Titta

Familjen

Familjen

Om Familjen

Att vara förälder är att ingå i en spännande, svår och underbar relation tillsammans med en växande liten människa. Samtidigt är man under hela sitt liv barn till någon annan. Föräldraskapet innebär att ständigt pröva sig fram och att hitta sitt eget sätt att vara förälder på. Hur vill jag göra och vilket slags familjekultur vill jag ge mitt barn? Vi möter många olika slags familjer, i olika livsfaser och med olika tankar om hur livet kan levas eller hur det bara blev.

Syfte

Att stärka föräldrar och blivande föräldrar i sin föräldraroll genom att undersöka följande frågeställningar: Vad är kärlek? Vad utgör en familj? Vad gör vi med tiden som bara rusar på? Vilken roll spelar könsrollerna? Vad händer i konflikter och när den riktiga krisen inträffar? Hur hanterar man den ständiga oron och när är man tvungen att börja om? Hur ska man kunna räcka till och känna att man duger? Vilken roll spelar det sociala arvet? Hur är det att bli förälder första gången? Och varför gör frigörelse så ont ibland?

Till första programmet

Familjen : ArvetDela
  1. Man är inte hel förrän man vet allt.

  2. 14 DAGAR GAMMAL POJKE
    SÖKER FOSTERFÖRÄLDRAR

  3. Statistiskt sett borde jag knarka,
    soc ta barnen, och alltihop.

  4. Sedan gjorde jag likadant
    som han gjorde mot mig.

  5. Det enda jag ville var att ge igen.

  6. Det sitter otroligt djupt.

  7. Man vill inte bli som sina föräldrar.
    Men plötsligt är man där ändå.

  8. Jag lurade statistiken på något sätt.

  9. Jag gifte mig, jag får jobb.
    Det gick bra för mig.

  10. Det tar aldrig slut.

  11. Det har förföljt mig
    genom hela livet.

  12. Det har alltid gömts, gång på gång.

  13. För mig har det betytt jättemycket
    att lyckas bryta det sociala arvet.

  14. Framför allt för min överlevnad.
    Att inte bli missbrukare-

  15. -att vara frisk och att inte välja
    en missbrukande partner var mitt mål.

  16. Ändå blev jag själv missbrukare.
    Jag har jobbat med att bli frisk-

  17. -och med att inte bli kär i människor
    som har samma bakgrund.

  18. Pappa och farfar var alkoholister. Det
    är svårt att leva med sjuka.

  19. Alla borde få börja med ett blankt
    ark, detta arv borde utraderas-

  20. -så att alla är lika och så att
    nyfödda barn slipper belastningar.

  21. Alla borde vara lika
    i utgångspunkten.

  22. Det är förstås en meningslös utopi-

  23. -men man måste alltid eftersträva
    att varje individ-

  24. -får vara en individ
    och kan kasta överbord-

  25. -belastningar av bakgrund, kultur.

  26. Det sitter...

  27. När jag blir sedd och behandlad-

  28. -på det sätt som jag blev som barn...

  29. Det gör något med mig.

  30. Med min känsla för mig själv
    och för mitt människovärde.

  31. Ingen har medvetet tänkt:

  32. "Henne ska vi utnyttja sexuellt.
    Hon ska bära all skuld."

  33. Så går det inte till.

  34. Det är ett komplext...

  35. ...dysfunktionellt samspel.

  36. I min uppväxtmiljö
    fanns missbruk, alkoholmissbruk-

  37. -och psykisk ohälsa.

  38. Statistiskt sett borde jag knarka,
    soc ta barnen, och alltihop.

  39. Men jag lurade statistiken
    på något sätt, jag fixade det.

  40. Jag gifte mig, jag får jobb.
    Det går bra för mig.

  41. Vid den tiden hade jag tre barn
    och ett bokförlag.

  42. Jag reste mycket, jobbade.

  43. När Stefan lämnade mig-

  44. -så blev jag sjuk.

