Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Gud är ett verbDela
  1. "Nej, vår gud är inte en av dessa.
    Han är inte en variant på Marduk."

  2. "Han är helt enastående. Han
    går inte att jämföra med de andra."

  3. -Ola Wikander, välkommen.
    -Tackar.

  4. "Gud är ett verb:
    Tankar om Gamla Testamentet"-

  5. -"och dess idéhistoria".

  6. Ska vi ta titeln med en gång?
    Vad menar du?

  7. Jag är inte först med titeln.
    Det finns andra som har sagt det.

  8. Det syftar på flera saker.

  9. Det syftar dels på
    en av de möjliga etymologierna-

  10. -till namnet Jahve, alltså
    den gammaltestamentlige gudens namn.

  11. Att hans namn
    skulle betyda ungefär "han är".

  12. "Jahve" ser ut som
    en hebreisk verbform.

  13. Vissa vill ha det till "han skapar"-

  14. -eller ett verb som har att göra med
    att skicka stormar.

  15. Men det är i alla fall möjligt
    att hans namn är en verbform.

  16. Det tycker också åtminstone nån av
    de gammaltestamentliga författarna.

  17. Man hittar det i 2 Mos 3:14 när Mose
    träffar Gud i den brinnande busken.

  18. Då definierar Gud sig genom att säga:
    "Jag är den som är."

  19. Det är ett sätt att etymologiskt
    förklara namnet som ett verb.

  20. Du skriver att det här är fundamentet
    för hela vår civilisation...

  21. Det är kanske att ta i,
    men ett av dem i alla fall.

  22. Gamla Testamentet, den
    hebreiska Bibeln... Varför är det så?

  23. Det är helt enkelt
    därför att religiösa-

  24. -och för den delen i viss mån
    icke-religiösa idéhistoriska uttryck-

  25. -i hela den judeo-kristna
    och även muslimska traditionen-

  26. -ideligen syftar tillbaka på texter
    ur den här textsamlingen-

  27. -och skapar mening
    genom att vända sig till den.

  28. Citat återkommer hela tiden.

  29. Massor av idéer
    som man hittar i Gamla Testamentet-

  30. -har legat som en underström
    i mycket "västerländskt" tänkande.

  31. Det här har man ju forskat om
    bokstavligt talat i tusentals år.

  32. Det har skrivits oändligt mycket.
    Vad finns det för nytt att upptäcka?

  33. Ja, för det första är min bok
    en populärvetenskaplig framställning.

  34. En essäistisk sammanfattning
    av forskning som gjorts-

  35. -både i modern tid
    och, säg, 150 år tillbaka.

  36. Men när man är forskare
    inom det gammaltestamentliga ämnet-

  37. -finns det fortfarande
    oerhört mycket...

  38. I de här runt 1 500 sidorna hebreiska
    är det oerhört mycket små detaljer.

  39. Språkliga och historiska detaljer,
    textproblem...

  40. Vad är bakgrunden till uttrycket si?
    Vad ligger bakom uttrycket så?

  41. Vad fick det för tolkningshistoria?
    Hur har det utlagts?

  42. Det blir på ett sätt
    en intressant illustration av-

  43. -hur en textmassa
    kan bära på hemligheter.

  44. Sen råkar det vara en väldigt känd
    textmassa. Men samma princip gäller-

  45. -många andra textsamlingar
    med stor idéhistorisk betydelse.

  46. Du är noga med att poängtera
    att det här inte handlar om religion.

  47. -Det beror på för vem.
    -Ja, men för dig.

  48. Nej, alltså... En bibelforskare
    är ju just en bibelforskare.

  49. Jag brukar säga att exegetiken,
    alltså bibelforskningen-

  50. -är det vetenskapliga studiet
    av Gamla Testamentet och dess värld.

  51. Om man är verkligt bibeltrogen
    blir texten så absolut.

  52. "Så här är det." Men när du skriver
    inser man att det är lager på lager.

  53. -Både kulturellt och språkligt.
    -Visst.

  54. "Bibeltroende" kan ju betyda
    så väldigt många olika saker.

