Titta

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Om UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Författaren och pedagogen John Steinberg har varit verksam som föreläsare och studiedagsledare i 40 år. Han bjuder in till en konferens om framtidens skolpolitik. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik : PanelsamtalDela
  1. Roligt att vara här. Och kul att vi
    fick hit en livs levande pedagog.

  2. Berätta kort om vad du har gjort
    och varifrån du kommer.

  3. Alla andra i panelen har ju pratat
    så länge.

  4. Jag kommer från Uppsala.

  5. Jag är förskollärare sedan 70-talet.

  6. Jag är också utbildad grundskollärare
    och jag har arbetat sedan -78.

  7. Men just nu arbetar jag
    som pedagogista.

  8. Det är en pedagogisk utvecklare.

  9. Det gör jag i en förskoleverksamhet
    i Uppsala.

  10. Nu jobbar jag med pedagoger,
    men också med barn och ledning.

  11. Och Kristina, som sitter bredvid.
    Ni får samsas om mikrofonen.

  12. -Det ska vi väl klara.
    -Vad är du för en filur?

  13. Jag är lärare i själ och hjärta.

  14. Det genomsyrar hela mitt liv, för jag
    är även lärarbarn, som flera här.

  15. Det är 40 år sedan jag
    började skolan, noterade jag.

  16. Det är också 20 år sedan
    som jag tog min lärarexamen.

  17. Nästan omgående gick jag tillbaka
    till min första skola, som lärare.

  18. Så jag har gjort alla fel. Vänt
    tillbaka och inte sett mig omkring.

  19. Sedan tio år tillbaka jobbar jag med
    IKT och lärande och skolutveckling.

  20. Bland annat mycket med att tillföra
    teknik till skolans värld.

  21. I samband med det började jag möta
    skolvärlden som förälder.

  22. Det har varit intressant och givande.

  23. Jag har lyssnat på era föredrag här
    under eftermiddagen-

  24. -och haft lite funderingar.

  25. När vi satt här nere lovade du
    att summera vad alla har pratat om.

  26. Du hade för rasslig röst
    för att göra det.

  27. -Du brukar vara skicklig på det.
    -Vi får väl se.

  28. Jag har funderat på olika perspektiv,
    och valde att ta två olika.

  29. Det första handlar om saker
    som oroar mig-

  30. -och kanske många av er, som jag
    har hört lite om de sista timmarna.

  31. Det första är att vi börjar tappa
    balansen mellan kontroll och empati.

  32. Det är en oro jag bär med mig
    och funderar mycket kring.

  33. Det är viktigt att vi tar den oron
    på allvar-

  34. -när vi funderar över
    framtidens skola.

  35. Det är slående att vi har svårt att
    tänka i så långa tidsperspektiv.

  36. Vi utgår mycket från
    det vi känner till i dag-

  37. -i de här diskussionerna,
    och det oroar mig också.

  38. För på de 40 år sedan jag började
    skolan har det hänt mycket-

  39. -och det kommer hända långt mycket
    mer 40 år framåt i tiden.

  40. Är vi för försiktiga i skoldebatten?
    Tänker vi för kortsiktigt?

  41. Ja. Vi måste göra mycket där vi står-

  42. -men vi måste släppa tankarna långt
    mycket längre fram-

  43. -för att komma framåt.

  44. Vi pratar inte alls om
    hur vi tänker oss att vi ska-

  45. -förbereda ungdomarna för ett liv i
    något helt okänt. Det har jag saknat.

  46. Vi hittar inte idéer om hur vi ska
    förbereda nästa generation-

  47. -för något som vi inte har en aning
    om. Vi är fast i det gamla.

  48. Sedan saknar jag också hos...

  49. Nu får Gustav stå till svars
    för politiken.

  50. Det jag saknar hos dig är inte
    att du lyfter-

  51. -det viktiga mötet för att det ska
    ske ett lärande-

  52. -men vad ska mötet leda till?

  53. Där har politiken en stor uppgift.

  54. Det hör jag inte så mycket om just nu
    i skoldebatten.

  55. Men jag tog också med mig
    det hoppfulla perspektivet.

  56. Vi har en bra grund att bygga på,
    det har ni lyft.

  57. Vi har ett samhälle med starka
    värderingar. Vi har det gott ställt.

  58. Kanske för gott ställt
    för att ta utveckling på allvar.

  59. Vi har en möjlighet där vem som helst
    kan lära sig vad som helst-

  60. -som vi bara nosar i kanten av
    att ta till vara.

  61. Och jag gillade ditt uttryck
    i slutet, Edna.

  62. Yrkeschizofren. Jag känner mig så.

  63. Det är häftigt
    att man kan vara det redan nu.

  64. För jag tror att flexibilitet
    och förändringsförmåga-

  65. -kommer att vara viktigt i framtiden.

  66. Man blev sugen på att se
    Ednas visitkort.

  67. Det måste vara oerhört stort.

  68. Har du sett mina? De är jättesmå.

  69. -Just det, ditt är som ett frimärke.
    -Exakt.

  70. -Intressant, Kristina.
    -Det var de sakerna jag ville lyfta.

  71. Har ni någon spontan reflektion
    på den här framifrånsummeringen?

  72. Gustav, du fick stå till svars
    för alla politiker i hela Sverige.

  73. Jag jobbar på att få ett ansvar
    där jag kan få stå till svars.

  74. Inte bara se vad som behöver göras
    och syssla med torrsim.

  75. Kristina lyfter en viktig sak.

  76. Man säger att varje barn ska få med
    sig det man behöver. Vad är då det?

  77. Vi hamnar fel i debatten
    när vi vidrör de här frågorna.

  78. Vi skapar en motsättning
    mellan att få kunskaper-

  79. -och att få tekniker för att inhämta
    mer kunskap. Båda behövs.

  80. Jag är en varm anhängare av att vi
    ska ha läsa-, skriva-, räknagaranti-

  81. -i de tidigaste årskurserna,
    med en tydlig uppföljning.

  82. De grunderna är oerhört viktiga
    för att tillgodogöra sig andra ämnen.

  83. Problem som lärare, föräldrar
    och eleven själv har identifierat-

  84. -och som bryter ner självkänslan,
    skjuts upp hela tiden.

  85. Sedan tar man tag i det i slutet.

  86. Diagram visar att i de bästa
    skolsystem i världen-

  87. -ger man mest särskilt stöd
    i de tidiga årskurserna.

  88. I Sverige ger vi mest särskilt stöd
    i nian.

  89. Då är det svårt att hinna ikapp
    för eleven.

  90. Svårt att ge möjligheterna att få med
    sig det man behöver.

  91. Men det behövs också en bildningssyn.

  92. Utifrån att man kan läsa, skriva,
    räkna, och hantera IKT-

  93. -måste man veta hur man använder det.

  94. Få möjligheterna till kritiskt
    tänkande, utveckling, samspel.

  95. Det finns ingen motsättning där.

  96. Du var lite inne på det, John.

  97. Att man ska sluta hamna i det här
    "antingen eller".

  98. Det blir en komisk diskussion
    mellan flum och kateder.

  99. Kan du elaborera lite på det?

  100. Det är den magiska kombinationen.
    Kreativitet behöver struktur-

  101. -och kreativitet behöver också
    gedigna baskunskaper.

  102. Det jag känner, som är praktiskt lagd
    och en allmän didaktiker-

  103. -är att det som blivit utskällt
    på sista tiden-

  104. -är projektarbeten, grupparbeten.
    Det lite friare.

  105. Men det har inte genomförts bra.

  106. Det behövs tydligare struktur
    och fler kontrollstationer.

  107. Tydligare definitioner av kvalitet.

  108. Du pratade mycket om kunskapens bas.

  109. Det kan man få genom projekt
    som kan påverka samhället.

  110. För att påverka
    krävs gedigna kunskaper.

  111. Det är inte antingen projekt
    eller katederundervisning.

  112. Den magiska kombinationen är bäst.

  113. "Lagom är bäst" låter tråkigt,
    men det är så.

  114. Vi svenskar tycker att
    det låter fantastiskt.

  115. Jag hoppas personligen
    på årets valrörelse.

  116. Att vi kan prata mer om
    vad skolan håller på med-

  117. -än den här mer platta diskussionen.

  118. Vi ska fastna en stund i politiken...
    - Förlåt Edna, du hade en kommentar.

  119. -Är den mikrofonen stendöd?
    -Jag vet inte.

  120. Eftersom vår tid
    alltid är så outgrundlig-

  121. -finns det risk att vi gör svåra
    saker på ett rituellt sätt.

  122. Om vi syns och hörs, så gör vi något.

  123. Jag oroas när jag studerar hur man
    styr och utvecklar verksamheter-

  124. -inom näringsliv och offentlighet.

  125. Styrsystemen ska mest manövrera
    kontroll, för det andra är så svårt.

  126. Hur vet man att det ger effekt?

  127. Det är lättare att korta en kötid,
    även om det kostar.

  128. Vissa sjukhus är bra på att halvera
    kötiden till kardiologen-

  129. -men där dör man 50 procent oftare
    än på grannsjukhuset.

  130. Det är ett problem att bara hamna
    i det som är mätbart-

  131. -när det handlar om kvalitativa
    och komplexa saker.

  132. Ledarskap, styrsystem och strukturer
    behöver innovationer av något annat-

  133. -för att fånga det här,
    och det är vi inte speciellt bra på.

  134. Tyvärr använder vi gamla styrsystem
    från nedlagda bilfabriker-

  135. -för vi har inte självförtroende nog
    att se skillnaderna.

  136. Det är inte dåligt att vara effektiv
    och försöka stoppa problem med det-

  137. -men vård, skola och omsorg
    är något helt annat.

  138. Jag tror att Sverige skulle kunna bli
    ledande så småningom-

  139. -på att hitta nästa sätt att se
    på det, och behålla balansen.

  140. Vi ska inte vara så ängsliga med att
    titta på vad som är gjort.

  141. Vi kan ju titta på vad vi redan har.

  142. Förmågan att fokusera på process
    och humanistiska bildningsideal-

  143. -är man redan bra på, i skolan.

  144. Sedan får man ett annat uppdrag,
    som kanske inte rör lärande i sig.

  145. Så vi har fröet,
    och en skicklig pedagog förstår det.

  146. John och jag sa att vi inte skulle
    prata så mycket om PISA-

  147. -och problem och brinnande
    papperskorgar, för det sköter DN.

  148. Vi kan låta den här korta stunden
    handla om framtiden.

  149. Men det är ju valår, så jag tänkte
    att vi skulle ha en valstugeservice.

  150. En tjänst till er i publiken.

  151. Jag hade kontakt med Mats Knutson,
    politisk reporter-

  152. -och testade var skiljelinjen går
    i skolpolitiken.

  153. Det tog mig flera dagar
    att googla fram.

  154. Jag fick några bra saker med mig
    från honom.

  155. Jag tänkte se om ni vet vilket parti
    som säger så här.

  156. Jag börjar enkelt:
    "Skolan måste förstatligas."

  157. Vilka tycker så? Någon som vet?

  158. -Folkpartiet.
    -Ja, det var ju lätt.

  159. Fast det är ett parti till.

  160. De som inte har mikrofoner
    chansar vilt här framme.

  161. Sverigedemokraterna tycker att det
    är en kanonidé.

  162. Du har hållit på i 40 år med detta,
    och har inte koll på det.

  163. Jag har inte koll på
    Sverigedemokraterna.

  164. Vi tar en till enkel.
    Vilka säger: "Förbjud läxor."

  165. Vänsterpartiet.
    Det är ett poäng till Gustav.

  166. Nu blir det svårare.
    "Vi vill öka kunskaperna."

  167. -Alla.
    -Alla, säger du.

  168. Har inget parti tagit patent på det?
    En skola har ju tagit patent på det.

  169. Ja, nästan alla partier säger så,
    faktiskt även SD.

  170. Alla säger så, då och då.
    Ett poäng till panelen.

  171. Nu en kul sak: "Lärare måste få
    fokusera på att vara lärare."

  172. -Vilka tycker så?
    -Vi.

  173. Jag hoppas att vi
    har fått konkurrens.

  174. Är det bara ni som tycker så?

  175. Sossarna tycker så, och Moderaterna.

  176. Jan Björklund har vid tillfälle
    sagt så.

  177. Att lärare ska vara lärare
    är ingen skiljelinje.

  178. Vi tar en annan. Håll i er, för nu
    blir det många stavelser på raken.

  179. "En oberoende skolkommission forskare
    ska analysera problemen"-

  180. -"och föreslå åtgärder."
    Vem eller vilka tycker så?

  181. Folkpartiet.

  182. Folkpartiet. Gustavs kompisar.

  183. Socialdemokraterna.
    Moderaterna, så sent som häromdagen.

  184. Det är alla överens om.
    Men här då:

  185. "Ta bort de individuella
    utvecklingsplanerna."

  186. Vem vill det?

  187. -Folkpartiet.
    -Ja, ett rätt här.

  188. Du verkar påläst i politik.

  189. Socialdemokraterna.
    Moderaterna har tassat där.

  190. Det är svårt att hitta tydliga
    skiljelinjer.

  191. Sedan finns det lite sidofrågor.

  192. Men det är ingen jättedebatt
    egentligen om svensk skolpolitik-

  193. -fast det är valets viktigaste fråga.

  194. Här finns det ett tomrum
    att kanske formulera något.

  195. Vilket leder mig in på
    vårt huvudämne.

  196. Vi kan ge politikerna förslag på
    hur de kan sticka ut.

  197. Ni hörde Max, han som terroriserar
    folk långt fram här.

  198. Vi talar om 2054, om 40 år.

  199. Om Max blir förälder kommer hans barn
    kanske precis ha tagit studenten då.

  200. Vad kännetecknas den skolan av?

  201. Det är Gustav och hans kompisar,
    men även vi andra, som bestämmer det.

  202. Vi testar den tanken.
    Vad kännetecknar skolan 2054.

  203. Då har reformerna fått verka.

  204. Har ni någon drömbild?
    Nu är vi riktigt långt fram i tiden.

  205. Vi har ingen aning, men jag hoppas
    att vi är lika förvirrade då som nu.

  206. Utan tvivel blir man inte klok.
    Man måste vara där man är-

  207. -och säga: "Ska det vara så här?"

  208. Om man får ha en dröm hoppas jag att
    den här generationen och deras barn-

  209. -får vara med och påverka det.
    Det är det viktigaste.

  210. Att få vara med, och få opponera sig.

  211. Att vi har fruktbara konflikter och
    att man får skapa och ifrågasätta.

  212. Men vi lever i en tid där demokrati
    aldrig är en självklarhet.

  213. Och inte heller tolerans, empati
    och solidaritet.

  214. Dystopin skulle vara att vi
    misslyckas med det.

  215. Så det måste man hoppas på.

  216. En skola med tolerans, jämlikhet,
    där man får påverka och bli hörd.

  217. Ja, och där det får finnas
    värdiga konflikter.

  218. Jag kan säga något litet.

  219. Jag ser skolan som en byggnad
    med bara tre väggar.

  220. Det ska finnas ett ständigt flöde
    mellan samhället och skolan.

  221. Det är ingen isolerad del,
    utan det hänger ihop.

  222. Du pratade om rörelse.
    Det är också en metafor för lärande.

  223. Därför har jag svårt för mätbarhet
    och kontroller.

  224. Jag vet vad du kan nu,
    men vad kan du i morgon?

  225. Eller vad du kan tillsammans
    med John, eller med mig.

  226. Det seendet borde komma in mer.

  227. Sedan önskar jag höra mer från dem
    som jobbar i skolan.

  228. I dag äger media bilden av skolan.

  229. En del av att ungdomar mår dåligt
    beror på att de hör hur dåliga de är.

  230. De kan behöva höra något annat.
    Så fler lärare som hörs.

  231. -Har vi läromedel 2054?
    -Inte den blekaste aning.

  232. Nästa reform kommer att komma
    år 2017, 2018.

  233. Det ingår i min expertis att bedöma
    det. Så vi är fem reformer bort.

  234. Med samma perspektiv bakåt är vi
    vid 1842 års folkskolestadga.

  235. Vi vet inte, speciellt som skolan
    är en produkt av samhället.

  236. Inget annat, om man ska vara krass.

  237. Vi vet inte ens
    om vi har demokrati då.

  238. -Vad jag kan önska...
    -Det var frågan.

  239. Det ena är banalt,
    för den handlar om implementering.

  240. Det är problematiken
    i digitaliseringen i skolan.

  241. Man kan ha en vision om hur det ska
    vara, och så har man en verklighet.

  242. Man kan hylla digitala hjälpmedel.

  243. Men det måste finnas ett
    samhälleligt, strukturellt ansvar-

  244. -för att man tar sig från nu till då.

  245. Det räcker inte med att flagga
    med visionen.

  246. Utan hur tar vi oss, mitt i brinnande
    skolvardag, från det nu som är-

  247. -till ett då.

  248. Det är viktigt om vi vill påverka
    skolan-

  249. -om 40 eller 50 år.

  250. Det andra perspektivet är all
    potential... Nu pekar jag på Max.

  251. Den massiva potentialen i människan.
    Den är ju lite diffusare.

  252. Vi är alldeles för vana att möta
    alla barn där de är.

  253. Tänk om vi mötte barnen som det de
    kan bli. De kan bli vad som helst.

  254. Harry Martinsson sa: "Hade jag bara
    skrivit om sockenbarn i skolan"-

  255. -"hade det inte blivit
    så många pris."

  256. Att verkligen, på allvar,
    se potentialen i ungar.

  257. Det är min önskan. Sedan får man ha
    vilka inlärningsmetoder som helst.

  258. Jag hoppas att vi inte längre pratar
    skola, utan pratar lärande.

  259. Lärandet är grejen. Inte skolan.

  260. Gustav.

  261. Jag tycker att vi alla har berört
    konfliktlinjen.

  262. Det är en konfliktlinje
    mellan tid och tillit.

  263. Tid är en tillitsfull politik.

  264. Om relationen får växa finns
    förutsättningarna för ett lärande.

  265. Det står någonstans
    mot kontrollbehovet.

  266. Den konflikten är politisk och rör-

  267. -en lång rad reformer som är gjorda
    av förslagen i skoldebatten.

  268. Min drömskola... Nu kommer många att
    beskylla mig för att flummig.

  269. Min drömskola är en skola
    dit alla går med glädje.

  270. Att många vill jobba i skolan.

  271. Där man vill vara kvar där, växa i,
    komma till.

  272. Att elever mår bra
    och inte utsätts för kränkningar.

  273. Att eleverna kan utvecklas med andra.

  274. Det är grunden för lärandet, både av
    kunskaper och bildningsteknik.

  275. Det måste vara grunden
    när vi har de här tidsperspektiven.

  276. En skola dit alla går med glädje.

  277. Det brukar många pedagoger
    återvända till.

  278. Om det är roligt, så lär man sig.
    Inte skratt-roligt, men lustfyllt.

  279. Kristina, du har inte fått säga något
    apropå visionen.

  280. Jag drömmer om en skola som kan vara
    proaktiv, istället för reaktiv.

  281. Kanske inte vara en skola längre.
    Varför inte plocka bort flera väggar-

  282. -och börja använda
    det lärande samhället-

  283. -där skolan är en del av en stor,
    lärande samhällsorganisation?

  284. Skolans monopol på lärande
    måste bort.

  285. Mycket av den utveckling
    som vi kan skönja i horisonten-

  286. -kommer att hjälpa oss att luckra upp
    det där.

  287. För mig gäller det att våga ta kliven
    ut i ett mer lärande samhälle-

  288. -där lärandet driver vår utveckling.

  289. Teknikutvecklingen har i så många
    sammanhang luckrat upp monopol.

  290. Skolan är ju ett tydligt monopol
    på kunskapsförmedling.

  291. Det kanske vi ser konturerna av.
    - Du ville säga något.

  292. Det är egentligen bara ytterligare
    ett perspektiv som komplicerar detta.

  293. Om man pratar om en framtid
    på 50 års sikt-

  294. -måste man acceptera att den lär vara
    extremt diversifierad.

  295. Folk blir mer och mer olika,
    i subkulturer, lärstilar o.s.v.

  296. Att vara människa
    är väldigt många saker.

  297. Lärarna som sådant kan man hantera-

  298. -men hur hanterar man det
    i en skattefinansierad verksamhet?

  299. Man behöver inte ha
    organiserad utbildning-

  300. -men utbildningssystem
    ska ändå anordnas

  301. Om var och en av oss gör våra val...

  302. Man går inte på tyskan
    för att man vill jobba med-

  303. -fotboll, som man brinner för.

  304. Men om man byter tyskan mot
    fundamentalistisk religion-

  305. -eller vill bli hemmafru,
    klarar vi av de valen då?

  306. Det är ett intressant filosofiskt
    fenomen-

  307. -att allt är lärande
    och att man ska möta alla.

  308. Så länge det är samhälleligt
    finansierat måste vi tänka på detta.

  309. Jag har inget svar,
    men det är lätt att glömma.

  310. Flera av er menar att man
    ska närma sig skoldebatten-

  311. -med en hel del av det som duktiga
    lärare använder: Kärlek och tillit.

  312. Det kanske är en bristvara.

  313. Det kan vi ta med oss härifrån.

  314. Vi kanske ska unna oss att tycka om
    barnen, skolan och lärarna mer.

  315. Framför allt alla vi som inte är
    i skolan varje dag.

  316. Nu måste vi runda av.

  317. Tack för att panelen kom upp på scen.

  318. Det var en ganska hög trappa.

  319. Ni har fått till intressanta
    reflektioner.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Panelsamtal

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

En ny riktning

Författaren och pedagogen John Steinberg är upprörd över dagens skolpolitik. Det finns inget förtroende för lärarkåren, menar han. Det är alltid någon annan som kommer och talar om för lärarna hur de ska göra. Till och med hur de ska undervisa. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Teknik, policy och pedagogik

Elever behöver struktur och ledning, och dagens skola sviker många gånger eleverna, säger Marie Carlsson, förlagschef på Liber. Dagens unga vuxna är lustmänniskor. Deras lärare är i stor utsträckning pliktmänniskor och pliktmänniskor kan aldrig leda lustmänniskor genom auktoritära metoder, säger hon. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Integrationsfrågor och framtidens skola

Jag är kvinna, född i Mexiko och snart 41 år, men jag kan inte tala spanska och jag har knappt varit i Mexiko, berättar författaren och idéutvecklaren Edna Eriksson. Vi måste förstå att utsidan inte berättar hela sanningen om oss själva eller andra. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

SEMLA - ett arbetssätt för förskolan

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas. Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, har utvecklat ett arbetssätt de kallar SEMLA - Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande. Med stöd i neurovetenskapen betonas vikten av att blanda in många sinnen, känslor och hands on-material i lärandet. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Vad göra med en skolarbetsvägrare?

Psykologen Bo Hejlskov Elvén och logopeden Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor om neuropsykiatriska diagnoser. Vad gör man med en elev som är elak mot personal på skolan och vägrar göra skolarbetet? En lärare hör av sig och behöver hjälp med nya idéer.

Fråga oss