Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Coolt med ADHDDela
  1. Det finns ingen kurs
    i lärarutbildningen-

  2. -om diagnoser över huvud taget.

  3. Om man inte själv läser på
    eller går på en fortbildningskurs-

  4. -så är det jättesvårt att veta hur
    man ska bemöta barnen på rätt sätt.

  5. Välkommen, Malin Roca Ahlgren.

  6. Du har skrivit en bok som heter
    "Coolt med ADHD".

  7. I den får vi följa en flicka
    som heter Alice och är elva år-

  8. -när hon får diagnosen ADHD.

  9. Vad är ADHD? Hur yttrar det sig
    och vad betyder förkortningen?

  10. Attention deficit hyper...

  11. -Disorder, va?
    -Precis.

  12. "Attention" är att man har
    uppmärksamhetsproblem.

  13. "Hyper" betyder hyperaktivitet.
    Man är rastlös.

  14. Det är svårare att sitta still.

  15. -Impulsstyrd.
    -Man far i väg.

  16. Man kanske inte tänker innan man
    agerar eller säger vissa saker.

  17. Ja, det är väl det.
    Koncentrationssvårigheter också.

  18. Men ADHD kan vara
    på så många olika sätt.

  19. Om man har en diagnos med ADHD-

  20. -så kan det för vissa barn betyda
    att de är mer spralliga.

  21. Men för andra barn,
    så kanske man inte ser just det.

  22. De kanske bara sitter och drömmer.

  23. Det behöver inte vara
    att alla barn är på just det sättet.

  24. Det är olika. Alla barn är olika
    även om de har samma diagnos.

  25. Så om man ser ut som en drömmare
    kan det bero på ADHD?

  26. Vilka erfarenheter
    har du själv av ADHD?

  27. Ja, jag jobbar ju i skolans värld.

  28. Det finns ju elever i varje klass.

  29. Statistiskt sett
    är det en i varje klass.

  30. Jag träffar på det dagligen.

  31. 50 sidor och lättläst.
    Det är en ganska liten bok.

  32. Jag funderade... Den är skriven
    så att barn kan läsa den.

  33. Hur är det tänkt? Ska den stå
    i bokhyllan bland barnböckerna?

  34. -Eller ska den ut i skolorna?
    -Jag tänkte nog både och.

  35. Jag tänkte att den skulle rikta sig
    till barn i den här åldern.

  36. Mellanstadiet.

  37. De ska kunna läsa om ett barn som är
    som de är, så att de känner igen sig.

  38. Sedan tänkte jag också
    att det finns så många faktaböcker.

  39. De är tjocka
    och innehåller mycket fakta.

  40. De är svåra, eller tunga.
    Det är mycket information.

  41. Om man är barn och får en diagnos,
    så kanske man inte vill höra-

  42. -när pappa eller mamma läser om det.

  43. Då tänkte jag att det vore bra
    om det fanns en skönlitterär bok.

  44. Då kan barnen själva läsa en bok-

  45. -och se att den här tjejen
    är precis som jag.

  46. -En bok om ADHD för barn.
    -Ja, fast jag tänkte också...

  47. ...att den skulle kunna användas
    i skolorna.

  48. Som högläsningsbok kan den lyfta upp
    kunskap kring diagnosen.

  49. Jag tror att eleverna själva
    inte vet vad det innebär.

  50. Barnen vet inte. "Han där borta har
    ADHD." Men vad är det egentligen?

  51. Då tänker jag att det vore bra-

  52. -att barnen får en annan relation
    till diagnosen-

  53. -och att de får mer kunskap om
    vad den egentligen innebär.

  54. -Lärarna, då?
    -Ja, lärarna också. Absolut.

  55. Det är jättesvårt att tillgodose
    alla styrkor som det innebär.

  56. Det blir så mycket problemtänk
    hela tiden.

  57. Man tycker att barnet inte
    sitter still, det lyssnar inte.

  58. Det försvinner bort.
    Absolut, för lärarna också.

  59. Den kan ge mer förståelse för
    hur det kan vara för det här barnet.

  60. Det är inte lätt
    och det går inte att skärpa sig.

  61. Man är rädd
    för att de ska bli arga hela tiden.

  62. Man kanske tycker att...

  63. Har man svårt att ta barnen
    därför att de blir arga?

  64. Det finns ingen kurs
    i lärarutbildningen-

  65. -om diagnoser över huvud taget.

  66. Om man inte själv läser på
    eller går på en fortbildningskurs-

  67. -så är det jättesvårt att veta hur
    man ska bemöta barnen på rätt sätt.

  68. Det måste vara knepigt.

  69. Har du sett något som du tycker borde
    vara enkelt för skolan att fixa?

  70. Finns det enkla saker
    som man borde tänka på mer?

  71. Alla barn är ju olika-

  72. -men tydliga instruktioner, muntligt
    och skriftligt, är väldigt viktigt.

  73. Man kanske bör låta dem visa
    sina kunskaper på mer kreativa sätt-

  74. -än att bara låta dem skriva
    och fylla i uppgifter.

  75. Man kan försöka vara mer flexibel
    och ha mer nytänk.

  76. De bör få vara som de är
    och visa att de kan ändå.

  77. Du skriver om Alice.
    En sak som slog mig är-

  78. -att det är som att tiden rinner
    mellan fingrarna på henne.

  79. Plötsligt är den bara slut. Är det
    vanligt i familjer där nån har ADHD?

  80. Är det en kamp för att hålla tiderna,
    rent praktiskt?

  81. Jo, så kan det vara.

  82. Tidsuppfattningen är inte
    som den är för andra.

  83. -Hur då?
    -De märker inte att tiden går.

  84. På fem minuter tror de att de hinner
    så mycket, men det gör man inte.

  85. Det är lite svårare att tänka så.

  86. Det låter som problem som vanliga
    tidsoptimister kan ha, fast värre.

  87. Du har med en scen
    där Alice sitter och gungar.

  88. En fritidsledare försöker stoppa
    henne, för det går för vilt till.

  89. När hon äntligen hör honom,
    så har han ropat 20 gånger på henne.

  90. -Är det så att barnen ofta inte hör?
    -Ja, det handlar om uppmärksamheten.

  91. Det handlar inte om att de inte
    lyssnar, utan de tänker på annat.

  92. -De hör helt enkelt inte.
    -Stänger de av?

  93. Ja, fast det är inget de bestämmer.
    Det bara blir så.

  94. Finns det nåt sätt som är bättre än
    andra för att nå fram till barnet?

  95. -Beröring.
    -Man får lägga handen på axeln?

  96. I boken har det varit problem,
    och så får hon till sist diagnosen.

  97. Det är ADHD. Hon blir förkrossad
    och får ett utbrott.

  98. Jag funderade på det. Hur tar en
    elvaåring till sig en sådan sak?

  99. Först blir det nog en chock.

  100. Man vet inte vad det innebär-

  101. -men man kanske har hört i skolan
    att någon blir retad för det.

  102. Det var det jag tänkte med boken.

  103. Om vi bara får barnen att förstå-

  104. -vad det innebär att ha det,
    så kanske de inte gör så längre.

  105. Om de inte retas-

  106. -kanske de barn som får diagnosen
    inte tycker att det blir jobbigt.

  107. Så tänkte jag med boken.

  108. Hur ska man berätta det för ett barn?

  109. Man ska förklara
    vilka svårigheterna är-

  110. -och att när barnen gör det de gör
    eller säger det de säger-

  111. -så beror inte det på
    att de är elaka eller dumma.

  112. Dessutom bör man lyfta upp styrkorna
    som det innebär att ha diagnosen.

  113. -Vad är det för styrka?
    -Det är många styrkor.

  114. De är problemlösare
    och initiativtagare.

  115. -De har ledaranda.
    -Men de kan ju inte koncentrera sig.

  116. "Kom igen nu, så gör vi det här."
    Jo, om de är motiverade.

  117. Om de tycker att det är roligt,
    så finns det jättemycket energi.

  118. Hakar det inte upp sig
    när saker och ting inte funkar?

  119. Om de tappar intresset
    så är det inte på samma sätt.

  120. De är kreativa och innovativa.
    De kan vara jättesmarta.

  121. Det finns väldigt mycket som är bra
    med att ha ADHD.

  122. Om vi visar barnen det-

  123. -inte bara barnen med diagnos,
    utan alla andra barn i skolan-

  124. -så kanske de bemöter barnen
    på ett annat sätt.

  125. Då kan man vara stolt när man får en
    diagnos, i stället för att skämmas.

  126. Du låter optimistisk.

  127. Berätta mer om kreativiteten.
    Hur menar du att den yttrar sig?

  128. Ja.

  129. Den kan yttra sig
    på många olika sätt.

  130. Man kan vara begåvad när det gäller
    att skapa och komma på vad som helst.

  131. Om man tänker skolämnen, så är det
    framför allt de estetiska ämnena.

  132. Sedan kan man ju vara kreativ
    på det sätt jag nämnde förut.

  133. Man är en nytänkare.

  134. Man tänker utanför ramarna
    och kommer på nya idéer.

  135. Har man belagt det här i forskningen?

  136. -Ja.
    -Så det visar forskningen?

  137. Har du några exempel på människor
    med ADHD som har åstadkommit mycket?

  138. Ja, men gud... Petter, till exempel.

  139. Ja. Blondinbella.

  140. Jaha, okej.

  141. Jag ska inte ta några
    som inte lever längre, men...

  142. -Jo, det kan du göra.
    -Då vet man ju inte om det är sant.

  143. Men jag har läst
    att Bill Gates har det, till exempel.

  144. Det finns många kändisar.

  145. Det finns en sajt där många kändisar
    har gått ut och berättat om det.

  146. Det tycker jag är grymt bra,
    för de är förebilder för barn.

  147. Jag ser det kreativa i att kasta fram
    en idé eller komma i gång med nåt.

  148. Men kan man fortsätta bygga när
    man har koncentrationssvårigheter?

  149. De är väldigt motivationsstyrda.

  150. Om man tappar intresset är det svårt
    att avsluta det man har påbörjat.

  151. Jag kan föreställa mig att det
    ingår många påbörjade projekt.

  152. Ja.

  153. Det låter som
    att Alice får kämpa väldigt mycket.

  154. I vilken mån kan man
    med sin vilja hålla emot-

  155. -och styra sig själv
    när man har ADHD?

  156. Jag tror att det är svårt
    att göra det hela tiden.

  157. Därför kan det lätt bli så
    att man får utbrott.

  158. Man blir missnöjd med sig själv
    för att man egentligen inte vill.

  159. Man vill göra som alla andra barn-

  160. -men man märker
    att det inte alltid funkar.

  161. Då blir man irriterad på situationen
    och på att det är så.

  162. Vad kan vara en stor seger
    för ett barn som har ADHD?

  163. Att de hittar det
    som de gillar att hålla på med-

  164. -och att de kan utvecklas inom det.

  165. Det tror jag.

  166. Jag tänkte på nåt konkret i vardagen
    som innebär att man kommit längre.

  167. Det finns många hjälpmedel
    som man kan använda.

  168. -Vadå för hjälpmedel?
    -Man kan ha en timer.

  169. Där står det hur mycket tid
    man har på sig för att bli klar.

  170. Man kan ha mycket struktur hemma.

  171. Rutiner. Då vet de
    vad som gäller. Det skapar lugn.

  172. -Gör man scheman för dagen?
    -Ja.

  173. -Kan man göra det i skolan också?
    -Ja, absolut.

  174. Som jag sa tidigare,
    så kan det vara instruktioner.

  175. Tydliga instruktioner i punkter
    är väldigt viktigt.

  176. Då förstår de lättare.

  177. Man måste alltså bryta ner allting
    på ett annat sätt än för andra barn?

  178. Ja. Bryta ner...

  179. Man kan bara berätta
    vad som gäller innan man kör i gång.

  180. Då blir det lättare för alla.

  181. Vi pratar hela tiden om barn. Är det
    här en sjukdom som man växer ifrån?

  182. För det första så klassas det inte
    som sjukdom, utan som en diagnos.

  183. Det pratas om att det kan vara så
    att man växer ifrån det.

  184. Men vad jag har läst mest överallt...

  185. Enligt de flesta som skriver om det-

  186. -så är det medfött.

  187. Jag vet inte
    om man kan växa ifrån det-

  188. -men de flesta säger
    att man inte kan det.

  189. Man hör det oftare
    förknippat med barn.

  190. -Om du...
    -Men, ja...

  191. Du kanske säger så därför att...

  192. När vi var barn
    så var det ju inte så-

  193. -att man tog fram sådana här
    diagnoser som man gör i dag.

  194. -Det kanske är därför.
    -Då hörde man aldrig talas om det.

  195. Om du hade en vän, vars barn har
    ADHD, vad skulle du då ge för råd?

  196. Man ska vara öppen med det
    och berätta-

  197. -vilka positiva sidor det har.

  198. Då blir det bättre för barnet
    när det ska ta till sig diagnosen.

  199. -Tack så mycket.
    -Tack.

  200. Textning: Marie Ekenstav
    www.broadcasttext.com

  201. Det var nog när jag fick första
    illustrationen. "Yes", tänkte jag.

  202. Jag hoppas att den läses av barn
    på mellanstadiet till att börja med.

  203. Och så lärare och lärarstudenter.
    Specialpedagoger, kanske. Som hjälp.

  204. Föräldrar till barn
    och släktingar till barn som har det.

  205. Och barn, som inte har det, för
    att de ska förstå vad det innebär.

  206. Tvåbarnsmor, 40, bott i Spanien.

  207. Gillar barn och ungdomar
    och att träna, skriva och läsa.

  208. Ja, någonting kreativt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Coolt med ADHD

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elvaåriga Alice gillar inte att hon har adhd men förstår sedan att det kan ha sina fördelar. Malin Roca Ahlgrens "Coolt med adhd" är den första i en serie kapitelböcker och är tänkt som ett stöd för barn och deras föräldrar samt för lärare i grundskolan. En bok om adhd på ett bra sätt. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Adhd, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mediedagarna 2014

Lyssna på minoriteten

Ledarskapsutvecklaren Myrna Lewis menar att besluten blir bättre om man tar hänsyn till allas röster i en grupp. Att låta alla i en grupp komma till tals är en tillgång snarare än ett problem. Moderator: Martin Sande. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat den 7 mars. Arrangör: Preera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolattacken i Trollhättan

Den 22 oktober 2015 gick 21-åriga Anton till angrepp på personal och elever på grundskolan Kronan i Trollhättan - den skolattack i Sveriges historia som krävt flest dödsoffer. Hur tänker och lever skolans elever efter en sådan händelse? Vi träffar Boshra som berättar om sorgen efter de som dog och om hur det var att hålla sig gömd under ett bord i ett hörn av klassrummet när attentatsmannen mördade. 17-åriga Hanyia bor granne med skolan och har varit elev där. Hon tänker ofta på händelsen och har en idé om hur man kan förebygga att något liknande händer igen.

Fråga oss