Titta

Vår samiska kamp

Vår samiska kamp

Om Vår samiska kamp

Programserie om samernas situation idag, kulturellt och socialt, och som även skildrar samiskt liv ur ett historiskt perspektiv. Vi möter människor från hela Nordkalotten som berättar om sina erfarenheter och om sin kamp för erkännande av den samiska identiteten och kulturen. NRK har under resor i norr undersökt den samiska kulturen och hur unga samer i dag förhåller sig till identitet och arv.

Till första programmet

Vår samiska kamp : Språkets maktDela
  1. Marja skriver på ett språk
    nästan ingen förstår.

  2. All min musik är på sydsamiska,
    mitt hjärtas språk.

  3. De samiska språken
    har haft tuffa villkor.

  4. Det var ett förbjudet språk i skolan.

  5. -Språk måste användas, annars dör de.
    -God kväll, det här är Ođđasat.

  6. Det har betydelse för status också.

  7. Att vårt språk är så pass viktigt
    att man använder det på skyltarna.

  8. Inte alla gillar att se samiska i tryck.

  9. Det kräver en stor insats
    för att hålla ett språk levande.

  10. Nu är vi vid torvkåtan, derhviegåetie.
    Det var här det började.

  11. Ingen vill släppa sitt eget språk.

  12. Marja har viljan, men räcker det?

  13. Musik har alltid varit
    mitt stora intresse.

  14. Att få syssla med det på skoltid
    gjorde att jag fastnade för musiklinjen.

  15. Man är fri i musiken, så att kombinera
    det med renskötsel är inget problem.

  16. På fritiden skriver jag texter
    på sydsamiska och komponerar musik.

  17. Jag kan inte återge samma budskap
    på norska som jag kan på sydsamiska.

  18. Jag kan inte låta det försvinna,
    för då blir det inget kvar av mig.

  19. Då försvinner jag också.

  20. Elev vid musiklinjen på gymnasiet
    Uppvuxen i Elgå

  21. All min musik är på sydsamiska,
    mitt hjärtas språk.

  22. Det är så skönt med sommar och sol

  23. Marja vet att få förstår
    innehållet i hennes texter-

  24. -men vill ändå använda sydsamiska.

  25. Marja visar vem hon är
    genom samiskan.

  26. Det är därför
    man lyssnar på den musiken.

  27. Musiken talar ju för sig själv.
    Jag tycker att det är coolt.

  28. Sydsamiska var förr vardagsspråket
    här i Elgå, cirka 30 mil från Oslo.

  29. I dag står det på FN:s lista
    över allvarligt hotade språk.

  30. I Elgå bor en familj som kämpar
    för sydsamiskans överlevnad.

  31. Här bor tre generationer
    Fjellheim Mortensson.

  32. -Nu är det vuxna mot barn.
    -Jag får hoppas på det bästa.

  33. Bra, Elin!

  34. Bra, Marja!

  35. -Hela familjen är tvåspråkig.
    -Bra, Elin!

  36. -När de spelar golf pratar de norska.
    -Det var så nära.

  37. Men Jon Anders är renskötare-

  38. -och när familjen arbetar med renar
    är sydsamiskan naturlig och nödvändig.

  39. Elin har satsat mycket på
    att arbeta för sydsamiskan-

  40. -fast det bara förstås
    av ett tusental människor.

  41. Det är ingen fråga om hur många som
    talar det. Ett språk är ett språk ändå.

  42. F.d. projektledare vid Sametingets
    språkmotiveringsprojekt, lärare

  43. Marja och brodern Dan Richard
    har lärt sig sydsamiska sen de var små.

  44. Det är inte självklart, för tillgången
    på undervisning är begränsad.

  45. Jag har fått ta del av hela kulturen,
    min sydsamiska kultur och identitet.

  46. Utan det hade jag inte ens varit halv.

  47. Vi går väl och tittar på torvkåtan igen.

  48. Ja, vi får se hur det ser ut.

  49. Enligt Elin är det bästa sättet
    att stärka sydsamiskan-

  50. -att barnen lär sig språket som små.

