökspersonernas
    förvåning när vi på slutet berättar.

  73. De som inte har visat
    några tecken alls-

  74. -säger, när vi frågar om de
    märkte nåt, att de inte gjorde det.

  75. Jag får ofta visa hur det gick till
    för att de ska acceptera det.

  76. Den förvåningen
    är väldigt svårspelad.

  77. Sen fanns det få skillnader
    mellan de olika rapporterna.

  78. Om de hade varit medvetna
    borde det ha synts i de analyserna.

  79. Det är också tydligt att de processar
    bilderna, och att det lever kvar.

  80. I en nyligen publicerad studie tittar
    vi på folks preferenser över tid.

  81. Vad händer nästa gång de ska göra
    ett val mellan de här två ansiktena?

  82. Om de blev presenterade med den
    andra. Vad händer då nästa gång?

  83. Det visade sig
    att de nästa gång-

  84. -väljer den de har argumenterat för.

  85. Här ser man valkonsistens.

  86. I de icke-manipulerade försöken väljs
    samma ansikte 90 procent av fallen.

  87. När de är manipulerade sker det
    bara omkring 50 procent av fallen.

  88. Skillnaden förklaras av att man har
    inkorporerat det manipulerade valet.

  89. Slutligen kommer nånting-

  90. -som vi har gjort tillsammans
    med Philip, en av våra doktorander.

  91. Om man tittar på psykofysiska mått
    som ett tecken på medvetenhet...

  92. Ett exempel är "pupil dilation"
    som används i "Blade runner"-

  93. -huruvida pupillen vidgas eller ej
    när man blir överraskad.

  94. Vi gjorde om det första experimentet
    och mätte om ögonen reagerade.

  95. Det visade sig att...

  96. Det streckade är pupillen i vanliga
    försök när korten presenteras.

  97. Det här är när de inte har upptäckt.
    De skiljer sig inte från varandra.

  98. Men när de säger sig ha upptäckt nåt
    vidgar sig pupillen.

  99. Detta är näst intill omöjligt
    att fejka.

  100. Möjligen kan professionella
    kortspelare leka med ögonrörelserna-

  101. -men annars är det nästan omöjligt.

  102. Vår slutsats är
    att det är ett genuint fenomen-

  103. -som inte har uppstått i labbet.

  104. Då lämnar jag över till näste talare.

  105. Lasse heter jag.

  106. Hur reagerar man på de här
    resultaten? Hur skulle ni reagera?

  107. Det första vi tänkte var:
    "Hur fan fungerar det här?"

  108. Man blir ju enormt nyfiken.

  109. Är det här nånting som är unikt
    för våra val kring ansikten?

  110. Behandlar vi ansikten på ett vagt,
    holistiskt sätt-

  111. -och märker inte om de byts ut?

  112. Eller bryr man sig inte speciellt om
    ansikten, att det inte spelar roll?

  113. Vi har försökt titta på hur
    det här fenomenet generaliserar.

  114. Nåt av det första vi gjorde
    var att titta på smak.

  115. Vi är tillbaka till safter
    och sylter.

  116. Vi var ute på Konsum-

  117. -och lät folk provsmaka sylt.

  118. De fick ta ett smak ur båda burkarna.

  119. Sylterna hade samma färg
    men olika smak.

  120. De fick bedöma vilken som var godast,
    och sen smaka på den som de föredrog.

  121. Sen fick de berätta varför.

  122. Vi hade via ett magitrick
    med dubbla bottnar i burkarna-

  123. -bytt ut dem.

  124. Det var samma resultat. En tredjedel
    av förändringarna märktes.

  125. De talade varmt och länge om den sylt
    som de inte föredrog från början.

  126. Vi gjorde samma sak med dofter.

  127. De fick dofta på teer
    som presenterades i burkar.

  128. Vi hade olika par.

  129. Om vi tittar på en likhetsskala
    med 10 som lik och 1 som olik-

  130. -är det ena paret, lakrits mot mango,
    fullständigt annorlunda.

  131. Till och med då märktes
    bara 40-45 procent av förändringarna.

  132. Folk kunde utgjuta
    sin preferens för mango-

  133. -när de precis hade valt lakrits.

  134. Vi har tittat på syn, smak och doft.

  135. En annan forskargrupp har tittat på
    beslutsblindhet för känsel.

  136. Här är
    en väldigt listig konstruktion-

  137. -där man fick sticka in händerna i en
    låda och känna på vad man föredrog.

  138. Vilken textur var bäst?

  139. Sen roterade skivan där inne,
    och man fick sticka in handen igen-

  140. -och säga varför man tyckte om den
    fast den hade bytts ut.

  141. Det var samma sak där. Även detta
    blev föremål för beslutsblindhet.

  142. Det vi har gjort nu senast
    är det mest spännande i våra ögon.

  143. Det är beslutsblindhet för tal.

  144. Då får deltagarna säga nånting.

  145. Vi har i hemlighet spelat in deras
    egen röst och spelar upp den för dem.

  146. De hör sig själva säga nåt
    annat än de faktiskt säger.

  147. Och även där... Även om det här
    är i ett tidigt stadium-

  148. -tycks man ofta inte märka detta.

  149. Man hör sig själv säga nåt annat-

  150. -och accepterar det
    som om det var det man tänkte säga.

  151. Den fråga som Annika ställde
    i presentationen och som är relevant-

  152. -är om det här
    har några praktiska konsekvenser.

  153. Hur långt kan man dra det här?
    Betyder det nånting i vardagslivet?

  154. Det är ju oerhört svårt att svara på.

  155. När man går från labbmiljö till
    verklighet ändras förutsättningarna-

  156. -men vi var intresserade av
    att testa politiska åsikter.

  157. Kommer ni ihåg valrörelsen 2010?

  158. Då var det
    en kraftig blockpolitisk fördelning.

  159. På ena sidan hade vi Alliansen
    med den här fundersamme mannen-

  160. -och på andra sidan hade vi
    de rödgröna med den här kvinnan.

  161. När valet närmade sig,
    ungefär två veckor innan valet-

  162. -bombarderades vi
    av olika opinionsmätningar.

  163. Siffrorna visade-

  164. -att max 5-10 procent av väljarkåren
    kunde tänka sig att byta block.

  165. Det var en kamp om mittenväljarna-

  166. -den lilla marginalen väljare kunde
    avgöra vilket block som skulle vinna.

  167. Nu är vi på väg
    in i supervalåret 2014.

  168. Det har skett ett helt omärkligt byte
    mot den här mannen i stället.

  169. Vi kommer att upprepa detta.

  170. Vi ville,
    precis som opinionsinstituten-

  171. -nå ut på gatan och fråga folk.

  172. Vi skapade en magisk enkät.
    Ni ska strax få se hur den fungerar.

  173. Först fick folk svara på
    vad de tänkte rösta på-

  174. -sen fick de tolv frågor
    som separerade blocken.

  175. Det var klassiska frågor
    om skattepolitik och privatisering.

  176. Man fick klicka i den här skalan-

  177. -om man helt och hållet höll med
    eller om man absolut inte höll med.

  178. Statsvetare har visat att med tolv
    höger-vänsterfrågor separerar man...

  179. Folk är väldigt konsistenta
    om vilket block de tillhör.

  180. Vi lade på en rättningsmall
    där man kunde se om man tillhörde-

  181. -det röda eller blå blocket,
    höger eller vänster.

  182. Jag ska visa en demonstrationsfilm
    över hur det gick till.

  183. Vi mötte folk på stan,
    gav dem enkäten-

  184. -och de kryssade i
    vad de skulle rösta på.

  185. Vi stod bakom deras rygg,
    observerade deras svar-

  186. -och fyllde i en egen talong
    med motsatta svar.

  187. Om de ville höja bensinskatten
    kryssade vi i att de inte ville det.

  188. Vi flyttade krysset till andra sidan.

  189. Sen...

  190. ...förde vi ner lappen under blocket.

  191. Den var preparerad
    med pappersklister-

  192. -som var väldigt tunt applicerat.

  193. När vi sen skulle diskutera frågorna
    med deltagarna-

  194. -drog vi blocket över deras svar
    och klistrade på vår egen talong.

  195. Ni ser att de sitter ovanpå varandra.
    Det här såg inte försöksdeltagarna.

  196. Sen frågade vi dem
    och började diskutera.

  197. "Här tyckte du att man skulle höja
    bensinskatten. Varför det?"

  198. Då fick de tillfälle att rätta sig.

  199. Sen fyllde vi i
    en rättningsmall igen.

  200. Nu hade ju svaren blivit utbytta,
    så när de summerade ner...

  201. ...hamnade de i det motsatta blocket.

  202. Till sist fick de frågan
    vad de skulle rösta på.

  203. Vad hände här, då?

  204. Vi gjorde 504 manipulationer
    över den här skalan-

  205. -och inte mer
    än 24 procent av dem upptäcktes.

  206. 90 procent av dem kunde vi flytta
    från det ena blocket till det andra-

  207. -och de accepterade det
    som sina egna svar på enkäten-

  208. -tillhörande sitt block,
    sin politiska identitet inför valet.

  209. Det är inte samma sak som vad
    de faktiskt skulle rösta på sen.

  210. Det representerar deras åsikter, men
    det finns många andra frågor i valet.

  211. Man kan rösta
    för att man gillar en person.

  212. Om man tittar på vad de skulle rösta
    på har vi en kritisk jämförelse-

  213. -vad opinionsinstituten sa,
    och det är en mångmiljonindustri.

  214. Det är nåt som hela mediedramaturgin
    är uppbyggd kring-

  215. -som partierna
    lägger upp sina strategier kring-

  216. -svaren om hur många
    som kan tänka sig att byta block.

  217. Där var det max 10 procent
    som kunde tänka sig att byta block.

  218. Vad vi såg var att 10 procent
    gjorde en tydlig blockövergång.

  219. 19 procent gick från en tydlig
    röstintention till osäkerhet.

  220. 6 gick från osäkerhet till säkerhet,
    och 10 var osäkra från början.

  221. Om man räkna samman det
    hamnar vi på 45 procent.

  222. Dramatiskt annorlunda flexibilitet
    kunde vi se hos deltagarna-

  223. -än vad opinionsinstituten visade.

  224. Här har vi en demonstration-

  225. -av hur det skulle kunna se ut
    i vardagen.

  226. Den har jag inte tid till.

  227. Tack. Här har vi några
    av de fantastiska doktoranderna.

  228. Andreas Lind, Philip och Thomas
    samt ytterligare samarbetspartner.

  229. Tack så mycket.

  230. Jag har en fundering.
    I många av experimenten-

  231. -förefaller det som om besluten
    inte är jätteviktiga för personen.

  232. Skulle det inte då kunna vara så-

  233. -att man inte kodar in i minnet
    tillräckligt exakt information?

  234. I fallet
    när du visar korten på personer-

  235. -får du ju bara se kortet
    som du inte har valt.

  236. Det kan var så att du inte har kodat
    in i minnet exakt vad du valde.

  237. Sen försöker du bara hitta på
    en motivering.

  238. Det är en bra fråga. Den
    hänger ihop med preferensförändring-

  239. -som visar vad som händer efteråt.

  240. Vi har genomfört en studie
    där vi tittar på minnesresultatet.

  241. Vad är det de kommer ihåg?

  242. När det inte är nån manipulation-

  243. -kommer de ihåg båda.

  244. I de manipulerade kommer de ihåg
    båda alternativ fast omkastade.

  245. De har processat det-

  246. -till den nivå där det ändras
    i deras minnesåtergivning.

  247. Man kan alltid ifrågasätta
    psykologisk forskning.

  248. Det är ju inte riktiga val.
    Det är inte "valet" vi manipulerade.

  249. Det hade varit roligt,
    men det kan vi ju inte göra.

  250. När man pratar om engagemang eller
    att hur viktigt det är spelar roll-

  251. -så är det självklart så.

  252. Den här studien har yttre gränser. Vi
    byter inte ut vår sambo eller barn.

  253. Då hade samhället raserat.

  254. Nånstans finns det
    en självklarhet i detta.

  255. Men när vi anstränger oss-

  256. -för att vara ute
    mitt i en valrörelse...

  257. Det blir inte mycket bättre än så
    i psykologisk forskning.

  258. Inte om man ska hålla sig
    inom etiska rimligheter.

  259. Så vi kommer inte mycket längre där.

  260. Det har gjorts andra studier-

  261. -med ekonomiska beslut och "consumer
    choice"-experiment. Det är brett.

  262. Det svaret blir fördömande.

  263. Om man inte godkänner
    vad man ska välja inför ett val-

  264. -som ett relativt viktigt val-

  265. -diskvalificerar man
    enormt mycket forskning.

  266. Intressant forskning!

  267. Jag delar inte era slutsatser,
    men det är en lång diskussion.

  268. Det tar vi vid ett annat tillfälle.

  269. Bara en kommentar till
    den intressanta politiska studien.

  270. Om jag kommer ihåg rätt läser jag
    inför varje val den typen av enkäter-

  271. -då folk får veta att de är sossar
    fast de röstar på moderaterna.

  272. Det är ju kända saker.
    Bra, du har ett svar!

  273. Det är en jättebra fråga.

  274. Den typen av valkompass tog vi
    för att man skulle ha en igenkänning.

  275. Om man tittar på partitillhörighet
    är folk inte så konsistenta.

  276. Om du fyller i tolv frågor
    och blir folkpartist...

  277. Inom blocken är det
    väldigt stor vaghet vad du tillhör-

  278. -men mellan blocken
    är de extremt konsistenta.

  279. När vi tittar på dem
    vi inte har manipulerat-

  280. -svarar folk i enlighet med vad de
    tänker rösta på till 95 procent.

  281. Det har statsvetare länge fört fram,
    att blocktillhörigheten är tydlig.

  282. Det senaste valet har det blivit
    mer osäkert på grund av...

  283. ...Sverigedemokraterna-

  284. -men generellt sett är det en hög
    konsistent för blocktillhörighet-

  285. -och låg konsistent
    för partitillhörighet.

