Titta

Vår samiska kamp

Vår samiska kamp

Om Vår samiska kamp

Programserie om samernas situation idag, kulturellt och socialt, och som även skildrar samiskt liv ur ett historiskt perspektiv. Vi möter människor från hela Nordkalotten som berättar om sina erfarenheter och om sin kamp för erkännande av den samiska identiteten och kulturen. NRK har under resor i norr undersökt den samiska kulturen och hur unga samer i dag förhåller sig till identitet och arv.

Till första programmet

Vår samiska kamp : Makt och maktlöshetDela
  1. Hur stor politisk makt har samerna?

  2. Sametinget har en reell makt.

  3. När Altaälven dämdes upp
    förlorade samerna striden.

  4. Det var krigstillstånd.

  5. I Finland har samer slagits
    för att rädda betesmarker.

  6. När värdena i Finnmark ska fördelas,
    har Sametinget nåt att säga?

  7. Sametinget är en lekstuga.

  8. Lyssnar man på samerna?
    Eller blir de överkörda?

  9. Jag är stadssame, eller "citysame".

  10. Jag är uppvuxen i Tana och Karasjok,
    men nu bor jag i Lillestrøm.

  11. Jag är också sametingsrepresentant
    sedan 1997.

  12. Det var här
    mitt politiska engagemang vaknade.

  13. Vi i Båteng har alltid gillat att basta.

  14. I den här bastun samlades...

  15. ...ganska många
    av bygdens invånare varje fredag.

  16. Det var hårda politiska diskussioner.

  17. Jag var bara en liten flicka. De
    poängterade saker när de var oense-

  18. -så det var intressant
    att sitta och lyssna på.

  19. Det var inte bara i bastun
    det var tuffa diskussioner.

  20. Det samiska har varit
    både älskat och hatat i Finnmark.

  21. Striden i Tana om ifall samisk
    läroplan ska gälla alla elever är låst.

  22. På 1990-talet grundades organisationen
    "Nej till Sameland" i Tana kommun.

  23. De var mot samiska i skolan och sa
    att samerna hade fått för stor makt.

  24. Vissa uttryckte extrema synpunkter.

  25. De rasistiska plakaten
    spreds i kommunen under natten-

  26. -och har slagord som
    "samiska ska inte höras i våra skolor"-

  27. -och "en bra same är en död same".

  28. Konflikten eldade upp Márjá Therese-

  29. -som valdes in i Sametinget
    för att föra samernas kamp.

  30. Det norska Sametinget har
    39 representanter från norr till söder.

  31. Den yngsta är Tanas representant,
    Marie Therese Aslaksen.

  32. Jag hade knappt fyllt arton
    och gick i gymnasiet i Vadsø.

  33. Det var en spännande tid.
    Jag kastades rakt ut i politiken.

  34. Plötsligt hade jag
    en massa hedersuppdrag.

  35. Hon är den yngsta i Sametinget nånsin.

  36. Vilka är dina främsta egenskaper
    och vad vill du arbeta för?

  37. Ungdomsfrågor, förstås. Jag vill
    särskilt arbeta för samisk ungdom.

  38. Som politiker reser Márjá Therese
    ofta till Sametinget i Karasjok.

  39. Där bor hennes mormor, som har
    inspirerat henne att börja med politik.

  40. Mormodern kan berätta om hur det var
    att växa upp som same förr-

  41. -och barnbarnet är särskilt
    intresserad av skola och språk.

  42. -Hur länge gick du i skolan?
    -Det var inte många år.

  43. Det var kanske tre år sammanlagt.

  44. Jag vet inte hur det var för andra,
    men det var min skolgång.

  45. Samiskan har alltid varit
    en stor del av mig.

  46. Norska lärde jag mig när jag började
    gymnasiet och flyttade hemifrån.

  47. Först då lärde jag mig norska.

  48. Min mormor gick bara i skola i några
    år och lärde sig norska som vuxen-

  49. -och många i hennes generation
    kan inte norska alls.

  50. Det har präglat mig politiskt och
    gjort mig medveten om språkpolitik.

  51. Márjá Thereses mormor
    är familjens traditionsbärare.

  52. Hon syr samedräkter till hela släkten,
    och säljer även till folk i Karasjok.

  53. Jag är otroligt stolt över mormor.

  54. Jag har själv försökt sy i skinn, men
    mina kontorsfingrar klarar inte det.

  55. Min salig morfar ursäktade mig.

  56. Han sa:
    "Det finns nog med flickor som kan sy."

  57. "Márjá Therese
    ska hålla på med politik."

