Titta

Vår samiska kamp

Vår samiska kamp

Om Vår samiska kamp

Programserie om samernas situation idag, kulturellt och socialt, och som även skildrar samiskt liv ur ett historiskt perspektiv. Vi möter människor från hela Nordkalotten som berättar om sina erfarenheter och om sin kamp för erkännande av den samiska identiteten och kulturen. NRK har under resor i norr undersökt den samiska kulturen och hur unga samer i dag förhåller sig till identitet och arv.

Till första programmet

Vår samiska kamp : Rätten till jordenDela
  1. De här markerna
    är det renen som äger och brukar.

  2. Mitt i Sameland finns miljardvärden
    som politikerna vill komma åt.

  3. Utan gruvnäring på orten
    blir det inga lokalsamhällen.

  4. Utan jobb
    kan vi heller inte utvecklas.

  5. I Ryssland har samerna förlorat
    de flesta av de gamla rättigheterna.

  6. Jag har en kvot på två ton fisk.

  7. Men var ska jag fiska
    utan tillgång till floden?

  8. I Norge befarades att Finnmarkslagen
    skulle ge rensamerna alla rättigheter.

  9. Det hade varit en förfärlig orättvisa.

  10. Miljövänner och samer kämpar
    tillsammans mot nya gruvor i Sverige.

  11. Blir det en gruva, försvinner allt.

  12. Niila äger inte betesmarken. Kan han
    då vinna kampen mot gruvan?

  13. Det här är mina renar
    som jag har ägt hela livet.

  14. Det är september, precis innan...
    rentjurarna går i brunst.

  15. Nu är de som störst.

  16. På hösten slaktar vi alla renar
    som vi ska äta under vintern.

  17. Jag har alltid velat bli renskötare.

  18. Det har kommit naturligt.

  19. Man har varit med ända sen
    man var liten...nästan som nyfödd.

  20. Det bästa med yrket är friheten-

  21. -och närheten till naturen och att få
    vara med djuren man älskar.

  22. Laevas sameby

  23. Familjen Inga bor i Krokvik,
    som ligger i området Laevas sameby.

  24. Här, vid foten av Kebnekaise,
    betar över åttatusen renar.

  25. Här har bedrivits renskötsel
    i hundratals år.

  26. Min familj har hållit på med
    renskötsel och levt med och av renar-

  27. -i så många generationer tillbaka
    att ingen vet när det började.

  28. Vi lever ännu av det
    och det vill jag också göra-

  29. -och gärna föra det vidare
    till kommande generationer.

  30. Världens största
    underjordiska järngruva i Kiruna-

  31. -ligger också i Laevas sameby.

  32. Här har gruvföretaget LKAB
    brutit järnmalm i över hundra år.

  33. LKAB ägs av svenska staten.

  34. Gruvan är oerhört lönsam.

  35. Så lönsam att LKAB nu
    ska flytta hela Kiruna-

  36. -så att de kan bryta ännu mer järn
    under själva staden.

  37. Gruvföretaget har redan utnyttjat
    mycket av renens betesmarker.

  38. Det här var kalvningsland på våren
    och höstland och vårland.

  39. Renarna var här på hösten
    innan det blev vinter.

  40. Sen på våren fick vajorna kalva här-

  41. -innan de for till högsommarlandet,
    längre västerut och in i Norge.

  42. Nu med den här stadsomvandlingen
    är det mycket aktivitet-

  43. -och renarna kommer inte förbi. De
    blir väldigt störda av byggarbetet.

  44. Nu står vi
    uppe på berget Eatnamvárri.

  45. Vi står i den östligaste kanten av
    Laevas samebys höst- och vårmarker.

  46. Härifrån och österut
    börjar våra vintermarker.

  47. Det här är mina marker,
    våra traditionella betesmarker-

  48. -där vi alltid har haft våra renar.

  49. Men nu har staten gett tillstånd
    till ännu ett företag, Kiruna Iron-

  50. -att göra provborrningar.
    Om resultaten är gynnsamma-

  51. -planerar de att anlägga nya gruvor
    mitt i samebyns område.

  52. Renägarna upplever
    att smärtgränsen är nådd.

  53. Vi har ju hela LKAB:s industriområde
    och Kiruna stad här-

  54. -och LKAB:s verksamhet växer ständigt
    och de tar alltmer mark i anspråk.

  55. Och på gränsen till LKAB:s område,
    mellan LKAB:s gruvberg-

  56. -och Kalixälven, som utgör vår gräns
    till Girjas sameby-

  57. -planerar Kiruna Iron
    att starta tre dagbrottsgruvor.

