Titta

UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Om UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Föreläsningar från seminariet Jämställdhet i akademin - från siffror till handling. Många undersökningar visar att den akademiska arenan inte är jämställd: knappt var fjärde professor är kvinna. Men problemet går att lösa - jämställdhet och mångfald är bland annat ett sätt att effektivisera en organisation. Moderator: Helena Filipsson. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Till första programmet

UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling : Ett samtal om jämställdhet i akademinDela
  1. Jag öppnar upp seminariet
    för fler kommentarer.

  2. Efter Birgittas presentation
    fick vi spara på många frågor-

  3. -så jag hoppas att ni
    tar tillfället i akt. Varsågod.

  4. Jag är professor
    på Göteborgs universitet.

  5. Birgitta, den omfördelning som
    de excellenta satsningarna innebar...

  6. Ser du en liknande omfördelning nu-

  7. -när vi rekryterar internationella
    forskare till Sverige-

  8. -och anslagen verkar gå till män?

  9. Jag hörde vad som hände-

  10. -och vilken andel kvinnor
    som lyftes fram-

  11. -när man skulle rekrytera forskare-

  12. -och det var nästan ingen kvinna
    som lyftes fram-

  13. -till de personer
    som man skulle kunna rekrytera.

  14. Jag har för mig
    att man på Göteborgs universitet sa:

  15. "Gör om processen. Vi accepterar inte
    listan med så få kvinnor."

  16. Var det vad du tänkte på?

  17. Jag tänkte på
    det utfall vi ser från satsningen-

  18. -för jag tror det är 100 % män.

  19. Ja. Det är möjligen
    nån enstaka kvinna...

  20. Nej.

  21. Vad beror det på, då?

  22. Det är viktigt att visa på-

  23. -att när man väl är på insidan-

  24. -har fått en professur
    och makt att bestämma-

  25. -har kön inte stor betydelse, för man
    anpassar sig till verksamheten.

  26. Man ställer upp och beter sig
    så som man tvingas bete sig.

  27. Så att kvinnor, som i ditt fall-

  28. -beter sig på samma sätt som män-

  29. -är inte konstigt. Just det här...

  30. Att det fortsätter-

  31. -och att det är män som bjuds in
    som excellenta forskare, t.ex.-

  32. -och hur vi ska bryta trenden...
    Man kan t.ex. göra som med listorna-

  33. -och be dem göra om uppdraget-

  34. -då de inte har sett
    till hela den kompetens som finns.

  35. Jag tänker på det som Gustav tar upp.

  36. Jag kanske inte förstod din fråga.

  37. Utfallet...

  38. I de strategiska,
    stora excellenssatsningarna-

  39. -fick en liten andel kvinnor medel-

  40. -och färre fick anslag där-

  41. -än i Vetenskapsrådets
    traditionella utlysningar.

  42. Det var färre kvinnor som sökte
    de excellenta stora satsningarna-

  43. -och vad berodde det på? Vad gav man
    för bild av den excellenta forskaren?

  44. Hur såg utlysningstexterna ut?

  45. Det avskräckte en del kvinnor
    från att finnas med i utlysningen-

  46. -och det är kanske likadant nu.

  47. Vad rekryterar man? På vilket sätt
    gör man rekryteringarna-

  48. -och hur talar man om det?

  49. Det finns många saker i det
    som man måste fundera över.

  50. Nån tog upp de rekryteringsmål
    som alla universitet har nu.

  51. Karolinska har 47 %, men det är olika
    beroende på underlagen.

  52. Man ser att det är fjärde gången
    vi har rekryteringsmål-

  53. -som är satta av departementet-

  54. -och de har inte varit väl uppfyllda
    tidigare.

  55. Det är möjligt
    att vi ser bra resultat 2015-

  56. -men det intressanta är
    processen bakom.

  57. Hur har processen sett ut,
    och vad leder den till?

  58. Man kan inbegripa gästprofessurer,
    och man kan ha en gästprofessur-

  59. -som råkar befinna sig här
    då rekryteringsmålen rapporteras.