  55. En ortodox judisk person
    som är så att säga "bibeltroende"...

  56. Sen använder man
    kanske inte det uttrycket där.

  57. Det är på ett helt annat sätt än nån
    som är med i Bibeltrogna vänner-

  58. -och är kristen.
    Så det kan betyda många saker.

  59. Det beror på ens tradition och
    vilket raster man lägger på texterna.

  60. Så även det
    är ett problematiskt uttryck.

  61. Du försöker förstå den tiden
    och det sammanhanget-

  62. -som texterna är skrivna i.

  63. Och det är inte en författare
    utan redaktionellt arbete.

  64. Ja, det är en mängd olika författare
    som har en mängd olika positioner-

  65. -när de hanterar problem
    människor ställs inför.

  66. Varför blir Jerusalem förstört
    av babylonierna på 500-talet?

  67. Det är det stora traumat som många
    av författarna har att arbeta med.

  68. De löser det på olika sätt.
    Sen har vi redaktörerna-

  69. -som försöker få texterna
    att sitta i ett logiskt sammanhang.

  70. Ibland blir det mer logiskt,
    ibland mindre.

  71. Men nån gång har de gjort arbetet,
    och det förtjänar också att tas fram.

  72. En av de saker
    som jag tror jag lärde mig av dig...

  73. Just med tanke på att det här
    är ett fundament till västerlandet.

  74. Det är att vi är
    så linjära i vårt tänkande.

  75. Att det börjar och går vidare.
    Det kommer från Gamla Testamentet?

  76. I alla fall delvis.
    Det är en klassisk idé-

  77. -att Gamla Testamentet
    har en historiesyn-

  78. -där man ser Jahve som historiens
    manipulatör bakom kulisserna-

  79. -för att nå fram till vissa mål.

  80. Det är en annan bakgrund till titeln.

  81. Den handlande guden. Jahve framställs
    inte som det eviga, passiva varat.

  82. Det är inte brahman,
    utan ett handlande subjekt.

  83. Han står bakom historiens kulisser-

  84. -och använder hela folkslag
    som sina verktyg.

  85. Så framställs han
    i flera av de profetiska texterna.

  86. En annan sak som en okunnig person
    som jag blir förvånad över...

  87. Eftersom Gamla Testamentet är grunden
    för judendomen, kristendomen...

  88. Alla de religioner
    som har en enda gud.

  89. Men det här är skrivet i en miljö
    med massor av gudar.

  90. Det varierar
    hur man ser på antalet gudar.

  91. Det finns texter som rätt uppenbart
    talar om andra gudaväsen.

  92. De kallas för "Bene Elohim",
    ordagrant "gudasöner".

  93. En sorts gudomliga väsen. Ibland är
    det tydligt att det finns flera såna.

  94. Ibland har man ett mellanting där
    man tänker sig ett slags parlament-

  95. -där Jahve sitter som på en tron
    med sina ministrar runt sig-

  96. -som är de här
    lite lägre gudomliga väsendena-

  97. -som ger honom råd
    och diskuterar med honom.

  98. I början på Jobs bok diskuterar han
    med "ha-Satan", anklagaren-

  99. -det som sen blir Satansgestalten,
    som han för en debattdialog med.

  100. I psalm 29 uppmanas
    dessa gudaväsen att hylla Jahve-

  101. -i sin tur.
    Så det där varierar i olika texter.

  102. Kan du beskriva hur det går till att
    det blir en monoteistisk religion?

  103. Det är en av de mest omdiskuterade
    frågorna i hela vetenskapsfältet.

  104. Nåt som ofta tas fram, och
    det här är en oerhörd förkortning...

  105. Nånting som ofta tas fram
    av en del forskare-

  106. -är att under den babyloniska exilen,
    alltså på 500-talet f. Kr.-

  107. -när det israelitiska ledarskiktet
    förs i exil till Babylon-

  108. -så blir det där bland en del grupper
    närmast ett slags protest.

  109. Här ser man de babyloniska gudarna
    och deras maktanspråk.

  110. Man bär runt deras statyer
    och dyrkar dem.

  111. Bland vissa grupper
    blir det en protest att säga:

  112. "Vår gud är inte en av dessa.
    Han är inte en variant på Marduk."

  113. "Han är helt enastående. Han
    går inte att jämföra med de andra."

  114. Det är en möjlig delförklaring.

  115. Sen finns det även tidigare ansatser
    i den riktningen.

  116. Att man koncentrerar sig på Jahve
    som folkets gud.

  117. Vårt folks gud, i motsats till andra.

  118. Och sen, som en form
    av anti-imperialistisk protest-

  119. -verkar i alla fall vissa
    ha upphöjt det-

  120. -från "vårt folks gud"
    till "hela världens gud".

  121. Men detta är som sagt
    extremt omdiskuterat.

  122. Det är i alla fall
    ett förslag man ofta hör.

  123. Det är många begrepp,
    både språkligt och intellektuellt-

  124. -som du sätter in i den tidens
    multikulturella sammanhang.

  125. -En sån sak är det här med vinden.
    -Just det. Stormvinden.

  126. Stormvinden, som Jahve bekämpar.
    Det låter lite som asagudar.

  127. Han bekämpar inte vinden.
    Det han bekämpar är havet.

  128. Den stora kaosmakten par excellence.
    Havet. Saltvattnet som faller över.

  129. Ofta personifierat
    som olika typer av havsmonster.

  130. Leviathan är den kändaste av dem.
    Nån form av drake.

  131. Drakmyterna forskar jag på själv.
    Det finns i flera Psaltarpsalmer:

  132. "Du krossade drakarnas huvuden
    på vattnet".

  133. Guden som krigare.
    Det är inte alls den här passiva...

  134. Visst, jag förstår
    din association till asarna.

  135. "Herren dundrade och lät sina blixtar
    ljunga". Det låter ju som Tor.

  136. Ofta framställs Jahve
    som en stormgud.

  137. En blixtkastande stormgud.
    Och där står han i ett sammanhang.

  138. Från bronsålder och tidig järnålder-

  139. -har vi ett flertal
    såna här stormgudar som far fram.

  140. De rider på molnen och dödar havet.

  141. Eftersom Jahve ska vara den bäste
    guden måste han göra det också.

  142. Det vore ju illa om han
    inte kunde uppfylla den rollen.

  143. Vem är Bibelns huvudperson?
    Det resonerar du kring.

  144. Jag säger nog
    "Gamla Testamentets centralgestalt".

  145. Jag tar lite provokativt upp
    kung Josia.

  146. Det är nog ganska få
    i allmänheten som känner till honom.

  147. Kung Josia av Juda.

  148. Han verkar ha genomfört
    nån form av religiös jättereform-

  149. -år 622 f. Kr.

  150. Han centraliserade kulten till
    Jerusalem, rev ner andra helgedomar-

  151. -och underställde kulten
    statens och därmed sin egen kontroll.

  152. -En gud i ett tempel, så att säga.
    -"Dåtidens Gustav Vasa", skriver du.

  153. Det här programmet
    han tycks ha drivit...

  154. Att vi ska dyrka Jahve
    och vi ska göra det just i Jerusalem.

  155. Det används av senare
    gammaltestamentliga historieskrivare-

  156. -som en måttstock på
    hur väl man har lyckats historiskt.

  157. Håller man sig till programmet är man
    god. Men det gör man oftast inte.

  158. Därför avvisar man
    de flesta israelitiska konungar-

  159. -som avfällingar och skurkar.
    I synnerhet kungarna av nordriket.

  160. De passar inte in i programmet
    och får därför dålig press.

  161. Detta används för att förklara den
    babyloniska katastrofen på 500-talet.

  162. "Vi följde inte programmet.
    Då gick det åt pipan."

  163. Därmed blir han en centralgestalt.
    Bakgrunden kan ju diskuteras.

  164. Men han framställs som idealkonungen.
    Den som gjorde rätt.

  165. Till skillnad från Manasse
    och allt vad de heter-

  166. -som dyrkade en massa andra.

  167. Du använder begreppet
    "förlorarlitteratur". Vad menar du?

  168. Gamla Testamentet som vi har det
    utgörs ju av mängder av texter.

  169. Men det bibliotek som vi har
    har till stor del kommit till-

  170. -då det israelitiska folket
    var ganska nedtryckt.