  45. Hela min personlighet föll samman.

  46. Han var den första vuxna människa som
    jag knutit an till i hela mitt liv.

  47. Jag föll ihop. Jag visste inte
    var jag började eller slutade.

  48. Här har jag min psykjournal.
    Den börjar år 2001.

  49. Det är tvära kast i mina liv.

  50. Här har jag tagit en överdos.

  51. Jag har ångest.

  52. Jag har skurit mig.

  53. Tvångsvård.

  54. Jag ville hem.

  55. Det är ingen rolig läsning.

  56. Det som hände var att allt det gamla-

  57. -med övergreppen, min barndom,
    att jag saknar människovärde-

  58. -att jag är en person man använder.
    Allt det kom i kapp mig.

  59. Jag ville inte gå till gynekologen.

  60. "Patienten säger att hon själv
    har plockat ut glasskivorna."

  61. "I dag har patienten
    tänt eld på sig själv - igen."

  62. "Att förlora barnen är en tragedi,
    saknar hopp om att må bättre."

  63. När jag fick barn så tänkte jag-

  64. -att jag aldrig
    skulle lämna dem på familjehem.

  65. De skulle inte växa upp med missbruk
    eller med psykisk ohälsa i familjen.

  66. Jag skulle skydda dem mot det.

  67. Men jag klarade inte det.
    De blev också placerade i familjehem.

  68. Jag blev också sjuk,
    precis som min mamma.

  69. Det går ju igen.

  70. För att bryta mönstret måste jag
    erkänna det. Och det har gjort ont.

  71. Men jag har gjort det.

  72. För mig och barnen handlar det om-

  73. -att ha ett geografiskt avstånd
    till min uppväxtmiljö.

  74. Det är även viktigt symboliskt.
    Det är en plats jag har valt åt oss.

  75. En plats där jag hoppas
    att vi kommer att må bra.

  76. Det är en bra tid för mig att flytta.

  77. Nu när lille Valter...
    Jag har en ny familj.

  78. Nu ser vi framåt.

  79. Men det går aldrig
    att lämna sin historia.

  80. Jag vill aldrig någonsin mer glömma.

  81. Det var det som gjorde
    att det gick så illa.

  82. Att jag inte förstod
    hur sårbar jag var.

  83. Det sitter otroligt djupt.
    Man vill inte bli som sina föräldrar.

  84. Men plötsligt är man där ändå.

  85. Med min förra man tyckte jag
    att jag hade tagit ett stort steg.

  86. Han var från medelklassen
    och hade föräldrar som var lärare.

  87. Men det slutade ändå med att han
    var jättefull och låg på marken.

  88. Jag sa: "Res dig upp!" och sparkade
    till honom. Jag lät som min mamma.

  89. Och jag slog honom. Jag gjorde
    precis det jag inte ville göra.

  90. Trots att jag trodde
    att jag hade kommit så långt.

  91. Det är otroligt svårt
    att ta sig ur sin bakgrund.

  92. Jag har gjort ganska mycket
    som min pappa.

  93. Hans utbildning, karriär och
    intressen liknar mina väldigt mycket.

  94. Han jobbade också i mediebranschen
    och var utbildad till jurist.

  95. Jag har undrat om jag har följt honom
    som en liten hund.

  96. Men jag föreställer mig att jag
    såg hans begränsningar också.

  97. Jag beundrade honom inte
    på något oreserverat sätt.

  98. Men jag kom att dela hans
    värderingar. Så blev det för min del.

  99. Jag har inte fått bestämma mig
    för en förebild.

  100. Jag har halkat in i många
    olika sätt att se på saker och ting.

  101. Mina föräldrar skildes när jag var
    sju. Jag växte upp med två familjer.

  102. Den ena var en helborgerlig
    och präktig lärarfamilj.

  103. Den andra var en kreativ
    och explosiv konstnärsfamilj.

  104. Jag såg ju att det var stor skillnad
    mellan det prudentliga hemmet-

  105. -med dukat bord,
    ordning och reda och fasta tider-

  106. -och det vansinniga, vilda där man
    skulle leka, leva, spela, träna, öva.