  51. Med hjälp av en erfaren kåt-byggare
    och med andra föräldrar-

  52. -gjorde de en plats
    där sydsamiskan odlades.

  53. Nu är vi vid torvkåtan, derhviegåetie.
    Det var här det började.

  54. Tanken var att vi skulle ha
    ett språkbo här.

  55. Språkbo, eller språkbad,
    är en metod för att undervisa språk-

  56. -genom att använda språket naturligt.

  57. När Elin och Jon Anders var små ansåg
    man att tvåspråkighet var skadlig-

  58. -och i valet mellan norska och samiska
    valde föräldrarna norska.

  59. Elin ville att hennes barn
    skulle ta språket tillbaka-

  60. -och språkboet var första steget.

  61. Vi inser inte alltid
    att det att rädda ett språk-

  62. -kräver stenhårt arbete.

  63. För det är ofta lättare-

  64. -att tala det språk som majoriteten
    och samhället i stort använder.

  65. Ofta råder minsta motståndets lag-

  66. -men ska samiskan överleva får man
    ibland följa största motståndets lag.

  67. En som inte följde
    minsta motståndets lag är Mikkâl.

  68. Han är enaresame och talar enare-
    samiska, som bara 300 människor kan.

  69. Rappar på enaresamiska
    Student i Helsingfors

  70. Jag började rappa
    som 15- eller 16-åring-

  71. -när de första
    finskspråkiga rapparna kom.

  72. De fick mig intresserad av
    att rappa på finska.

  73. Vid nåt skede kom jag på idén
    att rappa på enaresamiska.

  74. Sen fortsatte jag på det spåret.

  75. "Amoc-Kaččâm"
    är en rap-cd på enaresamiska.

  76. Den första och än så länge den enda.

  77. Ett språk är döende
    om inga barn talar det.

  78. För bara tjugo år sen
    såg enaresamiskan ut att dö ut.

  79. När jag var liten-

  80. -fanns inga andra ungdomar som
    talade enaresamiska som modersmål.

  81. Bara jag, mina två bröder
    och en kille till.

  82. Mikkâls far, Matti Morotaja,
    är en förkämpe för enaresamiskan.

  83. Han har jobbat entusiastiskt
    för språkbad i Enares förskolor.

  84. Vad gäller enaresamiska
    går den att revitalisera och rädda.

  85. Det är ingen omöjlighet. Det är inte
    bortkastade pengar - eller energi.

  86. Mattis insats har lett till
    att flera nu talar språket.

  87. Mikkâl har också varit språklärare
    för enaresamiska barn, och ser nyttan.

  88. Verksamheter med språkbad är
    de viktigaste för att bevara språket.

  89. Att man lär sig språket som liten,
    även om inte föräldrarna kan det.

  90. På det sättet har vi fått
    en yngre generation som kan språket.

  91. Det fungerar överraskande väl.

  92. Amoc! Amoc!

  93. Ett skäl till att samiskan
    har det svårt-

  94. -är hur myndigheterna
    har förhållit sig till samiskan.

  95. Historiskt har ju sydsamiskan
    levt sida vid sida med norskan-

  96. -i hundratals, kanske tusentals år.

  97. Kan du komma och duka?

  98. Sydsamiskan vore mycket starkare
    utan den starka förnorskningsperioden.

  99. I hela Norden ville myndigheterna
    skapa homogena samhällen.

  100. Det fick stora konsekvenser
    för de tio samiska språken.

  101. Fyra av dem är döende,
    eftersom barn inte lär sig språket.

  102. Enligt FN är flera allvarligt hotade,
    och sydsamiskan är ett av dem.

  103. När mina far- och morföräldrar
    gick i skolan var det förbjudet-

  104. -att tala samiska.