  58. Márjá Therese har valt
    att kämpa politiskt för samerna-

  59. -men på 1950-talet var det ovanligt
    att driva samepolitik.

  60. Samerna skulle vara norska,
    och hade varken urfolksstatus-

  61. -eller särskilda rättigheter
    till land eller vatten.

  62. Men i slutet av 1970-talet
    skedde en dramatisk förändring.

  63. Myndigheterna planerade
    att dämma upp Altaälven-

  64. -för att ge Finnmark elektrisk kraft.

  65. Då kom naturvänner från hela landet
    med aktioner för att bevara älven.

  66. Konflikten började på allvar
    när det blev känt att samebyn Masi-

  67. -skulle dränkas om dammen byggdes.

  68. Samiid ædnan, vårt land, som vi delar
    med ren, ripa, räv och hare.

  69. Vi är det sista ledet
    i en lång näringskedja...

  70. Det som började som en naturfråga
    blev en kamp för samers rättigheter.

  71. Aktionen utanför Stortinget
    väcker uppmärksamhet.

  72. Hela dagen har en folkmassa stått
    runt de sju samer som hungerstrejkar.

  73. Samerna gjorde uppror.

  74. De ville vara med och bestämma över
    jorden de förvaltat i hundratals år.

  75. En som engagerade sig i Altaupproret
    var Márjá Thereses far Tore.

  76. Han var en av de första
    samiska popstjärnorna-

  77. -och skrev sånger på samiska
    i gruppen Tanabreddens Ungdom.

  78. Jag ville att ungdomen
    skulle ha musik på sitt eget språk.

  79. Jag tänkte att jag skulle
    försöka mig på det.

  80. Norsk musik fanns det ju gott om,
    men inte samisk.

  81. Tanabreddens Ungdom gick rätt upp
    på listorna, och tog landet med storm.

  82. Vi väckte upp ungdomar
    som ville visa att de var samer.

  83. Tanabreddens Ungdom
    deltog i en stödkonsert-

  84. -vid en tid då Alta-demonstrationerna
    var som mest dramatiska.

  85. Det var krigstillstånd.
    Det var en massa poliser-

  86. -och fartyg som de hade tagit in.

  87. På gatorna var de tryckt stämning.

  88. Två samekvinnor ville att världen
    skulle få höra deras budskap.

  89. De åkte till Rom
    och fick ett möte med påven.

  90. Världen fick se
    att Norge har en urbefolkning.

  91. Påven har visat att han bryr sig om-

  92. -minoriteter och de som far illa.

  93. Det lilla samhället Masi räddades
    till slut, tack vare protesterna.

  94. Men samerna förlorade
    kampen om Altaälven.

  95. Dammen blev ett av de mest
    omstridda byggena i Norge någonsin.

  96. Ändå gav Altafrågan
    samerna en viktig seger.

  97. 1987 beslutade Stortinget att
    samerna skulle få ett eget parlament.

  98. Beslutet fattas med en emotröst.

  99. Altafrågan öppnade
    många norrmäns ögon.

  100. Norge hade en urbefolkning
    som hade förtryckts i generationer.

  101. Kungen uppträdde nu
    som en enande kraft i Sametinget.

  102. Den norska staten är grundad
    på två folks territorier-

  103. -norrmäns och samers.

  104. I dag måste vi beklaga den orätt-

  105. -som staten begått
    mot det samiska folket-

  106. -genom en hård förnorskningspolitik.

  107. Att kung Harald bad
    det samiska folket om ursäkt-

  108. -för den orätt de hade begått mot oss
    var ett rörande ögonblick.

  109. Vi var flera som måste ta fram
    näsdukarna och torka en liten tår.

  110. Stämningen är lite högtidlig,
    särskilt vid öppnandet.

  111. Då sjunger vi alltid
    samiska nationalsången först.

  112. Márjá Therese bor i Lillestrøm
    och är lärare till vardags.

  113. Hon har två döttrar, och föräldrarna
    är hennes närmsta grannar.

  114. Den vanligaste frågan jag får är:

  115. "Är du fortfarande same,
    du som har flyttat söderut till stan?"

  116. Men vi är lika goda samer-

  117. -som de som bor i Karasjok
    eller Kautokeino och har renar.

  118. Det är den sjätte februari,
    alla samers nationaldag.

  119. Márjá Therese och döttrarna klär sig
    i findräkten för att fira i Oslo.

  120. Efter många års kamp
    fick samerna en egen nationaldag-

  121. -som firas både i Norge,
    Sverige, Finland och Ryssland.

  122. I Norge är den flaggdag, och Oslos
    borgmästare bjuder till frukost.

  123. Det är en festdag. Vi känner nog
    likadant som norrmän på 17 maj.

  124. Det är otroligt härligt
    att kunna klä sig fint och åka ut-

  125. -och ha det trevligt, träffa andra.

  126. Hej, hej.

  127. Även om samerna har en egen
    nationaldag firar de även 17 maj.

  128. Men att använda samiska flaggan
    i barntåget var tills nyligen förbjudet.

  129. Hej, och välkomna till Kulturnytt.

  130. "Sameflaggan har inget i 17 maj-tåget
    att göra", enligt Oslopolitikerna.

  131. Det ska bara vara norska flaggor
    i 17 maj-tåget, enligt Oslopolitikerna.

  132. Ett beslut som har provocerat många.

  133. Många planerar nu
    att trotsa politikerna.

  134. Vi har ju ett beslut i Stortinget om
    att den samiska flaggan är officiell-

  135. -och likställd med den norska,
    och därför är det viktigt att den syns-

  136. -i Oslo, som är Norges
    största samiska kommun.

  137. Vi känner att vår linje är riktig, med
    hänsyn till historien och grundlagen.

  138. Men samerna är ju norsk urbefolkning?

  139. Javisst, och de har sin egen dag,
    samernas dag.

  140. Men den här dagen är alla norrmäns.

  141. År 2007 fick samerna lov att ha
    sameflaggan i 17-maj-tåget i Oslo-

  142. -och i dag får de ha flaggan både
    på norska och samiska nationaldagen.

  143. Márjá Therese är
    på väg till Sametinget-

  144. -men först besöker hon och pappan
    gamla vänner.

  145. Det är trettio år sen Tanabreddens
    Ungdom toppade listorna-

  146. -men här vid Tana har Tore återförenat
    delar av gruppen, och takterna sitter i.

  147. Det är klart att Sametinget bidrar till
    att stärka den samiska identiteten.

  148. När man kommer hit är det
    nästan ett måste att ha kolt.

  149. Bara att visa utåt att man är same
    bidrar till en känsla av gemenskap.

  150. Sametinget är en vacker byggnad,
    men många undrar-

  151. -om de som sitter där har nån makt.
    Är det som de gör till nån nytta?

  152. Vissa menar att hela Sametinget
    bör läggas ner.

  153. För att dra det till sin spets:
    Sametinget är en lekstuga.

  154. Vi vill lägga ner Sametinget.
    Det låter konstigt-

  155. -men vi i Fremskrittspartiet menar
    att det är ett överflödigt sameorgan.

  156. Vi samer kan ägna oss åt politik
    som alla andra.

  157. De bästa här borde sitta i kommun-
    fullmäktige i Karasjok och Kautokeino-

  158. -i Fylkestinget i Finnmark
    och i Stortinget.

  159. Det är så vi bör utnyttja samiska
    resurser för att komma framåt.

  160. Vissa samer väljer
    att kämpa på politiska arenor.

  161. Andra menar att det enda sättet
    som samerna kan få genomslag på-

  162. -är genom dramatiska aktioner.

  163. Teaterregissören Paulina Feodoroff
    håller på att avsluta en karriär-

  164. -och flytta tillbaka till norra Finland,
    där hon har sina skoltsamiska rötter.

  165. F.d. ledare för Samerådet
    Helsingfors/Enare

  166. Den sista föreställningen är över.

  167. Paulina har använt konsten
    till att kämpa för samernas sak.

  168. Hon har jobbat nära det finska
    Sametinget och lett Samerådet.

  169. När man ser på de framtida planerna-

  170. -alltså hur man överallt på
    samemarker planerar för gruvdrift-

  171. -så verkar den traditionella vägen-

  172. -att via parlamentarisk påverkan
    sätta ihop skrivelser och debattera-

  173. -vara ineffektiv
    eftersom den är så trögrodd.

  174. För mig är största som åstadkommits
    avverkningsstoppet i Nellim.

  175. Människan behöver kunna påverka
    sitt liv och få konkreta resultat.

  176. Paulina ville ha konkreta resultat.

  177. Hennes viktigaste fråga har varit
    samernas rätt till land och vatten.

  178. Hon engagerade sig i en aktion
    för att bevara skogen i Enare.

  179. Lokala renskötare och Greenpeace
    stod i spetsen för protesterna.

  180. Skogen - själva livsförutsättningen -
    var hotad av statligt skogsbruk-

  181. -i renarnas betesmarker.

