Titta

UR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

UR Samtiden - Nätmobbning - en översiktDela
  1. Nätet är positivt och det
    kommer att bli allt viktigare.

  2. Barn och ungdomar
    kan ha sina sociala kontakter där.

  3. De kan göra ett identitetsarbete,
    utforska olika saker-

  4. -argumentera för det de tror på.
    Det finns mycket bra med nätet.

  5. Om man upplever ett utanförskap
    i skolan kan man kanske hitta-

  6. -en tillhörighet på nätet.

  7. Men det finns saker
    som är problematiska med nätet.

  8. De ska jag prata mer om nu.

  9. Jag och professor Ann Frisén,
    som är projektledare-

  10. -för vår undersökning
    om nätmobbning, vi har upptäckt-

  11. -att 84 procent av femton- åringarna
    i Göteborgsområdet-

  12. -säger att de är aggressivare
    på nätet än ansikte mot ansikte.

  13. Samma gäller 63 procent
    av 12-åringarna.

  14. Svaren kommer från frågeformulär
    utdelade i 21 skolor i Göteborg-

  15. -där vi har ställt den frågan.

  16. Vi har också intervjuat
    tolv- och femtonåringar i grupp.

  17. Då har vi frågat
    varför man beter sig-

  18. -mer aggressivt på nätet
    än ansikte mot ansikte.

  19. Det har kommit upp
    flera olika teman.

  20. Jag ska berätta om några.

  21. Ett tema de tog upp
    kallar jag osynlighet.

  22. De pratade om att man inte syns.

  23. Den andra personen ser inte
    ens kroppsspråk.

  24. Så om man är rädd och kanske inte
    vågar skriva nåt taskigt-

  25. -så vågar man ändå. Man tar mod till
    sig och får skydd av datorn.

  26. En annan sak de tog upp är att de
    inte ser den andra personen.

  27. Så om man skriver nåt taskigt-

  28. -märker man inte
    hur den andra reagerar.

  29. Man ser inte om personen
    blir ledsen, generad eller arg.

  30. Det förklarar att det kan vara
    enklare att bete sig aggressivt.

  31. En annan sak de tog upp
    var missförstånd.

  32. De sa att ibland förstår man
    om en sak är skämt eller allvar.

  33. Nån skriver nåt taskigt
    men skickar med en leende smiley.

  34. Då förstår man
    att det var på skämt.

  35. Men det är ofta svårt att förstå
    om det är skämt eller allvar.

  36. Ibland kan ett tänkt skämt
    tolkas på ett annat vis.

  37. Då dras onda cirklar i gång,
    och man missförstår varann.

  38. Det var ytterligare en aspekt.

  39. En annan sak var att det kan vara
    enklare att hämnas på nätet.

  40. Om man varit med om nåt
    kan det vara enklare att hämnas-

  41. -och det kan uppstå
    onda spiraler av det.

  42. Vad är nätmobbning? Jag går från
    aggressivitet till nätmobbning.

  43. Vi brukar säga att nätmobbning
    ska ske flera gånger.

  44. En person råkar ut för elaka saker
    på nätet vid flera tillfällen.

  45. Personen ska inte veta
    vad han eller hon ska göra-

  46. -för att stoppa det.
    Då är det inte på skoj.

  47. Det ska ske flera gånger,
    men det kan vara en person-

  48. -som skriver nåt taskigt
    på Facebook om nån.

  49. Men sen kan en massa personer
    trycka på gilla-knappen.

  50. På så vis blir många
    involverade ganska fort.

  51. Det blir självklart obehagligt
    för den utsatta personen.

  52. Det finns flera typer
    av nätmobbningar.

  53. Det kan vara filmer
    eller bilder som sprids.

  54. Det kan vara negativa kommentarer
    till bilderna.

  55. Personer kan även få hot
    via sms, exempelvis.

  56. De ungdomar vi pratat med säger
    att det är väldigt obehagligt.

  57. Det kan vara anonymt, och de vet inte
    vem som skickat det.

  58. De blir rädda och undrar vem det är
    och om nåt kan hända.

  59. Vi har upptäckt att det
    ofta kretsar kring utseende-

  60. -speciellt för tjejer i tonåren.

  61. De kan få kommentarer kring vikt-

  62. -och kläder som de har på sig
    på bilder på nätet.

  63. De tar väldigt illa vid sig
    och mår dåligt av det.

  64. Barn och unga i Göteborgsområdet
    som sagt att de är nätmobbare-

  65. -i de 21 skolorna
    där vi delat ut enkäten-

  66. -de är också mer missnöjda
    med kropp och utseende-

  67. -än de barn
    som inte är nätmobbare.

  68. Överlag så har utseende
    och kropp varit centrala-

  69. -speciellt för tjejer
    på olika vis.

  70. Vi har frågat hur många
    som är utsatta för nätmobbning.

  71. Vi har fått fram
    att 16 procent av tioåringarna-

  72. -uppger att de blivit
    utsatta för nätmobbning.

  73. Det var 8 procent av tolvåringarna
    och 9 procent av femtonåringarna.

  74. Jag brukar säga att nätmobbning
    är gammalt vin i ny flaska.

  75. Det är inte helt nytt-

  76. -för vanlig mobbning
    har funnits under lång tid.

  77. Men vissa saker
    är typiska för nätmobbning.

  78. En sak är att det inte
    finns nån fristad.

  79. En person som blir utsatt
    blir utsatt hela dygnet.

  80. Det är ju oerhört tärande
    att alltid kunna bli kontaktad-

  81. -och utsatt för elaka handlingar.

  82. En annan sak är anonymiteten.

  83. Den utsatta kanske inte vet
    vem som gör det.

  84. Är det en eller flera
    som skickar sms eller så?

  85. Vilka är åskådare? Vilka ser det?
    Hur många ser det?

  86. Det kan vara nåt uppladdat, t.ex.
    en bild med negativ kommentar.

  87. Så den aspekten skapar
    oro och misstänksamhet.

  88. Vem kan jag lita på?

  89. En annan sak som är typisk
    för nätmobbning-

  90. -är att spridningen
    kan vara svår att överblicka.

  91. Det kan gå fort och väldigt många
    kan få ta del av det som sker.

  92. Vid Instagramupploppen spreds bilder
    och kommentarer fort-

  93. -och många fick ta del av det.

  94. Vad gör barn och ungdomar själva för
    att få stopp på det?

  95. I internationell forskning-

  96. -ser man att de sällan vänder sig
    till vuxna för att be om hjälp.

  97. Man har undersökt skälen till det.

  98. Barn och unga säger att de är oroliga
    att vuxna inte förstår.

  99. De uppger också oro
    att vuxna ska säga åt dem-

  100. -att sluta vara på nätet.
    "Stäng ner datorn."

  101. "Gå inte in på de sidorna."

  102. Det vill de inte,
    för det funkar inte så.

  103. Som jag sa i början
    är nätet ofta positivt.

  104. Det är där man umgås på olika vis.

  105. Så det är inget alternativ att be dem
    stänga ner och lämna nätet.

  106. Men det är viktigt
    att veta vad man ska göra.

  107. Men jag ska säga att när vi
    frågade i Göteborgsområdet-

  108. -vad barn och unga skulle göra
    för att stoppa nätmobbning-

  109. -sa många
    att de skulle berätta för vuxna-

  110. -främst föräldrar men även lärare.

  111. Det är positivt
    och ovanligt jämfört med-

  112. -när man tittar på det
    internationellt.

  113. Det viktiga är att man vet
    hur man ska hjälpa dem.

  114. Vad kan föräldrar göra?

  115. Det är viktigt att man inte
    förbjuder dem att vara på nätet.

  116. Man ska inte säga
    att de inte ska vara där.

  117. Man bör föra samtal och vara öppen
    för att hjälpa dem på olika vis.

  118. Ytterligare en sak är att det på
    nätet ofta går att spara bevis.

  119. Så man kan hjälpa sitt barn
    med att spara bevisen.

  120. Man kan göra en skärmdump,
    och på så vis kan man hjälpa till-

  121. -och gå till skolan
    och prata med lärare-

  122. -för ofta finns ett samband.

  123. Om man är utsatt på nätet
    så är man det ofta i skolan.

  124. Då kan man
    gå och prata med lärarna.

  125. I skolan finns skollagen
    och diskrimineringslagen-

  126. -så man har nolltolerans
    mot kränkningar.

  127. Givetvis måste man då göra
    en utredning i skolan-

  128. -och ha en plan
    för att hjälpa barnet.

  129. Vad kan barn och unga göra?

  130. Det viktiga är
    att de ber vuxna om hjälp-

  131. -och att de bemöts och känner
    sig sedda och förstådda.

  132. De ska få hjälp att spara bevis
    och skydda sig tekniskt.

  133. Att veta hur man flaggar till sajten
    att nåt obehagligt händer-

  134. -eller blockera
    och på olika vis ta tag i det.

  135. Om ett barn kommer
    till en lärare och berättar-

  136. -att han eller hon mobbas,
    då kan man fråga om nätet.

  137. Man bör fråga om det händer
    på nätet och vad som händer.

  138. "Kan du visa mig?"
    Så att man får en bild av det.

  139. Det är givetvis viktigt att ta det på
    allvar och utreda det hela.

  140. Det är viktigt att man informerar
    rektor och huvudman om det.

  141. Överlag så är det viktigt att tänka
    på det positiva på nätet-

  142. -och att man jobbar förebyggande.

  143. Både som förälder och i skolmiljö-

  144. -kan man samtala
    med barn och unga kring nätet.

  145. Man kan fundera på vad som är
    offentligt och vad som är privat.

  146. Man kan också prata om
    vad man ska göra som åskådare-

  147. -till nåt som sker på nätet
    som inte är sjyst.

  148. Man kan hjälpa dem reflektera
    kring det.

  149. De vuxna behöver vara involverade
    och inte lämna de unga själva.

  150. Då tackar jag för mig.

  151. Textning: Katarina Pellijeff
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ungdomar tycker det är lättare att vara elak på nätet där de inte möter andras blickar och omedelbara reaktioner. Det berättar Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt. Det som händer på nätet har ofta en koppling till det som händer på skolgården. Inspelat i december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala nätverk online, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning, Ungdomar och Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.