  105. Om man inte får prata sitt språk,
    vem är man då?

  106. Mitt modersmål är umesamiska.

  107. Men jag har aldrig haft tillgång
    till att läsa eller skriva det.

  108. Det var ett förbjudet språk i skolan.

  109. Renskötarsame

  110. I Sverige fanns det
    nåt som kallades nomadskola.

  111. Om man tillhörde en renskötarfamilj
    var man tvungen att gå i den skolan.

  112. Det märkliga var att vi
    måste gå med våra dräkter-

  113. -men vi fick inte tala samiska.

  114. Om vi talade samiska
    blev vi faktiskt fysiskt bestraffade.

  115. Det är klart att man fick
    mindervärdeskomplex.

  116. Myndigheternas ovilja mot samiska
    tvingade många samer att byta namn.

  117. Det hände med Nils Olav Kappfjell,
    som egentligen inte heter så.

  118. Nej. Inte Kappfjell.

  119. Det påtvingade myndigheterna mig
    på grund av registreringen av samer.

  120. Ser du det som diskriminering?

  121. Ja, det är klart.

  122. Det första en person måste ha rätt till
    är att behålla sitt namn.

  123. Inte ens mitt i det nordsamiska området,
    där alla talade samiska, godtogs det.

  124. Ett av de samiska barn som satt
    i skolbänken utan att kunna norska-

  125. -blev senare professor i samiska.

  126. Nu ska jag till Sámi allaskuvla,
    Samiska högskolan-

  127. -där jag är professor i samiska.

  128. Professor i samiska i Kautokeino,
    Sametingets första ordförande i Norge

  129. Hej! Du har visst väntat
    på de här böckerna?

  130. Mitt modersmål är samiska.
    Jag förstod inte norska-

  131. -förrän jag var tio-elva år.

  132. De första åren
    förstod jag inte vad läraren sa.

  133. Vad är detta? Vad är det?

  134. Nu ska du fråga.
    Peka på nåt och fråga de andra.

  135. Först i fyran hade vi en lärare som
    kunde berätta historien på samiska-

  136. -med bilder som illustration.
    Det var så fantastiskt.

  137. Det var rätt och slätt ett nytt fönster
    som öppnades mot världen.

  138. Så fantastiskt var det.

  139. Inte alla barn fick uppleva den glädjen.

  140. Egentligen var lärarna förbjudna
    att undervisa på samiska.

  141. Många av barnen
    fick kämpa nåt förfärligt-

  142. -och även i sista klassen på folkskolan
    måste lärarinnan sitta och hjälpa vissa-

  143. -för de hade inte lärt sig
    läsa och skriva.

  144. Väldigt många av dem
    blev analfabeter.

  145. De kunde varken skriva
    på norska eller samiska.

  146. Många samer fick
    ett dåligt förhållande till sitt språk.

  147. Men en ny generation
    kämpade för förändring-

  148. -och i slutet av 1960-talet
    tilläts samiskan i skolan.

  149. Puss ser...

  150. ...en lurig mus...

  151. Jon Anders, Marjas far, skulle börja
    i skolan precis då samiska tilläts.

  152. De sydsamiska barnen i Elgå kunde
    bara få undervisning på sitt språk-

  153. -på internatskola.

  154. Resan till skolan tog två dygn. Jon
    Anders fick en barndomstid på internat.

  155. Jag minns att jag
    skulle åka till skolan med tåg.

  156. Det såg jag mycket fram emot.

  157. Renskötarsame

  158. Jag hade aldrig förut sett ett tåg,
    så det såg jag fram emot.

  159. Men när vi kom till Hattfjelldal,
    som låg 80 mil bort-

  160. -så tänkte jag inte på att mamma
    och pappa skulle åka ifrån mig.

  161. Och...

  162. Ja, det var tungt när de åkte.

  163. Jag var tvungen att klara mig
    igenom det, jag hade inget val.

  164. Men man tänkte hela tiden på
    hur man skulle komma hem igen.

  165. Då måste jag ta mig
    till Trofors, där stationen låg-

  166. -så då fick man ju rymma.