  107. På det viset har jag fått
    en härlig blandning-

  108. -av det vilda och det prydliga.

  109. Hur tror du att du har påverkat
    dina barn, Jonas?

  110. Är det okej
    om de blir likadana som du?

  111. De har inte blivit det.
    De sysslar med helt olika saker.

  112. En är socialarbetare
    och en är reklamman.

  113. Jag har bara försökt påverka dem
    att hitta sina intressen...

  114. -...utan att styra och ställa.
    -Du ville ge dem olika möjligheter?

  115. Ja, ungefär så.

  116. En av dem är väldigt intresserad
    av släktforskning och bakgrund.

  117. Han vill veta vad som finns
    i vår släkt. Han vill gärna veta-

  118. -vad det är som har format oss,
    inte bara hans egna föräldrar.

  119. Han vill veta
    vad som finns i bagaget.

  120. Man är inte hel förrän man vet allt.

  121. Och har man ett garnnystan
    vill man nysta upp hela.

  122. Det här är annonsen
    som stod i Indre Akershus Blad-

  123. -den första juni 1948.

  124. Här finns annonser om bilhjul
    och om uppförande av gödselkällare.

  125. Och så "14 dagar gammal pojke
    söker fosterföräldrar". Det är jag.

  126. Jag har längtat hela livet
    efter att få reda på vem jag är.

  127. Mina adoptivföräldrar berättade
    tidigt att när jag fyllde arton år-

  128. -så kunde jag
    söka efter upplysningar.

  129. Jag tog min bil, en Volvo Amazon,
    och körde till min biologiska mamma-

  130. -och knackade på dörren.
    "Här är jag."

  131. Min biologiska mamma
    och hennes syskon.

  132. Det kändes väldigt märkligt.

  133. Jag ringde först.

  134. Men han ville inte ha någon kontakt.

  135. Så jag skrev ett brev. Efter tre, fyra
    dagar fick jag ett brev tillbaka:

  136. "Skickar en bild av en man på 79 år
    som vill ha lugn och ro."

  137. Det var allt.

  138. Ingen tycker om att bli avvisad.
    Inte jag heller.

  139. Min morfar nämnde
    att vi hade rötter i Sverige.

  140. Men ingen vet något.
    Alla som vet något är döda.

  141. Är man adopterad är man på jakt efter
    något. Det är en tillfredsställelse-

  142. -att lyckas få reda på allt.
    Att få hela bilden.

  143. Då blir man mer hel i sig själv
    och så blir man lugnare.

  144. På min 52-årsdag år 2000...

  145. ...så fick jag
    en fin födelsedagspresent.

  146. Jag blev uppringd
    av ambulanscentralen.

  147. De frågade om jag ville ha
    en långkörning. "Ja, tack", sa jag.

  148. På dataskärmen i ambulansen
    kom namnet på min biologiske far upp.

  149. Det var cirka tio mil att köra.

  150. Det tog en dryg timme.

  151. Tusen tankar snurrade i huvudet.
    "Vad gör jag nu?"

  152. "Ska jag berätta vem jag är? Ska jag
    säga att det är jag som är Finn?"

  153. "Din son."

  154. "Nu slipper han inte undan.
    Nu är det jag som har övertaget."

  155. "Ska jag låtsas som ingenting?"

  156. "Kommer jag att bli avvisad?"

  157. Han var medicinerad när jag hämtade
    honom, så jag gav mig inte tillkänna.

  158. När vi kom fram flyttade vi honom
    från båren till en säng.

  159. En kvinna kom fram till mig.

  160. Hon sa: "Är det Finn Reinhardsen?
    Har du kört din egen far?"

  161. Sedan vände hon sig mot honom:
    "Vet du vem som har kört dig?"

  162. "Ja."