  58. Kommer de till stånd just där,
    klipper de av samebyn i två delar.

  59. Då kan renarna inte passera.

  60. De tar den lilla marksnutten
    som är kvar. Den försvinner.

  61. I Sverige har inte samerna rätten
    att säga nej till nånting.

  62. Eftersom vi inte äger marken
    har vi ingen rätt att säga nej.

  63. Här är Laevas samebys område
    inom den svarta streckade linjen.

  64. Renarna betar vid norska gränsen
    på sommaren-

  65. -och passerar området vid Kiruna
    för att nå vintermarkerna.

  66. Den röda ringen i mitten är
    Kiruna Irons tilltänkta gruvområde.

  67. Kilometern som blir över... Terrängen
    här är väldigt blockig och stenig.

  68. Och längs hela Kalixälven-

  69. -är det fullt av fritidshus,
    så det är en väldigt trång passage.

  70. Kiruna Iron har utfört
    sina första provborrningar.

  71. Är fyndet så stort som de tror, tänker
    de starta sin gruvdrift här vid Rakkuri.

  72. Här finns riksintresse för rennäring,
    men även för ämnen och material-

  73. -i det här fallet järn,
    i precis det här området.

  74. Det innebär att man måste väga
    de olika intressena-

  75. -och...jag tror att olika näringar
    kan leva sida vid sida.

  76. Det finns många grupperingar
    som är mot mer gruvdrift runt Kiruna.

  77. Även 1 500 gruvarbetare stödjer
    Niilas kamp mot den nya gruvan.

  78. Samerna får ta den stora smällen.
    Det är deras yrke och levebröd.

  79. Man får vara nyanserad
    och ställa värden mot varann.

  80. Ibland är det inte värt
    att öppna en gruva på tio år.

  81. Det är som man säger. Jag förstår
    hans situation och håller med.

  82. Det området...ligger ju
    mitt i deras flyttled, så att säga.

  83. Så han har nog rätt i det fallet,
    att det kan vara...

  84. ...det som stjälper...renskötseln
    i just det området.

  85. Ren- och gruvnäring
    kan inte samexistera.

  86. Gruvan tar ju marken...
    och bryter sönder den.

  87. Då kan inte renen beta där mer.

  88. Alla är på nåt sätt beroende
    av naturen, och lever i den.

  89. Blir det en gruva, försvinner allt.

  90. På lång sikt försvinner
    vår historia och kultur också.

  91. Det här måste bara förhindras.

  92. De ryska samerna bodde förut
    på stora delar av Kolahalvön-

  93. -där de livnärde sig
    på renskötsel och fiske.

  94. När jag var liten brukade jag och
    min storebror fånga lax med händerna.

  95. Så mycket lax fanns det här.
    Men inte nu längre.

  96. Eller, fisken finns ju, men nu har
    även sportfiskare tillgång till floden.

  97. Men vi får inte lov
    att närma oss floden.

  98. Jag har en kvot på två ton fisk.

  99. Men var ska jag fiska
    utan tillgång till floden?

  100. Samernas marker på Kolahalvön
    hade egentligen ett starkt skydd.

  101. Tsaren gav dem ett frihetsbrev-

  102. -där de utlovades rådrätt
    över sina marker...i evig tid.

  103. Det dokumentet finns fortfarande.

  104. Men under 1900-talet
    blev samerna likväl tvångsförflyttade.

  105. Och i dag har de förlorat nästan alla
    rättigheter till mark och vatten.

  106. Många samer försöker ändock
    bibehålla en samisk identitet.

  107. Även Jelena har förlorat möjligheten
    att livnära sig på naturen-

  108. -men hoppas kunna föra lite samisk
    kultur vidare till nästa generation.

  109. Nu lagar vi middag.
    Vi är tre systrar.

  110. Nina är näst äldst och Lida är yngst.

  111. Nu lagar vi middag.

  112. Vi har haft många lediga dagar
    och inte setts på länge.

  113. Det blir grillspett, bakad potatis
    och te, med röksmak. Välkommen.

  114. Vi hade ett litet tält förr,
    när mamma levde.

  115. Vi brukade samlas där på helgen
    och dricka te.

  116. Alla satt runt bålet och drack te.
    Vi låtsades att vi var på tundran.

  117. Det kändes som att var hemma.

  118. I ett försök att hålla gamla traditioner
    i liv, har Jelenas familj hyrt-

  119. -lite mark några mil från Laporskaja.
    Där har de några renar.

  120. Jag vill att mina söner och barnbarn
    ska veta vad en ren är-

  121. -och kunna vara på tundran
    och äta renkött - inte griskött.