  167. Det är väl nåt av det tyngsta
    man har gjort.

  168. Man förlorade ju mycket
    av den dagliga kontakten med barnen.

  169. Det värsta var den eviga längtan
    hem till mamma och pappa.

  170. Det var nog många som tänkte så,
    men ingen pratade om det.

  171. Man skulle visa att man var stark.

  172. 24 barn, från Elgå i Hedmark
    till Røyrvik på gränsen till Nordland-

  173. -har flyttat in i internatet,
    med vacker utsikt över Snåsavatn-

  174. -inramat av skog och fjäll.

  175. År 1968 öppnades en skola för
    sydsamer i Snåsa, femtio mil från Elgå.

  176. Jon Anders flyttades dit.

  177. Från sju till sjutton års ålder
    bodde han på internatet.

  178. Jag lärde mig i alla fall
    att när jag fick mina barn-

  179. -så skulle de gå i skola i närområdet.

  180. Elin höll med om
    att barnen måste bo hemma-

  181. -men de ville att de skulle lära sig
    sydsamiska. Det verkade olösligt.

  182. Men så såg Elin att Sametinget
    hade utlyst medel till ett projekt-

  183. -som skulle motivera barn
    att tala samiska i förskolan och skolan.

  184. Elin fick med sig föräldrar,
    skola och kommun på att ansöka.

  185. Och de hade tur. Elgå fick projektet.

  186. Huvudmålet med projektet var ju-

  187. -att se om det gick att få barnen
    att ta tillbaka sydsamiskan.

  188. Nu ska vi bara prata sydsamiska.

  189. Förr i tiden sa man ju att tvåspråkighet
    närmast var skadligt för barnen.

  190. I dag vet vi
    att ju fler språk man kan, desto bättre.

  191. -Vad heter du?
    -Dan.

  192. Vi har lärt oss skriva, räkna
    och läsa på sydsamiska.

  193. När man talar om samiska tänker de
    flesta på nordsamiska, som är störst.

  194. Det har också fått mest offentligt stöd.

  195. Odelstinget behandlar i morgon
    förslaget till en samisk språklag.

  196. Den ska ge samiskan status
    som officiellt språk i sex kommuner.

  197. Många menade att det samiska
    fick för stor plats.

  198. Den samiska skyltningen provocerade.

  199. Vesterålen i Nordland,
    med 30 000 invånare-

  200. -där 25 procent
    anses ha samisk härkomst.

  201. Vi har inte en samisk identitet
    i Hadsel i dag-

  202. -som rättfärdigar att ha parallella
    namn, samiska och norska.

  203. När Arbeiderpartiet ville ha in Tromsö
    i samiska språkområdet blev det bråk.

  204. Den borgerliga alliansen gick till val
    på att hindra det, med FrP i spetsen.

  205. När man fattar såna beslut
    måste det finnas ett behov.

  206. När bara några få hundra människor
    i Tromsö kan samiska-

  207. -behöver inte all offentlig information
    och alla skyltar i stan vara på samiska.

  208. Dessutom kan de flesta av de här
    personerna också tala utmärkt norska.

  209. Tromsöborna valde borgarna,
    men det blev dålig stämning-

  210. -och Høyre måste hitta en lösning.

  211. För första gången har Sametinget och
    en stad avtalat om att säkra samiskan.

  212. Det är resultatet av ett samarbete
    mellan Tromsö och Sametinget-

  213. -efter konflikten i Tromsö.

  214. Det här är en bra lösning, anser jag.

  215. Avtalet är omfattande och överordnat-

  216. -och det viktigaste är att vi
    förpliktigar oss till tätare dialog-

  217. -mellan Sametinget och Tromsö.

  218. Vi vet att två saker är viktiga.

  219. Den ena är att språken
    har nån form av offentligt stöd.

  220. Då menar jag ett stöd
    som inte mäts i kronor och ören-

  221. -utan att det offentliga Norge
    signalerar att det här vill vi ha.