  182. Paulina var med
    i ett dokumentärfilmprojekt-

  183. -som följde kampen
    för att bevara skogen.

  184. Samer i Finland
    är mycket försiktiga och tystlåtna.

  185. Vi är inte alls stridslystna till lynnet.

  186. Den största lärdomen
    vi drog av kampanjen för Nellim var-

  187. -att kraften
    från den stora tysta massan-

  188. -inte når fram när motståndaren
    är världens största cellulosaföretag.

  189. Man måste säga ifrån.

  190. Men aktionerna mötte motstånd från
    skogsarbetare som ville behålla jobben.

  191. -Får vi filma en dokumentär om er?
    -Ja.

  192. Hur förhåller ni er till kritiken?

  193. Lägg bort kameran. Lägg bort den,
    grabben. Stäng av den.

  194. Varför filmar ni folks arbetsplats?

  195. -Kära nån...
    -Vad fan, sluta leka här.

  196. Vi bor här som alla andra.

  197. Aktionsgruppen
    stämplades som terrorister-

  198. -men Paulina menar att det var effektivt
    att genomföra en sån här aktion.

  199. Den finska staten
    gick till slut med på ett avtal-

  200. -och stora delar
    av skogen blev skyddad.

  201. Kampanjen för Nellim var på alla sätt
    en seger för samerna.

  202. Samerna i Sverige
    följde kampen mycket noggrant.

  203. Man ser att gruv- och vindkraftsbolag
    nu bemöter dem-

  204. -med liknande metoder.

  205. Genom aktioner
    har kamp lett till seger i Finland.

  206. I Norge har vi ett etablerat Sameting,
    men vad uträttar det?

  207. Sametinget har en reell makt.

  208. Utan Sametinget hade det kanske
    inte lyst i husen längs kusten.

  209. Våra åtgärder och bidrag-

  210. -hjälper till att främja både kultur
    och näringsliv i dessa små samhällen.

  211. Sametinget har genom åren
    gett ekonomiskt stöd-

  212. -och gjort det lättare
    för småföretag och fiskare att få lån.

  213. Men Sametinget är bara ett rådgivande
    organ utan makt att bestämma-

  214. -hur havets och landets värden
    ska utnyttjas.

  215. Här står konflikterna i kö, för det är
    ett område med enorma värden.

  216. Under jorden i Kautokeino
    och på Finnmarksvidda-

  217. -finns guld och andra mineraler
    värda flera miljarder kronor.

  218. Flera gruvbolag står redo
    att hämta upp dessa värden-

  219. -men kommunfullmäktige
    i Kautokeino har hittills sagt nej.

  220. De menar att det kommer att förstöra
    renskötseln och hota samernas kultur.

  221. I Kautokeino är
    över 90 procent av invånarna samer-

  222. -men bara en minoritet är renskötare.

  223. Kommunen har landets högsta
    arbetslöshet, så samerna är oense-

  224. -i frågan om gruvor eller inte.

  225. Jag är för gruvdriften.
    Jag har alltid gillat att folk arbetar.

  226. Vi är emot gruvor. Vi vill inte ha
    gruvor här i renbetesdistrikten.

  227. -Jag är inte emot.
    -Nej, det är ju arbetstillfällen.

  228. -Det är ju arbetstillfällen.
    -Nej, inte är jag emot.

  229. Kautokeino behöver arbetstillfällen.
    Det är ett faktum.

  230. Jag vill inte ha gruvor,
    av hänsyn till renskötseln.

  231. Jag är för.
    Kommunen behöver arbetstillfällen-

  232. -och pengar i kommunkassan.
    Det får vi med gruvdrift.

  233. Man måste ha nåt att leva av.
    Finns det inget hemma får man flytta.

  234. Om ungdomarna måste flytta för att vi
    inte vill ha arbete i kommunen-

  235. -tycker jag inte alls att det är bra.

  236. Jag är bekymrad,
    och det borde vi alla vara.

  237. Som det är nu ser vi
    att det går åt fel håll.

  238. Jag förstår att folk säger
    att de behöver arbetstillfällen.

  239. Men man måste förstå att det finns
    arbeten där som gruvan planeras.

  240. De arbetstillfällena kan gå förlorade.

  241. Det blir en konkurrerande verksamhet
    på de områden som vi använder.

  242. Då går mycket betesmark förlorad.

  243. Många vill att de stora värdena
    ska ligga kvar under jord.

  244. Men regeringen har gjort en stor
    kartläggning av mineralvärdena i landet.

  245. Det är i norr de stora resurserna finns.

  246. Därför har vi ökat satsningen
    på att kartlägga resurserna-

  247. -med hundra miljoner kronor
    under en fyraårsperiod.