  163. "Förlåt mig", sa han.
    "Ja", sa jag. "Jag hyser inget agg."

  164. Så strök jag honom på kinden och sa:
    "Ha det så bra du kan."

  165. "Ha det så bra."

  166. Två månader senare var han död.

  167. Synd att vi inte
    fick mer tid tillsammans.

  168. Då hade jag tagit honom med mig
    för att få prata på tu man hand.

  169. De här två halvbröderna
    fick jag när jag skjutsade min far.

  170. De visste inte om att jag fanns.

  171. Det här är en gammal bild av mostrar,
    morbröder och morföräldrar.

  172. Nu har jag 95 procent.
    Jag vill ha 100.

  173. Jag har en massa namn på olika...
    På släktingar långt tillbaka i tiden.

  174. Massor av namn.

  175. Jag är inte hel.
    Jag vet inte riktigt allt.

  176. Jag borde kanske...

  177. Det kanske är dumt av mig
    att inte vara nöjd med det jag har.

  178. Men jag vill komma ännu längre.

  179. Många av oss har upplevt
    en förljugenhet, att ingen är ärlig.

  180. Vi är rädda för att bli avvisade.
    Och för kritik.

  181. Jag kanske borde ge mig nu, trots att
    jag inte är helt i mål. Jag vet inte.

  182. Det är den sorg vi lever med.
    I alla fall jag.

  183. Du är inte ensam om dina tankar.

  184. Adopterade känner och tänker väldigt
    lika. Oavsett var man kommer i från.

  185. Det tar aldrig slut.

  186. Sökandet...

  187. För mig tar det aldrig slut.
    Det tar nog aldrig slut.

  188. Det är jag.
    Det är vad jag har fått i arv.

  189. Att ständigt söka.

  190. Det viktigaste man vill ge till barn
    är känslan av att de är något.

  191. Men vi vet inte vad.

  192. Att de har något att tillföra
    som ännu är okänt.

  193. Det ska upptäckas under livets lopp.

  194. Om det så är fotboll,
    författarskap, banktjänsteman.

  195. Vad man än har för funktion så finns
    det något spännande som väntar.

  196. Då måste det finnas olika förebilder.
    Inte bara busschaufför och städerska.

  197. Förebilder kan barn skaffa själva.

  198. Men för att ge dem olika möjligheter-

  199. -måste det finnas olika sorters
    människor på de posterna.

  200. De berättelser vi vill ha är de
    där någon bryter mot mönstret.

  201. Där någon gör något storartat
    som bevisar att hopplöshetsstämpeln-

  202. -inte ska accepteras. Det
    ger inspiration till hela samhället-

  203. -när man får sådana reaktioner.
    Det går alltid att bryta mönstret.

  204. Ja.

  205. Det är något fysiskt, tror jag.

  206. Det känns som om det är...

  207. Det är som värmeslag.

  208. Det kommer som med katapult,
    från noll sekunder till hundra.

  209. Som en turbo kommer det bara.
    Som värme utav ilska.

  210. Det bara strömmar ut i kroppen.
    Känslan måste bara ut.

  211. Den måste bli mättad, på något sätt.
    Och sedan vill jag agera.

  212. Min styvpappa...
    Jag har alltid varit liten.

  213. Han har alltid varit stor och stark.
    Jag blev ju inte dundermisshandlad.

  214. Men han slog till mig några gånger.
    Och det var inget bra.

  215. Jag kommer ihåg att han drog till mig i
    magen en gång.

  216. Det kändes orättvist. Vad fan,
    liksom. Han var stor och stark.

  217. Han hade redan ett övertag
    genom att vara stor.

  218. Hemma var man tvungen att foga sig.
    "Okej."

  219. Men när man kom ut och någon
    sa något blev det liksom "Vadå?".

  220. Sedan gjorde jag likadant
    som han gjorde mot mig.

  221. Jag började med boxning som nioåring.

  222. Det enda jag ville var att ge igen.

  223. Allt var baserat på hämnd.

  224. När man kom ut från fritidsgården
    så såg man utgången längst bort.

  225. Hela den korridoren
    var en riskzon för slagsmål.

  226. Det var precis samma mönster. Bara...

  227. ...fysiskt våld.
    Det var det enda jag hade kvar.