  222. Är det möjligt att lära sig om språket
    i skolan? Kan man se det i skrift?

  223. Sen har vi
    det som språkanvändarna själva gör.

  224. I Kautokeino talar majoriteten samiska,
    och samiska är vardagsspråk.

  225. Smöret är där borta.

  226. Sockret är nog på andra sidan.
    Det är där det brukar stå.

  227. Länge var inte ett ord på samiska.

  228. Och det är ju en viktig del av
    språkinlärningen att bröd, mjölk...

  229. Att det står tryckt.
    För barn har det enorm betydelse.

  230. Det har betydelse för status också.

  231. Att vårt språk är så pass viktigt
    att man använder det på skyltarna.

  232. Både att se sitt språk och att höra det
    ger status.

  233. Men ökad status var inte tanken
    bakom grundandet av Sameradion.

  234. När NRK började sända var tanken att
    det skulle bidra till förnorskningen.

  235. Men när samerna
    hörde samiska på radion-

  236. -blev de ivriga och sa:

  237. "Samiska är gott nog för radion,
    då är samiskan värd nåt!"

  238. Det samiska språket stärktes
    snarare än att försvagas.

  239. Välkomna till den första samiska tv-
    nyhetssändningen i Norge och Sverige.

  240. Det jag minns bäst är
    när Ođđasat startade.

  241. Vi kämpade hårt för det.

  242. Det är en av de viktigaste händelserna
    i Sápmis mediehistoria.

  243. Jag vill gratulera alla samer i dag-

  244. -och hoppas att nyheterna blir till
    något gott för hela det samiska folket.

  245. Nu är vi på NRK Sápmi.
    Här har vi suttit sen 1984.

  246. Välkommen till husmötet.

  247. Vid grundstensläggningen
    för Sameradions byggnad-

  248. -lovade radiochefen Bjartmar Gjerde
    fördubblad sändningstid på samiska-

  249. -och från 1985
    fasta samiska tv-sändningar.

  250. Varför tycker Norske Samers Riksfor-
    bund att det är bråttom med samisk tv?

  251. Det är bråttom särskilt
    när det gäller utbudet för barn-

  252. -för tv har en så kolossalt stor makt.

  253. -Titta! Det är min kalv.
    -Är du säker?

  254. Jag känner väl igen min bästa kalv?
    Kom!

  255. Barn-tv var den andra sändningen vi
    gjorde. Med tiden har vi utökat utbudet.

  256. Från och med i höst gör vi barn-tv
    fem dagar i veckan.

  257. I Elgå talas det åter
    flytande sydsamiska.

  258. Projektet, som skulle vara i fem år,
    har förlängts-

  259. -så att nästan alla
    barnen hinner gå ut högstadiet.

  260. Det viktigaste vi har uppnått är att
    barnen håller på att bli tvåspråkiga.

  261. Det jag minns bäst av Elgå skole
    var att vi hade fyra dagar i skolan-

  262. -och en dag ute. Vi hade ofta NO ute,
    och använde det vi hade runt oss.

  263. Vi fick vara med på renslakten.

  264. Det var ett bra sätt att lära sig
    kasta lasso och även glosor.

  265. Man lärde sig mycket glosor om
    samisk kultur. Man lekte och lärde sig.

  266. -Oj! Den var stor! Vem fick den?
    -Jag fick den vid tio i går kväll.

  267. -Den vägde 1,7 kilo.
    -Var den svår att dra upp?

  268. Jag fick kämpa lite.

  269. Alla vi som var med
    känner oss nog starkt knutna-

  270. -till den sydsamiska kulturen.

  271. Jag kommer att lära mina barn
    sydsamiska.

  272. Om samhället hade varit mer byggt på
    att vi har en samisk befolkning-

  273. -hade man som förälder sluppit kämpa
    för att få samiska i skolan åt barnen-

  274. -för det gör föräldrarna nu,
    särskilt i det sydsamiska området.