  122. Och plocka lingon och hjortron...

  123. Jag vill att de ska få uppleva det.
    Men det är inte lätt att få till.

  124. Även om jag bor i lägenhet,
    är jag same inuti.

  125. Jag känner mig
    som en äkta samiska kvinna-

  126. -för jag är född och uppvuxen
    i ett område som är mitt.

  127. Det här är mitt land.
    Här finns mina rötter.

  128. Mamma, pappa och alla mina förfäder
    är födda här.

  129. Även mina söner och barnbarn.

  130. Vi är samer. Jag har alltid varit det
    och kommer alltid att förbli det.

  131. Niilas mormor Elise
    har levt ett traditionellt samiskt liv-

  132. -i nära kontakt med renar och natur.

  133. Men livet som same har förändrats,
    även i Sverige.

  134. Det är så dyrt att ha renar nu.

  135. Förr i tiden behövdes bara skidor,
    stavar och ryggsäck. Vi gick överallt.

  136. I dag behöver man dyra saker.

  137. Och precis när man har gäster...

  138. Och de håller fortfarande på
    att reparera de där skotrarna.

  139. Kåtorna låg vid sidan...
    Vi hade alltid kåtor.

  140. På hösten hade vi kåtor
    med tunn tältduk-

  141. -och om vintern hade vi kåtor
    med kraftigare tältdukar.

  142. Tältduken var kraftigare då.

  143. Då var det lätt
    att flytta med rensläde på vintern.

  144. Det var ett bra liv, förr i tiden.

  145. Nu måste man kunna så mycket. Det
    är pappersarbete och förfrågningar...

  146. Man måste skriva på papper...

  147. ...och förhålla sig till svensk lag.

  148. Närheten till naturen är fortfarande
    kännetecknande för samisk kultur.

  149. Det att folk i storstäderna tror-

  150. -att samer bara lever på bidrag-

  151. -är det som provocerar mig mest.

  152. I Laevas sameby
    finns det ren, älg och fisk.

  153. -Här är hjärtat.
    -Här har jag levern.

  154. Familjen Inga äter mat
    de själva fångar - 365 dagar om året.

  155. Vi äter nästan allt.

  156. Det är bara den här som blir kvar,
    som man inte äter.

  157. Magen, själva våmmen.

  158. Naturen har varit själva grunden
    för samernas existens.

  159. I Laevas har man flera gånger
    kämpat mot expansionsplaner.

  160. Som ung kämpade Niilas pappa Rolf
    mot en damm i Kalixälven.

  161. Rolf var aktiv i protestaktionen.
    Han ledde Laevas sameby då.

  162. Det var givetvis viktigt för samebyn.

  163. Det var inte bara betesmark
    som skulle hamna under vatten-

  164. -utan även flyttvägarna
    skulle stängas av.

  165. Det var som
    att skära av samebyns blodådra.

  166. Laevas sameby

  167. Så stod där en man
    Med ett papper i sin hand

  168. Och förklarade kort och gott

  169. Här ska älven byggas ut

  170. Här ska ni få en damm

  171. Ja, det ger jobb
    Ja, ni ska se

  172. Att allting blir så bra minsann

  173. Älvräddarna och samerna slog sig
    ihop och stoppade exploateringen.

  174. Att vi lyckades stoppa dammen
    i Kalixälven-

  175. -var en stor framgång för oss.

  176. I framtiden kan det komma
    fler såna saker.

  177. Då kan vi använda det
    som ett exempel...

  178. ...och visa hur vi gjorde då.

  179. När man skulle bygga ett kraftverk
    i Altaälven i Norge-

  180. -bildades en folkaktion
    för att bevara älven-

  181. -och de samiska betesmarker
    som skulle försvinna.

  182. Protesterna hjälpte inte,
    men folk fick upp ögonen-

  183. -för samernas bristande inflytande
    över sina marker.

  184. Det ställdes krav på om att ägande-
    rätten i Finnmark skulle kartläggas.

  185. Så gick det 30 år...

  186. En segdragen kamp
    om Finnmarkslagen är nu över.

  187. I dag antogs den omstridda lagen
    i Odelstinget.

  188. Leenden, gratulationer och kramar
    var det gott om i Stortinget-

  189. -efter att en majoritet
    sa ja till Finnmarkslagen.

  190. Det är ett historiskt beslut för samer,
    finnmarksbor och för alla i Norge.

  191. Den norska staten grundades
    på två folks territorier:

  192. Norrmännens och samernas.

  193. Samerna hade vildmarken
    till jakt och renskötsel-

  194. -men hade inga papper på
    att de ägde marken.

  195. I Finnmark bor det en blandning
    av norrmän, samer och kväner.

  196. Finnmarkslagen skulle reda ut
    vem som hade rätt till vad.

  197. En som noga följde processen-

  198. -är Jarl Hellesvik i Hammerfest.

  199. Han fruktade att Finnmarkslagen
    skulle innebära att rensamerna-

  200. -skulle få för stora rättigheter
    i Finnmark.

  201. Det jag var rädd för
    med Finnmarkslagen-

  202. -var att de privilegier
    vi i Finnmark har-

  203. -att vi inte behöver fråga privata ägare
    om lov-

  204. -när vi ska fiska, jaga
    eller plocka bär, kunde tas ifrån oss.

  205. Det hade varit en förfärlig orättvisa.

  206. Därför startade jag en namninsamling.

  207. Tio tusen finnmarksbor stod bakom
    den protest som Hellesvik lämnade in.

  208. Finnmarkslagen blev likväl realitet.

  209. En kommission har inlett arbetet
    med att gå igenom hela Finnmark-

  210. -för att se vem som har
    brukande- och äganderätt.

  211. Nyligen avvisade kommissionen
    rennäringens krav på äganderätt-

  212. -i ett område i östra Finnmark. Det var
    Hellesvik och flera andra nöjda med.

  213. Jag firar det bara med glädje.

  214. Den största delen av finnmarksborna
    kan pusta ut.

  215. Men många anser att rensamerna
    har äganderätt efter långvarigt bruk.

  216. Och Norge har, i internationella avtal,
    förpliktigat sig till-

  217. -att ta extra hänsyn till samernas
    rättigheter som ursprungsbefolkning.

  218. Niila är på Jokkmokks vintermarknad
    för att köpa en ny lasso.

  219. Renskötarna i Laevas har upplevt
    konsekvenser av provborrningen.

  220. Problemet är nu att...
    Vi har fått en besvärlig betesvinter-

  221. -och renhjorden strövar västerut.

  222. Den måste passera Rakkuri-området.

  223. Nu är de där och borrar.
    De stoppar renarna.

  224. Renarna skräms och sprids. De hamnar
    på järnvägen och blir överkörda.

  225. Men det tas ingen hänsyn till det.

  226. Bergmästaren säger...att en viss
    störning måste renskötseln tåla.

  227. Vintern har varit hård på många sätt.

  228. Niilas mormor Elise har dött.

  229. Jag är här för första gången
    sen vi begravde dig.

  230. Jag har inte haft tid att komma
    förrän nu.

  231. Den här vintern
    har man inte haft tid att vila sig-

  232. -men nu är jag här
    och har tänt ett ljus för dig...

  233. ...och för er andra som vilar här.

  234. Vila i frid.

  235. Kiruna Iron ska nu påbörja
    andra omgången provborrningar.

  236. Den första borrningen visade att
    gruvan kan ge god ekonomisk vinst.

  237. Nu återstår de sista proverna
    innan det avgörs om det blir gruvdrift.

  238. Nu ska vi etablera borrmaskinerna för
    att borra de tio planerade borrhålen.

  239. Jag förstår absolut problemet.
    Deras flyttled går ju genom området.

  240. Nu försöker vi samarbeta med samebyn
    för att minimera störningarna.

  241. De måste ta hänsyn
    till de rättigheter-

  242. -som vi har utifrån internationell rätt,
    och jobba efter det.

  243. Om det blir så
    att de börjar bryta i Rakkuri-

  244. -måste vi försöka skydda
    våra marker-

  245. -om vi inte lyckas stoppa dem
    innan det.

  246. Det är inte bara Niila som är oroad.

  247. Protesterande miljövänner
    och samer-

  248. -möttes av polisen
    i Kallak utanför Jokkmokk.

  249. Många nya gruvor planeras-

  250. -för Sverige har nyligen antagit
    en mineralstrategi-

  251. -som ska förstärka landets position
    som Europas ledande gruvland.

  252. Miljöpartiet anser att det är
    oacceptabelt att samiska rättigheter-

  253. -hela tiden underställs gruvbolagens-

  254. -så som alliansregeringen
    nu har visat i sitt principbeslut.

  255. Nästan sex tusen personer
    är sysselsatta i gruvnäringen.

  256. Forskning säger att
    ett arbetstillfälle i gruvnäringen-

  257. -genererar ett till två nya jobb
    i det omgivande samhället.

  258. Vi ska ha starka lokalsamhällen,
    men utan gruvnäring på orten-

  259. -blir det inga lokalsamhällen. Utan
    jobb kan vi heller inte utvecklas.

  260. All utveckling har sitt pris.

  261. Samerådet anser
    att priset i Laevas är för högt.

  262. De tänker klaga till FN om att det är
    ett brott mot mänskliga rättigheter.

  263. Jag är...relativt övertygad om-

  264. -att vi, tillsammans med Laevas,
    kommer att stoppa gruvexploateringen.

  265. Det här ingreppet får så...
    svåra konsekvenser för Laevas-

  266. -att jag inte kan se
    att man internationellt, på FN-nivå-

  267. -kommer att acceptera att Sverige
    tillåter den här exploateringen.

  268. Det är grisigt av svenska staten-

  269. -att samerna,
    som har nyttjande- och sedvanerätt-

  270. -inte har rätt att påverka beslut
    som berör oss så hårt.

  271. Och sen att vi inte har rätt till
    ersättning för naturtillgångarna.

  272. Svenska staten har ju erkänt samerna
    som sitt urfolk.

  273. Man lever ju inte upp till sina egna
    uttalanden och fina pappersord.

  274. Man är stolt över samerna
    när det passar, men inte...

  275. ...inte när det behövs.

  276. Om Kiruna Irons planer går igenom,
    tar de död på renskötseln i Laevas.

  277. Vad ska jag då leva av? Vad finns
    kvar till kommande generationer?

  278. Det kan hålla mig sömnlös
    om nätterna.

  279. Översättning:
    www.broadcasttext.com

  280. Textning: Dan Brundin
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rätten till jorden

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Niila Inga är renägare och bor i Laevas sameby, nära Kebnekaise. Han och familjen lever ett traditionellt samiskt liv nära naturen. Niila Inga kan visa på hundraårig användning av jorden, där familjen livnärt sig av rennäring, men har inga papper på egendomsrätt. Området har rika mineraltillgångar och nu finns det intresse för att starta en ny gruva. Niila oroar sig för att familjens framtid kan ödeläggas. Finnmarkslagen och Finnmarkskommissionen har för avsikt att slå fast vem som har egendomsrätt till jorden och vattnet. I lagen är det tydligt formulerat att hänsyn ska tas till samernas rättigheter. Elena Tolstenko, som lever i Ryssland, strävar efter att hålla de samiska traditionerna levande trots att hon bor i ett höghus. Tidigare hade ryska samerna speciella rättigheter till sina gamla områden, men i dag tas det inga hänsyn till de gamla avtalen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Civilrätt, Juridik, Markrätt, Rennäring, Rättsvetenskap, Samer, Sápmi, Vattenrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Vår samiska kamp

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Stolt framtid

Avsnitt 1 av 6

Under första delen av 1900-talet sågs den samiska kulturen som mindre värd i Norge. Samerna skulle lära sig att tala norska och leva efter norska seder och bruk. Susann kom i kontakt med sitt samiska arv genom en läxa i skolan. Idag är hon, som många andra, stolt över sitt samiska ursprung.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Kulturens kraft

Avsnitt 2 av 6

Samisk kultur har fått internationellt erkännande under senare tid. Vi möter sångerskan Marit Boine, som använder sin röst för att förmedla stolthet och samiska värderingar, och Simon Marainen som använder jojk i nya sammanhang. Vi träffar också en av skaparna av serien Märät säppikäät.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Entreprenörernas tid

Avsnitt 3 av 6

Under delar av året lever Ante Aikios familj av den samiska kulturen och säljer upplevelser till turister i finska vintersportorten Levi. Men vad väntar i framtiden för de samer som får allt svårare att försörja sig på rennäring och fiske?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Språkets makt

Avsnitt 4 av 6

I dag har samer både rätten och möjligheterna att lära sig sitt modersmål, men möts fortfarande av motstånd. Marja från norska Elgå fick lära sig sydsamiska i skolan tack vare ett projekt om flerspråkighet. Satsningen blev framgångsrik och idag är barnen i Elgå tvåspråkiga.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Rätten till jorden

Avsnitt 5 av 6

Renägaren Niila Inga kan visa på hundraårig användning av jorden i Laevas sameby, men har inga papper på egendomsrätt. Området, som ligger nära Kebnekaise, har rika mineraltillgångar och det finns intresse för att starta en ny gruva. Niila oroar sig för att familjens framtid kan ödeläggas.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Makt och maktlöshet

Avsnitt 6 av 6

På 1990-talet var det stora konflikter i Finnmark och många menade att samerna hade fått för omfattande politisk makt. Vi möter sametingsrepresentanten Marie Therese Aslaksen som blev politiskt engagerad under konflikterna. Vi tittar också närmare på hur naturtillgångar som guld och mineraler påverkar Finnmarksvidda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.