  286. Min fråga
    anknyter lite till den förrförra.

  287. Vad tror ni
    om dem som låter sig manipuleras?

  288. Det finns en fysisk artefakt
    som de kan lita på.

  289. Man behöver inte komma ihåg
    eftersom kortet eller burken-

  290. -håller ens beslut så att man
    inte behöver hålla det mentalt.

  291. Tror ni att det yttre stödet
    påverkar utfallet?

  292. Ja och nej.
    Det är en fascinerande bit av det.

  293. Om man tror på en modell av kognition
    där inte allting är i huvudet-

  294. -utan att man förlitar sig på miljön
    och förlägger olika processer-

  295. -då ligger det nära till hands
    att man litar på fysikaliteten i det.

  296. Magisk enkät? Var kommer den ifrån?
    Den finns ju inte. Det är ju poängen.

  297. Om man hade gjort det i datorn
    där allt kan bytas ut-

  298. -hade man inte fått det resultatet.

  299. Det här är nåt
    som vi håller på att utforska-

  300. -men det tyder på
    att det inte spelar jättestor roll.

  301. Man kan göra det
    som en enkät på webben.

  302. Det är jättespännande att se.

  303. Man kan också se vårt resultat
    som evidens på att processen är sån.

  304. Vi håller inte hela beslutet
    i huvudet.

  305. När vi har gjort ett val sparar vi
    inte en detaljerad representation.

  306. Det ska leda till en handling.
    Det är poängen med ett beslut.

  307. Sen är utfallet bara representerat-

  308. -av de stabila strukturerna
    i yttervärlden.

  309. Eventuellt.

  310. Man kan tänka sig att det visar-

  311. -att 90 procent är så intresserade
    av att samarbeta med auktoriteter-

  312. -att de slår knut på sig själva.

  313. I stället för "choice blindness"
    är det "authority compliance".

  314. Vi hann inte gå igenom allting-

  315. -men det har gjorts
    en hel del studier-

  316. -där man har försökt mäta
    "authority compliance".

  317. Det finns skalor och enkäter för det-

  318. -som traditionellt används
    inom klinisk forskning.

  319. Det finns inget samband mellan det
    och beslutsblindhet, som vi har sett.

  320. Det var den frågan jag
    försökte besvara i första halvan-

  321. -att det inte syns att de är medvetna
    om att det har skett ett byte.

  322. Det är orimligt att tänka
    att det är en "authority compliance".

  323. Om de inte är medvetna om att nåt har
    hänt kan man inte tro att de spelar-

  324. -för att vilja följa vår auktoritet.

  325. De resultat jag visade i början-

  326. -visar att de inte är medvetna och
    orimligen gör det för att spela med.

  327. Ja, men om de inte är medvetna om det
    kan de inte spela med medvetet.

  328. De är i samma tillstånd både
    manipulerade och icke-manipulerade.

  329. De kan inte följa vår auktoritet
    eftersom det inte är nån skillnad.

  330. Men det finns
    en intressant teoribildning-

  331. -att man använder sig själv
    och sina svar som en auktoritet.

  332. Man drar nån form av självinferens
    kring vad man borde tycka.

  333. Men vi har planerat varianter-

  334. -där man försöker ta bort
    den sociala interaktionen.

  335. Man kan tänka sig att man kommer till
    en magisk kaffeautomat-

  336. -där saker man trycker in
    blir nåt helt annat-

  337. -och sen får man via en låtsaskompis
    som kommer in bedöma det...

  338. "Vad hände?
    Var det kaffet du ville ha?"

  339. Det är helt klart en fråga
    som man vill studera noggrant.

  340. Den får vi fortsätta med.
    Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Beslutsblindhet och självkunskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vet vi egentligen vad vi gör, när vi gör medvetna val? Lars Hall och Petter Johansson forskar i kognitionsvetenskap, och deras resultat tyder på raka motsatsen. Här berättar de om fenomenet beslutsblindhet. Försökspersoner som fått välja mellan två olika bilder märkte inte att deras val av bild hade blivit utbytt mot en annan. Dessutom motiverade försökspersonerna varför de valde en viss bild, trots att det alltså var en helt annan bild än den de verkligen valt. Inspelat 24 september 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Beslutsfattande, Kognitiv psykologi, Psykologi, Val (psykologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kognitionsforskning i Lund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kognitionsforskning i Lund

Beslutsblindhet och självkunskap

Vet vi egentligen vad vi gör, när vi gör medvetna val? Lars Hall och Petter Johansson forskar i kognitionsvetenskap, och deras resultat tyder på raka motsatsen. Här berättar de om fenomenet beslutsblindhet. Inspelat 24 september 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.