  228. Att slå så mycket som möjligt.

  229. Till slut har man sårat så mycket
    att... Ja, det är ganska mycket.

  230. Nej!

  231. Förr så matade jag den här kraften.

  232. Jag matade den här känslan.

  233. Jag ser det i bildform
    som en värmestråle, om man säger så.

  234. Jag låter den inte bli större bara.

  235. Eller så riktar jag den åt ett annat
    håll. Inte mot dig, till exempel.

  236. Självklart blir jag arg när mina barn
    inte lyssnar. Men inte extremt arg.

  237. Jag får aldrig ut den där ilskan.
    Det går inte.

  238. Den kommer inte. Inte mot dem.

  239. Som sagt ville jag inte
    följa mitt sociala arv.

  240. Men både mamma och även pappa
    var enormt kärleksfulla.

  241. Mina syskon blev bergsprängare
    och konstnärer. Vi har god kontakt.

  242. Ingen i familjen missbrukar,
    pappa är död sedan länge.

  243. Min mamma har kramat mig så hårt
    och varit med mig hela tiden.

  244. Så kärlek, jag tänker...

  245. Men den relation som du har
    med din nuvarande sambo eller make-

  246. -det är ju den som avgör hur
    ditt barn kommer att må. Så är det.

  247. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

  248. Översättning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arvet

Avsnitt 10 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man bryta ett socialt arv och mönster från barndomen? Och vilsenheten man kan känna om man är adopterad, går den att skingra? Vi träffar personer som vuxit upp i familjer där fysiskt våld och övergrepp har förekommit. De har i vuxen ålder på olika vis följt mönstren från barndomen, men har nu hittat strategier för att hantera sina egna beteenden. Samtal med Gunilla Bergström, tvåbarnsmor, farmor och barnboksförfattare; Lo Kauppi, ettbarnsmor och skådespelare samt Jonas Modig, farfar, förläggare och poet, om arvets betydelse och betydelsen av förebilder.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Familjer, Familjesociologi, Föräldraskap, Samhällsvetenskap, Sociala förhållanden, Sociologi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Familjen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kärlek

Avsnitt 1 av 12

Vad är kärlek egentligen och hur kan man hålla liv i en parrelation trots allt vardagsbestyr? Vi besöker några familjer i Göteborg, Huddinge och Limhamn som berättar om hur deras vardagsliv ser ut. Samtal om föräldraskap och familjeliv med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Familjeband

Avsnitt 2 av 12

Vad är egentligen en familj och hur förtjänar man titeln förälder? Vi besöker några familjer i Upplands Väsby, Kilafors och Skogås, med barn som av olika skäl inte lever med sina biologiska föräldrar. Samtal om föräldraskap, barndom och olika familjekonstellationer med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Tiden

Avsnitt 3 av 12

Vad lägger vi tid på och hur fria är vi att välja våra liv? Vi besöker familjer i Klockrike, Kalmar och Stockholm för att se hur de planerar sin tid. Samtal om familjeliv och att få tiden att räcka till med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Mamma, pappa, barn

Avsnitt 4 av 12

Varför finns det ofta lägre förväntningar på pappan än på mamman i en familj? Vi besöker familjer i Enskededalen, Klippan och Tumba för att få en inblick i hur de ser på könsroller i föräldraskapet. Samtal med Zanyar Adami, Gunilla Bergström och Lo Kauppi om de egna föräldrarnas roller och hur barndomen format dem som föräldrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Konflikt