  60. Mycket kan hända.

  61. Det är viktigt
    att studera processerna bakom.

  62. Vad händer när man bedömer meriter?

  63. Meriter är inte fixt och färdigt-

  64. -så vad anser man vara en god merit?

  65. -Ja...
    -Tack, Birgitta.

  66. Palle.

  67. Tack för presentationerna. Jag är
    docent i informationsteknologi-

  68. -och tonsättare.

  69. Jag jobbar åt Statens kulturråd
    som fördelar pengar i musiklivet-

  70. -och den klassiska musiken
    är i dag i princip jämställd-

  71. -vilket beror på att man har
    provspelningar bakom en skärm.

  72. Man ser inte den som spelar.

  73. Jazz, pop och rock är ojämställda
    och bygger på personliga nätverk.

  74. Det liknar det som vi hörde om
    hur man värderar ansökning och cv-

  75. -om det står John eller Jennifer-

  76. -så har man prövat
    anonyma utvärderingar?

  77. Det är inte lätt, särskilt inte
    för topptjänster och gästforskare-

  78. -men för tjänster på mellannivå
    då man inte känner till alla sökande-

  79. -har man prövat det
    och sett vad som händer?

  80. Många konferenser
    har anonymisering av paper review-

  81. -så hur fungerar det?

  82. -Vem vill ta det?
    -Känner nån sig hugad?

  83. Vid vissa universitetsansökningar
    har man prövat det att göra så-

  84. -men det inbegriper bara cv:n,
    så det var inga intervjuer.

  85. Excellensundersökningen gjorde vi-

  86. -som om vi var sakkunniga som gick in
    på de formella kriterierna-

  87. -så det som händer är att det
    kommer in andra typer av avgöranden.

  88. När man lämnar de kvantitativa måtten
    börjar det hända saker.

  89. Just det här...

  90. Det är kanske inte jämförbart-

  91. -men när man går in på
    personliga omdömen-

  92. -och föreställningar-

  93. -som att kvinnor inte har kapacitet
    att göra vissa saker...

  94. Att anonymisera skulle kunna vara
    effektivt för att komma vidare-

  95. -för det är när det blir
    mer av personliga bedömningar-

  96. -som det får negativa resultat.

  97. Helen.

  98. Tack. Marie Abrahamsson,
    forskarassistent i kemi.

  99. Min fråga är relaterad till det här.
    Det har varit en utvärdering-

  100. -i Vetenskapsrådets beredningsgrupper
    om hur man värderar meriter-

  101. -och jag känner en observatör,
    och det är intressant att höra-

  102. -t.ex. att när man bedömer-

  103. -ett cv från en man
    med många samarbetspartner-

  104. -då är han nätverkande,
    medan en kvinna är beroende.

  105. Det är ett typiskt exempel på-

  106. -en distinktion som man inte kan göra
    om man inte vet könet på personen.

  107. Det är spännande, men jag vill också
    höra era synpunkter på-

  108. -nåt som jag ofta slås av
    när jag diskuterar med mina kollegor.

  109. När jag refererar till studier
    som den om John och Jennifer-

  110. -säger de:
    "Andra gör så. Jag är objektiv."

  111. Hur får vi folk att inse att vi alla
    inte alls är objektiva-

  112. -utan har en massa föreställningar?

  113. Ni har säkert
    intressanta synpunkter där-

  114. -för vi vill inte acceptera
    att vi inte är objektiva-

  115. -och då kommer vi inte vidare.

  116. Det är viktigt,
    precis som Birgitta sa-

  117. -att man har kriterier och följer upp
    att man utvärderar efter dem-

  118. -så att man inte behöver diskutera
    om nätverkande är bra eller dåligt.

  119. Vi ska bedöma alla efter samma mått.

  120. Jag har också mött folk som säger
    "Det är inte jag"-

  121. -så vi behöver diskutera att det
    inte är nåt som rör nån annan-

  122. -utan även mig, er, alla.
    Vi måste vara medvetna om det.