  275. Det är sånt jag menar. Att samiskan
    ska få plats måste vi själva bidra med.

  276. Jag är förvånad över att ungdomarna
    är så intresserade av det samiska.

  277. Det gläder mig. Jag är imponerad över
    hur mycket barnen har lärt sig.

  278. De har lärt sig skriva och läsa...

  279. Och det bästa av allt är
    att de har kunnat bo hemma.

  280. Se ögonens sorg
    som vajan gömmer

  281. Det gör ont att resa sig upp

  282. Hör hur vinden jojkar

  283. Vajan har mist sin kalv

  284. Aehtjie, min pappa,
    säger att jag måste utbilda mig.

  285. Att satsa på renskötsel
    är ingen säker framtid.

  286. Men det är hit mitt hjärta vill.

  287. Det är det jag har vuxit upp med,
    det är det jag vill vara.

  288. Renskötsel och språk hänger ihop så-

  289. -och båda måste tas tillvara
    om man ska ha en levande kultur.

  290. Översättning: J. Ullenius/C. Holmberg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språkets makt

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idag har samer rätt, och möjligheter, att lära sig samiska men så har det inte alltid varit. Och de kan fortfarande möta motstånd. Marja Helena Fjellheim Mortensson från Elgå i Norge fick lära sig sydsamiska i skolan tack vare ett projekt där man satsade på flerspråkighet. Hon berättar hur det är att skriva dikter på ett språk som nästan ingen förstår. Vi möter också finske Mikkâl Morottaja som rappar på enaresamiska. Tack vare att hans pappa arbetat för att sprida enaresamiskan finns det en chans att språket lever kvar. Ole Henrik Magga lever i Kautokeino, en av få platser där samiska är ett levande vardagsspråk. Han är professor i samiska språk vid och understryker hur viktigt det är att språket hålls levande och används i vardagliga sammanhang och inte bara i skolan.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samer, Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Vår samiska kamp

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Stolt framtid

Avsnitt 1 av 6

Under första delen av 1900-talet sågs den samiska kulturen som mindre värd i Norge. Samerna skulle lära sig att tala norska och leva efter norska seder och bruk. Susann kom i kontakt med sitt samiska arv genom en läxa i skolan. Idag är hon, som många andra, stolt över sitt samiska ursprung.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Kulturens kraft

Avsnitt 2 av 6

Samisk kultur har fått internationellt erkännande under senare tid. Vi möter sångerskan Marit Boine, som använder sin röst för att förmedla stolthet och samiska värderingar, och Simon Marainen som använder jojk i nya sammanhang. Vi träffar också en av skaparna av serien Märät säppikäät.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Entreprenörernas tid

Avsnitt 3 av 6

Under delar av året lever Ante Aikios familj av den samiska kulturen och säljer upplevelser till turister i finska vintersportorten Levi. Men vad väntar i framtiden för de samer som får allt svårare att försörja sig på rennäring och fiske?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Språkets makt

Avsnitt 4 av 6

I dag har samer både rätten och möjligheterna att lära sig sitt modersmål, men möts fortfarande av motstånd. Marja från norska Elgå fick lära sig sydsamiska i skolan tack vare ett projekt om flerspråkighet. Satsningen blev framgångsrik och idag är barnen i Elgå tvåspråkiga.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Rätten till jorden

Avsnitt 5 av 6

Renägaren Niila Inga kan visa på hundraårig användning av jorden i Laevas sameby, men har inga papper på egendomsrätt. Området, som ligger nära Kebnekaise, har rika mineraltillgångar och det finns intresse för att starta en ny gruva. Niila oroar sig för att familjens framtid kan ödeläggas.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Makt och maktlöshet

Avsnitt 6 av 6

På 1990-talet var det stora konflikter i Finnmark och många menade att samerna hade fått för omfattande politisk makt. Vi möter sametingsrepresentanten Marie Therese Aslaksen som blev politiskt engagerad under konflikterna. Vi tittar också närmare på hur naturtillgångar som guld och mineraler påverkar Finnmarksvidda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Fråga oss