Titta

UR Samtiden - När rättigheter krockar

UR Samtiden - När rättigheter krockar

Om UR Samtiden - När rättigheter krockar

En konferens på temat "Att störa homogenitet". Exempel på frågor som diskuteras är: Hur skapas allas lika rätt? Hur gör vi för att vara konsekventa och inte kompromissa bort någons rätt på bekostnad av någon annans? Moderator: Anna Furumark. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Till första programmet

UR Samtiden - När rättigheter krockar : Frågor och svar om mänskliga rättigheterDela
  1. Eftersom du, Sissela Nordling Blanco-

  2. -kom upp sist på scenen
    så blir ditt straff att du får börja.

  3. Berätta vem du är
    och vad du har arbetat med.

  4. Hur ser du på "att störa homogenitet"
    och krockande rättigheter?

  5. Okej... Jag är talesperson
    för Feministiskt initiativ.

  6. Jag har jobbat med projektet
    "Queera berättelser"-

  7. -genom mediehuset Fanzingo,
    som ligger i Alby i Stockholm.

  8. Det var ett samarbete
    mellan RFSL Stockholm och Fanzingo-

  9. -som lär ungdomar att göra media,
    i form av t.ex. radio, film-

  10. -samt Fabula Storytelling,
    som arbetar med muntligt berättande.

  11. Ja... Att störa homogenitet. Det som
    lyftes fram tidigare var intressant.

  12. Det är viktigt att utmana bilden
    av ett öppet och jämställt Sverige-

  13. -som respekterar
    mänskliga rättigheter.

  14. Det är en väletablerad
    nationell självbild-

  15. -som står i vägen för förändring.

  16. Ofta hänvisar man till att Sverige
    är världens mest jämställda land-

  17. -när man driver frågor
    om t.ex. kvinnors rättigheter.

  18. Man förminskar problemen. "Men vadå?
    Sluta gnäll. Det är bra här."

  19. Det är en intressant aspekt
    att lyfta fram.

  20. En annan sak är det normkritiska
    perspektivet gällande kulturarv.

  21. Det är viktigt vem som tilltalas
    i kulturen, och på vilket sätt.

  22. Det handlar inte bara om ATT
    något representeras, utan även HUR.

  23. Hur skildras människor?

  24. Vem är den tänkta mottagaren
    av kulturen? Vem skriver den?

  25. I samhället har vissa människor
    tolkningsföreträde-

  26. -att uttala sig
    och berätta andras historia.

  27. Marginaliserade grupper
    kommer sällan till tals själva.

  28. Det måste förändras inom politiken,
    kulturen och alla andra områden.

  29. Tack.
    - Elvir Gigovic...

  30. Berätta om vem du är
    och ditt tidigare arbete.

  31. Ja, jag heter Elvir Gigovic.

  32. Jag är styrelseledamot i Forum för
    lika rättigheter, som startades 2003.

  33. Jag driver en antidiskrimineringsbyrå
    i Stockholm, som ni hörde om i dag.

  34. Den drivs i huvudsak
    av muslimska organisationer-

  35. -och jobbar
    med alla diskrimineringsgrunder.

  36. Jag har arbetat som tillförordad
    rektor på Ibn Rushd studieförbund.

  37. Ibn Rushd är arabiska
    och betyder förnuftets son.

  38. Där har jag jobbat i ett år.

  39. Temat är högst intressant.

  40. Mitt inlägg är att man även
    ska tänka på identitetsfrågor-

  41. -såtillvida att man inte ska utgå
    ifrån att alla bara har en identitet-

  42. -och alltid
    agerar utifrån den identiteten.

  43. Det är vad man vill
    få människor att tycka och känna-

  44. -från främlingsfientligt håll.

  45. Jag ska förklara
    med ett konkret exempel:

  46. Eftersom jag är muslim
    får jag ofta höra-

  47. -kritiska uttalanden
    om religionen islam.

  48. Ibland till den grad
    att det övergår till...struntprat.

  49. Samhället uppmuntrar kritik mot
    religioner. Det har jag inget emot.

  50. Men samtidigt driver man en tes om
    att en individ bara har en identitet.

  51. Islam är ett väldigt
    negativt laddat begrepp.

  52. Man bedriver hets mot folkgrupp
    utan att sättas dit för det-

  53. -genom att tillskriva folk
    negativa konnotationer-

  54. -som man har till religionen
    och den muslimska identiteten.

  55. Som muslim anses jag vara
    hedersvåldsverkare och terrorist.

  56. Framförallt så luras andra människor-

  57. -kanske andra minoritetsgrupper-

  58. -att tro att jag kommer att agera
    utifrån min muslimska identitet-

  59. -och behandla dem ojust.

  60. Jag hade ett uppriktigt samtal med en
    sverigedemokrat under Almedalsveckan.

  61. Han trodde inte att en muslimsk
    läkare skulle ge honom rätt vård-

  62. -om han inte var muslim själv.
    Inte för att han var sverigedemokrat-

  63. -utan just för att
    han inte var muslim.

  64. Jag tror att man måste kunna skilja
    på personen och identiteten.

  65. Man kan agera utifrån flera
    identiteter beroende på situationen-

  66. -och vilka människor man möter.

  67. Ja.

  68. Joachim Illena Ståling Bouveng.
    Säg ditt namn en gång till.

  69. -Du är från RFSL Örebro.
    -Exakt.

  70. Jag heter Joachim Illena Ståhlgren
    Bouveng, kurator på RFSL Örebro.

  71. Jag jobbar även med utbildning-

  72. -och hiv-prevention för män som har
    sex med män, samt transpersoner.

  73. I denna debatt vill vi lyfta fram-

  74. -hur man ska
    ifrågasätta normer rent praktiskt.

  75. Vi är duktiga på att förstå
    sammanhanget och vad normer innebär.

  76. Vi kan förhålla oss
    till vad en norm är.

  77. Men, som jag pratade med dig om
    i pausen, så måste man omsätta-

  78. -hur vi reproducerar och rent
    praktiskt kan ifrågasätta normer-

  79. -utifrån ett eget handlande.
    Det måste vi alla bli bättre på.

  80. För att ta ett exempel: Vi har pratat
    mycket om män och kvinnor i dag.

  81. Det är viktigt
    utifrån jämställdhetsdebatten-

  82. -utifrån socialisationsprocesser,
    genus och så vidare.

  83. Men samtidigt bör man prata om andra
    typer av uttryck för att göra kön-

  84. -göra identiteter och könsuttryck.
    Dessa behöver också lyftas fram.

  85. Ja, det var nog ganska uttömmande.

  86. Det är väldigt viktigt, lite utifrån
    det Sissela sa om representation-

  87. -att uppmärksamma vem som får göra
    aktiviteter och driva saker framåt.

  88. Vi jobbar mycket
    med att det är viktigt...

  89. Jag, som vit person, startar inte
    igång saker för rasifierade personer-

  90. -eftersom det ofta blir maktskevt.

  91. Man måste inse sina egna privilegier.

  92. Inte att jag därigenom ger makt.

  93. Men man måste
    jobba med sina privilegier-

  94. -och jobba med sin medvetenhet-

  95. -om makten man besitter
    bara genom att vara den man är.

  96. Nu har jag sagt mitt.

  97. Nu blir det publikfrågor,
    för ni har skrivit massor.

  98. Det blir, rent demokratiskt,
    att ni får hugga först.

  99. Det här är
    en väsentlig fråga som är svår:

  100. Hur förändrar vi "vår rädsla för att
    sticka ut, att inte följa mängden"?

  101. Hur förändrar vi
    vår rädsla för att sticka ut?

  102. Att inte hålla sig på mattan, kanske.
    Nu är det flera som viftar.

  103. Ja?

  104. Det verkar som att Sissela
    vinkade först, så hon får börja.

  105. Då får jag börja igen.

  106. Jag kan tycka att ett problem
    när man pratar om olikhet-

  107. -är att man hamnar
    i en individuell syn på det.

  108. Man gör det till ett individuellt
    problem, huruvida man sticker ut.

  109. Det som är viktigt i samtalet
    är att sätta fokus på maktrelationer.

  110. De skapar olikhet, skiljer oss åt-

  111. -och gör att vi lever i segregerade
    världar som aldrig möts.

  112. Man måste börja där. Man pratar fint
    om mångfald och möten-

  113. -som om det
    automatiskt löser problemen-

  114. -som gör att vi inte möts.

  115. Diskriminering
    på bostads- och arbetsmarknaden-

  116. -ger oss olika livsvillkor och
    möjligheter, och håller oss åtskilda.

  117. Jag vill börja i den änden.

  118. Det finns många nivåer på frågan.
    - Elvir, kör på.

  119. Jag tänker
    på diskrimineringsgrunderna:

  120. Kön, etnicitet, funktionshinder,
    ålder, könsidentitet o.s.v.

  121. Så det är stor sannolikhet att man
    sticker ut, förr eller senare.

  122. Förutom min etnicitet
    klarar jag mig bra.

  123. Jag är en medelålders, heterosexuell
    man, utan synliga funktionshinder.

  124. Jag identifierar
    mig med mitt biologiska kön.

  125. Men jag får skit
    p.g.a. min etnicitet.

  126. Inte jag direkt,
    men muslimer i allmänhet-

  127. -och kvinnor
    som visar sin trostillhörighet.

  128. De diskrimineras hårt
    på arbets- och bostadsmarknaden.

  129. Man måste engagera sig och förstå
    att man kommer att bli diskriminerad.

  130. När man hamnar utanför normen är det
    kanske för sent att engagera sig.

  131. Det är nu man ska stödja initiativ
    som den här konferensen.

  132. Vi har pratat väldigt lite
    om åldersdiskriminering.

  133. Vi kommer till det sen.
    Kristina vill svara.

  134. För att fortsätta,
    det här är en jätteviktig fråga.

  135. Vi ska inte underskatta behovet
    av en person-

  136. -som man kan spegla sig i
    och som håller med.

  137. Våra närgrupper styr
    i hög grad våra val. Mer än vi tror.

  138. Studier visar att utan
    klimatmedvetna vänner är det svårt-

  139. -att ta in en klimatomställning,
    om det bryter mot närståendes normer-

  140. -kring hur man ska leva.

  141. Men ett stöd när man känner
    att man vill bryta mot homogeniteten-

  142. -och på något vis höja taket lite...

  143. En forskare i Lund sa
    att man i enkla sammanhang-

  144. -t.ex. när alla på jobbet
    är jätteupprörda-

  145. -för att man ska åka
    på konferens till Örebro-

  146. -då ska säga:
    "Det blir trevligt att åka."

  147. Att våga ställa sig utanför gruppen.
    Man orkar inte jämt-

  148. -men i väldigt små saker ska man våga
    att ställa sig utanför gruppen.

  149. Då händer något, och man kan
    öppna för olika typer av mångfald.

  150. Då kan man öppna upp för
    olika typer av heterogenitet.

  151. Det är en bra men svår fråga.

  152. Fler? - Maria Hagberg.

  153. Jag jobbar
    med alla diskrimineringsgrunder-

  154. -och den stora majoriteten förtryckta
    såsom kvinnor är, globalt sett.

  155. Det är oerhört viktigt att börja
    tidigt. Jag tänker tillbaka...

  156. -Börja med att våga sticka ut?
    -Nej, utifrån samhällsnivån.

  157. Det handlar om barnen.
    Man måste börja i förskolan.

  158. -Med genuspedagogik?
    -Ja.

  159. Regeringen satsade på genuspedagoger
    ute i skolorna, som inte användes.

  160. Så vi har tappat flera år.
    Man måste jobba med barnen.

  161. Vi har ett väldigt segregerat
    samhällsbyggande.

  162. Det behövs mötesplatser.

  163. Jag ska koppla till våldsfrågan igen.
    Det är ett "nytt" socialt problem-

  164. -för att ideella organisationer
    har burit på frågan i decennier.

  165. Olika institutioner i samhället
    måste samarbeta-

  166. -för att förändra värderingar.

  167. Satsa på barn och skola, och öppna
    upp mellan ideella och myndigheter.

  168. En i publiken
    har en fråga till Maria:

  169. "Hur kan man se till att män
    arbetar mer med jämställdhetsfrågor?"

  170. Ja, det är svårt att få med män.

  171. Kvinnor är i majoritet
    i dessa sammanhang.

  172. Någon påpekade det om föreläsarna i
    dag, men det har varit lite blandat.

  173. Det handlar om att få med männen
    som redan är med, att använda dem.

  174. Jag är med ett EU-projekt i fem
    länder som jobbar med integration.

  175. De som gått före i frågan har inte
    tolkningsföreträde för någon annan.

  176. Männen som har kommit längre fram
    i medvetandegörandet av genusfrågor-

  177. -kan gå före och möta andra män.
    Kvinnor och män måste föra en dialog-

  178. -så att jämställdhetsfrågor
    inte polariseras.

  179. Mäns våld mot kvinnor gör att vissa
    ser rött, när jag tog upp det.

  180. Utomlands pratar man om "patriarkalt
    våld" medan "mäns våld mot kvinnor"-

  181. -betyder att mannen
    värderas högre som människa.

  182. Man har sällan tid att prata om
    vad begreppen innebär.

  183. Men man måste fördjupa och analysera
    vad man pratar om.

  184. "Genusbaserat våld"
    eller "mäns våld mot kvinnor".

  185. Svaret till publiken är att män
    följer män, som jag förstår det.

  186. Om man får med sig vissa män
    så följer fler män.

  187. En del av frågorna är allmänna.
    Ni får försöka svara.

  188. "Vad står överst på listan
    för att skapa allas lika rätt?"

  189. Lise, du har ju pratat om
    att man inte får överordna något.

  190. -Så, varsågod och svara.
    -Den är inte så lätt.

  191. Det låter naivt, men jag tror att man
    ska starta med att vi är födda lika.

  192. För så är det.
    Sen är vi födda in i olika samhällen.

  193. Men man utgår ifrån grunden.

  194. Det är även svaret på förra frågan.
    Vi är faktiskt människor.

  195. Det som är skönt med Amnesty-

  196. -är att vi utgår
    ifrån mänskliga rättigheter-

  197. -såsom de är beskrivna, även om
    de tillämpas helt olika i världen.

  198. Men vi utgår ifrån det,
    vilket betyder att i alla lägen-

  199. -så bottnar vi i det.

  200. Vi kunde säga, när Saddam Hussein
    greps, att han inte borde avrättas-

  201. -vilket många inte tyckte var klokt.

  202. Men han har rättigheter
    liksom alla människor.

  203. Det är viktigt att utgå ifrån det.

  204. Sen måste människor
    känna till sina rättigheter.

  205. Det är avgörande.

  206. Vi måste reflektera över vad
    rättigheterna betyder i praktiken.

  207. Vi måste ta upp krockar
    på något sätt.

  208. Rättigheter krockar ofta,
    och man måste göra avvägningar.

  209. De faller inte alltid ut likadant
    varje gång, utan det beror på.

  210. Jag hör att det inte är något svar,
    men man måste utgå ifrån-

  211. -lika värde och rättigheter.

  212. Man måste hela tiden
    utbilda på olika plan och sätt.

  213. Och inte bara känna till rättigheter-

  214. -utan även fundera på vad de betyder.

  215. -Ja...
    -Tack.

  216. Flera av er har upplevt
    diskriminering och har frågor om det.

  217. "Någon som trodde att jag var
    invandrare vägrade hyra ut lägenhet."

  218. "Jag är inte invandrare
    men blev ändå nekad lägenheten."

  219. "Är det diskriminering?"

  220. Ja!

  221. Ja.

  222. -Så...
    -Ja, såklart.

  223. Ja.

  224. Jag förutsatte att det var det.

  225. -Får jag lägga till något?
    -Ja.

  226. Det är en hypotetisk fråga,
    och då är det hypotetiska svaret ja.

  227. Men i praktiken är det inte så lätt.

  228. Jag jobbar ju
    på en antidiskrimineringsbyrå-

  229. -och det handlar om bevis.

  230. När ord står mot ord är det svårt
    att visa vad som hände och sas.

  231. Lagstiftningen har underlättat
    och kastat om bevisbördan.

  232. Om jag kan visa att jag har en annan
    etnicitet än den som fick lägenheten-

  233. -kan det tyda på
    att jag har diskriminerats.

  234. Då kanske bevisbördan
    kastas över till motparten-

  235. -som måste bevisa
    att man inte har diskriminerat.

  236. I teorin är det diskriminering men
    det är inte alltid lätt att bevisa.

  237. En till fråga.
    Jag kör på, för ni har många frågor.

  238. "Enligt diskrimineringslagen
    kan man bara bli diskriminerad"-

  239. -"om man står i beroendeställning.
    Vad innebär det?"

  240. Kan en jurist svara på det?

  241. Jag är egentligen företagsekonom
    men jag har jobbat nära jurister.

  242. Beroendeställning innebär att du
    har makt och kan förändra positioner.

  243. T.ex. har arbetsgivaren
    makten att tillrättavisa en anställd-

  244. -som diskriminerar.
    Men det har inte en anställd.

  245. Man är beroende av arbetsgivaren,
    helt utlämnad.

  246. Och behöver då skydd av lagen.

  247. En arbetstagare kan diskrimineras men
    inte en arbetsgivare, rent juridiskt.

  248. Svårt.

  249. Maria viftade också.
    - Flytta inte mikrofonen så långt.

  250. Jag tänker ofta på det.
    Som socialarbetare mötte jag många-

  251. -som diskriminerades av myndigheter,
    för att man är beroende av systemet.

  252. Det är jättevanligt.
    Många vet inte vem de ska gå till.

  253. De har inte verktygen, om man inte
    kontaktar dig, att gå vidare med det.

  254. Det är väldigt vanligt, tyvärr.

  255. Flera frågar om framtiden
    och vill ha svar på framtidsfrågor.

  256. "Vad diskuterar man om 30 år"-

  257. -"som motsvarar Vibyholm,
    steriliseringar och mentalsjukhus?"

  258. Vad i dag är absolut inte okej?
    Vad säger man om 30 år?

  259. Varsågoda.

  260. Vi löser världsproblem i dag.

  261. Spontant tänker jag på
    den reglerade invandringen.

  262. Man reser höga murar runt Europa-

  263. -och låter
    hundratals drunkna i Medelhavet.

  264. Det anses vara
    försvar av nationsgränser.

  265. Det kommer gå till historieböckerna
    som en katastrof-

  266. -för mänskliga rättigheter.

  267. Jag är rätt pratglad,
    så du får avbryta mig.

  268. Jag medverkade i nätverket-

  269. -som skrev en skuggrapport till FN
    där muslimers situation kartläggs.

  270. Vi tar upp det godtyckliga tvångs-
    omhändertagandet av muslimska barn.

  271. Terrorlagar drabbar bara muslimer.

  272. Över 20 häktades, varav
    bara två dömdes. Alla var muslimer.

  273. Det finns en rad frågor där man
    systematiskt diskriminerar muslimer.

  274. Det är till viss del institutionellt.
    Det kommer man att prata om.

  275. Flera vill ha
    praktiska, goda exempel-

  276. -på när rättigheter har krockat
    och det har lösts.

  277. Flera tar upp olika konsthändelser-

  278. -t.ex. Elisabeth Ohlson Wallins
    arbete kontra Lars Vilks rondellhund.

  279. Varför blir det bedömt negativt i det
    ena lägret och inte i det andra?

  280. Hur ska man bedöma
    och se på konsthändelserna?

  281. Vi tar det här med framtida praktik.
    Hur skapas en bra framtida praktik-

  282. -och vilka goda lösningar
    har ni sett redan i dag?

  283. Ja, Joachim.

  284. Jag tänker
    på religion kontra t.ex. hbtq-

  285. -som ofta används som en typ
    av motsättning i samhällsdebatten.

  286. För att lyfta fram goda exempel,
    vilket sällan görs över huvud taget-

  287. -så har en del religiösa ledare-

  288. -valt att skydda
    framför allt transpersoner-

  289. -som överrepresenteras
    i självmordsstatistiken.

  290. Budskapet, att livet är ett viktigt
    redskap, används för att-

  291. -jobba med
    att stärka och skydda målgruppen.

  292. Det låter fel att säga "ta hand om",
    men de finns där som skydd och stöd-

  293. -för den målgruppen.
    Det är ett gott exempel.

  294. David Lazar insåg
    att man måste jobba med-

  295. -transpersoner och homosexuella
    i Israel, tror jag att det är.

  296. Han insåg
    att man måste jobba med frågan.

  297. Om personer som inte får tillvarata
    sin identitet så är livet i fara.

  298. Så, det är ett exempel jag tänkte på.

  299. Ja, flera.

  300. Fler praktiska exempel på hur
    man hanterar krockande rättigheter?

  301. Kristina?

  302. Jag tänker
    fortsätta i samma spår som Joachim.

  303. Som jag tog upp förut, är religionen
    är ett dubbeleggat svärd.

  304. Maria hade ett citat
    från en kyrklig ledare-

  305. -i Georgien, tror jag.

  306. -Vad sa du?
    -Han var ingen religiös ledare.

  307. Jag trodde
    att det var en biskop i Georgien.

  308. Han hade en bild
    om mannen som huvudet i familjen.

  309. Men man kan också lyfta fram-

  310. -att i evangelierna så är de första
    vittnena till uppståndelse kvinnor.

  311. Fast enligt den dåvarande
    lagstiftningen i den kontexten-

  312. -räknades kvinnligt vittnesmål
    som hälften av en mans.

  313. Det är ett oerhört starkt budskap
    och berättar en annan tolkning-

  314. -som finns i samma bok.

  315. Poängen är ju inte Gud blev en bok,
    utan att Gud blev en människa.

  316. Den visar
    hur vi kan förhålla oss till-

  317. -och resonera kring jobbiga texter
    och var tyngdpunkten ligger.

  318. Man måste snarare gå i dialog med
    religiösa ledare om essensen i tron.

  319. Det kanske kan öppna upp och leda
    till mer förändring i samhället.

  320. Jag tänker inte på krockar, men det
    positiva som man ser mer och mer av-

  321. -är att människor engagerar sig
    och tar ställning.

  322. Vi har sett det på slutet,
    t.ex. vid demonstrationer mot rasism.

  323. I Stockholm och på andra platser
    reagerar folk-

  324. -och engagerar sig i organisationer
    som jobbar med rättighetsfrågor.

  325. Det är oerhört viktigt.

  326. Det måste ske med hjälp
    av oss som sitter här.

  327. Vi har ett fantastiskt FN-system,
    som är viktigt som bas.

  328. Men sen måste vi människor
    stå upp och reagera.

  329. Därför är det ändå hoppfullt.

  330. Det finns
    många människor som reagerar-

  331. -och jobbar för de här frågorna.

  332. Det pågår även
    många debatter just nu.

  333. Det här är ett fantastiskt exempel.
    Ni har jobbat i flera år med det.

  334. Vi som sitter här
    har fått reflektera.

  335. Det låter naivt,
    men det är så i grund och botten.

  336. Ett kort exempel: Inom Amnesty
    har vi ett arbete med gymnasieelever-

  337. -som heter "Angeläget". De får göra
    en dokumentärfilm på åtta minuter-

  338. -om något
    de tycker är en rättighetsfråga.

  339. Det är en enorm framgång. Massor av
    skolor i hela Sverige är inblandade.

  340. Det handlar om flyktingar, kvinnor,
    transpersoner, hbtq, o.s.v.

  341. Ingen säger åt dem
    vad rättighetsfrågor är-

  342. -de uppfattar det själva.

  343. Det pågår överallt i skolorna
    och ger återverkningar.

  344. Det finns nog positiva exempel
    i andra organisationer-

  345. -där man har
    program och projekt som pågår.

  346. Jag håller med att det finns hopp-

  347. -eftersom folk
    reagerar och samlas kring frågor-

  348. -som upprör och berör människor.

  349. Jag vill återgå till religionen. Jag
    har jobbat och lärt mig utomlands.

  350. Jag är inte troende men religionen
    är betydelsefull för många i världen-

  351. -som förklaring till existentiella
    frågor. Det som förenar...

  352. Jag har jobbat mycket med flykting-
    frågor och religiösa personer.

  353. Jag är hoppfull om humanismen.

  354. Om 30 år kan vi titta tillbaka
    och se att nu börjar folk reagera-

  355. -och komma över den nationalistiska
    synen på samhällsproblem-

  356. -och diskriminering.
    Och börjar samarbeta över gränserna.

  357. Jag har hopp för framtiden,
    men vi har mycket jobb kvar.

  358. I min erfarenhet är det brist
    på rättigheter, inte att de krockar.

  359. Rättigheter som finns
    är inte till för alla.

  360. T.ex. kvinnofridslagen, som borde
    innefatta papperslösa kvinnor.

  361. Enligt kvinnokonventionen
    ska det finnas skydd-

  362. -oavsett medborgarskap.

  363. Men i Sverige
    riskerar kvinnor att utvisas-

  364. -i stället för att få rättvisa.

  365. De hamnar i
    en extremt utsatt situation-

  366. -och kan inte anmäla våld.

  367. Den här situationen
    används som utpressning.

  368. Man kräver sexuella tjänster
    och förgriper sig på dem.

  369. Annars får de inte bo och jobba kvar.
    De hotas med polisen, o.s.v.

  370. Polisen används som ett hot.

  371. Det är inbyggt i utlänningslagen
    genom tvåårsregeln.

  372. Anknytningsinvandring innebär att
    man måste hålla ihop i minst två år-

  373. -för att få permanent
    uppehållstillstånd.

  374. Det innebär
    att kvinnor som kommer hit-

  375. -genom att gifta sig
    med en svensk medborgare-

  376. -men blir utsatta för våld, riskerar
    utvisning om de lämnar personen.

  377. Det är brister i systemet-

  378. -som gör att rättigheterna
    inte gäller för alla.

  379. Det är ett stort problem.

  380. En till publikfråga.

  381. Flera i publiken har blivit...

  382. Jag anonymiserar frågorna.
    Flera har blivit dåligt bemötta-

  383. -av någon som säger att det
    inte är avsikten att vara sexistisk-

  384. -rasistisk eller funkofob.

  385. Hur ska man hantera-

  386. -när någon säger sig vara oavsiktligt
    rasistisk eller homofobisk-

  387. -och därför inte är det?

  388. Varsågoda.

  389. Hjälp publiken. Hur ska man göra
    när man upplever detta?

  390. -Ni vill alla svara.
    -Jag är van vid frågan.

  391. Den är så vanlig. Det handlar inte
    om att vara rasist eller inte.

  392. Rasistiska strukturer i samhället
    präglar alla.

  393. Alla kan agera rasistiskt
    oavsett avsikt.

  394. Avsikten definierar inte vad som
    är rasistiskt, utan konsekvensen.

  395. Samma sak gäller
    sexism och andra typer av förtryck.

  396. Några skriver
    om skämt på arbetsplatser.

  397. Skojande vid fikabord och så.
    Hur ska man hantera det?

  398. Ja, Elvir.

  399. Diskrimineringslagstiftningen
    ger skydd på vissa platser.

  400. På arbetet är man skyddad från
    trakasserier. Avsikten är irrelevant.

  401. Det är upplevelsen som räknas.
    Man ska berätta för sin chef.

  402. Då inträder en utredningsskyldighet.

  403. Arbetsgivaren måste se till
    att det inte upprepas.

  404. Man är skyddad på arbetsmarknaden.
    Det är fullt möjligt.

  405. -Maria viftade.
    -Det är en sanning med modifikation.

  406. När jag började med kvinnofrids-
    uppdraget berättade en person-

  407. -som jobbar med fackliga frågor,
    om bekymmer på arbetsplatser-

  408. -med sexism,
    trakasserier och diskriminering.

  409. Vi måste jobba med det.

  410. Men folk på ledningsnivå
    måste ta till sig-

  411. -och jobba aktivt
    med värderingar och attityder.

  412. Det ska inte ligga på individen.
    Man är som mest utsatt då.

  413. En replik: Allt mindre resurser
    går till antidiskrimineringsbyråer.

  414. DO har ändrat inriktning
    på sitt arbete.

  415. Man driver färre fall
    och jobbar mer preventivt.

  416. Då måste antidiskrimineringsbyråer
    ta hand om och ge stöd till drabbade.

  417. Ta kontakt, för det finns hjälp.
    Diskrimineringslagen är rätt stark.

  418. Om arbetsgivaren inte vet om
    problemet har de inga skyldigheter.

  419. Publiken undrar vilka som
    är örebroarna. Vilka får vara det?

  420. Några av er är ju...här.

  421. Två av er får svara på frågan.

  422. Det är en hänvisning till
    att man aldrig någonsin i Örebro-

  423. -får se en person med hörselapparat
    eller liknande. Vad säger det?

  424. Vad ser ni i gaturummet i dag?
    Vilka är örebroarna?

  425. Alltså i reklam, offentliga bilder
    och information från Länsstyrelsen.

  426. Joachim Illena kan börja.

  427. Ja, då drar jag "normkortet" igen.

  428. Det handlar mycket om representation.
    Både utseendemässigt...

  429. Om vi tänker att Örebro
    är en stad eller ett län...

  430. ...vem skapar vi staden för?

  431. Nu tappade jag tråden helt.

  432. Hur inkluderar vi
    människor i bildspråket...

  433. ...och i
    våra Facebook-event i Örebro?

  434. Har vi bara på svenska eller på
    engelska, kanske? Eller andra språk-

  435. -så att fler
    kan ta till sig informationen.

  436. En får jobba ganska mycket
    med vilka vi riktar sig till.

  437. Sen har jag inget mer att säga.

  438. Vi jobbar aktivt på Länsstyrelsen
    med att tänka på vilka vi ska nå.

  439. Alla ska inkluderas. Jag är inte
    örebroare, men jag har en motfråga.

  440. Vad kännetecknar en örebroare?

  441. Det är jätteviktigt.

  442. Jag jobbar med många
    som använder tolkar i arbetet.

  443. Vi måste använda
    resurserna i samhället.

  444. Många ungdomar är språkkunniga, men
    samtidigt hög ungdomsarbetslösheten.

  445. Vi måste hela tiden
    jobba med det här.

  446. Länsstyrelsen
    jobbar ju med regeringsuppdrag-

  447. -och når alla i kommunen. Det är
    mycket kvar, men vi jobbar på det.

  448. Ja.

  449. Jag bor inte i Örebro-

  450. -men jag tror mycket
    på den lokala kontexten.

  451. Media frågar ofta invandrare
    om de känner sig svenska-

  452. -eller om de kallar sig för svenskar.

  453. "Svensk" betyder att man är
    svensk medborgare och bor i Sverige-

  454. -men är även knutet
    till etnicitet och språk-

  455. -och kan vara komplicerat.

  456. Det ser vi t.ex. med samer.
    Svenskhet är komplext.

  457. Men om man bor i Örebro
    så är man örebroare. Det är enklare.

  458. Geografiska platser
    som är överblickbara-

  459. -och inte så konstruerade,
    är där man bäst kan bygga-

  460. -den gemensamma heterogeniteten,
    tänker jag.

  461. Ja.

  462. Jag vill återvända
    till den förra frågan:

  463. Vad gör man om man blir utsatt?

  464. Min dröm är att alla är så modiga
    att de reagerar varje gång-

  465. -någon blir utsatt.
    Man behöver inte säga: Du är rasist.

  466. Man kan föra en diskussion
    om vad personen menar-

  467. -och förklara hur man uppfattar det.

  468. Man ska även reagera på stan-

  469. -när man hör uttryck
    som kränker människor.

  470. Jag gör det inte själv alla gånger-

  471. -men tänk om man fick en diskussion?
    Så att någon får tänka till.

  472. Man omvänder inte någon direkt. Men
    det vore toppen om det pågår samtal.

  473. Jag tänker mig
    en "kafferastutbildning".

  474. Man kan hugga på saker
    som inte är bra, utan att vara elak.

  475. Man kan ha en vettig diskussion.
    Det vore så bra.

  476. Men det är inte lätt.

  477. Ni har varit inne
    på att det är allas ansvar-

  478. -precis hela tiden.

  479. Så...

  480. Sen är vissa system
    ännu mer ansvariga.

  481. Du var tydlig med det, Sissela.
    Att visst, individer men strukturer.

  482. Så, hur är relationen mellan individ
    och struktur? Kan någon berätta?

  483. Hur ska praktiken funka
    strukturellt och individuellt?

  484. Individer behöver redskap
    för att kunna agera-

  485. -på andra, icke-förtryckande sätt.
    Det behövs, som Maria var inne på-

  486. -genusperspektiv och anti-rasistiska
    perspektiv i skolan.

  487. Vi måste lära oss om
    Sveriges rasistiska historia.

  488. Förra veckan släpptes
    en rapport om bl.a. afrofobi.

  489. Där blir det tydligt hur vardags-
    rasismen afrosvenskar utsätts för-

  490. -är kopplad till stereotypa bilder
    av svarta människor -

  491. -som präntades in på kolonialtiden.

  492. Det lever vidare
    och syns i det offentliga rummet-

  493. -genom uttryck,
    bilder och stereotyper-

  494. -som vissa avfärdar som obetydliga.

  495. T.ex. att man reagerar
    på en bild på en godispåse.

  496. Men i sammanhanget-

  497. -är det en del av ett större förtryck
    som drabbar människor dagligen.

  498. Jag tänker alltid på kopplingen-

  499. -mellan struktur och individ
    och hur det hänger ihop.

  500. Det är viktigt
    att ta ansvar för sitt eget agerande.

  501. Men man kan inte säga att alla
    ska agera normkritiskt i vardagen.

  502. Alla har inte redskapen,
    så samhället måste hjälpa till.

  503. Så man får ta del av det på olika
    sätt, och även inom rättsväsendet.

  504. Det är extremt tydligt
    att kunskapen behövs.

  505. Många övertramp sker, och rättigheter
    kränks för att kunskap saknas-

  506. -om mäns våld mot kvinnor, genus och
    hbtq, normkritik, antirasism, o.s.v.

  507. Jag kom att tänka på BRÅ:s rapport
    om diskrimineringsprocessen.

  508. Redan 2008 föreslog BRÅ
    en kanadensisk modell från 1997-

  509. -en integrerad
    mångfalds- och jämlikhetsanalys.

  510. När man stiftar nya lagar
    så görs en analys-

  511. -om huruvida
    de påverkar minoriteter negativt.

  512. Sånt man inte är medveten om,
    eftersom minoriteter-

  513. -ofta saknar makt och beslutanderätt.

  514. Man gör en analys och beroende
    på resultatet föreslås åtgärder-

  515. -för att mildra effekterna.

  516. Det kan appliceras på allt
    myndighets- och institutionsarbete.

  517. "Vad har det här
    för effekter på minoritetsgrupper?"

  518. Både Lise och Maria vinkade.

  519. Jag håller verkligen med Sissela.
    Mitt förra inlägg är ett komplement.

  520. Det är självklart att strukturer
    vidmakthåller beteenden.

  521. Man måste synliggöra alla strukturer.
    Inte bara maktstrukturer.

  522. Det ansvaret ligger inte
    på den enskilda individen.

  523. Man kan naturligtvis delta. Men det
    är oerhört viktigt att synliggöra.

  524. Ge människor redskap.

  525. Men dessutom måste var och en,
    utan att lägga ansvaret...

  526. Men man måste ha två ben för att
    komma fram. Man måste reagera.

  527. Om vi tar romerna, vet vi hur de har
    diskriminerats under århundraden.

  528. Det har framkommit i många rapporter.

  529. När man talar med romer säger de att
    de inte behöver mer kunskap om det.

  530. Alla vet redan.

  531. Nu måste något hända i verkligheten
    så att de inte blir diskriminerade.

  532. Så man måste komplettera
    med att alla faktiskt reagerar-

  533. -om någon blir utkörd från en affär
    eller inte får komma in på ett bad.

  534. Eller när man hör någon snäsa åt
    någon. I den mån man kan och orkar.

  535. Det är ett komplement.

  536. Du har rätt när det gäller
    utbildning och strukturer.

  537. Men när man kommer till en gräns
    måste man också reagera.

  538. Det finns olika sätt.
    Man kan gå med i en organisation.

  539. Man kan ta alla tillfällen i akt.

  540. Ni vill verkligen prata om praktik.
    Vad bra. Vi har tre på talarlistan.

  541. -Varsågod, Maria.
    -Det viktigt med civilkurage.

  542. Man måste reagera
    mot orättvisor som individ.

  543. Det kan vara svårt för en del.

  544. Man måste vara modig
    och möta sina rädslor.

  545. Vi måste peppa varandra.

  546. Vad gäller strukturer, Sissela-

  547. -så behövs en ny folkbildning om
    mänskliga rättigheter på alla plan-

  548. -i hela landet.

  549. Jag har mycket kontakt med
    rättsväsendet i kvinnofridsfrågor-

  550. -med rättsväsendet,
    socialtjänsten, o.s.v.

  551. De behöver det
    på sina grundutbildningar.

  552. Vad kan de egentligen
    om våld och diskrimineringsgrunder?

  553. Alla universitetsutbildningar för
    nya myndighetspersoner behöver det.

  554. Vi behöver en folkrörelse
    kring mänskliga rättigheter-

  555. -som vi har haft när det kommer nya
    konventioner, som lagen mot barnaga.

  556. Då satsade man på folkbildning.
    Det måste man med nya saker-

  557. -eller upprepa
    när det har fallit bort.

  558. Det är en enorm satsning
    men vi kan hjälpas åt.

  559. Kristina, och sen Sissela.

  560. Jag håller med.
    Vi är väldigt överens.

  561. Angående strukturer-

  562. -och hjälpmedel för att agera
    på ett strukturellt plan.

  563. Du hade ett intressant exempel med
    BRÅ och genus- och mångfaldsanalyser.

  564. Svenska kyrkan tog
    ett spännande beslut för 1,5 år sen.

  565. Inför alla beslut i Svenska kyrkan
    ska man göra en barnkonsekvensanalys.

  566. Det pågår utbildningar just nu-

  567. -med både entusiasm och frustration
    kring hur det funkar.

  568. Det är spännande
    att kunna få med många perspektiv.

  569. I materialen är man tydlig med att
    tänka på både flickor och pojkar.

  570. De är rika,
    fattiga eller papperslösa.

  571. De har olika religion och etnicitet.
    De kan ha funktionshinder.

  572. Man tänker i ett brett perspektiv.

  573. Man tänker på det inför t.ex.
    budgetbeslut eller en ombyggnad.

  574. Eller när vi skriver remissvar på
    kyrkokansliet. Oavsett vad det är-

  575. -så gör vi en barnkonsekvensanalys,
    om det påverkar barns situation.

  576. Även när det inte
    är huvudtemat i remissen.

  577. När vi införde det tyckte en del
    att vi borde ha en klimatanalys-

  578. -en genusanalys, m.m.

  579. Men man vill inte skapa en känsla
    av uppgivenhet med alla perspektiv.

  580. Genom att tänka på barn så får man
    med rätt mycket, om man tänker brett.

  581. Man får med sig mycket
    av andra gruppers perspektiv.

  582. De som inte har makt
    eller finns med i beslutsfattandet.

  583. Tips till andra organisationer.

  584. Jättebra tips för Örebro läns museum,
    som har en stor barnsatsning.

  585. Ja, Sissela.

  586. Jag betonade utbildning och vill
    lägga till att det inte räcker.

  587. Man måste även se till
    att diskriminering kostar.

  588. Det behövs politiska åtgärder
    som skärper lagstiftningen.

  589. De ska riktas
    mot de som diskriminerar.

  590. Det ska inte vara fritt fram att göra
    det. Lagarna som finns ska användas.

  591. Man ska sätta press
    på det aktiva arbetet-

  592. -som t.ex. arbetsplatser är skyldiga
    att göra, men som inte görs.

  593. Det är viktigt att notera
    att lagar har en normerande verkan.

  594. Det påverkar även beteenden
    om det får konsekvenser eller inte.

  595. -Är det för lönsamt att diskriminera?
    -Ja, det tror jag.

  596. Så, någon vinner ganska rejält
    på diskriminering i samhället.

  597. Inte att de vinner,
    men man fortsätter i samma hjulspår.

  598. Man gör det enkelt för sig och
    upprätthåller rådande maktstrukturer.

  599. Det är klart vissa gynnas
    och vissa missgynnas.

  600. Man måste ha ett maktperspektiv.
    Diskriminering drabbar inte bara-

  601. -utan gynnar även vissa. Det finns
    ett intresse i att behålla det.

  602. Men förändring kräver mod.
    Den politiska viljan saknas...

  603. -...i de etablerade partierna.
    -Vi fortsätter med en maktfråga.

  604. Vi tar en fråga. Flera av er
    reflekterar kring tiggare.

  605. Ni funderar på
    hur ni ska förhålla er i vardagen.

  606. Hur man ska se på svensk historia
    nu när de är med i gatubilden?

  607. Och vad ni själva har för ansvar?

  608. "Människan har rätt till mat,
    utbildning, hälsa, m.m."

  609. "Vem företräder
    tiggarnas rättigheter?"

  610. "I dagens debatt förs det
    diskussioner om förbud mot tiggeri."

  611. Hur...

  612. "I Sverige är prostitution lagligt
    men sexköp olagligt."

  613. "Om tiggeri är olagligt
    blir tiggarna kriminaliserade."

  614. Frågan verkar vara: Vem företräder...

  615. ...tiggarna och deras rättigheter?
    Vem gör det?

  616. Länsstyrelsen är ju staten här i dag.

  617. Frågan har många olika dimensioner.

  618. Det är viktigt att se
    människor som tigger som individer-

  619. -som vi i bästa fall
    kan bygga relationer till.

  620. De måste finnas med i arbetet
    att själva stärka sina rättigheter.

  621. På en nivå är det en EU-fråga,
    om EU-rättigheter.

  622. Man har rättigheter
    när man reser till ett annat EU-land.

  623. Men det är även
    människor som bor i våra städer.

  624. Vi har ett gemensamt ansvar
    eftersom de nu befinner sig här.

  625. Vissa saker är mer på kort sikt-

  626. -andra saker handlar om att förbättra
    situationen för romer i hela Europa-

  627. -särskilt i Rumänien,
    och att stärka romernas makt.

  628. Vi måste jobba med det nu.

  629. Många stadsmissioner gör ett
    fantastiskt jobb runtom i Sverige.

  630. Stadsmissionerna jobbar med
    att möta de omedelbara behoven-

  631. -av människor
    som lever i nöd i våra städer.

  632. Det är diskussioner i Uppsala
    om att härbärgen för hemlösa-

  633. -ofta rymmer människor med missbruk.

  634. Medan den här gruppen har barn med
    sig. Nu har man hittat en lösning-

  635. -med ett familjehärbärge.

  636. Vi måste se
    hur vi kan möta de här akuta behoven-

  637. -samtidigt som
    vi jobbar med förändring på sikt.

  638. När vi jobbar för romers rättigheter-

  639. -måste vi jobba med dem
    och inte göra oss till uttolkare.

  640. Man ska jobba tillsammans
    med romska organisationer.

  641. Det finns en mängd organisationer,
    men inte för den rumänska gruppen.

  642. Det kanske de får på sikt.

  643. Det är jättesvårt.
    Frågan har många dimensioner.

  644. Är det inte för att de inte
    har rättigheter som de är här?

  645. Jag tror inte
    att problemet är statslöshet.

  646. De är ändå medborgare i Rumänien.

  647. I andra länder på Balkan-

  648. -saknar romer ibland medborgarskap.

  649. Det är en större fråga.
    Hannah Arendt har sagt:

  650. "Den viktigaste rätten
    är rätten till rättigheter."

  651. Även om alla har mänskliga
    rättigheter kan man hävda dem bättre-

  652. -när man har ett medborgarskap.

  653. Romer är en grupp som för inte
    så länge sen var slavar i Rumänien.

  654. De är i botten
    av olika hierarkier i samhället.

  655. De diskrimineras systematiskt.
    Så är det inte bara i Rumänien.

  656. Faktiska rättigheter,
    hur man behandlas om man kräver dem-

  657. -eller går till polisen,
    är det vi måste jobba med här.

  658. Sissela,
    och sen är det flera som vinkar.

  659. Det är en fråga
    om vår grundläggande människosyn.

  660. Man kan inte kriminalisera tiggeri.

  661. FI driver att välfärden ska vara
    för alla. Det är vår ståndpunkt.

  662. Man kan inte låta människor leva så.

  663. Ingen sätter sig i den situationen
    frivilligt. Man måste agera.

  664. Alla invånare i en stad-

  665. -borde ha rätt till välfärd
    på samma sätt som alla andra.

  666. Det finns folk
    som bygger upp motsättningar mellan-

  667. -att ge pengar till tiggare och att
    förbättra läget i deras hemländer.

  668. Det finns inga. Man kan förbättra
    situationen för de som är här.

  669. Man måste kunna göra både och.

  670. Det är svårt att förbättra när
    fascismen och rasismen breder ut sig-

  671. -i flera europeiska länder.
    Det är jätteallvarligt.

  672. Människor har inget val utom
    att komma hit. Man måste ta ansvar.

  673. Det handlar mycket om
    synen på nationer och nationalism.

  674. Mänskliga rättigheter blir till
    medborgerliga-

  675. -i stället för att gälla alla.
    Vi måste bort från det.

  676. Det hör ihop med vilka som har
    funnits i de beslutsfattande rummen.

  677. Romer finns inte med inom politiken.

  678. Jag hoppas
    att det blir en förändring.

  679. Därför är Soraya Post
    1:a på FI:s EU-lista.

  680. Hon driver starkt de här frågorna
    utifrån en romsk kvinnas perspektiv.

  681. Är det så att ni känner
    att ni vill säga något?

  682. Du nämnde ju Länsstyrelsen innan.
    Nu är det inte på mitt bord-

  683. -men vi har fått ett regeringsuppdrag
    när det gäller romer.

  684. Det inkluderar den här frågan,
    som gäller i huvudsak romer.

  685. Men om vi tittar över gränserna-

  686. -är detta
    ett ekonomiskt problem i botten.

  687. Man kan ge pengar till de behövande
    och ta kommunala beslut om det här.

  688. Det finns inga hinder för att besluta
    om hur man ska hantera tiggare.

  689. Man kan ge dem bostäder, och se det
    ur ett medborgerligt perspektiv.

  690. Det finns exempel.
    Malmö har gjort det med papperslösa.

  691. Vi har diskuterat det när det gäller
    utvisningshotade kvinnor.

  692. Jag har jobbat med
    att göra analyser av asylärenden.

  693. Man missar att se de här aspekterna.

  694. Man måste ha allt
    från individuellt ställningstagande-

  695. -till att jobba
    på ett övergripande plan.

  696. Kommunalt, regionalt,
    på EU-nivå och globalt.

  697. Det tror jag. Det är ett fenomen
    som förekommer på andra håll också.

  698. Det är inte specifikt för nu.
    Den ekonomiska krisen påverkar dock.

  699. Jag tänker på
    vad gränser får för konsekvenser.

  700. I mitt jobb träffar jag asylsökande
    och papperslösa hbtq-personer-

  701. -som måste bevisa sin identitet
    utifrån en snäv tolkning.

  702. Utifrån en cynisk tolkning
    från Migrationsverket som bedömer-

  703. -hur du ska bevisa
    din könsidentitet och sexualitet.

  704. Det är väldigt svårt.

  705. Vi har ett system
    som vi måste förhålla oss till.

  706. Men vi måste problematisera
    systemets konsekvenser.

  707. Jag kan bara utgå ifrån hbtq-personer
    men det finns en stark tendens-

  708. -att Migrationsverket inte alls
    tror på människor som söker asyl.

  709. Det får förfärliga konsekvenser
    när det handlar om liv.

  710. Frågan om romer som kommer hit...

  711. Många kommer från Rumänien och
    Bulgarien och har rätt att komma-

  712. -vistas här i tre månader
    och söka arbete. Det är helt klart.

  713. Det intressanta är debatten
    om man ska förbjuda tiggeri-

  714. -eller att förbjuda att ge pengar,
    vilket är fullkomligt huvudlöst.

  715. Det skulle på något vis
    försvåra för Rumänien-

  716. -att se till att romer får sina
    rättigheter, som rumänska medborgare.

  717. Som Sissela och andra sa är det här
    verkligen en tvåfaldig fråga.

  718. Man måste ställa krav på Rumänien,
    och på sina egna politiker i Sverige-

  719. -att de ställer krav inom EU.
    Det finns mycket man kan göra.

  720. Det finns krav på att man
    ska ha nationella planer på-

  721. -hur man inkluderar romer.

  722. I vanlig ordning är det
    fina aktions- och handlingsplaner.

  723. Men när man frågar
    romska företrädare, i bl.a. Rumänien-

  724. -så säger de att i verkligheten
    händer inte ett smack.

  725. Det är inget hinder att ställa krav.
    Det måste man jobba med.

  726. Men sen finns det människor
    här och nu.

  727. De är diskriminerade
    och marginaliserade i sina hemländer.

  728. Det liv de lever här-

  729. -att sitta på gatan och tigga
    och bo i mindre än baracker-

  730. -är bättre än livet hemma.
    Då förstår man.

  731. Det är upp till var och en
    att reagera och agera-

  732. -för hur man vill hantera
    problematiken just i dag.

  733. Det är ingen motsättning
    att ge pengar eller annat-

  734. -och att jobba
    för en politisk lösning.

  735. Gå in på Amnestys hemsida och titta
    på rapporter vi har gjort om romer.

  736. Vi har jobbat med frågan i åratal.

  737. Det är förfärliga beskrivningar
    av hur romer behandlas.

  738. Inte bara i Rumänien. Italien
    och många andra länder är vidriga.

  739. Vi förfasas över att man i Frankrike-

  740. -river romska bosättningar och
    fördriver dem. Men även vi gör det.

  741. Vi har ställt krav och menar att man
    måste konsultera och prata med de-

  742. -som bor i bostäderna som ska rivas.

  743. Sen måste man ge ett alternativ.

  744. Det menar vi är helt klart.
    Vi får se vad som händer.

  745. Man HAR rättigheter här.

  746. Man kan jobba tvåfaldigt, både och.
    Det är viktigt att poängtera.

  747. En sista fråga till publiken.

  748. FRÅN publiken, förlåt!
    Moderatorn börjar bli lite seg.

  749. Vi har 10 minuter kvar.

  750. "Hur får man till ett bra möte
    som inte förstärker 'vi' och 'dem'?"

  751. Under de här tre konferenserna
    har vi pratat om-

  752. -att "vi" kanske inte
    är så homogent som man tror.

  753. Som ni har pratat om tidigare,
    så består det av många identiteter.

  754. Men jag ställer ändå frågan
    till panelen.

  755. "Hur får man till ett bra möte som
    inte förstärka vi och dem-känslan?"

  756. Varsågoda.

  757. Ingen orkar med nu.

  758. Jo då, Joachim Illena.

  759. Påtala strukturer,
    som vi var inne på.

  760. Bli medveten om dina egna normer
    som du reproducerar.

  761. Inse dina privilegier, p.g.a.
    den du är och den kropp du har.

  762. Du kan komma ganska långt
    om du gör det.

  763. Som jag tjatade om tidigare
    inser vi att det finns normer.

  764. Vi är inte så duktiga på att omsätta
    det i en praktisk handling-

  765. -för hur vi agerar.

  766. Det är jättebra med en panel
    som påtalar vilka normer som finns-

  767. -och utifrån det bli medveten
    om hur vi upprätthåller dem.

  768. Alla har olika maktpositioner i olika
    sammanhang där vi kan utöva makt.

  769. Vi kan också påtala strukturerna
    som gör att vissa gynnas mer i mötet-

  770. -där normbrytaren
    eller den som inte tillhör normen-

  771. -blir "det andra" hela tiden, och
    måste förklaras utifrån normens ögon.

  772. Ja, Kristina Hellqvist
    från Svenska kyrkan.

  773. Det är en bra fråga.
    Vi har varit inne på det i dag.

  774. Vilka som synliggörs i berättelserna
    om "vi" är väldigt viktiga.

  775. Såg ni i DN
    där Ronny Ambjörnsson skrev:

  776. "Så byggs en ny myt
    om det kosmopolitiska Sverige"-

  777. -om vad den långa judiska närvaron
    i Göteborg har betytt.

  778. Även en plats som Örebro-

  779. -kan undersöka vilka
    globala kontakter man har haft-

  780. -och vilka
    olika typer av minoriteter-

  781. -och maktgrupper som inte finns med
    i den officiella berättelsen.

  782. Man kan synliggöra och inlemma dem
    i en ny gemensam berättelse-

  783. -som vidgas på olika sätt.

  784. Vi behöver göra det
    i våra organisationer.

  785. Alla behöver göra det. Vilka
    berättelser berättas inte?

  786. Finns en falsk konsensus
    i Svenska kyrkan?

  787. Vi måste utmana våra bilder
    av organisationer och av Sverige.

  788. Vi kan tydliggöra
    att det aldrig har varit homogent.

  789. Det har alltid funnits mångfald.
    Om vi kan visa det bakåt-

  790. -så kan vi lättare leva
    med det i nuet.

  791. Elvir får säga några ord,
    och sen ska vi sammanfatta dagen.

  792. Jag är inte orolig
    över att det finns ett "vi och dem".

  793. Det är okej för mig. Historiskt
    har det varit viktigt med "vi".

  794. Kvinnor organiserade sig
    för att stärka sina rättigheter.

  795. Om en man kände sig diskriminerad
    för att han saknade tillträde-

  796. -vore det absurt.
    Ibland kan "vi" vara bra.

  797. Men det ska inte finnas "vi mot dem".
    Det ska man undvika.

  798. När man möts ska man vara medveten om
    att min frihet slutar där din börjar.

  799. Driv inte på för hårt.

  800. Man ska vara lyhörd
    och lyssna in den andre.

  801. Enligt Mazlows behovstrappa har vi
    fysiska behov, behov av trygghet-

  802. -gemenskap och självförverkligande.
    Men de är ju relativa.

  803. Behov av kärlek
    kan för någon handla om liv och död-

  804. -vilket Joachim var inne på.
    Då blir det ett fysiologiskt behov.

  805. Man ska vara lyhörd. Hur viktig
    är frågan för dig och ditt "vi"?

  806. Sissela har vinkat.

  807. Man måste synliggöra strukturer,
    privilegier och förutsättningar.

  808. Att vara medveten om dem
    och undvika förutfattade meningar.

  809. I vissa sammanhang kan man
    vilja ansluta sig till en grupp-

  810. -som blir utsatt för samma saker,
    eller delar något gemensamt.

  811. Det blir ett problem när någon annan
    definierar dig som inte tillhörande.

  812. Jag kan ta ett konkret exempel
    från kvinnoseparatistiska sammanhang.

  813. Där finns det ett problem med-

  814. -att vissa
    inte inkluderar transkvinnor.

  815. De förnekar transkvinnor
    deras identitet.

  816. En person sätter sig över
    någon annans självidentifikation.

  817. Om "vi" och "dem"
    är frivilliga formationer-

  818. -så måste man tänka på
    att vara inkluderande.

  819. Tack till publiken. Jag skippade
    mina frågor för ni hade så många.

  820. Vi har inte kommit igenom alla
    men vi kan sammanställa dem-

  821. -som dokumentation till konferensen.
    Så att ni vet vad ni har frågat.

  822. Vi har haft en lång dag.

  823. Vi har haft, vilket var viktigt,
    kommunalrådet i Örebro-

  824. -som berättade om Örebros
    satsning på mänskliga rättigheter-

  825. -och hur viktigt det är för Örebro.

  826. Måns Lagerlöf,
    som är teaterchef, var värd i dag.

  827. Han är inte här just nu
    eftersom han är pappaledig.

  828. Han berättade om kulturens roll
    och vikten för teatern-

  829. -att heterogenisera
    och jobba för allas lika rätt.

  830. Han pratade även om ansvaret
    som kulturinstitutioner har.

  831. Sen kom Lise Bergh, som berättade
    hur mänskliga rättigheter-

  832. -har skapats internationellt
    och hur strukturen ser ut-

  833. -och hur den
    både fungerar och inte gör det.

  834. Bl.a. konsekvensen
    av när domstolar inte är rättssäkra.

  835. Lise pratade också
    om situationen i Sverige.

  836. Du tog t.ex. upp
    de romska registerna.

  837. Du pratade
    om Amnestys olika ställningstaganden.

  838. Du gick ganska hårt åt-

  839. -den svenska självbilden
    av ett inkluderande samhälle.

  840. Sen pratade Mikael Eivergård,
    Örebro läns museums chef-

  841. -om kulturarvens roll, och skilde
    på att kulturarv skapar identitet.

  842. Du pratade om hur du definierar
    historia, vilket jag inte vågar säga.

  843. Det får vi titta på bandet.

  844. Sen pratade du om individens
    rätt och behov av att få glömma.

  845. Man får inte tvinga en individ
    att behöva berätta sin berättelse.

  846. Men ett samhälle...

  847. Om ett samhälle glömmer sin historia
    och sina berättelser är det farligt.

  848. Samhällets demens vill vi inte se.

  849. Vi vill motarbeta det och lyfta fram
    berättelserna som inte berättats.

  850. Du hänvisade till tidigare talare-

  851. -bl.a. till
    Ulrika Westerlund och Lawen Mohtadi-

  852. -samt berättelserna
    om medborgarrättshistoria i Sverige.

  853. Sen hade vi
    två fantastiska inhoppare.

  854. Nadia Abdellah från Örebro
    Rättighetscenter berättade om-

  855. -diskrimineringslagar,
    hur rättighetscentra arbetar-

  856. -och var de inte finns.

  857. Då sa hon: "Det måste ju betyda
    att diskriminering inte finns där."

  858. Vi hade också
    Kristina Hellqvist som berättade om-

  859. -Svenska kyrkans ställningstaganden
    och arbete, samt självreflektion.

  860. Du tog upp Svenska kyrkans
    koppling till nazismen.

  861. Många företrädare
    inom Svenska kyrkan-

  862. -såg att det gav dem makt
    att vara pro-nazistiska.

  863. Och hur ni gör upp med er historia.

  864. Du sa: "Det kan aldrig vara kyrkans
    roll att bara stärka sin egen makt."

  865. Sen pratade Maria Hagberg
    från Örebro Länsstyrelse om-

  866. -kvinnoaktivister som kämpar för
    kvinnans rättigheter internationellt.

  867. Du tog upp religiösa ledare som inte
    arbetar för kvinnors rättigheter.

  868. Det är ett förbättringsområde.

  869. Sen pratade Diana Chafik-

  870. -också mycket
    om den svenska självbilden.

  871. När fick alla rösträtt?

  872. Hon hade obehagliga exempel.
    Kommer ni ihåg dem?

  873. Hon lyfta fram många människor
    i historien som blev lurade-

  874. -utnyttjade och använda
    på olika sätt.

  875. Arkivens funktion
    kan inte underskattas i arbetet.

  876. I arkiven finns andra berättelser av
    hur människor har blivit hanterade.

  877. Sen har vi er insats.

  878. Kaffe och en massa frågor
    som vi är tacksamma för.

  879. Vi fick äntligen en panel-

  880. -som fick svara på publikfrågor
    i 1,5 timme.

  881. Det har jag aldrig varit med om.
    Tack till publiken.

  882. Nu är vi i hamn! Dagen är färdig.
    Tack för att ni kom.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Frågor och svar om mänskliga rättigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En panel svarar på publikfrågor på temat mänskliga rättigheter. Deltagare: Lise Bergh, tidigare generalsekreterare Amnesty International Sverige, Maria Hagberg, Länstyrelsen i Örebro, Kristina Hellqvist, Svenska kyrkan, Elvir Gigovic, Forum för lika rättigheter Kista, Joachim Illena Ståhlgren Bouveng, RFSL Örebro och Sissela Nordling Blanco, projektledare Fanzingo. Anna Furumark, moderator, sammanfattar och avslutar konferensen. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - När rättigheter krockar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Frågor och svar om mänskliga rättigheter

En panel svarar på publikfrågor på temat mänskliga rättigheter. Anna Furumark, moderator, sammanfattar och avslutar konferensen. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Ung och troende

Alla barn har rätt att tro, eller inte tro, på vilken gud de vill. Det slår FN:s barnkonvention fast. Samtidigt har föräldrar rätt att vägleda barnen i sin tro. Hur går det ihop? Samuel och Raghad är troende och har båda starkt stöd hemifrån. Deras föräldrar är också religiösa. Klasskompisar och andra runt omkring kan däremot vara oförstående. Som ung och troende kan man behöva försvara sitt val.