  123. Tittar vi inte på det
    så finns det inte hos oss själva.

  124. -Har du fler kommentarer?
    -Ja. Medvetandehöjning är viktigt.

  125. Vi tvingas på universiteten
    gå en mängd kurser-

  126. -om att handleda och om pedagogik-

  127. -men alla som gör utvärderingar
    borde gå en kurs om alla "bias"-

  128. -och lära sig om sin egen bias,
    för det hjälper.

  129. Det finns inget sånt krav på oss,
    men det vore enkelt och billigt-

  130. -och det vore intressant att studera
    hur mycket det förändrar det hela.

  131. Jag har ett exempel. Thorsten Nybom,
    professor emeritus i historia-

  132. -uttalade sig,
    och det finns återgivet i en skrift-

  133. -om att jämställdhet
    hade med kvalitet att göra.

  134. Det var helt märkligt.

  135. Det var när Högskoleverket förde in
    jämställdhetskriterier-

  136. -men en sak som man kan göra,
    som är viktig-

  137. -för Vetenskapsrådets publikation
    var en ögonöppnare-

  138. -och det är precis det som behövs.

  139. Vi ska göra såna undersökningar
    i alla möjliga sammanhang-

  140. -i våra egna grupper.
    Vi kan ha nån som granskar-

  141. -vad som händer i seminariet
    och sen rapporterar vad man såg.

  142. Om man synliggör problemen
    kan man komma vidare.

  143. Man ska synliggöra problemen.
    Vi har en kommentar här.

  144. Jag är från Karolinska och knyter an
    till Vetenskapsrådets rapport-

  145. -och din reflektion
    på anonymt spelande.

  146. Mycket av merit ligger i
    bibliometri och finansiering-

  147. -och de går hand i hand.

  148. Jag tänkte när jag läste rapporten-

  149. -att man skulle kunna
    fokusera på forskningsplanen först-

  150. -och sen titta på personalia-

  151. -för har man en god forskningsplan,
    oavsett ämne-

  152. -är det början. Sen tittar man på
    vem som har ett gott nätverk-

  153. -och bra ekonomi. Om man gör det
    anonymt till en början-

  154. -går det ju på rättvisa där-

  155. -och sen får meriterna vara steg två.

  156. De som sen får ekonomi
    att genomföra sin forskning...

  157. Om det blir jämställt
    kanske kvoteringen blir det.

  158. Många män har mer finansiering
    och får därmed bättre tjänster.

  159. Jobba gärna för det, Unga akademin.
    Lobba på.

  160. Det är bra med konkreta, tydliga råd.

  161. Vi får skicka micken.

  162. Jag har en kort kommentar
    om anonymisering.

  163. Jag har varit med
    i Vetenskapsrådet och i SSF-

  164. -och det skulle gå lätt
    att anonymisera.

  165. Som utvärderare är man överarbetad
    och hinner inte med mycket-

  166. -men man får könet gratis.

  167. Det orkar man inte ta reda på-

  168. -så jag skulle uppskatta
    om man anonymiserade det.

  169. Det är det första man ser,
    och då bygger man upp en bild av-

  170. -vad som är strategiskt.

  171. Man gör en snabb utvärdering,
    men man har ont om tid

  172. Så man borde inte få veta könet
    med en gång.

  173. I det amerikanska
    utvärderingssystemet-

  174. -får man ange sitt namn,
    men inte kön eller ålder.

  175. Det är ett steg
    mot det som du föreslår.

  176. Jag är ledamot
    i Sveriges unga akademi-

  177. -och naturvetare,
    så normer är främmande för mig.

  178. Ni pratade mycket om normer-

  179. -och hur lång tid tar det
    att förändra en norm?

  180. Normen att en forskare
    ska bo ensam i en hyresrätt-

  181. -är så långt ifrån vad forskare är-

  182. -så varför finns den kvar?

  183. Du kan börja.

  184. Om jag inte trodde
    att det skulle gå att förändra-

  185. -skulle jag kanske lägga ner-

  186. -men det är segt, långsiktigt
    och trögrörligt-

  187. -men det måste vara möjligt
    att bryta värderingar-

  188. -kring vad som är god forskning
    och vad som är riktiga meriter-

  189. -och så länge som det är...