  248. Det är Norges skattkammare
    när det gäller mineralresurser.

  249. Men många menar
    att innan skattkistorna öppnas-

  250. -måste man ta hänsyn
    till samernas historiska rättigheter.

  251. De vill att Sametinget ska bestämma
    över resurser i samiska områden.

  252. Som det är nu
    har Sametinget inte vetorätt-

  253. -i exempelvis gruvfrågan.

  254. Jag hoppas att Sametinget
    i framtiden kan få vetorätt-

  255. -i frågor som rör samiska områden.

  256. Vi hade hoppats att beslut
    om gruvdrift i samiska områden-

  257. -skulle kunna fattas gemensamt,
    så att vi samer får sagt vårt.

  258. Sametinget måste få
    större inflytande än i dag.

  259. Jag brinner för en samisk framtid.
    Jag vill att det ska finnas samer-

  260. -om tio år, om fyrtio år, om hundra år.

  261. Vi måste ha makt
    att säkra vår framtid som folk.

  262. Nordkalotten och Sameland kommer att
    få ökad betydelse de närmaste åren.

  263. Vi har kanske bara sett början
    på kampen om de enorma värdena.

  264. Blir det nya konflikter?
    Det kan bara tiden utvisa.

  265. Översättning: J. Ullenius/C. Holmberg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Makt och maktlöshet

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På 1990-talet var det stora konflikter i Finnmark. Många var emot att samiska skulle införas i skolan och menade att samerna hade fått för stor politisk makt. Den politiska kampen och konflikterna väckte Marie Therese Aslaksens politiska intresse och hon blev invald i Sametinget där hon kämpade för samernas sak. Hon berättar om sitt politiska engagemang och vikten av ett levande politiskt samtal på lokal nivå. Vi möter även Marie Thereses far, Tore Aslaksen, som var samisk popstjärna på 1980-talet och toppade hitlistorna med bandet Tanabreddens ungdom. Vi tittar också närmare på hur naturtillgångar som guld och mineraler påverkar Finnmarksvidda.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1990-talet, Norge, Politik, Samepolitik, Samer, Samhällsvetenskap, Samiska politiker, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Vår samiska kamp

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Stolt framtid

Avsnitt 1 av 6

Under första delen av 1900-talet sågs den samiska kulturen som mindre värd i Norge. Samerna skulle lära sig att tala norska och leva efter norska seder och bruk. Susann kom i kontakt med sitt samiska arv genom en läxa i skolan. Idag är hon, som många andra, stolt över sitt samiska ursprung.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Kulturens kraft

Avsnitt 2 av 6

Samisk kultur har fått internationellt erkännande under senare tid. Vi möter sångerskan Marit Boine, som använder sin röst för att förmedla stolthet och samiska värderingar, och Simon Marainen som använder jojk i nya sammanhang. Vi träffar också en av skaparna av serien Märät säppikäät.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Entreprenörernas tid

Avsnitt 3 av 6

Under delar av året lever Ante Aikios familj av den samiska kulturen och säljer upplevelser till turister i finska vintersportorten Levi. Men vad väntar i framtiden för de samer som får allt svårare att försörja sig på rennäring och fiske?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Språkets makt

Avsnitt 4 av 6

I dag har samer både rätten och möjligheterna att lära sig sitt modersmål, men möts fortfarande av motstånd. Marja från norska Elgå fick lära sig sydsamiska i skolan tack vare ett projekt om flerspråkighet. Satsningen blev framgångsrik och idag är barnen i Elgå tvåspråkiga.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Rätten till jorden

Avsnitt 5 av 6

Renägaren Niila Inga kan visa på hundraårig användning av jorden i Laevas sameby, men har inga papper på egendomsrätt. Området, som ligger nära Kebnekaise, har rika mineraltillgångar och det finns intresse för att starta en ny gruva. Niila oroar sig för att familjens framtid kan ödeläggas.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Makt och maktlöshet

Avsnitt 6 av 6

På 1990-talet var det stora konflikter i Finnmark och många menade att samerna hade fått för omfattande politisk makt. Vi möter sametingsrepresentanten Marie Therese Aslaksen som blev politiskt engagerad under konflikterna. Vi tittar också närmare på hur naturtillgångar som guld och mineraler påverkar Finnmarksvidda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Dom kallas ensamkommande

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.

Fråga oss