Avsnitt 5 av 12

Måste man ha konflikter i en familj? Renar ett gräl, eller gör det bara ont? Samtal om stora och små konflikter i familjelivet med Ann Heberlein, Augustin Erba och Jesper Odelberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kris

Avsnitt 6 av 12

Hur bearbetar man familjekriser och hur påverkas familjemedlemmarna? Vi träffar några familjer som har genomgått olika typer av kriser och får höra hur de hanterat dem. Samtal med Gunilla Bergström, Lo Kauppi och Jonas Modig om olika sorters kriser och bearbetningens faser.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Oro

Avsnitt 7 av 12

Hur kan man hantera den ständiga oro som följer av att vara förälder? Vi träffar familjer som har oron ständigt närvarande på grund av sjukdomar som plötsligt kan förändra tillvaron. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om mod och rädslan för att familjemedlemmar plötsligt ska försvinna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att börja om

Avsnitt 8 av 12

Vad driver en omstart? Vad kan man göra om man fastnat i något, som sorg eller missbruk? Eller om man måste ge sig av hemifrån? Vi möter familjer i Hjällbo, Undersåker och Markaryd där en eller flera familjemedlemmar har haft anledning att starta om. Samtal om vikten av, och svårigheterna med, att lämna det som är inte är bra och starta på nytt med Zanyar Adami, Gunilla Bergström, och Lo Kauppi.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att räcka till

Avsnitt 9 av 12

Vilken roll spelar ens egna föreställningar om vad som är tillräckligt i ett föräldraskap när känslan av otillräcklighet slår till? Vi träffar personer som på olika sätt har tampats med otillräcklighetskänslor. Samtal med Ann Heberlein, Jesper Odelberg och Augustin Erba om att duga och att försonas med tanken på att man ibland inte är sitt bästa jag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Arvet

Avsnitt 10 av 12

Hur kan man bryta ett socialt arv och mönster från barndomen? Och vilsenheten man kan känna om man är adopterad, går den att skingra? Vi träffar personer som vuxit upp i familjer där fysiskt våld och övergrepp har förekommit. De har i vuxen ålder på olika vis följt mönstren från barndomen, men har nu hittat strategier för att hantera sina egna beteenden. Samtal med Gunilla Bergström, tvåbarnsmor, farmor och barnboksförfattare; Lo Kauppi, ettbarnsmor och skådespelare samt Jonas Modig, farfar, förläggare och poet, om arvets betydelse och betydelsen av förebilder.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att få barn

Avsnitt 11 av 12

Hur mycket förändras man av föräldraskap och hur mycket måste man förbereda sig? Eller är det bättre att bara låta det bli som det blir? Vi träffar familjer som väntar barn, som vill ha barn och som består av många barn. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om barnlängtan, barn som bara blir till och om att våga skaffa barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Frigörelse

Avsnitt 12 av 12

Hur påverkar en förälders egen frigörelse synen på barnens? Hur hanterar man separationsångest? Vi träffar olika familjer och pratar om tonåringar som gör uppror, om att vara tillräckligt gammal för att ta ansvar och att flytta hemifrån. Samtal med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr om frigörelse och hur den egna frigörelsen påverkar föräldraskapet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta MiffoTV - syntolkat

En högre makt

Alla har rätt att tro på vad de vill. MiffoTV bor hos Hare Krishna och är med på svenska häxors månskensceremoni. Varför behöver människan sin tro?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Om att hitta sig själv

För snart 200 år sedan försökte Søren Kierkegaard få människor att utmana sig själva, lyssna på sig på själva och våga gå mot strömmen. Och hans budskap har sedan dess inspirerat folk i hela världen. Han var inspiratör till existentialismen, tungsint filosof och komisk provokatör. Han kom också att bli utfryst av den danska eliten när han dömde ut kyrkan som falsk och ytlig. Kritik som idag lika gärna skulle kunnat gälla den politiska korrektheten, där folk bara följer strömmen, menar lektor Søren Gosvig Olesen vid Københavns universitet.