  190. Jag citerar Charles Tilly,
    sociolog som skriver om det här:

  191. Så länge det är lönsamt
    kommer systemet att fortsätta.

  192. Man anpassar sig
    för man drar fördelar av det.

  193. Så länge det finns fördelar
    kommer det att fortsätta.

  194. Möjligheten till förändring är
    först när det inte längre fungerar-

  195. -och man bryter inte normer
    bara så där-

  196. -men verktyg för att bryta normer
    är synliggöranden-

  197. -ständiga diskussioner om
    konsekvenserna av-

  198. -hur vi tolkar meriter
    och sätter ihop forskargrupper.

  199. Vi måste kartlägga hur det ser ut
    och vad vi gör åt det.

  200. Om man verkligen vill göra nåt
    måste man jobba långsiktigt-

  201. -med att visa på
    de negativa effekterna-

  202. -av det sätt
    vi tror att vi ska bete oss.

  203. Jag kanske har en mer positiv syn.

  204. Normer kan förändras snabbt,
    men ibland tar det lång tid.

  205. Det beror på vem som vinner på det-

  206. -men det är bra om vi tänker på-

  207. -hur det såg ut på universitet 1950.
    Hur många kvinnor var det?

  208. Det har skett en enorm förändring.

  209. Man kan titta på annat, som idén
    om att män ska ta hand om sina barn.

  210. Gå tillbaka till 60- och 70-talet.

  211. Det var en apart idé,
    och man kallade dem "velourpappor"-

  212. -men nu vill även folk
    som ligger långt ut på högerkanten-

  213. -göra det.
    Det har blivit en hegemoniförändring.

  214. Även om man är konservativ
    vill man ta hand om barnen.

  215. Förändringar går att genomföra,
    och man har ändrat strukturen.

  216. Sen tänkte jag ta upp
    en fråga till dig-

  217. -för Agnes Wold har gjort studien
    där man tittade på den där idén-

  218. -om att det går sämre för kvinnor-

  219. -för att de inte sitter
    ensamma i en hyresrätt-

  220. -men hon visade att kvinnor
    som är gifta och har barn-

  221. -ofta publicerar mer
    än ogifta kvinnor.

  222. Egentligen är det kanske en myt
    att det är ett bra sätt att vara.

  223. -Det gäller även män.
    -Ja. Kvinnor publicerar mer.

  224. Men Ulf Sandström har visat...

  225. Han låg bakom Excellensrapporten-

  226. -och visade
    att kvinnor skriver kanske mindre.

  227. D publicerar lite mindre
    men citeras mer, så vad mäter vi?

  228. Man mäter i och för sig citeringen.

  229. Det är inte Agnes Wold
    som säger att man ska bo i hyresrätt-

  230. -utan det är från en undersökning
    om jämställda fakulteter-

  231. -av en forskande, undervisande kvinna
    på naturvetenskapliga fakulteten.

  232. Det handlar om att man skriver mer-

  233. -eller man publicerar mindre
    men man citeras-

  234. -men det handlar om hur det bedöms.

  235. Anses det vara
    tillräckligt intressant?

  236. Blir det citerat på samma sätt?

  237. Det blir det ju,
    men vad ligger bakom-

  238. -att det ändå verkar vara så-

  239. -att vetenskap...
    Nej, att duktiga forskare är män?

  240. Ja...

  241. Men de sitter inte i en liten etta.
    De har en fru som tar hand om dem.

  242. Vi har en kommentar här.

  243. Hej! Jag är forskare på
    Riksantikvarieämbetet-

  244. -och min fråga är: Kommer Nature
    och Science "try harder" själva-

  245. -eller behöver det följas upp?

  246. Det är klart att det får följas upp.

  247. Jag kommer att fortsätta kolla det.

  248. Det är ett intresse, det här.

  249. Men att få
    det påpekandet som det fick från oss-

  250. -var en ögonöppnare, och man
    vill inte framstå i dålig dager-

  251. -som ledande tidskrift, så jag
    var imponerad över att de tog in det.