  171. Det var antingen i exil i Babylon
    eller just hemkommet-

  172. -som en vasall till perserna
    och sen till olika grekiska riken.

  173. Det är just ett förtryckt folks sätt
    att hävda sin egen position.

  174. Så läser vi inte texterna i dag.
    Man tänker att det är härskarnas...

  175. Man har stereotyper om präster med
    långa skägg, härskare och kungar...

  176. Men när texterna sammanställdes
    var kungarna ett minne blott.

  177. Det hade funnits israelitiska kungar,
    men det gick åt pipan med det-

  178. -när assyrierna och babylonierna kom.

  179. Man tänker alltid
    "skapelseberättelsen".

  180. -Men det är ju flera.
    -Ja. Man brukar säga att det är två.

  181. Man behöver bara läsa 1 Mos 1-2
    för att se att det börjar om.

  182. I andra halvan av vers 2:4
    börjar hela skapelsen igen.

  183. Saker skapas i en annan ordning
    och det beskrivs på ett annat sätt.

  184. Den första skapelseberättelsen
    är listbaserad.

  185. Allt delas in i kategorier.
    Natt och dag, ljus och mörker...

  186. Alla de här dubbla kategorierna.

  187. Det andra kapitlet
    har en närmast novellistisk karaktär.

  188. Sen gör jag en poäng
    av att det finns en tredje.

  189. Det har att göra med kampen mot kaos.

  190. I flera poetiska texter i Gamla
    Testamentet, i synnerhet Psaltaren-

  191. -hittar man idén om att Jahve
    innan han kan skapa världen-

  192. -måste besegra havsmakterna,
    havet och draken.

  193. Det blir en tredje variant.

  194. Du försöker särskilja
    de olika författarna, kan man säga.

  195. Det är nästan lite detektivarbete.
    Lite thrillerartat. Får man säga så?

  196. Just det här med
    att särskilja olika författarlager...

  197. När den akademiska
    bibelvetenskapen föddes-

  198. -i slutet på 1700-talet
    och sen in på 1800-talet-

  199. -var nåt av det första man gjorde
    att notera i Moseböckerna-

  200. -de anmärkningsvärda
    stilistiska skillnaderna.

  201. Sen har det ifrågasatts, att det
    kanske inte var så tydliga lager.

  202. Först verkar man ha tänkt sig
    att man tråcklade ihop olika texter.

  203. Nu skulle rätt få beskriva det så.
    Men det är olika traditionslager-

  204. -som nån redaktör
    har försökt göra sammanhang i.

  205. Det låter som om du
    har haft roligt när du har skrivit.

  206. -Tack ska du ha, Ola.
    -Tack själv.

  207. Då skulle jag vara yrkesmusiker.

  208. Vilken hobby? TV-spel.

  209. Den intresserade allmänheten.

  210. Både den som läst Bibeln
    och den som inte har det-

  211. -men inser att det är
    en idéhistoriskt viktig text.

  212. Textning: Rickard Sjöberg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gud är ett verb

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Religionsvetaren Ola Wikander beskriver hur Gamla Testamentet ligger bakom flera världsreligioner. Referenser till denna textsamling genomsyrar västerlandets litteratur, kultur och tänkande. I Gamla Testamentet kan man finna bakgrund till nationalism, cynisk skepticism, messiansk och apokalyptisk framtidstro, lärd livsvisdom och poesi. Intervjuare: John Chrispinsson.

Ämnen:
Religionskunskap > Kristendom, Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Bibellitteratur, Exegetik, Idé- och lärdomshistoria, Idéhistoria, Kristendom, Kristendomen, Lärdomshistoria, Religion
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Människosonen

Vad gjorde Jesus från att han försvann från sin hemstad vid 12 års ålder tills han återvände som 30-åring? När skedde omvandlingen till människosonen och hur gick det till när Jesus skrev sin Bergspredikan? Här ger författaren till romanen "Människosonen", Lennart Hagerfors, sina svar. Samtalsledare: Eric Schüldt. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Weyler förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss