Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : OrtorexiDela
  1. Det är som om en alkoholberoende
    är med i en sajt-

  2. -där man lägger upp drinkar
    och flaskor.

  3. Problemet är att man blir fixerad vid
    det kroppsliga utseendet och maten-

  4. -och även träning.

  5. Om det exponeras hela tiden,
    kan man upprätthålla ett beteende.

  6. Välkommen Yvonne Lin.
    Du har skrivit boken om ortorexi.

  7. Få av våra tittare
    har hört talas om det. Vad är det?

  8. Det är när man är fixerad
    vid nyttiga livsmedel.

  9. Ofta i kombination
    med överdriven träning.

  10. Ni säger att ortorexi är ett modernt
    fenomen. Var kommer det ifrån?

  11. Från USA. En amerikansk läkare
    myntade begreppet på 90-talet.

  12. Han tyckte det var vanligt med hälso-
    nördar, som bara kunde äta nyttigt.

  13. Han kallade beteendet för ortorexi.

  14. Med åren, eftersom många rör sig på
    fitnessklubbar och friskvårdsställen-

  15. -så blev träning en del av det. I dag
    är det ofta både kost och träning.

  16. Är bara begreppet nytt,
    eller är hela fenomenet modernt?

  17. Det är ett modernt fenomen.

  18. Det följer många nya riktlinjer
    och påståenden om mat.

  19. Om man i dag ratar kolhydrater,
    så kommer det också in i ortorexi.

  20. Om man i dag går ut med löpsedlar som
    varnar för diabetes om man äter fel-

  21. -då tar man det till sig.
    På så sätt är det modernt.

  22. Man talar numera om kroppsfixeringen
    i media och reklam.

  23. -Har det nåt samband?
    -Absolut.

  24. Tidigare var det papperstidningarna
    som fick mycket skäll för det.

  25. Kanske också modebranschen.

  26. Att man visade vackra kroppar,
    som är svåra för folk att få.

  27. I dag... Det är ett modernt fenomen.

  28. En större bov i dramat i dag är
    Instagram och olika sociala medier.

  29. Det enda man lägger upp är mat
    och magrutor, brukar det vara.

  30. -Ger de dåliga råd?
    -Det är som om en alkoholberoende...

  31. ...är med i en sajt där man
    hela tiden lägger upp drinkar.

  32. Problemet är att man blir fixerad
    vid kroppsligt utseende och mat-

  33. -och även träning.

  34. Om det exponeras hela tiden,
    kan man upprätthålla ett beteende.

  35. Vi uppmanas alla att äta klokt och
    träna för att hålla kroppen i trim.

  36. När blir det ett problem?

  37. Det är förhållandet
    till mat och träning som styr det.

  38. En elitidrottare
    tränar 30 timmar i veckan.

  39. Det är mycket.
    Det kan en ortorektiker också göra.

  40. En elitidrottare kan äta nyttigt.

  41. Särskilt om det gäller uthållighets-
    grenar. Det gör ortorektiker också.

  42. Skillnaden är att
    en elitidrottare älskar sin träning.

  43. Man tränar för att man tycker om det.

  44. En ortorektiker tränar för att dämpa
    ångesten och må bra efter träningen.

  45. Ett tydligt tecken är att...
    Om vi säger att man får en skada.

  46. Om jag säger till en elitidrottare:
    "Du måste vila två veckor."

  47. "Ingen träning.
    Ät gott, sov och vila."

  48. Då gör elitidrottaren det.
    De muttrar lite, men de gör det.

  49. En ortorektiker klarar inte av det.
    Konsten är inte att träna mycket.

  50. Problemet är att man inte kan hoppa
    över träningen utan att må dåligt.

  51. Man tränar för att inte må dåligt.

  52. -Hur ser vardagen ut för dem?
    -Väldigt rigid.

  53. Extremt fasta mattider,
    som ofta går enligt nya direktiv.

  54. Man äter var tredje timme.
    Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål.

  55. Middag och kvällsmål. Det är väldigt
    noga med vad som ligger på tallriken.

  56. En frukost kan vara gröt
    med lite frön eller bär på.

  57. Det är ganska vanligt. Om man äter
    ägg, äter man bara äggvitan.

  58. Man kanske kompletterar
    med olika proteiner.

  59. Lunch och middag ser likadana ut.
    Lax, bulgur, kyckling utan skinn.

  60. Lättkeso, kvarg. Det är vissa livs-
    medel som just nu är de enda rätta-

  61. -utöver grönsaker och frukt.

  62. -Det låter som ett lågt energiintag.
    -Det är det.

  63. Det är ett lågt energiintag. Framför
    allt eftersom man tränar mycket.

  64. Man tar inte hänsyn
    till träningens energiförbrukning.

  65. Där finns likheter med vanliga ät-
    störningar. Det blir en svältperiod.

  66. Ofrivilligt, eftersom man tycker
    att man äter mycket. Stora volymer.

  67. Även anhöriga tycker det. "Oj, vad du
    äter mycket och nyttigt. Du tränar."

  68. "Hur ska jag bli lika motiverad?"

  69. Man ser bra ut, utseendet är viktigt.
    Man är tränad och solbränd.

  70. Allt det du berättar gör att
    det måste vara svårt för anhöriga-

  71. -att förstå att det är ett problem.

  72. Det är svårt.

  73. Det anhöriga kan se, är när personen
    börjar gå från att...

  74. ...vilja äta nyttigt till att vilja
    ta bort fler och fler livsmedel.

  75. Och att man tränar mer och mer.
    Jag kanske har barn eller sambo.

  76. Vi kan inte längre äta på restaurang.
    Man börjar skära av social samvaro-

  77. -som är så viktig för hälsan...
    Då börjar anhöriga reagera.

  78. Upplever ortorektikern själv
    negativa symptom?

  79. Absolut. Oftast psykiska symptom.

  80. När man går in i svälten, får man
    en förändrad fysiologisk process.

  81. Ofta får man exempelvis
    väldigt höga kortisolhalter.

  82. Det är ett hormon från binjuren.
    Ett vakenhetshormon, kan man säga.

  83. Om det är högt, får man svårt att
    somna och går inte ner i djupsömn.

  84. Man har lätt för att vakna.
    Man får dålig återhämtning.

  85. Många får då ångest, depression
    och tvång som samsjuklighet.

  86. Det går inte obemärkt förbi.

  87. Om få har hört ordet ortorexi, så har
    vi hört om anorexi sedan länge.

  88. Vad finns det för likheter
    och skillnader?

  89. Likheterna
    är att båda hamnar i svält.

  90. Det är tydligare hos anorektiker,
    eftersom de förlorar mycket vikt.

  91. De förlorar
    både muskelmassa och fett.

  92. När benknotorna sticker ut blir det
    tydligt att personen är sjuk.

  93. Likheten är att man svälter,
    men det är synligare på anorektikern.

  94. Ortorektikern svälter också, men
    eftersom man har mycket muskelmassa-

  95. -brukar det vara så
    att om man använder BMI-

  96. -ett sätt att beräkna
    om man har övervikt eller undervikt-

  97. -så får ofta ortorektikern
    ett normalt BMI.

  98. -Relationen mellan vikt och längd.
    -Ja, det är det som ingår i det.

  99. Jag har jobbat med det här i 15 år,
    med specialisering i ortorexi.

  100. Vi har mätinstrument
    där vi tittar på fettprocenten.

  101. Det är både män och kvinnor
    som drabbas.

  102. Inte bara ungdomar.
    Ofta är det unga som får anorexia.

  103. Här är man i 30- eller 40-årsåldern.
    Män kan ha 2-3 % fett.

  104. Det är väldigt alarmerande.
    Kvinnor ska ligga 10 % högre.

  105. De kan ligga under 10 %.
    Det här är ingenting att leka med.

  106. Det ger stora problem
    med kroppens fysiologiska processer.

  107. Om en ortorektiker går till doktorn,
    vad händer då?

  108. Ja, först och främst kan man säga
    att många läkare...

  109. Om det kommer in en person
    som är ung, vältränad och solbränd-

  110. -blir det vilseledande. Det ser inte
    ut att vara en sjuk person.

  111. När de säger att de mår dåligt
    och känner sig ledsna och oroliga-

  112. -då ges ofta diagnosen
    på samsjukligheten.

  113. "Du kanske är utmattad." Man
    får diagnosen utmattningsdepression.

  114. -Då uppmanas de att träna mindre.
    -Det kanske inte ens tas upp.

  115. Man behandlar det som utmattnings-
    depression och får antidepressiva.

  116. Man blir ombedd att ta det lugnt
    och inte stressa så mycket.

  117. Det är förståeligt för oss som jobbar
    med det att läkare missar det.

  118. Därför är det viktigt
    att nå ut med information.

  119. Ingen läkare vill inte kunna mer.

  120. Anorexi är en diagnos,
    det är inte ortorexi.

  121. -Vad ger läkaren för diagnos?
    -Ja...

  122. De är mer eller mindre tvungna
    att ge ätstörning UNS.

  123. "Utan närmare specifikation".
    Det är en atypisk form.

  124. Eftersom ortorektiker inte passar in
    på anorexia eller bulimi-

  125. -blir det den kategorin som gäller.

  126. Det är det de måste skriva.
    Det är inget konstigt med det.

  127. När ett nytt samhällsfenomen
    dyker upp, som t.ex. fibromyalgi...

  128. Man kallade det "käringsjuka". Folk
    säger att det finns nåt annorlunda.

  129. Sen beskrivs det av media.
    Då reagerar alla.

  130. "Det här är ingen diagnos.
    Mer forskning!"

  131. Man gör fler studier
    och så småningom blir det en diagnos.

  132. Det är så det ska vara.

  133. Hur ska en läkare kunna motivera
    sin patient att lägga om livet?

  134. Det är ett helhetsprojekt, som
    med andra ätstörningar och beroenden.

  135. Läkare har ofta kort tid. Har de en
    kvart för en patient, så är det bra.

  136. -Är det möjligt?
    -Nej.

  137. Det krävs specialistvård
    eller specialistkunskap.

  138. Det är ett så brett fenomen, det slår
    både på fysiologin och psykologin.

  139. Ofta blir man avtrubbad.

  140. Kognitiva funktioner,
    som att tänka och memorera, påverkas.

  141. Det krävs en bred insats
    och en integrerad insats.

  142. Inte kombinerad, att man har både
    psykolog och dietist och läkare.

  143. De integrerar inte alltid arbetet.

  144. Det är viktigt att man samarbetar
    om den här patientgruppen.

  145. Det är en avancerad vård.
    Var hittar man den?

  146. Den finns ännu inte
    inom den vanliga vården.

  147. Vi har våra ätstörningskliniker.

  148. Där är det så
    att det finns krav inom vården-

  149. -att man måste jobba
    efter evidensbaserade metoder.

  150. Det finns det
    för anorexia och bulimi.

  151. Det är synd om ortorektikern
    hamnar på en ätstörningsklinik-

  152. -där man är tvungen att
    använda fel metod för patientgruppen.

  153. En ortorektiker
    som tränar 30 timmar i veckan-

  154. -kommer till en ätstörningsklinik
    och får träningsförbud.

  155. Det är acceptabelt när det gäller
    anorektiker som håller på att dö.

  156. Om ortorektiker går från 30 timmar
    till 0, får de en sån panikångest-

  157. -att de kryper på golvet. Det är inte
    mänskligt att utsätta dem för det.

  158. Vi behöver forskning
    och fler kliniker-

  159. -som jobbar med att ge
    de här människorna rätt behandling.

  160. Och att man slutar se dem som idoler.

  161. "Ju mer träning, desto bättre.
    Ju mer grönsaker, desto bättre."

  162. -Kan man bli helt frisk?
    -Ja, det kan man faktiskt.

  163. -Så att det varar över tid?
    -Ja, det kan man.

  164. Ibland inom vården,
    beroende på ekonomi och annat-

  165. -så skrivs man ut för tidigt.

  166. Det är olyckligt. Rent samhälls-
    ekonomiskt skulle man tjäna på-

  167. -att behandla patienterna färdigt,
    för att minska återfallsrisken.

  168. Det är det vanliga. En ortorektiker
    som har fått behandling...

  169. Man har en bra vikt
    och äter enligt plan.

  170. Det är de evidensbaserade metoderna
    inom ätstörningsvården.

  171. Man har varit rigid hela tiden
    och ätit på bestämda tider.

  172. Man har slutat att träna. När man
    kommer ut, börjar man träna direkt.

  173. Eftersom man inte vågar ändra kosten-

  174. -så försätter man sig direkt i svält.
    Återfall.

  175. -Hur vanligt är det här?
    -Svårt att säga. Statistik saknas.

  176. Det beror på att diagnosen saknas.
    Vi har inget statistiskt nummer.

  177. Nu pratar jag utifrån
    egna erfarenheter och observationer.

  178. När jag började jobba med detta
    på 80-talet var det anorexia.

  179. Inte ens bulimi fanns som diagnos.

  180. Sen ökade både anorexia och bulimi
    under den tiden.

  181. I dag... Jag har kontakt med
    3-4 personer dagligen som hör av sig.

  182. Jag upplever att det är
    mycket vanligare i dag än tidigare.

  183. Det förändras lite i karaktär,
    men det är vanligt.

  184. I USA har man siffror på att varannan
    collegestudent har det här problemet.

  185. En studie i Sverige visar att
    30 % av gruppträningsinstruktörerna-

  186. -har eller har haft ätstörningar.

  187. När det gäller personliga tränare...
    Det kan jag säga-

  188. -att det är väldigt vanligt
    med störda beteenden.

  189. -Då ligger det nära ortorexi.
    -Vilka är det som drabbas?

  190. -Alla, kan man mer eller mindre säga.
    -Elitidrottare?

  191. De går en annan väg.
    De kan gå in på idrottsanorexi.

  192. Att man svälter
    för att man tränar för mycket.

  193. Det är annorlunda för ortorektikern,
    som ofta bara vill äta nyttigare.

  194. Sen eskalerar det.
    "Då måste jag ta lite kosttillskott."

  195. Det är inte nödvändigt.
    Man kan äta vanlig mat.

  196. Det blir proteinpulver och man börjar
    utesluta saker. Sen är man fast.

  197. För män slutar det ofta med anabola
    steroider. Muskelvolymen ska upp.

  198. -Vanligast hos män eller kvinnor?
    -Både och.

  199. Om man tittar på vanliga ätstörningar
    så är det vanligare hos kvinnor.

  200. Ortorexi skiljer sig,
    eftersom det är många fler män.

  201. -Vad hoppas ni att boken leder till?
    -Först vill jag säga...

  202. ...att jag önskar att jag sluppit
    att skriva den. Vi är två författare.

  203. Det känns sorgligt att
    behöva göra det, men vi känner att...

  204. Vi måste komma ut med kunskapen.
    Boken vänder sig till idrottstränare.

  205. Lärare i skolan,
    anhöriga och drabbade.

  206. Det är kunskapsbildning
    som vi är ute efter.

  207. -Tack, Yvonne, för att du kom.
    -Tack så mycket.

  208. Då hade vi en bokrelease med press,
    media, drabbade och anhöriga.

  209. Att säga "fira" känns konstigt. Det
    var sorgligt. Många drabbade var med.

  210. -Mitt största "wow"?
    -En insikt.

  211. Jag fick insikten om hur roligt
    det är att jobba med min man.

  212. "Wow!"

  213. Hobby? Som ligger utanför
    det jag gör med träning?

  214. Skärmflyg! Det är en härlig känsla.

  215. Textning: Johannes Hansson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ortorexi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ortorexi innebär en fixering vid nyttiga livsmedel i kombination med extremt stora träningsmängder. Yvonne Lin skriver om det störda ät- och träningsbeteende som hon liknar vid ett samhällsfenomen, en trend i en tid när jakten på perfekta kroppar, evig ungdom och topprestationer är vanligt förekommande. Hon lyfter fram tänkbara orsaker, beskriver själva beteendeförändringen och tar upp behandlingsmetoder. I boken presenteras även berättelser skrivna av personer med erfarenhet av ortorexi. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar
Ämnesord:
Fysisk träning, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Ätstörningar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Världens fotboll

Med könet på fotbollsplan

Spanska fotbollsspelare berättar hur påtagligt mycket sämre situationen i landet är för damfotboll än för herrfotboll. Under rådande strukturer, då satsningar endast görs på herrar, är möjligheterna att utvecklas som damspelare begränsade.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Lajv mellan verklighet och fantasi

Ida och Oliver är 12 år och ägnar en stor del av sin fritid åt att åka på lajv. Det är ett rollspel där de under några dagar byter sitt vanliga liv mot ett liv där allt kan hända. De klär sig i medeltidskläder, lagar mat över öppen eld och möter orcher, troll och andra varelser. De får lära sig att hantera magiska kristaller och får bevittna regelrätta krigsbataljer. Hur är det att växla mellan verklighet och fantasi?

Fråga oss