  252. När de hade skrivtom det och vi sa
    "Så kan vi inte skriva"-

  253. -"för det är inte sant längre"-

  254. -sa de "Okej" och publicerade det.

  255. Det ökade mitt förtroende för dem
    som professionell tidskrift.

  256. Vi vill förhålla oss professionellt
    till det vi gör.

  257. -Vi vill ju vara objektiva.
    -Fast det inte går.

  258. Precis.

  259. Jag vill lägga till en kommentar
    om att bjuda in i vardagen.

  260. När man själv bjuder in
    till seminarier-

  261. -ska man titta på deltagarlistan,
    och tacka nej om det inte ser bra ut.

  262. När man bjuder in till seminarier
    ska listan vara representativ.

  263. Vi har fler kommentarer.

  264. Hej! Erik Ingelsson.

  265. Jag vill spinna vidare på
    "Hans excellens" och trenden som är-

  266. -för det har gått
    från excellenscenter till individer-

  267. -och Johan refererade
    till mångmiljonbeloppen-

  268. -men det finns många satsningar
    på unga individer-

  269. -så jag kastar sten i glashus-

  270. -men det är mycket fokus
    på excellenta individer-

  271. -och vi har en känsla av
    att det är mycket män igen.

  272. Det är Wallenberg Fellows, EC-anslag-

  273. -VR:s unga forskare och mycket sånt.
    Det är mycket män-

  274. -så hur kommer vi till rätta med det?

  275. Det upprepar sig. I "Hans excellens"
    var det seniora gruppledare-

  276. -men nu är det en ny generation
    forskarassistenter och professorer-

  277. -och det blir ändå likadant.
    Hur går vi vidare?

  278. Det kanske är eftermiddagens program.

  279. Vi får avskaffa satsningarna.

  280. Ja. De stora excellenssatsningarna -
    vad ledde de till?

  281. Grupperna var mindre produktiva
    efter att de hade fått sina pengar-

  282. -vilket kan tolkas som att det
    inte var de huvudsökande...

  283. Man kunde mäta produktiviteten,
    och de skulle inte ha pengarna-

  284. -utan de skapade forskargrupper-

  285. -vilket också kan dementeras
    av en kvalitativ undersökning-

  286. -om att en del av excellenscentren
    inte alls skapade dynamiska miljöer-

  287. -utan de delade pengarna mellan sig
    och fortsatte som vanligt.

  288. Men kanske är det nån form av
    positiv särbehandling-

  289. -som skulle kunna användas,
    och att man säger:

  290. "Det urvalet kan vi inte acceptera
    för det är väldigt obalanserat."

  291. Det finns möjlighet att säga:
    "Ni får göra om det"-

  292. -"för det här är för skevt."

  293. Man kan ju göra så
    vid tjänsteutlysningar-

  294. -om man får ett urval som man inte är
    nöjd med. Då kan man göra om det.

  295. Även i den här processen
    måste man kunna göra om och säga:

  296. -"Vad har ni gjort fel?
    Vi kan inte ha det så."

  297. "Det kan inte vara
    ett rimligt utfall."

  298. Det handlar om mod att våga säga:

  299. "Vi tror inte
    att ni har tagit de bästa."

  300. Vi ska summera strax,
    men Annette får sista frågan.

  301. Jag vill kommentera föregående fråga,
    då jag räknade excellenssatsningarna-

  302. -på unga forskare, och skrev
    ett kapitel i en bok om det-

  303. -och under den 10-årsperiod som vi
    haft satsningar på yngre forskare-

  304. -har vi haft
    runt 40 % forskarassistenter-

  305. -men bara 25 % fick excellensanslag,
    så det finns en bias där-

  306. -och den får vi leva med länge,
    för när man tänker på excellens-

  307. -går jämställdhetstänkandet
    rakt ut genom fönstret.

  308. Men det är en tvåstegsraket
    på nåt sätt-

  309. -för kvinnor söker excellensanslag
    i lägre utsträckning-

  310. -så de som ger anslagen
    måste titta på sina bedömningar-

  311. -men lärosätena måste tänka på vilka
    förutsättningar att söka anslag-

  312. -ger man sina yngre forskare
    och forskarassistenter.

  313. Man kan inte fokusera bara på en sak.

  314. Sen tänkte jag på det du sa, Gustav.

  315. Man behöver veta om sina normer
    för att göra en bra meritbedömning-

  316. -och det är en stor del av forskarens
    vardag att bedöma andras forskning.

  317. Det är hela grundbulten
    i förtroendet för forskning.

  318. Kan man inte säga att du måste veta-

  319. -vilka normer du använder
    för ditt beteende-

  320. -och ha kunskap om dina normer?
    Det kan vägas in som merit-

  321. -och tillsammans med att man har
    en pedagogisk föreläsning-

  322. -kan man ha en intervju om
    jämställdhetsarbetet och mångfald.

  323. Kan man komma åt attityder då?

  324. Det är lustigt att vi ska göra
    pedagogisk självreflektion-

  325. -när, fast en så viktig del
    av det vi gör-

  326. -är att bedöma andra-

  327. -behöver vi ingen utbildning för det.
    Det är nåt vi bara vet.

  328. Där skulle det vara effektivt
    med nåt kort-

  329. -där man får lära sig om
    de störningar som finns i systemet.

  330. De är ofta ögonöppnande, och är
    man medveten om dem så hjälper det.

  331. Det har hjälpt på andra områden,
    och det är en lustig brist.

  332. Allt annat måste vi gå kurser för-

  333. -men för att vara utvärderare
    behöver man ingen utbildning.

  334. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ett samtal om jämställdhet i akademin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser bilden av en framstående forskare ut? Hur talar vi om dem? Hur ser anställningsprocessen ut? Í flera fall har antalet kvinnor på rekryteringslistan varit så få att universitet varit tvungna att göra om. Män bjuder in män, men det gör även kvinnorna ofta. Borde de som rekryterar gå kurser för att se vilka grupper man riskerar att ge fördelar? Med Birgitta Jordansson, forskare i sociologi och arbetsvetenskap, och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi. Från seminariet "Jämställdhet i akademin - från siffror till handling". Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Forskare, Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskolor, Jämställdhet, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Kvinnor inom högskolan, Sverige, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Inledning

Annette Granéli, ledamot av Sveriges unga akademi, inleder seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Hon berättar om akademins arbete och temat för seminariedagen. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Rättvisa och meritokrati i akademin

Birgitta Jordansson, forskare i sociologi och arbetsvetenskap, menar att kvinnor fortfarande ofta ses som andra rangens professorer med olika villkor. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

De bjuds in för att skriva i de fina tidskrifterna

Johanna Stadmark, forskare i geologi vid Lunds universitet, visar undersökningar som pekar på mångfaldsbrister inom de högre lärosätena och resonerar kring resultaten. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Kan positiv särbehandling vara rätt?

Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, pratar om positiv särbehandling och lika möjligheter vid anställnings- och antagningssituationer. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Ett samtal om jämställdhet i akademin

Sociologiforskaren Birgitta Jordansson och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, besvarar frågor om jämställdheten vid de högre lärosätena. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Att administrera fram jämställdhet

Malin Rönnblom, forskare i statsvetenskap och lärare i genusvetenskap, pratar om jämställdhetsbegreppet och jämställdhetspolitik. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

När pojkar blir män - manligt ledarskap

Jesper Fundberg, forskare i etnologi och lärare i idrottsvetenskap, pratar om bland annat normer, patriarkala strukturer och manligt ledarskap. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Frågor kring jämställdhet på högskola och universitet

Statsvetaren och genusvetenskapsläraren Malin Rönnblom säger bl.a. att de flesta satsningar på jämställdhet riktas mot kvinnor, och då underförstått att det är kvinnorna som måste ändas. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Workshop om jämställdhet

Sofia Falk, vd för Wiminvest, leder en workshop om karriärmöjligheter inom akademin. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss